0,/-g%,/' $QYLVQLQJDUI UVPnKXVE\JJDUHL6LEER
|
|
- Ingeborg Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 6, $ Tekniikka- ja ympäristöosasto Rakennusvalvonta 6,%% Avdelningen för teknik och miljö Byggnadstillsyningen %5$60c+86%<**$1'(0('7$1.(3c6,%% ,/-g%,/' $QYLVQLQJDUI UVPnKXVE\JJDUHL6LEER %LOG9LOOD-DDWLQHQ%RUJnDUNLWHNW(ULN%U\JJPDQ Postiosoite Postadress Katuosoite Gatuadress Vaihde/Växel PL 7 PB 7 Iso Kylätie 18 Stora Byvägen 18 (09) SIPOO SIBBO SIPOO SIBBO Telefax (09)
2 ,11(+c//6)g57(.1,1* 1 INLEDNING - AVSIKTEN MED ANVISNINGARNA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BYGGLOV UTANFÖR DETALJPLANEOMRÅDE VAL AV BYGGPLATS PLACERING AV BYGGANDET PÅ BYGGPLATSEN JORDGRUND MIKROKLlMAT TOMTENS LUTNING UTFORMNING AV GÅRDSOMRÅDET GÅRDSARRANGEMANG OM HUSPLANERING HÄNSYN TILL DEN BYGGDA MILJÖN BYGGNADENS GESTALT, VÅNINGSTAL OCH PLACERING TAKFORM OCH TAKLUTNING ÖPPNINGAR OM FASADMATERIAL OCH FÄRGER BETYDELSEN AV PROFESSIONELL PLANERING KÄLLFÖRTECKNING... 17
3 ,1/('1,1*$96,.7(10('$19,61,1*$51$ Byggnationen i Sibbo är småhusdominerad och till stor del fokuserad till oplanerade områden. I dessa områden styrs byggandet inte av planbestämmelser eller byggnadsbeskrivningar, som ofta finns i anslutning till planerna, utan via kommunens byggnadsordning, villkoren i undantagsbeslutet och/eller avgörandet som gäller planeringsbehov samt via byggnadstillsynens anvisningar och rådgivning. Avsikten med dessa anvisningar är att göra dem som planerar och påbörjar ett byggprojekt uppmärksamma på en med tanke på miljöbilden god byggnadssed. I anvisningarna behandlas placeringen av byggnaderna på byggplatsen och dess lämplighet med tanke på terrängen, landskapet, naturmiljön och den byggda miljön. %\JJDUHQ KDU XW YHU DQVYDUHW I U GHW HJQD E\JJSURMHNWHW lyhq DQVYDU I U E\JJDQGHWVLQYHUNDQSnQlUPLOM QRFKXWIRUPQLQJHQDYE\ELOGHQ )g5876b771,1*$5)g5%<**/2987$1)g5'(7$/-3/$1(205c'( I de områden i Sibbo som ligger utanför detaljplaneområdena råder huvudsakligen byggförbud förutom i bycentrumområdena. Bycentrumområdena åter anses som områden i behov av planering. Byggande på ett område med byggförbud förutsätter undantagsbeslut och byggande på ett område i behov av planering avgörande som gäller planeringsbehov. I samband med undantagsbeslut och avgöranden som gäller planeringsbehov övervägs om byggandet förorsakar olägenheter med tanke på planläggningen eller annan reglering av markanvändningen, om det leder till menlig samhällsutveckling, om det är lämpligt med tanke på landskapet eller om det försvårar bevarandet av natureller kulturmiljövärden eller tillgodoseendet av rekreationsbehoven. I undantagsbeslutet och/eller avgörandet som gäller planeringsbehov bestäms i allmänhet den högsta tillåtna våningsytan och våningstalet. I beslutet ingår ofta också villkor om t.ex. byggnadens läge, takform och fasadmaterial. Iakttagande av villkoren i undantagsbeslutet och/eller avgörandet som gäller planeringsbehov är förutsättningen för bygglov. ) UXWVlWWQLQJHQ I U E\JJORY Sn HWW RPUnGH PHG E\JJI UEXG HOOHU HWW RPUnGH L EHKRY DY SODQHULQJ lu HWW JlOODQGH XQGDQWDJVEHVOXW HOOHU DYJ UDQGH VRP JlOOHU SODQHULQJVEHKRY %\JJI UEXGHW JlOOHU GRFN LQWH E\JJDQGH DY HQ HNRQRPLE\JJQDGLDQVOXWQLQJWLOOHWWEHILQWOLJWERVWDGVHOOHUIULWLGVKXVHOOHUDYHQ E\JJQDGVRPlUQ GYlQGLJI UEHGULYDQGHDYMRUGEUXN
4 9$/$9%<**3/$76 Landskapet i Sibbo kännetecknas av låglänta odlingsområden och skogbevuxna, bergiga och kuperade backområden. Byarna är byggda vid vägarna och deras korsningar. Husen står i täta grupper invid vägen och odlingsområdena öppnar sig kring det bebyggda området. I Sibbo har det traditionella vägnätet, dvs. ett vägnät som följer terrängens och landskapets former och slingrar sig fram i kanten av odlings- och skogsområden, bevarats på ett beundransvärt sätt. Placeringen av nybyggandet bör stöda de befintliga byarna och byarnas struktur. I byarna bör nybyggandet placeras in i den befintliga bosättningen och komplettera och stöda bybilden. Höga och synliga kullar och bergsområden skall i regel inte bebyggas. Byggandet skall i mån av möjlighet placeras i anslutning till befintliga gårdsområden och skogsdungar. Gränszoner och skogsdungar mellan åsar, kullar eller branter och låglänta odlade dalar är lämpliga för nybyggande. Om en ny byggplats i en skogsdunge eller på en kulle sträcker sig till ett odlingsområde bör den avgränsas med trädgårdsplanteringar. Den ca 40 km långa Sibbo å med sina ådalar bildar ett enhetligt och värdefullt östnyländskt kulturlandskapsområde. Åns övre lopp kantas av skog, men från Paipis söderut rinner ån i huvudsak genom åkerområden i en djup fåra. Ådalarna och jordbrukslandskapet bör lämnas obebyggda. Byggandet bör sträva efter att förtydliga och stärka landskapsstrukturen, landskapets ursprungliga former och landskapsrummen. Landskapsgestaltningen försvåras om bosättningen och byggandet breder ut sig till traditionellt obebyggda, öppna odlingslandskap. 3ODFHULQJHQ DY Q\E\JJDQGHW VNDOO VW GD GH EHILQWOLJD E\DUQD RFK E\DUQDV VWUXNWXU *UlQV]RQHU RFK VNRJVGXQJDU PHOODQ nvdu NXOODU HOOHU EUDQWHU RFK OnJOlQWD RGODGH GDODU lu OlPSOLJD I U Q\E\JJDQGH cgdoduqd RFK MRUGEUXNVODQGVNDSHWE UOlPQDVREHE\JJGD 3/$&(5,1*$9%<**$1'(73c%<**3/$76(1 Den befintliga tomten ger utgångspunkten för planeringen av byggnaden. Faktorer som påverkar byggnadens placering är bl.a. grundläggningsförhållandena, topografin, tomtens lutning, vyerna och vegetationen. Huvudprinciperna för bostadens funktioner och rumsdisposition utgår från de villkor som tomten ställer. Infarten till tomten och väganslutningens placering, de kommunaltekniska nätens anslutningspunkter och avloppsvattenbehandlingen, markbäddar eller infiltreringsfält, ställer sina egna krav på placeringen av byggandet. Byggplatsens näromgivning, närbelägna byggnader, terrängen och landskapet, fördelaktiga och intressanta vyer från tomten och å andra sidan ofördelaktiga vyer från tomten dikterar i allmänhet ett flertal villkor för placeringen av byggnaden och för dess exteriör.
5 8WJnQJVSXQNWHQI USODQHULQJHQDYE\JJQDGHQE UYDUDGHQEHILQWOLJDWRPWHQ GHVVWHUUlQJRFKODQGVNDSQDWXUPLOM QRFKGHQE\JJGDQlUPLOM Q %LOG+XVHW6LLVNRQHQ6W0LFKHOVODQGVNRPPXQDUNLWHNW.DUL-lUYLQHQ 1\E\JJQDGHQlUSODFHUDGVRPWYnE\JJQDGHUVRPRPIDWWDUHQERVWDGVRFKEDVWXGHOLHWWnNHUODQGVNDS VRP DYJUlQVDV DY VNRJVGXQJDU )UDPJnUGHQ lu GHQ SSQLQJ VRP LQUDPDV DY E\JJQDGHUQDV VOXWQD VLGD RFK HNRQRPLE\JJQDGHUQD 9LVWHOVHJnUGHQ PHG VLQ YHUDQGD SSQDU VLJ PRW V\GYlVW ERVWDG EDVWXDYGHOQLQJJDPPDOWJnUGVRPUnGHIUDPJnUGYLVWHOVHJnUG -25'*581' Markbeskaffenheten och grundläggningsförhållandena på tomten inverkar på placeringen av byggandet på byggplatsen. Det lönar sig att placera byggnaderna på de stenigaste områdena av tomten och reservera tomtens mjukare områden för planteringar. Ur grundläggningssynpunkt kan jordgrunden grupperas i berggrund, morängrund, grovkorniga grunder (sand och grus), finkorniga grunder (Iera och silt) eller organogena grunder (torv och gyttja). På jordgrund som inte tjälar (berg, bra morän, sand och grus) räcker det med ytlig grundläggning, men på tjälfarlig mark måste grundläggningen ske på frostfritt djup. Alternativt används tjälisolerat grundläggningssätt. Även grundvattnets nivå skall utredas och beaktas vid planeringen av byggnaden. ) U NODUOlJJQLQJ DY JUXQGOlJJQLQJVI UKnOODQGHQD VNDOO HQ JUXQGXQGHUV NQLQJ J UDVSnE\JJSODWVHQ
6 0,.52./O0$7 Det traditionella finska byggnadssättet grundar sig på hänsyn till naturförhållandena. I det kaila klimatet har energihushållning varit en självklarhet. Mikroklimatiska faktorer som bör beaktas vid valet av byggplats är temperaturskillnader mellan olika terrängformationer, vindhastigheter och vindriktningar samt solighet. Ett gynnsamt mikroklimat minskar energiförbrukningen i byggnaderna och förbättrar möjligheten att använda gårdsområdet för utevistelse, lek, odling m.m. Soliga, högt belägna platser i terrängen har som känt ett gynnsamt mikroklimat. Arkitekt Bruno Erat, sakkunnig inom ekologiskt byggande, ger följande anvisningar för hur en byggnad skall placeras med hänsyn till mikroklimatet: 1. Placera byggnaden så att den är i skydd mot vinden men kan utnyttja solstrålningen. 2. Använd terrängen som vindskydd. 3. Placera byggnaden högt uppe i terrängen, dock inte på ett krön. 4. Hindra kall luft från att strömma in på byggplatsen. 5. Placera inte byggnaden i en sänka - där råder ofta kalla luftströmmar. 6. Plantera vegetation som vindskydd. 7. Bevara det befintliga trädbeståndet på norra sidan som vindskydd. 8. Placera byggnaden i en sluttning så att terrängen skyddar och byggnaden öppnar sig mot Ijuset. 'HQ SULPlUD E\JJSODWVHQ PHG WDQNH Sn PLNURNOLPDWHW lu HQ V\GVOXWWQLQJ VRP VN\GGDVPRWQRUGDQYLQGDUQDDYYHJHWDWLRQEDNRPKXVHW'HQElVWDSODWVHQI U HQ E\JJQDG lu L DOOPlQKHW GHQ YUH GHOHQ DY HQ VOXWWQLQJ GlU WHPSHUDWXUHQ lu K JUH lq OlJUH QHU L GDOHQ 9LQGDUQDV EHWHHQGH NDQ SnYHUNDV JHQRP DWW E\JJQDGHUQD SODFHUDV Sn RPUnGHQ GlU WHUUlQJHQ HOOHU YHJHWDWLRQHQ JHU YLQG VN\GG JHQRP DWW YLQGVN\GG E\JJV HOOHU SODQWHUDV RFK JHQRP DWW E\JJQDGVPDVVRUQDSODFHUDVVnDWWGHVN\GGDUYDUDQGUD
7 7207(16/871,1* Landskapet i Sibbo är terrängmässigt mycket varierande. Byggplatserna är ofta sluttningar, vars byggande kräver en noggrannare planering än byggande på plan mark. Å andra sidan är vyerna från en sluttningstomt ofta intressanta och vidsträckta, och terrängens möjligheter kan utnyttjas vid byggnads- och gårdsplaneringen. Vid sluttningsbyggande kan även direkt förbindelse med marknivån och gårdsområdena nås på flera olika nivåer. En lösning som lämpar sig för plan mark skall inte passas in i en sluttning, och inte heller tvärtom. Vid byggande i sluttningsterräng skall byggnaden terrasseras enligt terrängen. Sluttningen skall inte terrasseras eller kraftigt omformas som för ett hus på plan mark, utan byggnaden skall anpassas efter terrängen. Terrängens möjligheter skall utnyttjas i bottenlösningarna och rumsplaneringen. På sluttningstomter faller det sig naturligt att använda flerplanslösningar för rumsdispositionen inomhus. Nivåskillnader och olika rumshöjder möjliggör rumsligt intressanta lösningar och vidsträckta vyer över det omkringliggande landskapet. %LOG%DVWXQbQJKROP.RUSRDUNLWHNW-XKD,ORQHQ %DVWXE\JJQDGVRPNUHDWLYWXQ\WWMDUE\JJSODWVHQVOXWQLQJ Största delen av typhusen är planerade för tomter på plan mark. Vid lösningar med typhus kan byggplatsens möjligheter i fråga om terräng och vyer i allmänhet inte utnyttjas. Genom en individuell byggnad, som beaktar tomtens utgångspunkter och är enkom planerad för en viss byggplats, uppnås i allmänhet det bästa resultatet på en mångformad och terrängmässigt varierande byggplats.
8 Det är i regel naturligast att placera ett småhus på tvären i en sluttning, för då varierar marknivån mindre på det ställe där byggnaden står, vilket gör att onödigt höga och utseendemässigt fula socklar undviks. Fasadbeklädnaden bör dras så långt ner som möjligt för att socklarna inte skall bli så höga. Garaget bör inte placeras i källarvåningen i den nedre delen av sluttningen. Trafikarrangemangen försämrar ofta tomtens användbarhet och framför allt hindrar de möjligheten att mjuka upp en hög sockel med planteringar och terrängutformning. En övervägd placering av byggnaden och rätt val av höjdläge kan minska gräv- och fyllnadsarbetena och rördragningarnas längd. Höjdläget har en väsentlig inverkan på landskapsbilden. Både en byggnad som står alltför djupt nere i en grop och en byggnad som står på en hög sockel eller jordvall är onaturlig. Husets höjdläge i förhållande till den omkringliggande marken bör väljas så att det inte uppstår svårigheter att avleda regn- och smältvatten. 3n E\JJSODWVHU PHG YDULHUDQGH WHUUlQJ VNDOO HQ \WDYYlJQLQJ RFK HQ NDUWOlJJQLQJ DY WUlGEHVWnQGHW XWI UDV I U DWW E\JJQDGHQ OlWWDUH VNDOO NXQQD SDVVDV LQ L WHUUlQJHQ )\OOQDGVDUEHWHQ RFK WHUUDVVHULQJDU E U XQGYLNDV OLNDVn VSUlQJQLQJ RFK HQ NUDIWLJ RPIRUPQLQJ DY WHUUlQJHQ %\JJQDGHQ VNDOO SODQHUDV PHG KlQV\Q WLOO WHUUlQJOXWQLQJHQ RFK WHUUlQJIRUPHUQD ) UKnOODQGHW PHOODQ E\JJQDGHQV RFK WRPWHQV K MGOlJHQ VNDOO XQGHUV NDV PHG KMlOS DY HQ VHNWLRQVULWQLQJ 7LOO DQV NDQ RP E\JJORY VNDOO ELIRJDV ULWQLQJDU DY YLOND E\JJQDGHQVDQSDVVQLQJWLOOWHUUlQJHQVRFKGHQlUOLJJDQGHE\JJQDGHUQDVK MGOl JHQIUDPJnU %LOG+XVHW8RWLOD(VERDUNLWHNW5R\0lQWWlUL /lqjgjhqrpvnluqlqj%rqlqjvuxpphqkdusodfhudwvlhqe\jjqdgvrpluwhuudvvhudgli\uds,dqhiwhu WHUUlQJHQN NRFKPDWUXPYLVWHOVHVRYUXP
9 87)2501,1*$9*c5'6205c'(7 En bra byggplats, gårdsområdet, utgör "platsens själ". Ofta kräver en byggnad andra byggnader eller konstruktioner i sin närhet. Ett skyddat gårdsområde bildas av samstämmigheten, harmonin, mellan huvudbyggnaden och sidobyggnaderna. Ett skyddat gårdsrum kan skapas med skjul, garage och andra byggnader samt med inhägnader och planteringar. Gårdsrummet bör helst öppna sig mot sydväst eller syd. En ekonomibyggnad bör byggas så att den är sekundär i förhållande till huvudbyggnaden såväl i fråga om storlek och material som yttre gestalt. Enligt Sibbo kommuns byggnadsordning får en ekonomibyggnads våningsyta vara högst 100 v-m2 och 50 v-m2 på ett strandområde. Dessutom tillåter byggnadsordningen byggande av en separat 30 v-m2 stor bastubyggnad och en 15 v-m2 stor rökbastu. %\JJQDGHUQD RFK SODQWHULQJDUQD VNDSDU JnUGVDWPRVIlUHQ *nugve\jjqdghuqd VN\GGVWDNHQLQKlJQDGHUQDSRUWDUQDRFKJnUGVXWUXVWQLQJHQJHUWRPWHQUXPRFK SODWVHUVN\GGDURFKVNDSDUWLOOVDPPDQVPHGYHJHWDWLRQHQJnUGHQVDWPRVIlU %LOG+XVHW0HOLQ9DVDDUNLWHNWE\Un$LWRDKR9LOMDQHQ %\JJQDGHUQD LQUDPDU HWW VN\GGDW JnUGVUXP PRW YLONHW DOOD ERQLQJVUXP SSQDU VLJ ERQLQJVUXP EDVWXDYGHOQLQJKREE\UXPRFKJDUDJHWlFNWELOSODWVRFKIUUnG
10 *c5'6$55$1*(0$1* Vid byggande bör en så stor del av trädbeståndet och den övriga vegetationen på tomten som möjligt bevaras, eftersom det tar en lång tid innan vegetation växer upp. På södra sidan av huset lönar det sig att lämna eller plantera lövträd; höga träd bakom byggnaden "planterar in" byggnaden i landskapet. Även olika slags naturförekomster, såsom flyttblock och enstaka träd, bör bevaras. Planteringarnas uppgift är att skydda byggplatsen. Genom planteringar kan skydd mot insyn, damm, buller och vinden skapas. Den befintliga vegetationen bör utvecklas enligt förhållandena på växtplatsen och träd och buskar som planteras på byggplatsen bör naturligt trivas där. De gårdsområden som trafikeras skall helst beläggas med vattengenomsläppligt material, t.ex. grus, sand eller stenmjöl. Gårdsområdet kan struktureras enligt funktion, t.ex. infart eller framgård, vistelsegård, trädgård och del av tomten i naturtillstånd. Ett välskött och välplanerat gårdsområde passar in byggandet i miljön och är viktigt både för den egna boendetrivseln och hela bybilden., VLWXDWLRQVSODQHQ HOOHU SODQHQ I U JnUGVDUUDQJHPDQJHQ VRP IRJDV WLOO DQV NDQ RP E\JJORY VNDOO JnUGVRPUnGHWV IXQNWLRQHOOD VWUXNWXUHULQJ EHDUEHWQLQJHQ DY WHUUlQJHQ YHJHWDWLRQHQ RFK JnUGVSODQHQV NRQVWUXNWLRQHU VnVRP LQKlJQDGHU RFK JnUGVXWUXVWQLQJ SUHVHQWHUDV 3n JnUGVRPUnGHW VNDOO JnQJDUQD RFK ELOSODWVHUQD I UYDULQJVSODWVHQ I U DYIDOOHW RFK DQGUD IXQNWLRQHU WH[ GH UHVHUYHUDGHRPUnGHQDI UWYlWWRUNQLQJRFKGDPQLQJSUHVHQWHUDV,SODQHQVNDOO I UlQGULQJDU L JnUGVRPUnGHWV WHUUlQJ K MGQLYnHU QLYnVNLOOQDGHUEHDUEHWQLQJ DY WHUUlQJHQXWMlPQLQJDURFKI\OOQLQJDUVW GPXUDURFKWHUUDVVHULQJDUSUHVHQWHUDV ) UYHJHWDWLRQHQVGHOVNDOOYHJHWDWLRQVRPEHYDUDVRFKSODQWHUDVSUHVHQWHUDVL SODQHQI UJnUGVDUUDQJHPDQJHQOLNDVnJnUGHQV\WPDWHULDOWH[JUlVPDWWDJUXV RFKGHODUDYE\JJSODWVHQVRPEHYDUDVLQDWXUWLOOVWnQG
11 %LOG+XVHW.RWLULQQH6LEERDUNLWHNW9HVD+XWWXQHQ /$1(5,1* +b16<17,//'(1%<**'$0,/-g1 I byggnadens näromgivning, och även på mera vidsträckta områdeshelheter eller regionala helheter utanför den, finns det ofta sådana karakteristiska drag i byggnadssättet som bör beaktas både vid byggande av nytt byggnadsbestånd och reparation av gammalt. På lång sikt uppnås oftast ett högklassigare slutresultat med hjälp av miljöanpassade och "traditionella" lösningar än genom trendiga lösningar i tidens anda. Vid byggande i anslutning till befintliga byggnader skall byggandet anpassas till det tidigare byggnadssättet och det befintliga byggnadsbeståndet vad gäller placering, storlek, utformning, fasadmaterial, färgsättning och fasadutformning. Byggnaderna på byggplatsen skall utgöra en med avseende på miljöbilden harmonisk helhet. Med anpassning av byggnaden till miljön avses dock inte plagiering av det befintliga historiska byggnadsbeståndet eller romantiserande användning av historiska motiv i dagens byggande, utan nybyggande får eller skall kunna kännas igen som 2000-tals byggande.
12 'HWKnOOEDUDVNDOOSORFNDVXWIUnQGHWWUDGLWLRQHOODE\JJDQGHWJRGDSURSRUWLRQHU HQKHWOLJW PDWHULDO RFK HQ KDUPRQLHUDQGH IlUJYlUOG RFK YHUI UDV Vn DWW GHW EOLU HQGHODYGHWQXWLGDERHQGHWRFKOHYDQGHW3nVnVlWWNDQHQQ\E\JJQDGlYHQVH Q\XWRFKKDHQEHULNDQGHLQYHUNDQSnVLQRPJLYQLQJ %LOG+XVHW0XVDNND+HOVLQJIRUVDUNLWHNW6WHQ.DOOLV (JQDKHPVKXVRFKHNRQRPLE\JJQDGIDVDGHUQDPRWV GHU %<**1$'(16*(67$/79c1,1*67$/2&+3/$&(5,1* Det omgivande byggnadsbeståndets proportioner och former bör undersökas och utgöra utgångspunkten vid nybyggande. Byggnadernas våningstal, längd, bredd, höjd och taklutning påverkar väsentligt byggnadernas proportioner och utseende. Ett småhusbyggande som är tydligt, enkelt och håller sig till de lokala traditionerna i fråga om former, material och färger bevarar oftast sin tidlöshet på längre sikt. Utgångspunkten för utformningen av ett småhus är husets totala omfattning och antalet våningar som rummen placeras i. Ledmotivet vid småhusplanering bör vara en strävan efter en tydlig och kompakt exteriör. Grunder för detta finns bl.a. i det finska småhusbyggandets historia. I allmänhet är traditionella småhus tämligen enkla, oftast rektangulära och relativt smala. Rummen i ett smalt bostadshus är Ijusa och takkonstruktionerna enkla och förmånliga. Verandor, trappor, skyddstak m.m. kompletterar traditionellt den enkla stommen. Förutom att dessa halwarma utrymmen är energiekonomiska ger de traditionellt även yttre gestalt åt byggnaden, visar ingångens läge och strukturerar fasaden. 8WJnQJVSXQNWHQI UXWIRUPQLQJHQDYHWWVPnKXVE UYDUDW\GOLJKHWRFKHQNHOKHW VDPW YLGKnOODQGH DYGHQ ORNDOD WUDGLWLRQHQ LIUnJD RP IRUPJLYQLQJ PDWHULDO RFK IlUJHU
13 7$.)2502&+7$./871,1* En faktor som väsentligt påverkar ett småhus utseende är valet av takform. Byggnaderna på de intilliggande tomterna och i näromgivningen, dvs. byggnadens närmiljö, är avgörande för valet av takform. Valet av taklutning och täckmaterial är beroende av varandra, eftersom olika taklutningar rekommenderas för de olika taktäckningsmaterialen. Plana tak och svagt sluttande tak är känsligare för planeringsfel och för fuktskador i ett senare skede. Å andra sidan passar inte heller mycket tvära takvinklar in i varken den finska miljön eller byggtraditionen. Förutom takformen inverkar även taksprångets längd och dess detaljerade utformning på byggnadens exteriör. Även takåsens riktning har en avgörande betydelse för byggnadens exteriör. De mest rekommendabla takformerna är sadel-(ås-) och pulpettak. Ett mansardtak är lämpligt i synnerhet om det finns sådana i omgivningen. Branta sadeltak är främmande för vårt kulturlandskap, likaså valmtak på en djup husstomme. Småhusen bör ha tillräckligt långa taksprång, som bör vara av enkel och öppen modell. Maskinfogad, målad plåt är i allmänhet ett säkert val av taktäckningsmaterial. Takfilt med trekantslister är ett traditionellt material, som i regel passar in i miljön lika så tegel eller fibercementplattor. 'HRPNULQJOLJJDQGHWRPWHUQDRFKE\JJQDGHUQDLQlURPUnGHQDLQYHUNDUSnYDOHW DY WDNIRUP 'H PHVW UHNRPPHQGDEOD WDNIRUPHUQD lu VDGHO RFK SXOSHWWDN g331,1*$5 Placeringen av öppningarna, dvs. fönstren och dörrarna, har stor betydelse för byggnadens exteriör. Vid planeringen av fönster- och dörröppningar skall både byggnadens yttre prägel och rumsdispositionen inomhus beaktas. Vid planeringen är det viktigt att komma ihåg att byggnadens exteriör och interiör är oskiljaktigt bundna till varandra.
14 Fasadmaterialen, fönsteröppningarnas karaktär, taktyperna, takformerna och takmaterialen hos byggnaderna i området ger i allmänhet många tips och ideer för utformningen av en ny byggnad. I det traditionella byggandet placerades fönstren regelbundet och symmetriskt på fasaden och fönstren var smala och höga. Ett passivt utnyttjande av solenergin utan speciella anordningar förutsätter stora fönsterytor på fasaderna mot solen och en rumsdisposition där funktioner som behöver mest värme placeras genast bakom fönstren. Med tanke på byggnadens energihushållning är det bäst att placera så många boningsrum som möjligt så att de vetter mot söder. 6RP JUXQG I U XWIRUPQLQJHQ DY HQ Q\ E\JJQDG O QDU GHW VLJ DWW XQGHUV ND IDVDGHUQDV RFK SSQLQJDUQDV NDUDNWlU RFK SURSRUWLRQHU KRV E\JJQDGHUQD L RPUnGHW ) U DWW VROHQHUJLQ VNDOO NXQQD XWQ\WWMDV lu GHW VNlO DWW SODFHUD GHQ VW UVWD I QVWHU\WDQ Sn GH IDVDGHU VRP YHWWHU PRW VROHQ 0HG KMlOS DY SSQLQJDUQD SSQDV RFK EHJUlQVDV XWVLNWHQ WLOO RFK IUnQ GHW RPJLYDQGH ODQGVNDSHW %LOG+XVHW0XVDNND+HOVLQJIRUVDUNLWHNW6WHQ.DOOLV )DVDGHQPRW VWHU 20)$6$'0$7(5,$/2&+)b5*(5 Byggnadens yttre gestalt och öppningar kan inte planeras utan hänsyn till fasadmaterialen. Fasadmaterialen och färgerna bör beakta material- och färgvärlden i näromgivningen.
15 Vid byggande på landsbygden är trä det naturligaste fasadmaterialet. Även en rappad fasad är i allmänhet möjlig. För att en tegelfasad skall anses passa in i miljön skall teglet vara enfärgat, slätt eller borstat. Fasader av kluvet tegel rekommenderas inte. Bostadshus av stock skall uppföras av bilade stockar och husets knutar vara raka. Att beklä ett stockhus med brädfodring har ända från början haft tre mål: att täta väggen, skydda stocken och för att sköna huset. Rundtimmer passar inte som material för ett bostadshus varken av kulturhistoriska eller värmetekniska skäl. Flera olika material skall inte användas för en och samma Iilla byggnad. Fasadmaterialet skall vara det dominerande huvudmaterialet, ett tegelhus byggs av tegel och ett trähus av trä. Materialet skall användas på ett sätt som faller sig naturligt, är äkta, för just det materialet. Betong, tegel och trä ytbehandlas på olika sätt beroende på sina egenskaper. Vid planeringen skall även byggnadsmaterialens inverkan på strukturernas funktion, t.ex. värme- och Ijudisoleringsförmågan, och byggkostnaderna beaktas. Byggnadsdelarnas, materialens och arbetssättens hållbarhet, reparerbarhet och livscykelkostnader är centrala grunder för planeringslösningarna. %LOG(JQDKHPVKXVHW3DQXOD.\UNVOlWWDUNLWHNW$QGHUV$GOHUFUHXW])DVDGPRW VWHU Byggnadens färg bör väljas så att den passar in i den byggda miljön, naturen och årstidernas växling. Att ta exempel av gamla byggnaders nyanser och Ijushetsgrader är med tanke på helheten ett tryggt sätt att välja färg för en ny byggnad. Fasadmålningen har två slags uppgifter: målarfärgen bör skydda och försköna. De traditionella kokfärgerna, röd- och gulmylla, som åldras vackert, andas och av vilka ett nytt lager lätt kan påstrykas, och oljefärger kan alltid rekommenderas. )DVDGPDWHULDOHQRFKIlUJHUQDVNDOOEHDNWDPDWHULDORFKIlUJYlUOGHQLQlUPLOM Q 9LGE\JJDQGHSnODQGVE\JGHQlUWlFNPnODWWUlGHWQDWXUOLJDVWHIDVDGPDWHULDOHW
16 %(7<'(/6(1$9352)(66,21(//3/$1(5,1* En engångsbyggare, som inte är fackman inom byggbranschen, är expert på de egna önskemålen, behoven, familjesituationen och sina drömmar, men för att få önskemålen och behoven uppfyllda i form av en byggnad och byggnaden inplacerad på byggplatsen med respekt för terrängen och landskapet behövs det en expert på byggande och planering. Huvuddelen av småhusen i Sibbo planeras och byggs som typhus, endast en bråkdel av dem planeras individuellt. Dessutom är bara en liten del av de egnahemshus som planeras individuellt planerad av en arkitekt. Betydelsen av att anlita yrkeskunniga planerare i ett byggprojekt kan inte nog betonas. Redan markanvändnings- och bygglagen förutsätter att en person som påbörjar ett byggprojekt skall se till att han har tillräckliga förutsättningar att genomföra projektet med hänsyn till dess svårighetsgrad samt ha tillgång till kompetent personai. En arkitektplanering är inte dyr då nyttan av den ställs i relation till projektets totala kostnader. Planeringskostnaderna för ett individuellt planerat småhus uppskattas vara ca 5-8 % av byggnadskostnaderna (exklusive tomten), av vilka arkitektens arvode är ca 50 %, konstruktionsplanerarens arvode ca 25 % och WS- och el-planerarnas arvoden ca 25 %. Medel som placerats i en omsorgsfull planering syns i form av effektiva rumslösningar, bra beboelighet och ofta som minskade totalkostnader. Med hjälp av en sakkunnig planering skapas en ändamålsenlig och välfungerande bostad för flera tiotals år framåt. De medel som placeras i planeringen i början av projektet återbetalar sig senare under byggnadstiden och de kommande användningsåren. 8SSJLIWHURPVPnKXVSODQHUDUHInVEODIUnQK JVNROHDUNLWHNWHPDVRUJDQLVDWLRQ )LQODQGV $UNLWHNWI UEXQG 6$)$ RFK IUnQ RUJDQLVDWLRQHQ %\JJQDGVLQJHQM UHU RFKDUNLWHNWHUL)LQODQGUI5,$ %LOG+XVHW9LUWDQHQ6LEERDUNLWHNW-XKD9LUWDQHQ
17 .b//)g57(&.1,1* Ekologia, ihminen, ympäristö. Bruno Erat. RAK, Utbildningsstyrelsen 1994 Haahtela-kehitys Oy, Rakentamisen kustannustieto 2001 Keski- ja pohjois- Sipoon maisema- ja luontoselvitys, Sibbo kommun 1993 Kestävän yhdyskunnan käsikirja, Kari Ojala, KL-Kustannus Oy 2000 Kotikontu kuntoon, maaseutuympäristön parantamisopas, Jordbruksstyrelsen 1992 Kulttuurimaisemainventointi 1989, Östra Nylands regionplansförbund, 1990 Markanvändnings- och bygglagen med motiveringar, Edita 1999 Landsbygdens tre ansikten, Heimo Paanajärvi, Tore Tallqvist, Nylands läns konstkommission, Östra Nylands regionplansförbund, 1984 Maaseudun suunnittelu ja rakentaminen, Väänänen Eero, Rakentajain kustannus Oy 1980 Pientalon suunnittelu, Hannu Penttiä, Anssi Koskenvesa, Rakennustieto Oy 1999 Rakentaminen kaavoittamattomilla alueilla, Puuinformaatio 1980 Rakentaminen kylässä, Puuinformaatio 1981 Bebyggd kulturmiljö. Betydande kulturhistoriska miljöer av riksintresse, Museiverket och miljöministeriet 1993 Sibbo kommuns byggnadsordning, Sibbo 2002 Sipoon rantaosayleiskaava, luonto- ja maisemaselvitys, 1999 Suomalainen pientalo, Suomen rakennustaiteenmuseo, 1986 Talotohtori, Panu Kaila, WSOY 1997 Uudenmaan perinnemaisemat, Pykälä, J. & Bonn T., Finlands miljöcentral och Nylands miljöcentral, 178/2000 Yksilöllisiä puutaloja, Jussi Vepsäläinen red., Rakentajain kustannus 1987 Ympäristökuva ja rakennusvalvonta, Inrikesministeriet, planläggnings- och byggnadsavdelningen, 5/1982
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 1999 Utgiven i Helsingfors den 22 september 1999 Nr 99 101 INNEHÅLL Nr Sidan 99 Lag om godkännande av vissa bestämmelser
Läs merAlkrog 26. stadsdelen, kvarteren 2400 2406 samt grönområden
BORGÅ Detaljplan 378 BYGGANVISNINGAR OCH ÖVERSIKTSPLAN FÖR GRÖNOMRÅDEN Planläggnings- och byggnadsnämnden 1.11.2007 340 Alkrog 26. stadsdelen, kvarteren 2400 2406 samt grönområden Borgå stad stadsplaneringsavdelningen
Läs merByggnadsordning för Närpes stad
Byggnadsordning för Närpes stad 2 Innehåll 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH MYNDIGHETER... 3 1.1 Tillämpningsområde...3 1.2 BYGGNADSTILLSYNSMYNDIGHET...3 2. TILLSTÅNDSSYSTEM... 3 2.1 TILLSTÅNDS- ELLER ANMÄLNINGSPLIKT
Läs merRIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER
1454 C RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER för placering och utformning av bebyggelse i del av Överenhörna-Ekensberg 1:23 LUNDHAGEN P 03001, 2006-05-31 Syfte Denna handling utgör ett komplement till planbestämmelserna
Läs merVÖRÅ KOMMUN. Byggnadsordning
VÖRÅ KOMMUN Byggnadsordning Godkänd av fullmäktige xx.xx.2011 Träder i kraft xx.xx.2011 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH MYNDIGHETER 1.1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 2 Utöver MBL och MBF samt andra bestämmelser och föreskrifter
Läs merÄppelgården Stadsdelen 10, kvarteren 5700-5712 Planläggnings- och byggnadsnämnden 23.9.2010 299
BORGÅ Detaljplan 425 Detaljplan ÄPPELGÅRDEN 425 Äppelgården Stadsdelen 10, kvarteren 5700-5712 Planläggnings- och byggnadsnämnden 23.9.2010 299 FASADFÄRGER alla byggnader FASADFÄRGER endast ekonomibyggnader;
Läs merSMÅHUSOMRÅDE STORGÄRDAN kvarteren 3 13
Nr 938 SMÅHUSOMRÅDE STORGÄRDAN kvarteren 3 13 KONSTNÄRSBACKEN OMRÅDES- OCH BYGGNADSBESKRIVNING 08.10.2008 OMRÅDES- OCH BYGGNADSBESKRIVNING Områdes- och byggnadsbeskrivningens syfte är att förtydliga stadsplanens
Läs mer.DQGLGDWXSSVDWVL6WDWLVWLN (QMlPI UDQGHVWXGLHDY KlOVDRFKKlOVRUHODWHUDGOLYVNYDOLWHW L/LQN SLQJRFK1RUUN SLQJ 0DULD0XUSK\ ) URUG 8SSGUDJVJLYDUHQI UH[DPHQVDUEHWHWlU)RONKlOVRYHWHQVNDSOLJW&HQWUXPL /LQN SLQJ8SSVDWVlPQHWDWWXQGHUV
Läs merViksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65
Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de
Läs merKIMITOÖNS KOMMUNS BYGGNADSORDNING
KIMITOÖNS KOMMUNS BYGGNADSORDNING BYGGNADSORDNING FÖR KIMITOÖNS KOMMUN GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE DEN 10.12.2008. ALLMÄNT 1 Allmänt SKYLDIGHET ATT ANSÖKA OM BYGGLOV, GÄRDSTILLSTÅND ELLER GÖRA ANMÄLAN
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes
Läs merOKIFAX 5680. hjälpguide
OKIFAX 5680 hjälpguide 9DUMHnWJlUGKDUYLGWDJLWVI UDWWJDUDQWHUDDWWLQIRUPDWLRQHQLGHWWDGRNXPHQWlU IXOOVWlQGLJULNWLJRFKDNWXHOO7LOOYHUNDUHQSnWDUVLJLQJHWDQVYDUI UUHVXOWDWDYIHO XWDQI U VLQ NRQWUROO 7LOOYHUNDUHQ
Läs merByggnadsordning för Pargas stad
Byggnadsordning för Pargas stad Stadsstyrelsen 2.10.2001 Godkänd av stadsfullmäktige 6.11.2001 Tillämpas fr.o.m. 13.1.2005 ALLMÄNT 1 Förutom stadgandena i Markanvändnings- och byggnadslagen (MoBL) och
Läs merBEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag
BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid
Läs mer5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg
5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas
Läs merDnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län
Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Upprättad i mars 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och bakgrund
Läs merBYGGNADSORDNING. För Nagu Kommun
1 BYGGNADSRDNING För Nagu Kommun 2 BYGGNADSRDNING FÖR NAGU KMMUN Fastställd av kommunfullmäktige den 13.06-2002 KAPITEL 1 1. TILLÄMPNINGSMRÅDE CH MYNDIGHETER TILLÄMPNINGSMRÅDE Utöver MarkByggL och MarkByggF
Läs merL I N D B A C K A D E T A L J P L A N - G Ä V L E G E S T A L T N I N G S P R O G R A M 2 0 0 6-0 4-0 3
2 0 0 6-0 4-0 3 Villor i 2 plan Material och form Fasad: Slätputs eller släta träfasader med lig gande eller stående panel Tak: Pulpettak, bekläds med bandtäkt slät plåt Flacka sadeltak alternativt delade
Läs mer2!+%, n NYTT RADIOKOMMUNIKATIONSSYSTEM 0OLISMYNDIGHETEN I 6ØSTRA ' TA LAND PLANERAR ATT B RJA ANVØNDA SIG AV DET NYA RADIOKOMMUNIKA TIONSSYSTEMET 2!+%, I FEBRUARI!LLA vbl»sljusmyndigheterv SKA ANVØNDA
Läs merRåsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning
Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning
Läs merDetaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län
Planbeskrivning Samråd Sida 1 av 8 Diarienummer: BN-2014/00904 Datum: 2015-10-02 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta
Läs merBYGGANVISNINGAR FÖR DETALJPLANEN 486 HAIKOTRÄSKET
BYGGANVISNINGAR FÖR DETALJPLANEN 486 HAIKOTRÄSKET Bilaga 7 xx.x.2015 STADSPLANERING 1 Sisällysluettelo Bygganvisningar för detaljplanen 486 Haikoträsket 3 Mål för planen 3 Energieffektivitet 4 Aktivt utnyttjande
Läs merBYGGNADSORDNING FÖR LOVISA STAD. Innehåll
1 (15) BYGGNADSORDNING FÖR LOVISA STAD Innehåll INLEDNING...2 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH MYNDIGHETER...2 Tillämpningsområde...2 Byggnadstillsynsmyndighet...2 Mål...3 Bygganvisningar...3 2. TILLSTÅNDSSYSTEM...3
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN
1(12) Miljö- och byggkontoret OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN BESKRIVNING Upprättad 2002-10-22 Reviderad 2003-06-06 Antagen 2004-04-29 Laga kraft 2004-05-28 2(12) HANDLINGAR Till områdesbestämmelserna
Läs merINGÅ KOMMUN Byggnadstillsyn BYGGNADSTILLSYNSTAXA
INGÅ KOMMUN Byggnadstillsyn BYGGNADSTILLSYNSTAXA Godkänd av byggnads- och miljönämnden i Ingå 17.1.2012 Tillämpas från den 18.1.2012 AVGIFTSGRUNDER FÖR MYNDIGHETSUPPGIFTER INOM BYGGNADSTILLSYNEN 2 Innehåll
Läs mer5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1999» 5.2.1999/132 5.2.1999/132 Beaktats t.o.m. FörfS 236/2008. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132
Läs merPdf- filer kräver et t hjälpprogram som het er Adobe Acrobat Reader. Acrobat Reader är en grat is programvara som du kan hämt a på den här sidan.
1(5/$''1,1* 2&+,167$//$7,21 $9 $&52%$7 5($'(5 3GIGRNXPHQW Pdf- filer kräver et t hjälpprogram som het er Adobe Acrobat Reader. Acrobat Reader är en grat is programvara som du kan hämt a på den här sidan.
Läs merANTAGANDEHANDLING EXPLOATERINGSUTREDNING, UTFORMNINGSRÅD,
ANTAGANDEHANDLING EXPLOATERINGSUTREDNING, UTFORMNINGSRÅD, DETALJPLAN FÖR NYTT TURISTISKT BOENDE M.M. VID FJÄLLGÅRDEN SAMT UPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN FÖR FJÄLLGÅRDEN FRÅN 1994 MED TILLHÖRANDE OMRÅDESBESTÄMMELSER
Läs merGestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07
, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 Dnr 2008/721 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och mål 3 Bakgrund 3 Planområdets läge samt syfte 3 Beskrivning av området 3 Överordnad struktur- och gestaltningsidé
Läs merDetaljplan för del av Kungsängens-Tibble 1:392 och 1:32 (Tibble torg) nr 0311
1(7) 2007-10-22 Kommunstyrelseförvaltningen SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för del av Kungsängens-Tibble 1:392 och 1:32 (Tibble torg) nr 0311 Kungsängen Upplands-Bro kommun Normalt förfarande Planområdets
Läs merDetaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123
2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE
Läs merTILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun
1 Detaljplan för Byalaget 27 Samråd- och granskningshandling Dnr Ädh Dnr ByggR TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun PLANBESKRIVNING SAMRÅD- OCH GRANSKNINGSHANDLING Samråd/granskning
Läs mer1 (10) Detaljplaneändring för Lotsgatan Svaromål på givna utlåtanden och åsikter som har framförts 9.4.2015
1 (10) Utlåtanden Sammandraget innehåller före den 5.12.2014 inlämnade åsikterna och utlåtandena. Markanvändningsavdelningen har utarbetat bemötanden, som har omarbetas efter miljönämndens beslut den 11.2.2015
Läs merÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata
ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var
Läs merKåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun
Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se
Läs merVilla Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås
2015-11-25 Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation 2015 Hedvig Zillén Västarvet Kulturmiljö Innehåll Villa
Läs merSamhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015
Samhällsbyggnadsförvaltningen ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: 2015-11-18 MOB.2015.13 Samhällsbyggnadsnämnden Anmälningsärenden 2015 Sammanfattning Information och meddelanden som inkommer till kommunen
Läs merUtvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.
Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt
Läs merAntagen av KF 2010-06-23 Laga kraft 2010-07-21 Ändring av detaljplan för Härmanö 2:15, 2:139 m fl Tillägg till planbeskrivning
Antagen av KF 2010-06-23 Laga kraft 2010-07-21 Ändring av detaljplan för Härmanö 2:15, 2:139 m fl Tillägg till planbeskrivning Upprättad 2010-02-03 Ändring av detaljplan för Härmanö 2:15, 2:139 m fl Tillägg
Läs merBörja med at t st art a programmet Word. menyfält et. välj däreft er at t klicka på %LOGREMHNW och vidare på :RUG$UW. Tillbaka.
I den här kursen har jag använt Word 2002. Några mindre skillnader kan f örekomma med t idigare versioner men jag t ror at t du lät t kan gå igenom den här lat hunden oberoende av Word- v ersion. Känner
Läs merFogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73
Fogelstad, Katrineholms kommun 73 trädgårdsmästeriet sett från herrgårdens gårdsplan i nordväst. lngst bort skymtar trädgårdsvillan, i mitten ett ensidigt växthus och närmast i bild den gamla elevbostaden.
Läs merArkitekturprogram för Hallands inland
Arkitekturprogram för Hallands inland Landskapet är ett kulturarv, något som många känner igen och längtar till. Bebyggelsen har växt fram i samspel med landskapet. I dag sker snabba förändringar av jordbruket
Läs merGestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik)
Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik) Gestaltningsbilaga samrådshandling SPN 2013-01-22 dnr:11spn/0312 samhällsbyggnadskontoret GESTALTNINGSBILAGA INNEHÅLL Gestaltningsbilagan
Läs merJokkmokkskortet. Fiska i Norrbottens fjällvatten. Välkommen till Norrbottensfjällen! Fiska i Jokkmokk
skortet 2014, OlQHW lu ODQGHWV VDPWOLJD VW UUH QDWLRQDOSDUNHU RFK 81(6&2 V YlUOGVDUYVRPUnGH /DSRQLD EHOlJQD /DSRQLD lu HWW NPð VWRUW RPUnGH PHG K JD QDWXU RFK NXOWXUYlUGHQ GlU VMX VDPHE\DU OHYHU RFK DUEHWDU
Läs merFastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande
Dnr 2008/209 1(7) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådshandling 2008-10-15, rev 2008-XX-XX Antagen 2008-XX-XX Laga kraft 2008-XX-XX Detaljplan för Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands
Läs merBORGÅ STAD DELGENERALPLANEN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD PLANFÖRSLAG 15.1.2015 1:10 000 PLANBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER
BORGÅ STAD DELGENERALPLANEN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD PLANFÖRSLAG 15.1.2015 1:10 000 PLANBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER Byområde I området får uppföras byggnader för fast bosättning, lantbruks- och fiskefastigheters
Läs merSTRÄCKÅS. Miljö och samhällsbyggnad. Områdesbestämmelser för del av. Marbäcks och Ulricehamns församling Ulricehamns kommun,västra Götalands län
Foto: MSB Områdesbestämmelser för del av STRÄCKÅS Marbäcks och Ulricehamns församling Ulricehamns kommun,västra Götalands län Diarienummer: KS 2012.0095 Upprättad: 2013-10-25 Reviderad: 2014-10-17 Reviderad:
Läs mer,QI UDQGHW DY HXURQ NRPPLVVLRQHQ UHGRJ U LQJnHQGH I U I UEHUHGHOVHUQD RFK I UHVOnU WMXJR
,3 Bryssel den 3 april 2001,QI UDQGHW DY HXURQ NRPPLVVLRQHQ UHGRJ U LQJnHQGH I U I UEHUHGHOVHUQD RFK I UHVOnU WMXJR OlPSOLJDnWJlUGHU GDJDU I UH HXURGDJHQ ODGH NRPPLVVLRQHQ IUDP HWW PHGGHODQGH RP I UEHUHGHOVHUQDI
Läs merKEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16
Detaljplan för KEBAL 1:33 Kebal, Strömstads kommun Samrådshandling 2008-10-16 PLANBESKRIVNING Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser,
Läs merNORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar PLANBESKRIVNING HANDLINGAR
1 (8) NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar Håbo kommun, Uppsala län ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning
Läs merDetaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län
Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Samrådshandling 2013-10-14 Stadsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2012-126 Detaljplan för kv Trätälja 6 och 10 Planbeskrivning
Läs merTÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun
S A M R Å D S H A N D L I N G Detaljplan för TÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G Upprättad 2013-08-19 Reviderad 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 2 PLANENS
Läs merLANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007
LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har
Läs merGenerella bygganvisningar vid fördelning av tomter inom Liljedal, kvarteren Ålen, Mörten, Braxen, Gösen.
Generella bygganvisningar vid fördelning av tomter inom Liljedal, kvarteren Ålen, Mörten, Braxen, Gösen. Allmänt Tomterna inom Liljedal är belägna öster om Skogshöjden/ Vänersborgsvägen. Tillfart till
Läs merByggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun
1 (7) Kulturmiljöenheten Eva Dahlström Rittsél 08 785 50 64 Kista hembygdsgård Staffan Lundqvist Norrsund 2005 760 40 Väddö Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje
Läs merBönan 4:6, Strandgården
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2011-02-03 Antagen av BMN: 2011-03-23 Dnr: 10BMN273 Laga kraft: 2011-04-21 Handläggare: Henry Grew Bönan 4:6, Strandgården Detaljplan för bostadsändamål Gävle kommun,
Läs merBALKONG- OCH TERRASSINGLASNING
BALKONG- OCH TERRASSINGLASNING ANVISNING OM BYGGSÄTT ANVISNING Den här anvisningen om byggsätt gäller inglasning av balkonger och terrasser i bostadsvåningshus och -småhus. Åtgärdstillstånd eller utlåtande
Läs merRegler vid fördelning av landskapsregeringens restaureringsbidrag
Regler vid fördelning av landskapsregeringens restaureringsbidrag FÖR VILKET ÄNDAMÅL BEVILJAS RESTAURERINGSBIDRAG? Bidragen är avsedda för reparation och restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader
Läs merDel av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING
ANTAGANDEHANDLING Dnr 152/08 Stadsbyggnadskontoret Handläggare Jan Kristoferson Tel: 031 315 14 21 Mailadress: jan.kristoferson@molndal.se Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda
Läs merÖSTRA MENSAS BORGÅ BILAGA 17 STADSDEL 33, KVARTER 3562-3584 OCH 3594-3595 SAMT GATU-, REKREATIONS-, SPECIAL- OCH SKYDDSOMRÅDEN
BORGÅ BILAGA 17 ÖSTRA MENSAS STADSDEL 33, KVARTER 3562-3584 OCH 3594-3595 SAMT GATU-, REKREATIONS-, SPECIAL- OCH SKYDDSOMRÅDEN DETALJPLAN FÖR DELAR AV BYARNA HAIKO OCH SVARTSÅ Förslag II var framlagt 19.3-22.4.2014
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling
GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling 2013-08-29 Detaljplan för ERIKSBERGS VERKSAMHETSOMRÅDE Del av Marstrand 6:7 m.fl. Kungälvs kommun, Västra Götalands län 1 INNEHÅLL DETALJPLANEN 3 Inledning 3 Detaljplanens
Läs mer2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Ändring och hävande (3 kap 14-15 )
2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Ändring och hävande (3 kap 14-15 ) 2014-01-01 2 (10) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm www.raa.se 2014-01-01
Läs merDetaljplan för bostäder vid MÅNS OLAS VÄG Partille kommun, Västra Götalands län
2008-03-03 Handläggare Karin Telldén Tel: 031-792 12 02 ANTAGANDEHANDLING Diarienummer KS 2007:80 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-28 Laga kraft 2009-06-25 Detaljplan för bostäder vid MÅNS OLAS VÄG
Läs merBO PÅ DAL BO PÅ DAL 1/5
BO PÅ DAL Vi tror på ett vattennära leverne där de boende kan växa tillsammans med huset. Ett modernt boende som är miljösmart och identitetsskapande för både samhället och de personer som vill leva sitt
Läs merSTENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR
Detaljplan för bostadshus inom del av STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) Stenungsund, Stenungsunds kommun Dnr 0194/06-214 Tillhör Kommunstyrelsen i Stenungsund beslut 2009-05-18 108 Agneta Dejenfelt Sekreterare
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214
GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 Februari 2015 Gestaltningsprogrammets status Gestaltningsprogrammet är ett
Läs merTOSARBY BY, SUND BESKRIVNING ÖVER DETALJPLAN FÖR SLOTTSUND 1:19 I TOSARBY BY.
SLOTTSUND TOSARBY BY, SUND BESKRIVNING ÖVER DETALJPLAN FÖR SLOTTSUND 1:19 I TOSARBY BY. Beskrivningen avser detaljplanekartan som är daterad den 13 januari 2016. Områdesbeskrivning: Detaljplan för Slottsund
Läs merDetaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling
Detaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling SAMRÅDSHANDLING 2008-04-22 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2008-07-22 tillhör rev 2009-02-25 ANTAGANDEHANDLING POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON
Läs merVilla Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.
Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-
Läs merBehovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14
Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten
Läs merOMRÅDET ÖSTER OM KANAANSLANDSVÄGEN, ETAPP 2: UTSKOGSVÄGEN OCH UTSKOGSSTIGEN
Anvisningar om byggsätt OMRÅDET ÖSTER OM KANAANSLANDSVÄGEN, ETAPP 2: UTSKOGSVÄGEN OCH UTSKOGSSTIGEN KVARTEREN 11 16 i stadsdel 111 INNEHÅLL 1. SYFTE... 2 2. ALLMÄNT... 2 3. KVARTEREN... 4 1. SYFTE Syftet
Läs merGestaltningsprogram för Västa Eriksberg. Granskningshandling
Gestaltningsprogram för Västa Eriksberg Granskningshandling Planförslag INLEDNING Bakgrund Västra Eriksberg ligger i norra delen av stadsdelen Norrböle och gränsar i söder mot Erikslids centrum, i väst
Läs merSAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö
SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13
Läs merAntikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län
Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Värmlands Museum 2011 Rapport 2011: Rapportsammanställning: Mattias Libeck,
Läs merPLANBESKRIVNING. RIKSGRÄNSEN 1:11, RIKSGRÄNSEN 1:1, del av. Detaljplan. Kiruna kommun Norrbottens län. Upprättad av Arkitekthuset Monarken AB, Piteå
1 PLANBESKRIVNING Detaljplan RIKSGRÄNSEN 1:11, RIKSGRÄNSEN 1:1, del av Kiruna kommun Norrbottens län. Upprättad av Arkitekthuset Monarken AB, Piteå 2 RIKSGRÄNSEN 1:11 RIKSGRÄNSEN 1:1, del av Kiruna kommun
Läs merPlandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.
Granskningshandling Dnr: BN 2014/12 215 Ändring 2 av del av detaljplan S 35 för Stranden 19:7 i Mora kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING januari 2015 Handlingar Planbeskrivning (denna handling), januari
Läs merDetaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk
Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk 1(8) Miljö- och Byggnämnden Kiruna kommun Upprättad i mars 2004 Reviderad juni 2004 PLANBESKRIVNING Handlingar Planens
Läs merSamrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede
Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede Munkedals kommun Västra Götalands län Infarten till Fisketorp med
Läs merDetaljplan för BERGHEM 16:2. Berghem, Marks kommun, Västra Götalands län PLANBESKRIVNING. ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2010/0291 214
ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2010/0291 214 Detaljplan för BERGHEM 16:2 Berghem, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättat 2010-11-01, reviderad 2011-04-04 Planarkitekt Åsa Svensson 1 (8) HANDLINGAR
Läs merDETALJPLAN FÖR NYKROPPA 14:1 OCH DEL AV 10:1
SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR NYKROPPA 14:1 OCH DEL AV 10:1 Filipstads kommun, Värmlands län Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 2012-03-05 Beställare: Filipstads kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Karlstad
Läs merOfta ställda frågor om äldre hus och underhåll
Ofta ställda frågor om äldre hus och underhåll 1. S t ä l l f r å g o r Fråga, fråga och fråga. Och helst före du gör. Kontakta sakkunniga, läs litteratur. Och framförallt: Gör allt detta före du sätter
Läs merNORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Bålsta 1:614, del av, Bålsta, förskola Ullevivägen, PLANBESKRIVNING HANDLINGAR
1 (8) NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Bålsta 1:614, del av, Bålsta, förskola Ullevivägen, Håbo kommun, Uppsala län UTSTÄLLNINGSHANDLING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta
Läs merOmrådesbestämmelser för riksintresseområdet ASKERSBY, Sunne kommun Värmlands län
1 Områdesbestämmelser för riksintresseområdet ASKERSBY, Sunne kommun Värmlands län Boningshus, Håla (Askersby 1:18) ANTAGANDEHANDLING Upprättad 2013-08-27 Miljö- och byggnadsnämnden Plan- och bygglovenheten
Läs merIT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR FALKENBERGS KOMMUN 2001-12-13
IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR FALKENBERGS KOMMUN 2001-12-13 FALKENBERGS KOMMUN 2001-12 13 Ekonomienheten Vår ref: Thorbjörn Larsson 2 IT-infrastrukturprogram för Falkenbergs kommun. Kommunens policy i IT-frågor.
Läs merMiljö- och byggförvaltningen 2011
Miljö- och byggförvaltningen 2011 Till dig som har hus i Smedby Denna broschyr vänder sig till dig som har hus i Smedby. Eftersom Smedby är en unik kulturmiljö fastställde kommunen 1994 områdesbestämmelser
Läs merBeskrivningen avser detaljplanekartan som är daterad den 05 november 2015. Björkebo I
HAMMARLANDS KOMMUN FREBBENBY, OMRÅDET BJÖRKLIDEN PLANBESKRIVNING ÖVER DETALJPLAN. Beskrivningen avser detaljplanekartan som är daterad den 05 november 2015. Björkebo I Områdesbestämning: Detaljplanen omfattar
Läs merPlanbeskrivning. Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE GRANSKNINGSHANDLING 2016-04-26 HANDLÄGGARE: JOHANNA SUNDQVIST Planbeskrivning Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län
Läs merC U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt
Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Utvändig ommålning av C U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun B O H U S L Ä N S M U S E U M Rapport 2005:28
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Menna Hagstroem 2011-11-22 PLA 2011/20005-1 telefon 018-34 70 98 ANTAGANDEHANDLING. Gredelbyvägen
Handläggare Datum Diarienummer Menna Hagstroem 2011-11-22 PLA 2011/20005-1 telefon 018-34 70 98 Ändring genom tillägg till detaljplan för Gredelby 7:75, Knivsta kommun Enkelt planförfarande ANTAGANDEHANDLING
Läs mer5 5 3 S P P ö y r y. F i n l a n d. O y GRANKULLA STAD. Bostadskvarteren i Björkgård ANVISNINGAR OM BYGGSÄTT. Förslag till detaljplan 25.5.
6 7 0 7 0 5 5 3 S P P ö y r y F i n l a n d O y 0 GRANKULLA STAD Bostadskvarteren i Björkgård ANVISNINGAR OM BYGGSÄTT Förslag till detaljplan 25.5.2012 2 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 3 1.1 Anvisningarnas syfte 3
Läs merUppdraget. Växtstrategi för den lilla staden ² GHW ÀQQV UHFHSW. rubriker enligt programmets uppdragsbeskrivning:
Uppdraget rubriker enligt programmets uppdragsbeskrivning: 0...... 7. Inledning om Växtstrategi Blandad stad med mötesplatser - mångfald Tillgänglighet och koppling till omgivningen. Integration med stadskärnan
Läs merKolonistugor i Sundbybergs koloniträdgårdsförening
Sundbybergs Koloniträdgårdsförening Box 1071 Januari 2010 172 22 Sundbyberg Kolonistugor i Sundbybergs koloniträdgårdsförening Bygga nytt, ändra, bygga om. Generellt krävs tillstånd från styrelsen för
Läs merGestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1
Gestaltningsprogram Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1 SYFTE Syftet med ett gestaltningsprogram är att underlätta samarbetet mellan fastighetsägare och kommun genom att illustrera och tydliggöra
Läs merP LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping
1(11) P LANBESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Pelikanen 25 inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 4 juni 2010 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2010-09-07,
Läs merDOM 2014-05-16 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060210 DOM 2014-05-16 Stockholm Mål nr P 8833-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-09-06 i mål nr P 1304-13, se bilaga KLAGANDE P S MOTPART Gällivare
Läs merDETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING
BILAGA 7b 1 (5) DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING Nuläge Endast motionsslingorna och några bostadssmåhus vid Solviksvägen alstrar i dag trafik i planeringsområdet. Enligt vägregistret är trafikvolymen
Läs merSamrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden
Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S Detaljplan för Småhus vid Mjärden omfattande del av fastigheten Norrtil 3:1 i Sigtuna stad och kommun, Stockholms län ÖVERSIKTSKARTA PLANOMRÅDE
Läs merPlanbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDSHANDLING 2013-10-31 DNR: 13BMN72 HANDLÄGGARE: THOBIAS NILSSON Planbeskrivning Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs
Läs merInvändig tilläggsisolering. Varför? ytterväggar i flerfamiljshus
Invändig tilläggsisolering av ytterväggar i flerfamiljshus Johan Stein & Lars-Erik Harderup Avdelningen för byggnadsfysik Inledning Invändig tilläggsisolering. Varför? Vilket är byggnadernas tillstånd
Läs merFINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING. Miljöministeriets förordning om bostadsplanering
G1 FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING Bostadsplanering Föreskrifter och anvisningar 2005 Miljöministeriets förordning om bostadsplanering Given i Helsingfors den 1 oktober 2004 I enlighet med miljöministeriets
Läs mer