Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Hjärups skola

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Hjärups skola Förskoleklass, fritidshem och grundskola Till dig som är elev: Den här likabehandlingsplanen är till för dig. Den finns för att Du ska må bra och känna dig trygg när Du är i skolan eller på fritidshem. Upprättad Reviderad Gäller till Fastställd av: Skolledning Personal Skolråd Elevråd

2 Innehållsförteckning Skolans vision s. 3 och syfte s. 3 s. 4 Övergripande resultat s. 4 Övergripande och genrella åtgärder s. 4 Kön s. 5 Etnisk tillhörighet s. 5 Religion och annan trosuppfattning s. 5 Funktionshinder s. 6 Sexuell läggning s. 6 Könsöverskridande identitet och uttryck s. 6 Ålder s. 6 Kränkande behandling s. 7 Studieklimat och studiemiljö s. 7 Kommunikation s. 7 dåligt uppförande s. 8 Sammanställning av tillbudsrapporter s. 8 Nuläget s. 8 Bilagor Bilaga 1. Regelverk Bilaga 2. Definitioner Bilaga 3. Ordningsregler Bilaga 4. Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling, trakasserier och/eller diskriminering Bilaga 5. Litteraturförslag, filmtips och intressanta länkar Blanketter 1. Anmälan om misstänkt mobbing 2. Minnesanteckningar vid inledande samtal 3. Minnesanteckningar vid fortlöpande samtal 4. Mobbingärende -avslut 2

3 Skolans vision Vi knyter band där kunskap och glädje går hand i hand Detta gör vi tillsammans, elever, föräldrar och personal. Tre nyckelord vi utgår ifrån: TRYGGHET MOD ENGAGEMANG Dessa ord har vi, elever och personal, tillsammans enats om. Med dessa tre ord i fokus, arbetar vi med likabehandlingsarbetet, via social och emotionell träning (SET) och levande värdegrundsdiskussioner i klassrummen. och syfte På Hjärups skola ska alla elever känna en anda av omtanke och ömsesidig respekt, vilket ska genomsyra all verksamhet i skolan och på fritidshemmen. Alla elever ska utifrån egna förutsättningar ges möjlighet att utveckla sina färdigheter, självkänsla och självförtroende. Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja likabehandling samt att förebygga och förhindra mobbning, trakasserier och diskriminering i skolan. All form av kränkande behandling och mobbning ska stoppas. Detta gör vi genom att: Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt arbetssätt. Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper. Aktivt verka för att kränkningar aldrig ska förekomma. Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna på skolan. Våra prioriterade mål under läsåret 2013/2014: -Eleverna ska uppleva arbetsro i klassrummen -De yngre eleverna ska känna sig trygga med de äldre -Både personal, elever och föräldrar ska känna till likabehandlingsplanen 3

4 och arbetsgång Nedan följer skolans kartläggning, målsättning, åtgärder,resurser och utvärdering för att arbeta förebyggande och främja arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på skolnivå. en sker i digital form för föräldrar och elever i år 3-5. Eleverna i år F-2 gör enkäten på papper. Ansvarig pedagog sammanställer klassens resultat och Stödgruppen analyserar resultaten och redovisar därefter för personalen. Elevenkäten år 3-5 och föräldraenkäten hade svarsgradering ofta, ibland och nästan aldrig. För de delar i resultaten som behöver förbättras upprättar arbetslagen alt. spåren handlingsplaner. Övergripande resultat Alla elever (förutom de som var sjuka vid enkättillfället) har besvarat enkäten. I F-2 genomförde representant för stödgruppen enkäten med gruppen där de följde instruktioner hur de förklarade frågorna (så att det blev samma förklaring i alla grupperna). I 3-5 besvarade eleverna frågorna via en webbenkät klassvis där alla elever samtidigt hade tillgång till datorer. Ansvarig pedagog från stödgruppen förklarade frågorna så att alla elever förstod dem. När pedagogen förklarat innebörden i frågorna samt hur eleven skulle tänka när de valde mellan 1-6 fyllde eleverna självständigt i enkäten. Föräldraenkäten har påannonserats på föräldramöte och via klassernas veckobrev och bloggar. Enkäten har legat öppen på skolans hemsida under perioden september. Föräldrar till 301 (av 465) elever har besvarat enkäten. Övergripande och generella åtgärder SET socioemotionell träning Kommunen har beslutat att alla elever varje vecka ska ha en lektion i socioemotionell träning. På dessa lektioner arbetar vi med förebyggande arbete, diskuterar och reflekterar hur man är en bra medmänniska. Kamratrådet Kamratrådet arbetar förebyggande för att alla ska ha det bra på skolan. Kamratrådet består av kamratstödjare från år 4 och 5. Två kamratrådsrepresentanter/kamratstödjare utses i varje klass av år 4 och 5 och skall vara elever som har klassens förtroende. Till kamratstödjaren kan de elever vända sig som känner sig utanför, retade eller mobbade eller som känner till andra elever som mobbas. Kamratstödjaren skall också vara uppmärksam på olämpliga beteenden eller signaler om mobbning. Kamratstödjarna har inte till uppgift att agera polis utan ska uppmärksamma en vuxen på vad som händer. Att hantera konflikter är alltid en vuxens ansvar. I kamratrådet träffas kamratstödjarna och de vuxna för att diskutera stämningen på skolan, misstänkta kränkningar eller mobbningsärenden samt för att arbeta fram olika kamratbefrämjande åtgärder, ex kamratdikt/teckning. I kamratrådet ingår tre vuxna. Av dessa ingår två i skolans stödgrupp. Rastsamvaro Det är alltid vuxna ute på raster enligt ett rastvaktsschema. På 10-rasterna är det 6-8 vuxna ute och på lunchrasterna är det 2-3 vuxna ute, beroende på antalet elever. Vid behov är vuxna tillgängliga vid omklädningen till idrotten och badet. Ordningsregler Alla klasser har genomgång av ordningsreglerna i samband med skolstart. När elever börjar på skolan kommer föräldrar få hem ordningsreglerna där de tillsammans med sina barn skriver under att de har pratat om reglerna och ställer upp på dem. Om reglerna inte följs diskuteras de igen, antingen på klassnivå eller individnivå. Första veckan Läsårets första vecka inleds med genomång av skolans ordningsregler, ingående diskussioner kring förhållningssätt mellan elever, elever och vuxna och allmänt på skolan. 4

5 7:1 Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever F-2: 80% tycker att de vuxna på skolan lyssnar lika mycket på båda könen. Motsvarande siffra i 3-5 är 84%. Flickorna är något mer positiva i 3-5 än pojkarna. 86% av barnen i 3-5 upplever att de inte blir retade pga. av sitt kön. Inga elever eller barn ska utsättas för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Vi undviker könsschabloner i olika uppgifter och diskussioner Vi är medvetna om att fördela uppmärksammheten och talutrymmet mellan eleverna. 7:2 Etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 87% säger att man inte blir retad för att man kommer från ett annat land. Inga elever eller barn ska utsättas för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Vi arbetar med värdegrunden om allas lika värde. Detta sker inte bara på SET-lektioner utan ska genomsyra förhållningssätt och undervisning. 7:3 Religion och annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religionsfriheten är skyddad i så väl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddhism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. 93% tycker att man blir accepterad oavsett religion. Inga elever eller barn ska utsättas för diskriminering eller trakasserier på grund av sin religion eller annan trosuppfattning. Alla avslutningar och högtider äger rum i skolans lokaler. Skolan anpassar aktivteter så att alla kan delta oavsett religion. Religionsundervisningen utgår från likheter mellan religioner. 7:4 Funktionshinder Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. År 3-5: 83% anser att man blir accepterad om man har ett funktionshinder. Inga elever eller barn ska utsättas för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder. Miljön anpassas i möjligaste mån efter individens behov. Skolan har väldigt god erfarenhet av att klasskamrater till en elev som har ett funktionshinder blir informerade för att öka förståelsen. Av denna anledning brukar vi i åk 3-5 uppmuntra föräldrar, med barn som har 5

6 funktionshinder, att antingen pedagoger informerar, eleven själv informerar eller att föräldrar informerar klasskamraterna. I de yngre åren informerar ibland föräldrar, med barn som har funktionshinder, på föräldramöte. 7:5 Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. År 3-5: 86% anser att man får vara kär i vem man vill oavsett kön. Inga elever eller barn på skolan ska utsättas för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning. Alla ska använda ett vårdat språk mot varandra. Läsårets första vecka inleds med ingående diskussioner kring språkbruket mellan elever, elever och vuxna och allmänt på skolan. När skolsköterska har pubertetsprat pratar hon om olika sexuella läggningar. Finns behovet tidigare så pratar vi om det med eleverna då. 7:6 Könsöverskridande identitet eller uttryck Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. 91 % anser att det är okej att klä sig och se ut hur man vill. Alla elever på Hjärups skola ska uppleva att de har lika rättigheter under sin vistelse på skola och fritidshem. 7:7 Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av sin ålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan 86% blir inte retade eller nertryckta på grund av sin ålder. Alla elever på Hjärups skola ska respekteras oavsett ålder. Vi arbetar aktivt för att alla ska synas under skoldagen och på fritidshemmen på ett positivt sätt, oavsett ålder. Fritidshemmen är åldersintegrerade F-2 och 3-5. Vi kommer att ha fadderverksamhet under kommande läsår. 7:8 Kränkande behandling Skolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling (14 a kap. skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser. 82% av eleverna tycker att de använder ett vårdat språk. Det är fler flickor än pojkar som anser att de använder ett vårdat språk (20% skillnad) 84 % av föräldrarna tycker att personalen jobbar för att förbättra och vårda språkbruket. 82% av eleverna känner sig trygga och sedda. 81% av föräldrarna tycker att personalen arbetar för att barnen ska känna trygghet i skolan. 86% av barnen som går på klubben känner sig trygga. 80% av föräldrarna tycker att de vuxna på fritidshem och klubben arbetar för att barnen ska känna sig trygga. 6

7 61 % av barnen i F-2 känner sig trygga tillsammans med de äldre barnen. 85% av barnen tycker att de vuxna på skolan lyssnar på dem. 86% tycker att kompisarna lyssnar på dem. Inga elever eller barn på skolan ska utsättas för diskriminering eller trakasserier. Alla elever/barn ska använda ett vårdat språk mot varandra. Alla elever/barn ska känna sig trygga och sedda på Hjärups Skola. Vi arbetar aktivt på skolan för att uppmärksamma alla elever både i klassrummet och på raster. Stödgruppen arbetar med elever/grupper när vi får kännedom om kränkningar Prioriterat område: De yngre barnen ska känna sig trygga med de äldra barnen : Fadderverksamheten planeras och organiseras i de enskilda arbetslagen/spåren. De yngre barnen pratar i klassrummen om varför de är mindre trygga med de äldre eleverna och om det är elever i särskilda klasser de är oroliga för. Varje arbetslag ska ha minst en arbetslagsaktivitet och en spåraktivitet per år. Minst en av aktiviteterna ska vara på höstterminen. 7:9 Studieklimat och studiemiljö Skolan bör redovisa särskilda åtgärder för att skapa en fysisk och psykosocial studiemiljö som lämpar sig för alla elever. I F-2 har vi haft tre alternativ då eleverna svarat på frågan angående arbetsro: 34% har svarat glad gubbe; 45% har svarat mellangubbe; 21% sur gubbe. 68% av eleverna upplever att de har arbetsro i klassrummet. (77% av pojkarna och 65% av flickorna). 82% av föräldrarna upplever att personalen arbetar för en lugn och trivsam arbetsmiljö. Skolans trivselregler ska efterföljas av elever/barn och personal. Prioriterat område: Eleverna ska uppleva arbetsro i klassrummet : Vi arbetar aktivt för att alla på skolan ska känna till och följa våra uppsatta trivselregler. Det finns hörlurar för ljudkänsliga elever Förstärkningsaktivtiteter som t ex ärtburken Pedagogerna prioriterar att få en lugn studiemiljö 7:10 Kommunikation En likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling kan innehålla en beskrivning av hur planen ska göras känd och förankrad i hela verksamheten och hos elevernas vårdnadshavare. 36% av eleverna känner till likabehandlingsplanen. 54% av föräldrarna känner till att det finns en likabehandlingsplan. 31% av föräldrarna känner till innehållet i likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen ska vara känd av alla elever, barn, föräldrar och personal på skolan. Prioriterat område: Alla ska känna till likabehandlingsplanen Förankra Likabehandlingsplanen och hålla diskussionen levande via möten i personalgruppen, med elever, i olika föräldraforum t.ex vid föräldramöten, Hem och Skola, skolråd o.s.v. Göra likabehandlingsplanen känd för eleverna på SET-lektionerna Påannonsera i veckobrev och bloggar att Likabehandlingsplanen finns på hemsidan Göra aktivitet kring likabehandlingsplanen på vårens föräldramöten 7

8 Sammanställning av tillbudsrapporter Under läsåret 2012/2013 har fem tillbud gällande mobbning rapporterats. I samtliga fall kopplades stödgruppen in och arbetade med eleverna/grupperna. Vid utvärderingarna upplevde alla inblandade att det blivit bättre och att kränkningarna hade upphört. Nulägesanalys och nulägesrapport Vi har beslutat att arbeta vidare med Likabehandlingsplanen på kvällskonferenser och vid Skolråds- och Hem&Skola-möten. Dessutom ska eleverna, via handlingsplanerna arbeta med våra prioriterade ämnen. Likabehandlingsplanen finns på hemsidan. Alla pedagoger ska vara väl förtrogna med likabehandlingsplanen och känna till de tre prioriterade områdena: -Eleverna ska uppleva arbetsro i klassrummen -De yngre eleverna ska känna sig trygga med de äldre -Både personal, elever och föräldrar ska känna till likabehandlingsplanen 8

9 Bilaga 1 Regelverk Diskrimineringslag (2008:567) 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Skollagen 1 kap. 2 (utdrag) Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan: 1) främja jämställdhet mellan könen samt 2) aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Skollag 14a kap. mot kränkande behandling. (utdrag) 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Ovanstående gäller i alla skolans verksamheter dvs. förskoleklass, skola och fritidshem. Bilaga 2 Definitioner Elev: Den som utbildas, söker utbildning, deltar i eller söker till förskoleklassverksamhet eller skolbarnomsorg enligt skollagen. Personal: Anställda och uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet. Diskriminering: I lagen finns bestämmelser om förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionshinder. Diskriminering är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av, om det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering, aktiv eller passiv diskriminering. Direkt diskriminering: Avses att en elev missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, om missgynnandet har samband med de diskrimineringsgrunder som gäller (ex. skolan anordnar en innebandyturnering där endast flickor får medverka). Indirekt diskriminering: Avses att en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektor eller med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt, som framstår som neutral, men som i praktiken särskilt missgynnar en elev med de diskrimineringsgrunder, som gäller (ex. om alla elever serveras samma mat diskriminerar skolan de elever som på grund av religiösa skäl, behöver annan mat). Aktiv diskriminering: Innebär att den diskriminerade parten aktivt agerar diskriminerande (ex. skolan avvisar elev på grund av handikapp). Passiv diskriminering: Parten agerar diskriminerande genom att inte handla (ex. om vi inte handikappanpassar efter elevs behov, dvs. vi är passiva). Trakasserier: Detta är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkande behandling: Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. 9

10 Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelande på olika webbcommunities). Materiella (klipper sönder) Både skolpersonal och elev kan göra sig skyldig till kränkande behandling och trakasserier. Mobbning: Detta är när en eller flera individer upprepade gånger eller under viss tid blir utsatta för negativa handlingar fysiskt och/eller psykiskt från en eller flera individer (Olweus 1999). Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt. Mobbning har inget med en konflikt att göra, en konflikt handlar om två jämnstarka parter t.ex. när man börjar bråra efter en fotbollsmatch för att det ena laget förlorade. Mobbning är när en stark part kränker en svag, detta kallas för övergrepp. Repressalier: Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (Förebygga diskriminering eller kränkande behandling - DO, BEO och Skolinspektionen, 2009.) Bilaga 3 Ordningsregler på Hjärups skola Hjärups skola har ordningsregler för barn och vuxna. De innebär att alla ska respektera varandra så att vi tillsammans känner trygghet, glädje, gemenskap och egenvärde. Vi ska vara rädda om varandra, använda ett vårdat språk och uppträda på ett trevligt sätt mot varandra. Vi ska vara rädda om vår skola och vår skolgård. Man får inte cykla, åka inlines, skateboard eller sparkcykel på skolgården. Alla cyklar ska av säkerhetsskäl ställas i skolans cykelställ (ej vårdcentralens). Eleverna får inte röra cyklar och sparkcyklar under skol- och fritidstid. Man får inte bryta av kvistar eller grenar från buskar eller träd. Eleverna får använda pinnar som vandringsstavar, att bygga kojor m m men inte att fäktas med. Man får klättra på grenar som är tjockare än överarmen. Mobiler får användas som hjälpmedel i undervisningen, men de ska förvaras avstängda i väskan då de inte används. Pedagogerna avgör när och i vilken utsträckning mobilen får användas. Detta gäller under både skoltid och fritidshemstid. Alla har ett eget ansvar för sina personliga ägodelar. Eleverna ska inte ha med sig pengar till skolan. Skolan betalar inte ut någon form av ersättning för värdeföremål som skadats, stulits eller på annat sätt försvunnit under skol-/fritidshemstid. Ytterkläder, ytterskor och huvudbonad lämnas i kapprummet. Alla elever ska ha inneskor på sig inomhus p g a halkrisk och allmän säkerhet. Inneskorna ska vara namnade och ha en mjuk sula för att minska ljudnivån. All pulkaåkning sker på kullarna utanför Lapptäckets förskola. Det är inte tillåtet att åka snowboard eller snowracer. Hjälm används vid all åkning i backen. Skolans ansvar för barnen Skolan har ansvar för eleverna under hela skoldagen, även under raster. Tillsammans med Skolrådet och Hem & Skola har vi bestämt, att eleverna inte får lämna skolans område under skoltid. Skolan kan inte uppfylla ansvarskravet om eleven befinner sig utanför skolområdet. Detta betyder att eleverna inte får gå hem och hämta glömda saker, rasta hunden m m under skoldagen sjuka barn inte får gå hem själva under skoldagen Om en elev inte följer reglerna: 1. Direkt tillsägelse av vuxen 2. Samtal elev-vuxen 10

11 3. Skolan kontaktar hemmet 4. Rektor kopplas in Vid förstörelse ska eleven ersätta eller reparera skadan. Bilaga 4 Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling, trakasserier och/eller diskriminering. Barn-barn, vuxen-barn. Mobbning innebär att en eller flera personer upprepade gånger under en längre tid utsätts för skada eller obehag från en eller flera andra personer. Det svåraste är att få reda på att mobbning pågår. Det gäller för samtliga, både vuxna och barn på skolan att vara mycket uppmärksamma. Dyker en misstanke upp så ligger det vanligtvis något bakom. Lita på Din intuition! När Du fått klart för Dig att mobbning pågår, agera omedelbart! Kontakta genast ansvarig pedagog samt skolans stödgrupp! Ärendegång vuxen-barn En anställd som upplever att en kollega kränker en elev ska omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt och rapportera kränkningen till rektor. Rektor utreder vad som har hänt. Om så bedöms kontaktas personalavdelningen. Ärendegång barn-barn Vår arbetsgång vid konflikter och mobbingärenden har under många år utvecklats och omarbetats vid utvärderingar av stödgruppen. Anmälan av ärenden till stödgruppen görs av pedagoger på skolan, elever eller föräldrar. Viktigt att notera datum när detta blir känt. Den i stödgruppen som kontaktats, meddelar omedelbart skolledningen som sammankallar Stödgruppen. Vid Stödgruppsmötet medverkar den vuxne som uppmärksammat ärendet eller den som tagit emot anmälan och Mobbning-Anmälan, se bilaga 1, fylls i. Stödgruppen utser också vilka två ur stödgruppen som är lämpligast att handlägga ärendet. De som skall hantera ärendet skall inte ha nära relationer till de inblandade eleverna. Ansvariga i stödgruppen gör en tidsplan, kortsiktig såväl som långsiktig. Ansvariga i stödgruppen rådgör med skolledningen om upplägget. Ansvariga i stödgruppen klargör ansvarsfördelningen för berörda pedagoger. Efter diskussion i stödgruppen beslutas om igångsättande av nedanstående handlingsplan. Då ärendet är lämnat till stödgruppen tar stödgruppen över ansvaret vilket innebär att pedagogerna i berörd/berörda klasser kopplas bort. Berörda pedagoger i klassen informeras, om nödvändigt, under ärendets gång annars i samband med att slutrapportering till stödgruppen görs. Handlingsplan för att stoppa mobbning, kränkande behandling och diskriminering i fem steg Planen används vid misstanke om mobbning, kränkande behandling och diskriminering men också vid allmän konflikthantering på skolan. Steg 1, 2 och 3 bör så långt möjligt ske under samma dag. När dessa tre steg är genomförda kontaktas samtliga inblandade barns vårdnadshavare skyndsamt, dvs inom 24 timmar. Berätta vad som hänt och förklara hur skolan skall agera framöver. Ge föräldrarna en så god information som möjligt utan att lämna ut enskilda elever. Varje elev skall känna sig trygg med att det han/hon berättar inte lämnas ut till andra utan hanteras inom stödgruppen. Steg 1: Samtal med den mobbade. Samtalet leds av de två vuxna som stödgruppen utsett. Samtalen skall ske samma dag, i samma rum och måste äga rum ostört. Samtala i trivsam miljö. Prata lite allmänt först i avsikt att få eleven att slappna av. Ta reda på: Vad har hänt? Hur länge har det pågått? Vem plågar? Vem är ledaren? Hur ofta sker det? Var sker mobbningen? När sker mobbningen? Hur mår Du? 11

12 Försök få fram så många detaljer som möjligt. Tala om för den mobbade att skolan tänker gå till botten med problemen. Bestäm tid för nytt möte. Dokumentera samtalet. Se bilaga 2. Steg 2: Samtal med mobbningsledaren eller den av mobbarna du bedömer kommer att ge mest information. Det kan vara mobbningsledaren, men det kan också vara någon annan i gruppen/klassen. Skapa trygghet. Samma vuxna deltar som i det tidigare samtalet. Mobbningsledaren vet vad han/hon har gjort och är orolig. Lägg inte moraliska aspekter på det som hänt. Det leder bara till aggressivt försvarsbeteende. Tala om för mobbningsledaren vad som kommit fram. Använd samma ordval som den utsatte gjorde. Fråga om det sagda stämmer. Om ledaren börjar slingra sig och skyller på andra påpeka att detta handlar om honom/henne och ingen annan. Han/hon får ta ansvar för sina handlingar. Tala sedan om i klarspråk, utan att moralisera, vad vi vuxna tycker om mobbning och förtryck av andra. Lägg ansvaret på honom/henne genom att fråga: Vet du varför du är här? Vad gör du? Vad tänker du göra för att få slut på det här? När tänker du börja? Hur hade du känt om det var du som var utsatt? Tror du det blir svårt att sluta? Vad ska du nu säga till dina kompisar? Förbered barnen på att skolan kommer att kontakta hemmet. Avsluta samtalet med att förklara att vi på skolan aldrig kommer att acceptera mobbning, och att vi kommer att övervaka honom/henne och de eventuella medhjälparna, så de verkligen upphör med mobbningen. Dokumentera samtalet. Se bilaga 2. Bestäm tid för nytt samtal om några dagar. Steg 3: Samtal med de övriga, om fler mobbare varit inblandade. Tillämpa samma teknik som i steg 2. Dokumentera samtalen. Se bilaga 2. Steg 4: 3-5 dagar senare och fortsättningsvis Nya enskilda samtal med: Den mobbade Ledaren Övriga inblandade i mobbningen Ställ följande frågor: Har mobbningen upphört? Var det svårt att sluta? Hur upplever den utsatte situationen nu? Vad kan bli bättre? Därefter får ledaren och medhjälparen tillsammans i uppgift att se till att den mobbade kommer med i klassens aktiviteter och känner sig accepterad. De får komma med egna förslag. Tala om att du är glad att de inblandade känner sitt ansvar. Tala om att skolans övervakning av de inblandade kommer att fortsätta. Steg 4 fortsätter tills situationen förändras i rätt riktning. Dokumentera samtalen. Se bilaga 3. Dokumentera samtalen. Se bilaga 4. När ansvariga avslutar ärendet lämnas skriftlig och muntlig rapport till stödgruppen. I samband med detta informeras också berörda pedagoger i klassen. Ett ärende är inte slut bara för att den utsatte säger så. En ansvarig person fortsätter att ha situationen under uppsikt och lägger en tidsram för uppföljning. 12

13 Bilaga 5 Litteraturförslag Eriksson, Björn Lindberg, Odd, Flygare, Erik & Daneback, Kristian (2002). Skolan en arena för mobbning. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2006). Allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. Thors, Christina (red). (2007). Utstött en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundet. Wrethander, Bliding, Marie. (2007). Inneslutning och uteslutning barns relationsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur. 15) Filmtips och intressanta länkar