PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 möjligheter samverkan BEmötande delaktighet helhetstänkande relationer dialog samsyn värdegrund PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN RÄVGÅRDEN ÅR Rev Rev

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Förbättringsåtgärder från föregående år Främja... 3 a) Vår förskolas vision... 3 b) Vår förskolas värdegrundsarbete... 4 c) Kompetensutveckling inom området... 5 d) Information till nyanställd personal och vikarier Förebygga och förhindra... 7 a) Kartläggning... 7 b) Mål och insatser för att förebygga och förhindra Upptäcka, utreda och åtgärda a) Vår förskolas rutiner - att upptäcka b) Vår förskolas rutiner - att utreda och åtgärda Bilaga 4 Gruppstärkande aktiviteter Uppföljning, utvärdering och ny plan Bakgrund Syfte Definitioner Styrdokument Referenser och tillsynsmyndigheter

3 Inledning Förskolan Rävgården är belägen i Svanskogs tätort, tre och en halv mil från Säffle. Rävgården består av två avdelningar, Idet och Lyan. Idet består av 17 barn i åldrarna 1-3 år och Lyan består av 23 barn i åldrarna 4-5 år. Idets lokal är en anpassad villa, medan Lyan är en fristående modul som är placerad på förskolans gård. Förskolan är belägen i ett villaområde och upptagningsområdet omfattar såväl Svanskogs tätort som landsbygden runt omkring. Förbättringsåtgärder från föregående år Under 2014 vill vi få barnen mer medvetna och delaktiga i planen, genom gemensamma trivselregler, intervjuer och värdegrundsarbete. Med hjälp av vår egen utformade husmodell så arbetar vi för en trygg och stimulerande miljö inne/ute. Utifrån denna kan vi kartlägga vart barnen helst leker och var de inte vill vara. Vi kommer nyttja vår kontakt med biblioteket för att få ett ännu bredare utbud av böcker. 1. Främja Att främja barns lika rättigheter och möjligheter. a) Vår förskolas vision På förskolan Rävgården förekommer ingen diskriminering, inga trakasserier och ingen kränkande behandling. Alla människor har lika stort värde, inflytande, utrymme, rättigheter och ansvar efter förmåga. Arbetet med likabehandling är integrerat i den dagliga verksamheten och all personal är goda förebilder. Planen mot diskriminering och kränkande behandling är känd av alla som arbetar i verksamheten samt är förankrad hos barn och vårdnadshavare. Vi arbetar alltid utifrån barnens intresse och de är delaktiga i det pedagogiska arbetet såsom planering inför tema, matlagning och dagens utformning. Vi anser att det är viktigt att synliggöra för barnen hur maten lagas från grunden, hur vi ska vara mot varandra, likheter/ olikheter, allas lika värde och omsorg om vår närmiljö. På Rävgårdens förskola görs ingen skillnad på om man är flicka eller pojke utan vi utgår från barnet och dess intresse. Leksaker byter plats utifrån lekens utveckling och det finns ingen specifik dockvrå eller bilvrå etc. Varje dag leker vi mycket, både planerat och fritt, vi tvingar aldrig ett barn som inte vill, att delta i leken. Vi skyddar barnens lek genom att inte avbryta den i onödan. Vi vuxna och barnen respekterar lekmarkeringar och vi använder leken som ett pedagogiskt verktyg. Vi visar ofta barnen att vi tycker om dem och har omsorg om deras välbefinnande, för att de ska känna trygghet hos oss. Vi strävar efter att skapa en atmosfär präglad av värme, humor och öppenhet. Dagsrytmen är väl avvägd så att det finns plats för både vila och aktivitet. Våra dagliga rutiner är en del av tryggheten. Vi vet att barnens lärande sker överallt, hela tiden och med alla sinnen och arbetar utifrån detta. Vi stödjer varje barn för att det ska känna tilltro till sin egen förmåga, öva upp sitt självförtroende och sin självständighet. Vi uppmuntrar och stödjer barnen i att pröva/ta sig an nya utmaningar. Varje barn får uppleva känslan av att vara duktig, behövd och en tillgång för gruppen. 3

4 Vi följer barnens utveckling och lärande genom barnens pärmar (dokumentation i text och foto samt barnens alster), utvecklingssamtal samt reflekterande samtal i arbetslaget. b) Vår förskolas värdegrundsarbete Personalen på Rävgårdens förskola har tillsammans arbetat fram en gemensam värdegrund oberoende av individuella värderingar. För att komma fram till dessa har vi diskuterat olika frågeställningar utifrån diskrimineringsgrunderna. Personal Insats Hur När Ansvar Attitydfrågor och ett normkritiskt förhållningssätt diskuteras Samtal mellan personal Kontinuerligt Arbetslaget och förskolechef Barnens trygghet och trivsel på förskolan diskuteras. Samtal med barnen/vårdnadshavare Kontinuerligt Arbetslaget och Förskolechef Vardagsarbete Insats Hur När Ansvar Värdegrundsarbete med barnen Materialet kompiskorten Kontinuerligt Arbetslaget Vårt gemensamma, professionella förhållningssätt Diskussioner i arbetslaget Alltid Arbetslaget Dagliga rutiner Rutiner för vem som gör vad vid t.ex. måltider, samlingar, planering m.m. Alltid Arbetslaget Gruppstärkande arbete Se bilaga 4 Barnens medverkan Insats Hur När Ansvar Intervju Kompisregler Samtalsunderlag med glad/likgiltig/ledsen gubbe. Genomförs med tre- fyra- och femåringarna. Tas fram tillsammans med barnen, genom samtal och kompissång. 1-2 g/år Arbetslaget 1 g/termin Arbetslaget Samlingar Vi pratar om känslor, likheter/olikheter, uppkomna Kontinuerligt Arbetslaget 4

5 situationer mm. Vi synliggör varje barn genom sång, namn och bild varje dag. Föräldrars medverkan Vi bjuder in alla nya föräldrar till inskolningssamtal med information om vår verksamhet. Denna information ges både muntligt och skriftligt. Vi uppmuntrar föräldrarna att ta upp frågor och funderingar direkt med oss. Inskolningen får ta den tid det tar. Vi ser till att all personal tidigt är delaktiga i inskolningen. Vi tar alltid emot alla föräldrar när de lämnar och hämtar sina barn, för att ge och få information. Vi bjuder in alla föräldrar till planerade utvecklingssamtal för gemensam information om deras barns utveckling. Vi tar tillvara föräldrarnas kunskap om sina barn och ser detta som nödvändigt för att kunna utgå från barnets behov. Minst en gång/ termin bjuder vi in till föräldramöte eller trivselkväll. Vi tar tillvara föräldrarnas synpunkter och ser till att de blir en del i vår utvärdering av verksamheten. Vi erbjuder alla föräldrar möjlighet till insyn i verksamheten genom veckoplanering i form av dokumentation i text och foto i hallen, barnens portfoliopärmar samt veckobrev. Föräldrars delaktighet Insats Hur När Ansvar Föräldramöten Information 1 g/år Arbetslaget Inskolningssamtal Information om planen mot diskriminering och kränkande behandling, verbalt och i skrift. Vid inskolning och utvecklingssamtal. Arbetslaget Utvecklingssamtal Frågor kring barnets utveckling, trygghet och trivsel. 1 g/år och vid behov Arbetslaget Dela ut planen till alla föräldrar Efter årlig revidering Arbetslaget c) Kompetensutveckling inom området Vi behöver ständigt fylla på med ny kunskap och öka medvetenheten om innehållet i lagarna om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi behöver öka medvetenheten och kunskapen om de olika diskrimineringsgrunderna och utveckla ett normkritiskt förhållningssätt (d.v.s. problematisera kring normer, värderingar och attityder) 5

6 Om lag och innehåll Insats Hur När Ansvar Inläsning och diskussion Allmänna råd BEO s handledning för att utforma planen, Förskoletidningen Kontinuerligt Alla Om diskrimineringsgrunderna Insats Hur När Ansvar Fortbildning Söka lämplig fortbildning 2014 Förskolechef och arbetslag Om normkritiskt förhållningssätt Insats Hur När Ansvar Fortbildning i vardagen Reflektion och diskussion om normer och värderingars ursprung. Ständigt, alltid. Alla Om annat inom området, nämligen Insats Hur När Ansvar Flerspråkighet i förskolan nätverksträffar 2014 Förskolechef d) Information till nyanställd personal och vikarier Insats Hur När Ansvar Introduktion Skriftlig och muntlig information Vid anställningsstillfället Förskolechef och arbetslag 6

7 2. Förebygga och förhindra Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. a) Kartläggning Kartläggning av förskolans organisation och arbetssätt Ett kartläggningsmaterial har tagits fram av vår specialpedagog. Kartläggningen består av ett antal påståenden med fokus på oss själva, vårt arbete och verksamheten. 24 frågor med svarsalternativ på tre nivåer; Ja, Nej, Bör ses över. Under våra gemensamma personalmöten har arbetslagen med hjälp av specialpedagog och förskolechef diskuterat och besvarat alla påståenden. Därefter har vi tillsammans på enheten valt ut vilka frågor vi behöver arbeta vidare med. Kartläggningen har utgått från 24 påstående under rubrikerna: Förhållningssätt mot barn och föräldrar/familjer Oss själva som förebilder De pedagogiska metoderna Regler och rutiner Gruppindelningar Våra inskolningar Information till och kontakter/samverkan med barnens föräldrar Resultat: Personalen känner att de ser det unika hos varje barn. Deras olikheter är en tillgång på förskolan och i gruppen. Personalen upplever att de har ett normkritiskt förhållningssätt och ser sig själva som goda förebilder. Det är ett gott klimat och samarbete i huset vilket smittar av sig på barngruppen. Arbetslaget arbetar medvetet med att barn och föräldrar ska känna sig trygga med och på förskolan. Punkter som bör ses över och arbeta vidare med: Regler och rutiner: Punkt 15: De samvaroregler som gäller för avdelningen/ förskolan är framtagna tillsammans med barnen. Information till och kontakter/samverkan med barnens föräldrar: Punkt 22: Återkommande lyfter vi fram och diskuterar demokrati och värdegrundsfrågor tillsammans med föräldrarna. Kartläggning av förskolans pedagogiska fysiska miljö Ett kartläggningsmaterial har tagits fram av vår specialpedagog, som består av ett antal delområden med frågor om förskolans pedagogiska fysiska miljö utifrån mångfald. Varje delområde har mellan 6-8 frågor med svarsalternativ på tre nivåer; Ja, Nej, Bör ses över. Under våra gemensamma personalmöten har arbetslagen med hjälp av specialpedagog och förskolechef diskuterat och besvarat alla frågor. Därefter har vi tillsammans på enheten valt ut vilka frågor vi behöver arbeta vidare med. Delområden: Barnboksutbud 7

8 Leksaksutbud Aktivitetsutbud Tillgänglighet Mångfaldsutbud inre miljö/väggar Resultat: Kartläggningen visar att arbetslaget tycker att miljön speglar barngruppens sammansättning som finns i dag. Mångfalden har setts över det senaste året och det finns en medvetenhet hos personalen vid nya inköp av material och leksaker. Personalen upplever att bokutbudet behöver ses över ytterligare. Genom egna inköp och kontakt med biblioteket kommer detta att åtgärdas. Religion och trosuppfattning är den punkt som personalen upplever svårast att uppfylla gällande leksaksutbud, aktivitetsutbud och representerat på förskolans väggar. Att arbeta vidare med: Påvisa andra kulturers högtider och traditioner med hjälp av bl.a. mångkulturell kalender. Kartläggning av barnens trygghet och trivsel Ett kartläggningsmaterial har tagits fram av vår specialpedagog, som består av ett antal påståenden med fokus barnet/barnen. 13 påståenden med svarsalternativ på tre nivåer; Ja, Nej, Bör ses över. Under våra gemensamma personalmöten har arbetslagen med hjälp av specialpedagog och förskolechef diskuterat och besvarat alla frågor. Därefter har vi tillsammans på enheten valt ut vilka frågor vi behöver arbeta vidare med. 13 påståenden under rubrikerna: Barnets/barnens trygghet och trivsel Språkbruk Leken Utemiljö Resultat: Personalen upplever att de ser och uppmärksammar varje barn utifrån deras behov och barnen trivs och är trygga på förskolan. Vi anser att vi ser barnen som individer och lyfter fram och bekräftar alla. Vi är medvetna om att det i varje barngrupp finns barn som inte tar lika stor plats eller backar i leken och inte deltar i samtal mellan barn-barn, barn-vuxna. Vid sådana iakttagelser stöttar och uppmuntarar vi dessa barn. Personalen bedömer dock att de behöver få in rutiner kring samtal om barnens trivsel och trygghet. Hur kan vi bli bättre på att tyda tecken på de små barnens trygghet/otrygghet? Under VT 2014 kommer personalen aktivt arbeta för en stimulerande inne- och utemiljö. Punkter som utifrån arbetslagens svar behöver utvecklas: Punkt 4. Fortlöpande samtal med barnet resp. barnen om hur de trivs på förskolan; om det finns något de är rädda för, har kompisar att leka med osv. Punkt 13 c). Förskolans utemiljö är utformad så att det är möjligt för personalen att ha överblick över de barn som vi har ansvar för Barnens medverkan Barnen på Lyan har varit delaktiga i planen genom barnintervjuer inför utvecklingssamtal VT 2013, gemensamma kompisregler och arbete med Kompiskort, böcker samt husmodellen. Vi 8

9 kommer under 2014 att göra en ny kartläggning utifrån vår egen husmodell ( utifrån den som finns på diskrimineringsombudsmannens hemsida) vart barnen känner sig otrygga, tycker det är roligt att leka eller inte vill leka på, både inomhus och utomhus. Analys av kartläggningen Vi har ägnat mycket tid till diskussioner kring förskolans värdegrundsarbete, både i det egna arbetslaget, men även i tvärgrupper med andra arbetslag. Det har varit lärorika och bra diskussioner där vi har gått in på djupet kring frågeställningar utifrån diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling. Vi har också försökt att utmana våra egna föreställningar om vad vi innerst inne tänker och känner. Vi är överens om att det gäller att bredda sitt eget tänkande och vara goda förebilder för barnen. Det är av stor betydelse att vi har en gemensam plattform, en professionell värdegrund, som vi förhåller oss till och är överens om. Vi måste ge barnen så många erfarenheter som möjligt kring mångfald. Då barngruppen i dagsläget är nästintill homogen är det än viktigare att ge dem nya intryck och vidga deras perspektiv. Enbart ett barn har annat modersmål än svenska i hemmet. Vi är överens om att värdegrundsarbetet ska genomsyra all vår verksamhet på förskolan STÄNDIGT ALLTID. I vardagen ska vi påminna och hjälpa varandra så att vi på vår förskola lever upp till de krav vi ställer på oss själva och verksamheten. Vi behöver också ständigt fylla på med kunskaper och öka vår medvetenhet om kulturell mångfald. b) Mål och insatser för att förebygga och förhindra Förskolans organisation och arbetssätt Mål/kriterier: Vi har ett främjande värdegrundsarbete som all personal, barn och föräldrar känner till och som är levande i verksamheten. Utvärderingsmetod och när: Revidering av främjandedel januari 2014 Medarbetarsamtal i grupp hösten 2014 Insats När Ansvar Gemensamma personalmöten med diskussioner kring värdegrunden; kränkningar och förhållningssätt Förskolechef Avstämningar om det dagliga värdegrundsarbetet APT Förskolechef 9

10 Förskolans pedagogiska fysiska miljö Kartläggningen visar att arbetslaget tycker att miljön speglar de barngruppers sammansättning som finns i dag, men att det mesta kan ses över ytterligare. Mål: Mera kunskap om den fysiska miljöns möjligheter att stödja det pedagogiska arbetet med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Utvärderingsmetod och när: Revidering/Ny kartläggning hösten 2013 Insats När Ansvar Tänka på mångfald vid inköp av material till förskolan Inköp av böcker som speglar mångfald Kontakt med biblioteket Alltid Allas Arbetslaget Arbetslaget Barnens trygghet och trivsel Mål: Vi personal har god uppsikt över alla utrymmen och platser där barnen befinner sig. Vi har goda rutiner kring samtal om barns trygghet och trivsel. Insats När Ansvar Återkommande samtal med barnen om trygghet och trivsel på förskolan Vi är närvarande pedagoger och delar upp oss och cirkulerar bland barnen Samlingar Alltid Arbetslaget Alla Husmodellen 2014 Alla Barnens fortsatta medverkan 10

11 Mål/kriterier: Barnen medverkar i kartläggningen Utvärderingsmetod och när: Kartläggning ht 2014 Insats När Ansvar Barnintervjuer om barnens intressen, trygghet och trivsel 1-2 ggr/år Arbetslaget Utvecklingsområde- Barns inflytande 2014 Arbetslaget 3. Upptäcka, utreda och åtgärda Att upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling. a) Vår förskolas rutiner att upptäcka Trakasserier och kränkningar är upprepade kränkningar med obalans i styrkeförhållandet och får inte förväxlas med vanligt bråk som sker mellan barn. Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkningar: personal barn Vad/vilka Hantera/rapportera Ansvar Kollegor i arbetslaget Alla arbetskamrater i huset (inkl. vikarier) Elever/praktikanter Obekanta personer Vara uppmärksam på varandras förhållningssätt i vardagen. En elev/praktikant arbetar alltid tillsammans med en ordinarie personal, aldrig ensam. Ta alltid reda på vem personen är och i vilket ärende Allas Ansvarig handledare Allas Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkningar: barn barn 11

12 Vad Hantera/rapportera Ansvar Pedagogerna har god uppsikt över alla utrymmen och platser där barnen befinner sig Varje barn uppmuntras att tala om för vuxna när något inte går rätt till väga Vi uppmanar föräldrarna att tala om för oss om barnen hemma visar tecken på eller uttrycker oro över förskolevistelsen Kartläggningens resultat och analys avseende barnens trygghet och trivsel tas tillvara Pedagogerna fördelar sig inne och ute på ett sådant sätt att man har uppsikt överallt Kontinuerliga samtal med barnen Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Allas Allas Ansvarspersonal Förskolechef Rutiner för information till föräldrar om hur rapporteringen görs Vad Hantera/rapportera Ansvar Rutiner om hur vi informerar föräldrar om hur de kan rapportera när de upplever eller får kännedom om diskriminering och trakasserier Information om hur anmälan görs till BEO och DO Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Som ovan och via hemsidorna: Ansvarspersonal Ansvarspersonal 12

13 b) Vår förskolas rutiner att utreda och åtgärda I första hand är det alltid avdelningspersonalen som hanterar de situationer som uppstår. Vid behov rådgör man med sin förskolechef som i sin tur kan koppla in specialpedagog eller annan specialkompetens. Rutiner för hantering av trakasserier och kränkande behandling: personal barn Det är viktigt att vi vuxna ger varandra mandat att, på ett bra sätt, diskutera hur vi agerar i olika situationer. Åtgärder Omedelbart uppmärksamma när vi ser eller hör någon vuxen som kränker eller diskriminerar ett barn Ifrågasätta den vuxnes handlande direkt Samtala om händelsen enskilt och i arbetslaget Dokumentera följa upp återkoppla Använd bilaga 2 Ansvar All personal Den vuxne som uppmärksammar händelsen Förskolechef Förskolechef Rutiner för hantering av trakasserier och kränkande behandling: barn barn Åtgärder Vuxna ingriper omedelbart Samtala med den som är utsatt och den eller de som utsätter Informera vårdnadshavare Dokumentera Använd bilaga 1 och/eller bilaga 3 Informera förskolechef Följa upp återkoppla till vårdnadshavare Ansvar Den vuxne som ser/får veta Ansvarspersonal och den som sett/fått veta Ansvarspersonal Ansvarspersonal Ansvarspersonal Ansvarspersonal och ev. förskolechef 13

14 Rutiner för dokumentation vid trakasserier och kränkande behandling, hantering och förvaring. Åtgärder Dokumentation enligt mall barnet/barnen Använd bilaga 1 (Utreda åtgärda följa upp) Dokumentation enligt mall vuxen barn Använd bilaga 2 (Utreda åtgärda följa upp) Insatser på gruppnivå bilaga 3 Dokumentation arkiveras på barn- och utbildningsförvaltningen som sekretessbelagd handling. Ansvar Ansvarspersonal Förskolechef Ansvarspersonal Förskolechef vidarebefordrar handlingen för arkivering. Dokumentationen måste sparas i 7 år, dock längst 2 år efter det att barnet/eleven fyllt 18 år. Rutiner för uppföljning av förekomna trakasserier och kränkande handlingar. Vad Uppföljning ska göras i den omfattning ärendet kräver Ansvar Förskolechef 14

15 Bilaga 1 Mall för dokumentation runt ärenden som faller under Diskrimineringslagen och skollagen kap. 6 (Plan mot diskriminering och kränkande behandling) Barnets namn: Ansvarspersonal: När? Var/Hur? Vem? Åtgärd Uppföljning Ärendet avslutat: Vårdnadshavare Ansvarspersonal 15

16 Mall för dokumentation runt ärenden som faller under Diskrimineringslagen och skollagen kap. 6 (Plan mot diskriminering och kränkande behandling) Bilaga 2 - personal Namn: Förskolechef: När? Var/Hur? Vem? Åtgärd Uppföljning Ärendet avslutat: Förskolechef Namn 16

17 Mall för dokumentation runt ärenden som faller under Diskrimineringslagen och skollagen kap. 6 (Plan mot diskriminering och kränkande behandling) Bilaga 3 - gruppnivå Förskola/avdelning: Bakgrund: Åtgärder: Insatser i barngruppen Hur/när Ansvar 17

18 Gruppstärkande aktiviteter: Bilaga 4 Vi är närvarande pedagoger och nära och aktiva i barnens lek och i planerad verksamhet. Vi finns alltid i närheten av de barn som behöver stöd och hjälp i leken. Det är viktigt att kunna ingripa innan en konflikt händer. När konfliktsituationer uppstår tar pedagogerna reda på vad som hänt, reder ut situationer och konflikter genast och lyssnar på alla parter. Rävgården består av två avdelningar, Idet och Lyan. Dessa grupper delas vid behov i mindre grupper. Barnen erbjuds och har tillgång till utmanande och spännande material. Barnen ska ha insyn i vad som faktiskt finns att leka/göra på avdelningen så som pussel, spel, pyssel. Den pedagogiska miljön är väl avvägd med både fri lek och planerade aktiviteter samt mat och vila. Barnen ska erbjudas lugnare stunder under dagen så som avslappning, massage etc. Aktiviteterna förekommer både utomhus och inomhus. Vi har ett aktivt arbete med värdegrunden; pratar om känslor och hur vi ska vara mot varandra. Vi har i ett aktivt arbete tillsammans med barnen kommit fram till kompisregler som vi dagligen återkommer till. Reviderad januari

19 4. Uppföljning, utvärdering och ny plan 27 januari 2014 Resultat Våra mål är uppfyllda Analys De äldre barnen (3-6) har genom gemensamma trivselregler, intervjuer och värdegrundsarbeten varit delaktiga i planen. Genom intervjuer och vår egen utformade husmodell har vi fått en tydligare bild av vad/var barnen tycker om att leka. Planen har varit levande i vårt arbete och vi arbetar medvetet genom att vara närvarande pedagoger samt vid inköp av material. Vi har ett aktivt och ständigt pågående värdegrundsarbete. Vi har etablerat en kontakt med biblioteket som i dagsläget främst rör annat modersmål än svenska men vi önskar utöka kontakten ytterligare. Bedömning av måluppfyllelse God Förbättringsåtgärder förs över till nästa års plan 19

20 5. Bakgrund Demokratiska värderingar ska utgöra grunden för all verksamhet inom förskolan. Miljön ska vara trygg och alla barn ska behandlas som individer med lika värde och på lika villkor. Det är en lagstadgad rättighet för barnen att inte bli diskriminerade, trakasserade eller kränkta inom förskoleverksamheten och förskolan ska bedriva ett aktivt arbete för att förebygga, förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna må bra och utvecklas. Från den 1 januari 2009 har lagstiftningen skärpts (jämfört med den tidigare barn- och elevskyddslagen från 2006) och bestämmelserna om att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling behandlas nu i två olika lagstiftningar: Skollagen, 14a kap. Åtgärder mot kränkande behandling och Diskrimineringslagen, 2 och 3 kap. Båda lagarna anger krav om att en plan för varje förskola årligen utarbetas som beskriver hur verksamheten planerat att uppfylla lagens intentioner med syfte att skydda barnen mot all form av kränkande eller diskriminerande behandling. De två planerna kan sammanföras till en och inom förskolan i Säffle är titeln för de sammanlänkade planerna är Plan mot kränkande behandling. Tillsynsmyndigheter är Skolinspektionen genom Barn- och elevombudet (BEO) och Diskrimineringsombudsmannen (DO). Om lagkraven inte följs så kan kommunen bli skyldig att betala diskrimineringsersättning eller skadestånd till den som kränkts. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret för att all personal i verksamheten aktivt arbetar med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Enligt delegationsbeslut i BUN , 55, ansvarar respektive Förskolechef för upprättandet av Plan mot diskriminering och kränkande behandling och revidering så att de uppfyller lagstiftningens krav. Planen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen. Utformningen och omfattningen av detta ska anpassas efter barnens ålder och mognad. (Förordning 2006:1083, 2008:946) Den utarbetade planen ska vara känd bland alla i verksamheten d.v.s. för alla anställda, barn och vårdnadshavare/föräldrar. 6. Syfte Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska i enlighet med lagarna syfta till att i det dagliga arbetet: främja barns och deras närståendes lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, förebygga och förhindra risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och upptäcka, utreda och åtgärda alla former av trakasserier eller annan kränkande behandling. 20

21 7. Definitioner Här följer centrala begrepp som är viktiga att känna till och som används i skollagen och diskrimineringslagen. Definitioner av olika former av kränkningar Diskriminering Diskriminering är när ett barn missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I skolan/ förskolan är det kommunen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när ett barn behandlas sämre än andra utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när alla barn behandlas lika, men i praktiken missgynnar ett barn utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Trakasserier är en kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. De kan vara fysiska, verbala, psykosociala och/eller i form av texter och bilder. Kränkande behandling Kränkande behandling har inte koppling till någon diskrimineringsgrund och avser handlingar som kränker barns värdighet. Gemensamt är att någon eller några frångår principen om alla människors lika värde. En kränkning kan utföras av en eller flera personer och då vara riktade mot en eller flera, förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningarna kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). Andra centrala och viktiga begrepp Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika. Diskrimineringsgrund Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagsstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 21

22 8. Styrdokument Utöver Diskrimineringslagen och Skollagen 14a kap anges i de nationella och lokala styrdokumenten att: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. FN:s konvention om barnets rättigheter, Artikel 2 Förskolan skall ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Läroplan för förskolan, Lpfö 98, s Barnen/eleverna får en god, trygg och kärleksfull omsorg och gemenskap. grund. Kriterier/Målet är uppfyllt när: 1. Barn/elever och vuxna visar respekt för varandra. 2. Skolan arbetar aktivt för att motverka våld, mobbning och främlingsfientlighet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling som 3. Barn, unga och deras vårdnadshavare känner till rättigheter, skyldigheter och förväntningar. Skolplan Säffle Kommun , s. 6. Inom förskoleverksamheten i Säffle kommun råder nolltolerans mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vår verksamhet präglas av glädje och stolthet för alla. Både barn och vuxna går med glädje till sin förskola eller sitt arbete och är säkra på att få vara trygga och delaktiga i gemenskapen. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att alla mår bra och utvecklas. Ledningsvision för förskolorna i Säffle kommun. 22