Skolområde Syd. Förskolan Zakrisdal

Transkript

1 Förskolan Zakrisdal Amiralens Likabehandlingsplan

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Presentation 3 Sammanfattning av föregående års insatser 3 1. Främjande arbete 4 a) vår förskolas vision 4 b) vår förskolas värdergrundsarbete 4 2. Förebygga och förhindra 7 a) kartläggning 7 b) analys av kartläggning 7 c) mål och insatser för att förebygga och förhindra 7 Uppföljning/utvärdering 9 a) resultat 9 b) analys 9 c) redovisning av måluppfyllelse 9 d) utveckling 9 Upptäcka och anmäla 10 a) vår förskolas rutiner att upptäcka 10 b) vår förskolas rutiner att anmäla 13 Utreda, dokumentera och åtgärda 14 a) vår förskolas rutiner- att utreda, dokumentera och åtgärda 14 Bakgrund 15 a) syfte 15 b) definitioner 16 c) styrdokument 18 Referenser och tillsynsmyndigheter 19 2

3 PRESENTATION Skolområde Syd Period: Planen gäller från Målen kommer att stämmas av våren 2015 samt utvärderas maj och september Ansvarig för att det blir gjort är förskolechef Jenni Gunnberg. Beskrivning av förskolan: Förskolan ligger i det natursköna och relativt nya området på Zakrisdal. Förskolan startade 2012 och är en växande förskola. I augusti 2014 öppnar ytterligare en avdelning och förskolan kommer då bestå av tre avdelningar: Amiralen: barn i åldrarna 1-2 år. Fregatten: barn i åldrarna 2-4 år Kompassen: barn i åldrarna 4-6 år. En härlig gård finns runt huset med både äppelträd och vitsippor. Utemiljön är i fokus och nyttjas dagligen. Alla i arbetslaget samverkar för att skapa en gemensam trivsel och trygghet för barnen på förskolan. Erfarna och engagerade pedagoger bygger upp verksamhet tillsammans med barn och föräldrar. Vår gård samt närhet till skogen lockar till många aktiviteter. Där leker vi, lär oss, rör oss och får många glada skratt tillsammans. Det som kännetecknar oss är vårt goda samarbete, vår sammanhållning och vår arbetsglädje. Förskolans verksamhet bygger på vår läroplan Lpfö 98/10 och inriktningen kommer att växa fram utifrån lek- och utepedagogiken. Det finns många kreativa tankar och idéer för att skapa en positiv lärmiljö. En spännande verksamhet! Vi värnar om gott bemötande och vill att alla ska känna sig välkomna! SAMMANFATTNING AV FÖREGÅENDE ÅRS INSATSER Vi har arbetat med att skapa en bra pedagogisk miljö. Vi har genom att vara närvarande i verksamheten funnits tillhands vid konflikter. Vi har ett levande arbete kring värdegrund och konflikthantering. Vi har lagt stor vikt vid att ta tillvara på barnens intressen. Vi kommer inför nästa år arbeta med vår likabehandlingsplan så den är ännu mer anpassad för just vår förskola. Vi har tagit fram ett nytt observationsverktyg som skall hjälpa oss att upptäcka eventuella riskområden i vår verksamhet. 3

4 1. Främjande arbete Att främja barns lika rättigheter och möjligheter. a) VÅR FÖRSKOLAS VISION Lek för livet, Lek är livet, Leka livet b) VÅR FÖRSKOLAS VÄRDEGRUNDSARBETE Hur agerar vi medarbetare? Vi ger förutsättningar för att alla ska känna sig välkomna och delaktiga i vår verksamhet. Vi strävar efter att ha ett öppet klimat där alla är lika värda och där alla är viktiga. Vi finns som trygghet för barnen när de vill ha tröst, hjälp eller hamnat i konflikt. Vi på Zakrisdals förskola strävar efter att utforma en pedagogisk miljö som är anpassad efter barngruppens behov så att alla barn som vistas i vår förskola ska känna trygghet och delaktighet. För att kunna genomföra det har vi valt att arbeta med ett lekpedagogiskt arbetssätt. Vi är medupptäckare som tillsammans med barnen hittar lösningar på deras idéer och projekt. Genom att vara närvarande i verksamheten kan vi tidigt fånga upp hur barnen är mot varandra exempelvis om någon blir kränkt genom ord och handlingar. Vi arbetar med särskild tyngdpunkt med barnens språk och den kommunikativa förmågan för att vi anser att det viktigt att barnen kan uttrycka sin vilja och förmedla sina känslor för att känna att de har inflytande i verksamheten. Hur vi arbetar specifikt sker lite olika ut beroende vilken avdelning barnet går på. Förskolan arbetar att främja värderingar och attityder genom att besöka vår närmiljö. Äldre avdelningarna besöker exempelvis ett vårdboende för att utveckla sociala kompetensen och öka förståelsen för med människor i olika åldrar och situationer. Vi på zakrisdals förskola lägger vikt på att ha en strukturerad tillvaro och systematiskt reflektionsarbete som bidrar till positiva förutsättningar för personalen att skapa en utvecklande lär och tillvaromiljö för barnen på zakrisdals förskola Vad gör vi i vårt vardagsarbete på förskolan? Varje höst gör vi en kartläggning av verksamheten. Vi använder oss av olika metoder, vi filmar med hjälp av lärplattan, vi gör barnobservationer, barnintervjuer vilket ger oss en samlad bild av vår verksamhet. Vi har enskilda avdelningsplaneringar där vi stämmer av och reflekterar kring våra uppsatta mål. Vi har regelbundna genomgångar av vår barngrupp för att se hur barngruppen fungerar. 4

5 Hur får vi med barnens inflytande, delaktighet och medverkan? Vi anpassar vår miljö så att material och möbler är anpassat efter barnen. Genom en anpassad miljö får barnen ett större inflytande över sin vardag genom att själva kunna välja vad de vill göra efter intresse. Vi observerar och lyssnar in barnens intresse och tankar för att utforma avdelningarna och miljön därefter. Hur arbetar vi med diskrimineringsgrunderna? Vi på Zakrisdals förskola arbetar förebyggande mot trakasserier och kränkande behandling genom att vi tillsammans har ett gemensamt ansvar för att likabehandlingsplanen efterlevs. Vi informerar all ny personal och vårdnadshavare vid inskolning om likabehandlingsplanen. I det dagliga arbetet vill vi lära barnen hur man är och hur man beter sig mot varandra. Vi pedagoger på Zakrisdals förskola tar alla barns upplevelser på allvar och vid alla förekomna situationer som inte känns bra för barnet exempelvis ovänskap mellan barn så samtalar vi samtliga barn som är involverade i situationen så att alla barn får komma med sin version och upplevelsebild av konflikten därefter ställer vi pedagoger frågor utifrån barnens utveckling och förståelse som får barnen att reflektera tillsammans och slutligen analysera om och se om det finns en lösning på hur vi kan vidare ut konflikten, på det här viset använder vi konflikten som en erfarenhet och lärprocess. Genom den här metoden skapar vi goda förutsättningar för barnen att hantera konflikter på ett rationellt vis Vi på Zakridals förskola arbetar utifrån ett strukturerat arbetssätt där vi har utarbetat en metod för kartläggning av förskolans verksamhet så att vi kan följa upp likabehandlingsplanen på ett systematiskt vis. Vi skapar en pedagogisk miljö där flickor och pojkar erbjuds samma möjligheter och inte blir hämmande av traditionella könsmönster. I vår lekmiljö erbjuds barnen utklädningskläder i olika modeller och dockor med olika kön och utseenden. Vi lånar böcker som ökar barnens förståelse för kön, mångfald, och att det finns människor med olika funktionsnedsättningar. Vi är observanta och tänker medvetet på att erbjuda alla barn lika mycket talutrymme och uppmärksamhet oavsett. Vi anpassar vår verksamhet så att alla känner sig välkomna och har möjlighet att delta i vår verksamhet oavsett funktionsnedsättning. Personalen är väl medveten om att funktionsnedsättning kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Vi är också medvetna om att allergi är en funktionsnedsättning och har därför en genomgång vid inskolning av barnet till förskolan där vårdnadshavare har möjlighet att gå igenom funktionsnedsättningen hos barnet i lugn o ro med barnets mentor som sedan förmedlar vidare så att all personal kring barnet är insatta i vad funktionsnedsättningen innebär för barnet och hur vi skall agera från förskolan. Vi har ett öppet klimat kring religion och annan tros uppfattning, det visar vi genom att berätta om varför kristna firar jul. Vi bemöter barnens frågor utifrån deras rätt till kunskap och besvarar de så ärligt och tydligt vi kan ur ett pedagogiskt perspektiv. 5

6 Vad behöver vi ev. för kompetensutveckling inom området (skollagen och eller diskrimineringsgrunderna)? För att hålla oss uppdaterade inom diskrimineringsgrunderna och skollagen är det viktigt att vi har diskussioner i arbetslaget och har en aktuell och levande likabehandlingsplan. Även att vi håller oss uppdaterade inom aktuell och ny forskning. Hur gör vi vårdnadshavarna delaktiga? Genom att vi bjuder in vårdnadshavarna till föräldramöten där föräldrarna har möjlighet att framföra åtsikter och önskemål, och drop-in fika. När vi har utvecklingssamtal så har vårdnadshavarna möjlighet att framföra förväntningar och åtsikter. Förskolan har sommar/julfest ges de möjlighet till att vara delaktiga i vår verksamhet. Vårdnadshavarna får årligen delta i en Kund och brukar undersökning. Svaren vi får utvärderar personalen och används för förbättringsåtgärder vid planeringar. Vårdnadshavarna erbjuds att delta i en föräldrasmedja där förskolechef sitter med och man diskuterar aktuella frågor som rör verksamheten, inför föräldrasmedjan har vårdnadshavarna möjlighet att påverka innehållet genom att i förväg maila till förskolechef alternativ meddela personal som kan för frågan vidare. Hur ger vi information till nyanställda medarbetare och vikarier? Vi ser över våra rutiner och dokument gällande information till nyanställda och vikarier gällande vårt likabehandlingsarbete. 6

7 2. Förebygga och förhindra Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. a) KARTLÄGGNING Pedagogerna har diskuterat och reflekterat utifrån frågor om barnens sociala gemenskap, språkbruk, attityder och värderingar, trygghet och vuxennärvaro. Lika rättigheter i förskolan-handledning DO Pedagogerna har svarat på enkätfrågor utifrån föregående reflektioner om vad de anser vara viktigt att lägga fokus på i årets likabehandlingsarbete utifrån Diskrimineringslagen och Skollagen. Barnen 3-5 år hr blivit intervjuade i grupp om sin trivsel på förskolan utifrån bilder på rum/miljöer/aktiviteter. Barnen har diskuterat och satt glada eller ledsna gubbar på bilderna och fått ge förslag till förändring. Barnen 1-3 år har blivit filmade i olika rum/miljöer/aktiviteter. Pedagogerna analysar filmerna för att identifiera vart risk för kränkningar och trakasserier finns. Vårdnadshavarna har fått information om förskolans likabehandlingsarbete i samband med höstens föräldramöte. Därefter har de svarat på en enkät. Se bilagor för mer information b) ANALYS AV KARTLÄGGNING ( ) Föräldraenkäten: Av elva vårdnadshavare har åtta svarat. Det viktigaste för föräldrarna är att deras barn blir sedda, uppmärksammade och respekterade. Barnkartläggingen: Nulägesanalysen visar inga tecken på diskriminering eller kränkning mellan barnen på avdelningen. Personalkartläggingen: Vår uppfattning är att Amiralenbarnen trivs på avdelningen. Vi ser att barnen är glada initiativrika, visar öppenhet mot främmande personer. Vi tolkar det som ett tecken på att barnen känner trygghet i gruppen. c) MÅL OCH INSATSER FÖR ATT FÖREBYGGA OCH FÖRHINDRA Vår målsättning är att behålla den goda stämningen och den positiva andan. Vi är måna om att sätta barnens trygghet i fokus och att barnen kan knyta an till oss pedagoger. 7

8 ( ) Skolområde Syd Mål 1 (Diskrimineringslagen) Mål: Att barnen i gruppen ska få uppleva att de är respekterade och lika mycket värda oavsett ålder och kön. Väl genomtänkt utformning av lokaler och lekmaterial som är anpassat för alla. Insatser: Lyssna in, stötta och uppmuntra barnen så att de upplever känslan av delaktighet. Medvetenhet hos pedagogerna angående lokalernas utformning så att det skapas bra möten mellan barnen. Vem ansvar: Pedagogerna ansvarar för att vara till hands och vägleda barnen i det sociala samspelet och i kommunikation med varandra. Genom observation kartlägger pedagogerna hur material och material används och fördelas mellan barnen. Det här följer vi upp under vårterminen. Mål 2 (Skollagen). Vårt mål är att skapa trygga relationer mellan barn barn, pedagoger barn samt pedagoger vårdnadshavare. Insatser: Vid inskolning strävar vi efter att bygga upp en god och trygg relation med vårdnadshavarna/barn genom att ha en anknytningspersonal som gör sig tillgänglig. Genom att ha en öppen kommunikation med vårdnadshavarna skapar vi goda förutsättningar för att inskolningen ska bli så positiv som möjligt. Pedagogerna strävar efter att varje barn utifrån sina förutsättningar ges möjlighet att utveckla sig som individ. Detta gör vi genom att medvetna pedagoger uppmärksammar och stöttar det enskilda barnet. Vem ansvarar: Pedagogerna ansvarar för att insatserna uppfylls och hålls levande. 8

9 Uppföljning/Utvärdering Skolområde Syd a) RESULTAT Redovisa de resultat ni uppnått. Resultaten ska stå i relation till de mål och kriterier ni angivit. Resultaten ska ange vad som uppnåtts och inte hur de uppnåtts. Det är verksamhetens kvalitet som ska bedömas, inte det enskilda barnets utveckling! Resultaten kan beskrivas i löpande text eller med hjälp av tabeller/diagram. b) ANALYS Analysera och reflektera utifrån resultaten. Gör gärna kopplingar till teori och forskning! Har ni tänkt på det här: Hur ser sambandet mellan resultat och metod/lärmiljö ut? På vilket sätt överensstämmer/överensstämmer inte arbetssättet och förhållningssättet med vår syn på värdegrund och helhetssyn? Vad har vi som pedagoger lärt oss? Var målen för högt/lågt ställda? Var metoderna/insatserna relevanta? Vilka är våra starka och svaga sidor? Vilka möjligheter eller hinder finns? Hur ser årets resultat ut jämfört med föregående år? Viktiga händelser som påverkat resultatet. c) BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE Bedöm måluppfyllelsen i relation till målen. Värdera resultatet med hjälp av den bedömningsskala ni angivit. d) UTVECKLING 1. Hur går vi vidare 2. Ange eventuella förbättringsområden. 9

10 Upptäcka och anmäla Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling. Det är viktigt att vi vuxna ger varandra mandat att, på ett bra sätt, diskutera hur vi agerar i olika situationer. Trakasserier och kränkningar är upprepade kränkningar med obalans i styrkeförhållandet och får inte förväxlas med vanligt bråk som sker mellan barn. a) VÅR FÖRSKOLAS RUTINER - ATT UPPTÄCKA Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkningar: medarbetare barn Vad/vilka Hantera/rapportera Ansvar Kollegor i arbetslaget Alla arbetskamrater i huset (inkl. vikarier) Elever/praktikanter Obekanta personer Vara uppmärksam på varandras förhållningssätt i vardagen. En elev/praktikant arbetar alltid tillsammans med en ordinarie personal, aldrig ensam. Ta alltid reda på vem personen är och i vilket ärende Allas Ansvarig handledare Allas Åtgärder Ansvar Omedelbart uppmärksamma när vi ser eller hör någon vuxen (medarbetare/föräldrar) kränka eller diskriminera ett barn. Ifrågasätta den vuxnes handlande direkt. Anmälan till förskolechef enligt rutin för anmälan All personal Den vuxne som uppmärksammar händelsen Den som uppmärksammar 10

11 Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkningar: barn barn Vad Hantera/rapportera Ansvar Pedagogerna har god uppsikt över alla utrymmen och platser där barnen befinner sig Varje barn uppmuntras att tala om för vuxna när något inte går rätt till väga Vi uppmanar föräldrar att tala om för oss om barnen hemma visar tecken på eller uttrycker oro över förskolevistelsen Kartläggningens resultat och analys avseende barnens trygghet och trivsel tas tillvara Pedagogerna fördelar sig inne och ute på ett sådant sätt att man har uppsikt överallt Kontinuerliga samtal med barnen Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Allas Allas Ansvarspersonal Förskolechef Åtgärder Ansvar Vuxna ingriper omedelbart Samtala med den som är utsatt och den eller de som utsätter Informera vårdnadshavare. Anmälan till förskolechef enligt rutin för anmälan. Den vuxne som ser/får veta Ansvarspersonal och den som sett/fått veta Ansvarspersonal och den som sett/fått veta Den vuxne som ser/får veta 11

12 Rutiner för information till vårdnadshavare Skolområde Syd Vad Hantera/rapportera Ansvar Information till vårdnadshavare/föräldrar om: - vart de ska vända sig när de upplever eller får kännedom om diskriminering och trakasserier, - hur förskolan kommer att hantera ett sådant ärende Information om att förskolans personal och förskolechef har anmälnings-skyldighet Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Ansvarspersonal Ansvarspersonal Information till vårdnadshavare/föräldrar om att de kan göra en anmälan till BEO och DO, om de upplever att förskolan inte lever upp till lagstiftningens krav. Som ovan och via hemsidorna: Ansvarspersonal 12

13 b) VÅR FÖRSKOLAS RUTINER - ATT ANMÄLA Nedanstående rutiner avseende anmälningsskyldighet ska följas. Vad Anmälningsskyldighet enligt SL 6 kap. 10 Kränkningar barn barn/anhörig Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet att anmäla. 1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef. Personal använder blankett: Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller kränkande behandling till förskolechef (bilaga 1) 2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman Förskolechef använder blankett: Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling till BUF.(bilaga 2) Kränkningar förskolepersonal barn/anhörig Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet att anmäla. 1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef. Personal använder blankett: Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller kränkande behandling till förskolechef (bilaga 1) 2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman Förskolechef använder blankett: Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling till BUF. (bilaga 2) 13

14 Utreda, dokumentera och åtgärda Att utreda, dokumentera och åtgärda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling. a) VÅR FÖRSKOLAS RUTINER ATT UTREDA, DOKUMENTERA OCH ÅTGÄRDA Förskolechefen ansvarar för att utredning påbörjas skyndsamt och använder BUFs rutiner för hur utredningen ska utformas, dokumenteras, diarieföras, arkiveras och avslutas 14

15 Bakgrund Demokratiska värderingar ska utgöra grunden för all verksamhet inom förskolan. Miljön ska vara trygg och alla barn ska behandlas som individer med lika värde och på lika villkor. Det är en lagstadgad rättighet för barnen att inte bli diskriminerade, trakasserade eller kränkta inom verksamheten och förskolan ska bedriva ett aktivt arbete för att förebygga, förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna må bra och utvecklas. Från den 1 juli 2011 har lagstiftningen ännu en gång ändrats/skärpts och bestämmelserna om att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling finns nu angivna i: Skollagen, 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling och Diskrimineringslagen Förändringarna rör främst personalens och förskolechefens anmälningsskyldighet till huvudmannen dvs. Barn- och utbildningsnämnden, som sedan har utredningsskyldighet för varje anmälan. Båda lagarna anger krav om att en plan för varje förskola årligen utarbetas som beskriver hur verksamheten planerat att uppfylla lagens intentioner med syfte att skydda barnen mot all form av kränkande eller diskriminerande behandling. De två planerna kan sammanföras till en och inom förskolan i Säffle är titeln för de sammanlänkade planerna Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsynsmyndigheter är Skolinspektionen genom Barn- och elevombudet (BEO) och Diskrimineringsombudsmannen (DO). Om lagkraven inte följs så kan kommunen bli skyldig att betala diskrimineringsersättning eller skadestånd till den som kränkts. Det är huvudmannen som har det yttersta ansvaret för att all personal i verksamheten aktivt arbetar med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen. Utformningen och omfattningen av detta ska anpassas efter barnens ålder och mognad. (Förordning 2006:1083, 2008:946). Den utarbetade planen ska vara känd bland alla i verksamheten dvs. för alla anställda, barn och föräldrar. a) SYFTE Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska i enlighet med lagarna syfta till att i det dagliga arbetet: främja barns och deras närståendes lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, förebygga och förhindra risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 15

16 Därtill kommer att: upptäcka och anmäla alla former av trakasserier eller annan kränkande behandling samt utreda, dokumentera och åtgärda inkomna anmälningar. b) DEFINITIONER Här följer centrala begrepp som är viktiga att känna till. För utförligare definitioner hänvisas till Skolverkets Allmänna råd och DO:s hanledning alternativt webbsida. Definitioner av olika former av kränkningar Diskriminering Diskriminering är när ett barn missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I skolan/ förskolan är det kommunen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när ett barn behandlas sämre än andra utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när alla barn behandlas lika, men i praktiken missgynnar ett barn utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Trakasserier är en kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. De kan vara fysiska, verbala, psykosociala och/eller i form av texter och bilder. Kränkande behandling Kränkande behandling har inte koppling till någon diskrimineringsgrund och avser handlingar som kränker barns värdighet. Gemensamt är att någon eller några frångår principen om alla människors lika värde. En kränkning kan utföras av en eller flera personer och då vara riktade mot en eller flera, förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningarna kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). 16

17 Andra centrala och viktiga begrepp Skolområde Syd Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika. Diskrimineringsgrund Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagsstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Med diskrimineringsgrunden kön avses att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Sexuella trakasserier Med sexuella trakasserier avses ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 17

18 c) STYRDOKUMENT Skolområde Syd Utöver Diskrimineringslagen och Skollagen 6 kap. anges i nationella och lokala styrdokument att: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. FN:s konvention om barnets rättigheter, Artikel 2 Förskolan skall ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10, s

19 REFERENSER OCH TILLSYNSMYNDIGHETER Diskrimineringsombudsmannen, (2013). Lika rättigheter i förskolan handledning. FN (1989); FN:s konvention om barnets rättigheter. Skolverket, (1998, rev. 2010, 2011). Läroplan för förskolan. Stockholm; Fritzes förlag. Skolverket, (2012). Skolverkets Allmänna råd; Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Fritzes. Skolverket; BRUK, Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet. Svensk författningssamling (SFS); Diskrimineringslagen (2008:567) Svensk författningssamling (SFS); Skollagen (2010:800) Svensk författningssamling (SFS 2006:1083, 2008:946) Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsyn Barn och elevombudet, BEO, Diskrimineringsombudsmannen, DO, 19