Innehållsförteckning. Årsredovisning Avesta kommun

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2

3 Innehållsförteckning Fem år i siffror 4 Kommunens organisation 5 Vart gick skattepengarna? 6 Vision 8 Förvaltningsberättelse 10 Samhällsekonomisk utveckling 11 Regional utveckling och samverkan 12 Befolkningen 14 Boende, näringsliv och arbetsmarknad 16 God ekonomisk hushållning inklusive Kommunfullmäktiges mål 18 Finansiell analys 26 Räkenskaper 33 Redovisningsprinciper 46 Sammanställd redovisning - koncernen 48 Personalredovisning 49 Vi jämför oss med andra kommuner 52 Verksamhetsberättelse 54 Kommunfullmäktige 55 Kommunstyrelsen 56 Omsorgsstyrelsen 59 Bildningsstyrelsen 62 Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 64 Västmanland-Dalarna lönenämnd 66 Gamla Byn AB 67 Avesta Industristad 68 Avesta VA och Avfall AB 69 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund 70 Kommunens revisorer 71 Presentation av kommunstyrelsen 73 Begreppsförklaringar 74 Revisonsberättelse 76 Årsredovisning Avesta kommun

4 Fem år i siffror Resultaträkning (mkr) Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto Extraordinära intäkter/kostnader 21 Årets resultat Nettoinvesteringar Balansräkning (mkr) Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Skulder och avsättningar Summa skulder och eget kapital Nyckeltal per invånare Samtliga nyckeltal per invånare anges i kronor Antal invånare Nettokostnad/invånare* Skatteintäkter och generella avgifter/invånare Totala tillgångar/invånare Långfristig skuld/invånare (inkl internbank)* Pensionsåtagande/invånare Eget kapital/invånare Övriga nyckeltal Verksamhetens nettokostnad i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag Verksamhetens nettokostnad i procent av skatteintäkter och finansnetto 97,3 96,2 99,0 96,5 97,4 97,5 96,7 98,7 97,3 97,1 Soliditet % Soliditet %, inkl bolagens del av upplåning * i långfristiga skulder ingår hela koncernens lånestock. 4 Årsredovisning Avesta kommun 2014

5 Kommunens organisation Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i Avesta kommun. Kommunfullmäktige: fastställer kommunens budget och beslutar hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala. beslutar vilka nämnder/styrelser som ska finnas. väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna/styrelserna. väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet. utser ledamöter i kommunala bolag. Kommunstyrelsen: leder och samordnar allt arbete inom kommunen. ansvarar för kommunens ekonomi. har uppsiktplikt över övriga styrelsers/nämnders arbete. Nämnderna/styrelserna: ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen. förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige. genomför beslut som fattas i fullmäktige. Årsredovisning Avesta kommun

6 Vart gick skattepengarna? Så här får kommunen sina pengar... 80% kommer från skatter och generella statsbidrag 18% kommer från avgifter 2% kommer från finansiella intäkter 0 % kommer från realisationsvinster 0% 2% 18% 80%... och 100 kronor i skatt till kommunen användes så här år ,53 kronor till för- och grundskoleverksamhet 23,13 kronor till vård och omsorg 11,84 kronor till kommunövergripande verksamhet 9,76 kronor till gymnasieskola och vuxenlärande 7,20 kronor till individ och familjeomsorg, psykiatri 5,95 kronor till LSS-verksamhet 4,64 kronor till kultur, fritid & turism 2,88 kronor till årets resultat 2,14 kronor till kollektivtrafik, samhällsbetalda resor 1,96 kronor till teknisk service, gator & vägar 0,85 kronor till plan och byggverksamhet 0,50 kronor till musikskola 0,47 kronor till arbetsmarknadsåtgärder och integration 0,15 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 6 Årsredovisning Avesta kommun 2014

7 Kommunstyrelsens ordförande har ordet visar Avesta kommun återigen upp ett starkt ekonomiskt resultat med ett överskott på 32 miljoner kronor. Det är bra och viktigt att vi har god ordning på vår ekonomi i Avesta kommun och det bygger på ett gott arbete i förvaltningar och styrelser. Det är även viktigt att vi amorterat mycket under året eftersom det ger oss mer utrymme för framtida investeringar. Vi vet att vi har ett stort investeringsbehov de kommande åren och för det är ekonomiska överskott nödvändiga var år två på vårt treåriga projekt Avesta Efter projektets utgång 2015 kommer arbetssättet och ambitionen inte längre vara ett projekt utan det sätt vi för Avesta kommun framåt. Avesta 2020 har tre övergripande mål, det är att öka det totala antalet arbetstillfällen med 350, att minst 20 nya företag startas under perioden samt att Avesta kommun ska ha en befolkningsökning. Som resultatet ser ut nu efter två år ser vi ut att klara alla tre målen. Antalet arbetstillfällen har ökat med 321, antalet nystartade företag som startats efter stöd/samarbete med Avesta 2020 är 26 och vad gäller befolkningstillväxt så har Avesta nu en av Sveriges starkaste befolkningsökningar. Denna positiva utvecklingstrend leder till nya utmaningar, vi behöver fler förskolor, mer platser inom äldreomsorgen, fler bostäder och ännu mer arbetstillfällen. Men detta är utmaningar vi kämpat hårt för att få, vi vet vad alternativet varit, att stänga skolor och riva bostäder. I slutet av året lanserades Avesta kommuns nya marknadsföringskampanj Vi är Avesta som bygger på att våra bästa marknadsförare och ambassadörer är vi själva, vi som är kommunmedborgare i Avesta kommun. Hög kvalitet i våra verksamheter är vårt bästa sätt att marknadsföra oss och det är med glädje och stolthet jag noterar att vårt Sverigeledande arbete med heltider uppmärksammas runt om i hela landet och att avgiftsfria bussar väcker mycket uppskattning och intresse både nationellt och internationellt. Anhörigstödet med läger för unga med föräldrar drabbade av Alzheimers sjukdom är en annan verksamhet att vara stolta över. Varje dag i Avesta kommun jobbar våra medarbetare i förvaltningar och styrelser med att göra vardagen lite bättre för Avesta kommuns medborgare. Vi är på rätt väg, men mycket jobb och utmaningar återstår. Lars Isacsson Årsredovisning Avesta kommun

8 Vision Avesta /2020. Avesta är 2020 en inflyttningsort med invånare i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar har gjorts på entreprenörskap för kvinnor och män så att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritidsmöjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete. Avesta Kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg. Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del. Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur energibehovet med hjälp av ny teknik och vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fair Trade City. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet. Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen erbjuds. I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsammans gjorde vi det möjligt. 8 Årsredovisning Avesta kommun 2014

9

10 Förvaltningsberättelse 10 Årsredovisning Avesta kommun 2014

11 Samhällsekonomisk utveckling Fortsatt svag och ojämn tillväxt i omvärlden fördröjer återhämtningen. Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien är god så är tillväxten i euroländerna mycket svag. Även i våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen försämrats. I åtskilliga länder har arbetslösheten fastnat på höga nivåer så även i Sverige. Den globala inflationen är låg. Den utdragna lågkonjunkturen med hög arbetslöshet som följd håller tillbaka löne- och prisökningar. Den låga inflationen är inte enbart konjunkturell. Även den tekniska utvecklingen med näthandel förstärker priskonkurrensen. Därtill kommer att det råvarudrivna inflationstrycket har minskat. I den långdragna lågkonjunkturen har Sverige klarat sig relativt bra med ökad sysselsättning och bra skatteunderlagstillväxt. Den höga arbetslösheten beror på att arbetskraften ökat. Tillväxten i svensk ekonomi har dock dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret 2013, vilket beror på den internationella utvecklingen och en fortsatt svag utveckling av både svensk export och inhemsk efterfråga. Nivån på orderstocken i tillverkningsindustrin är dock relativt gott. Bedömningen är att hushållens ekonomi kommer att förbättras och tillsammans med mindre åtstramande finanspolitik kommer tillväxten att ta fart från och med Den ökade tillväxten i ekonomi kommer att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Efter flera år med relativt goda resultat för kommunsektorn på grund av tillfälliga medel som konjunktursstöd och återbetalningar av AFA premier ser resultaten i sektorn som helhet att komma försämras under både innevarande och kommande år. Från ett resultat för hela kommunsektorn på 3,5 procent 2013 bedöms resultatet för sektorn 2014 endast uppgå till 1,1 procent och ytterligare försämras kommande år. Stora demografiska förändringarna bidrar till ett tilltagande kostnadstryck och ett ökat behov av investeringar i offentlig sektor. Verksamheter som kostnadsmässigt förväntas dra iväg är barnomsorg, grundskola och äldreomsorg. Ett ökat antal asylsökande leder till ett ökat tryck på integrationsarbetet. Sveriges kommuner och landsting har presenterat ett antal åtgärdsförslag till regeringen i syfte att förbättra samspelet mellan stat och kommun, för en jämnare fördelning av asyl- och flyktingmottagandet och en träffsäkrare statligt ersättningssystem. Trots att den internationella konjunkturen inte riktigt tagit fart ökar det reala skatteunderlaget i förhållandevis god takt på grund av ökad arbetskraftsdeltagande. Den starka ökningen förväntas bestå fram till I dagsläget råder dock en hel del oklarheter när det gäller statliga specialinriktade satsningar. Årsredovisning Avesta kommun

12 Regional utveckling och samverkan Regional infrastruktur I Dalarnas Länstransportplan finns ett stort investeringsprojekt i Avesta kommun, Förbifart Fors. Vägsträckning har fastställts och Trafikverket arbetar vidare med planarbetet och ett första symboliskt spadtag togs i slutet på november. Förbifarten beräknas kunna tas i bruk På järnvägssidan har Trafikverket tidigare genomfört en förstudie gällande Godsstråket genom Bergslagen och en fördjupad förstudie har genomförts för Avesta Krylbo bangård. Förstudien visade på stora fördelar, både för Godsstråket genom Bergslagen och Dalabanan, om stora investeringar görs på Avesta Krylbo bangård samt spår direkt söderut från bangården. I nationella planen för transportsystemet föreslås att ca 519 mkr satsat på detta objekt. Trafikverket har under året fortsatt planeringsarbetet för investeringen. Bergslagssatsningen Kultur och Turism, Bergslagssatsningen fortsätter med att en ny projektansökan om EU-medel lämnas in för perioden Under våren har fokus för Verket/Avesta Art varit på temat Konstrum Bergslagen, ett samarbete mellan Smedjebacken/Meken, Grängesberg/ Maskinhuset och Avesta/Verket. Inom samarbetet lyfter olika aktiviteter och arrangemang upp besöksmålen med Avesta Art i Verket som dragare. Bergslagssatsningen har breddning av Bergslagens näringsliv via turismdriven tillväxt som yttersta mål. Avesta Visentpark Avesta Visentpark fortsätter att utvecklas vilket också gäller det internationella avelsarbete som ger parken sin unika särklass internationellt. Kommunen inledde under våren ett samarbete med Rewilding Europe, vilket innebar att sex av Avesta Visentparks djur transporterades till Rumänien där de släpptes fria, något som bland annat uppmärksammats av den brittiska dagstidningen The Guardian. Avsikten är att förvilda Europa och arbetet med att bevara visenterna som varit en utrotningshotad djurart. Djuren återfinns nu i södra Karpaterna där de successivt ska anpassa sig till allt större hägn innan de släpps helt fria. Södra Dalarna Turism Under 2014 avslutades Avesta och Hedemora kommuners turismprojekt, inom Södra Dalarna Turism. Projektets aktiviteter och kontakter med besöksnäringens entreprenörer har innehållit marknadsföring, omvärldsbevakning, intressanta föreläsningar, mässmedverkan med mera. Samarbetet kommer dock att fortsätta i något förminskad omfattning utan projektpengar under Samtidigt som projektet går mot sitt slut så har fråga lyfts i samarbetet med Dalarnas övriga turistdestinationer genom Visit Dalarnas ledningsgrupp om Dalarnas turismorganisationer och bolag skulle kunna ha en ökad samverkan. Södra Dalarna Turism kommer i väntan på resultatet av denna utredning att samverka med Visit Södra Dalarna AB (Ludvika-Smedjebacken-Gagnef- Säter-Falun-Borlänge) genom att lyfta över vårt produktutbud till deras hemsida och samverka i marknadsföring. Regionalt samarbete Avesta kommun har valt att söka regional samverkan med närliggande kommuner för att möjliggöra effektivisering av den kommunala verksamheten. Dessutom samverkar kommunerna för att säkerställa tillgången till kompetens. Samverkan sker via kommunalförbund, gemensamma nämnder, civilrättsliga avtal eller via Kommunfullmäktigebeslut. Mer omfattande samverkansaktiviteter sker mellan Avesta, Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Samverkan med andra kommuner sker till exempel inom områden som turism, upphandling, socialjour, alkoholtillstånd, överförmyndarverksamhet och stöd för unga brottsoffer. Förutom kommunal/offentlig samverkan med närliggande kommuner, främst med Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg, samverkar Avesta kommun också på olika nivåer och med olika aktörer för ökad utveckling vad gäller näringsliv och arbetsmarknad. Exempel på sådana samverkansformer är Industriellt utvecklingscentrum i Dalarna AB (IUC), Triple Steelix samt Intresseföreningen Bergslaget. Avesta kommun i samverkan med Intresseföreningen Bergslaget och Industriellt Utvecklingscentrum/trä samt Skogsriket Dalarna fortsatte även detta år att lyfta basindustrins betydelse och framtid. För andra året i rad stod Avesta kommun som arrangör under 2014 för en mycket välbesökt och uppmärksammad konferens på temat Trä- och skogsindustrins framtid i Sverige under Avestasamtalen. 12 Årsredovisning Avesta kommun 2014

13 Under året har inletts diskussioner med KTH utifrån deras intresse av utökat samverkan med Avesta, Borlänge och Dalarna inom några olika områden. Regionalt Serviceprogram Dalarnas Regionala Serviceprogram för har kommit igång och Avesta kommun deltar i Södra Dalarnas arbetsgrupp. Programmet omfattar landsbygdsutveckling och näringslivsfrågor på landsbygden kopplade till service med betoning på handel och drivmedelsmackar. Detta gör att en nära koppling till kommunernas service vad gäller omsorg på landsbygden också finns. Större prick på kartan markerar att aktuell kommun är säte för denna samverkan. Årsredovisning Avesta kommun

14 Befolkningen År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Dalarna Sverige Utlandet Snitt Avesta växer! Under 2014 ökade Avestas befolkning med 440 personer. Det är andra året i rad Avesta växer. Förra året ökade med 115 personer. Den 31 december 2014 bodde personer i Avesta kommun. Ett sådan stor befolkningsökning har inte skett i Avesta talet. Ökningen är på 2 procent, vilket är den nionde bästa siffran i Sverige. Flyttnettot är positivt med 468 personer. Det beror mycket på den stora positiva inflyttningen från utlandet med 438 personer. För ovanlighetens skull är också flyttnettot positivt mot övriga Sverige med 33 personer medan övriga Dalarna är något negativt med tre personer. Befolkningen ökar i samtliga ålderskategorier upp till 65 års ålder. Födelsenettot är totalt negativt, minus 38 personer. Glädjande nog är födelsenettot positivt under andra och tredje kvartalet med sju personer. Detta med positivt födelsenetto har inte skett i Avesta sedan i början av 1990-talet. Antalet barn som föddes under 2014 halvåret var 213 medan antalet personer som avled uppgick till 251. I tre av de fyra församlingarna har befolkningen ökat. Ökningen i centrala Avesta är 158 personer, i Folkärna 224 och i By 74 personer. I Grytnäs har befolkningen minskat med 16 personer. Folkhälsa En hållbar kommun med en god folkhälsa innebär att människor mår bra där de lever, arbetar och bor samt att hälsan är jämlikt fördelad i samhället. Under året har vi inom Avesta kommun introducerat ett verktyg för att arbeta med hållbarhet ekonomiskt, ekologiskt/miljö samt socialt, Nyckeln till hälsa och hållbar samhällsutveckling, 7 landmärken. Arbetet fortsätter under Årsredovisning Avesta kommun 2014

15 De tre följande av de elva nationella målområden för folkhälsoarbete är prioriterade i Avesta. Sociala och ekonomiska förutsättningar för en god hälsa. Barns och ungas uppväxtvillkor. Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spel prevention. Under året har rapporten från LUPP (Lokala ungdomsprogrammet) 2013 färdigställts. Rapporten visar att svarande ungdomar i Avesta har en god och jämlik hälsa. Man kan inte utläsa några skillnader utifrån socioekonomiska faktorer. Avestas ungdomar är också nöjda med sin fritid och vad det finns för fritidsaktiviteter i kommunen. I rapporten kan man också utläsa att svarande ungdomar känner sig trygga i Avesta. Ungdomars delaktighet och inflytande är utvecklingsfrågor för kommunen, att öka intresset och kunskapen kring vikten av att använda sitt inflytande och vara delaktig i den kommun där man bor. Hela rapporten hittar du på I Hälsa på lika villkor 2014 Dalarna ser vi trender i hälsoläget hos befolkningen. Bra allmänt hälsotillstånd: Män Kvinnor Riket 76% 71% Dalarna 71% 68% Avesta 69% 62% Avestas befolkning har en mer stillasittande fritid än övriga länet och riket, skillnaderna är dock inte signifikanta. Däremot har vi signifikant färre män i Avesta som är fysiskt aktiva 30 minuter dagligen jämfört med länet och riket. För kvinnor kan ingen skillnad utläsas. Befolkning med riskabel alkoholkonsumtion är något färre i Avesta jämfört med länet och riket. För Avesta kan man utläsa skillnader i riskbruk av alkohol mellan könen. Fler män än kvinnor har ett riskbruk av alkohol. Fler män och kvinnor i Avesta röker dagligen jämfört med länet och riket. Enkäten visar också att Avesta har högre andel män med fetma, 21 procent jämfört med länets 17 procent och rikets 14 procent. Källa: Hälsa på lika villkor Dalarna 2014, se hela rapporten på avesta.se Årsredovisning Avesta kommun

16 Boende, näringsliv och arbetsmarknad Boende Planer har tagits fram för att utöka utbyggnaden av flerfamiljshus i centrala Avesta i kvarteret Örnen och vid Bruksklubben. Planen för Bruksklubben avvaktar antagande utifrån nya bullerregler, där man i början av januari nästa år troligen kommer att öppna upp för mer generösa regler vad gäller buller och bostäder. Planerna ger möjlighet till ett femtiotal nya lägenheter varav Gamla Byn AB kommer att stå för samtliga. Under 2014 har tre detaljplaner tagits fram som sanktionerat ändringar som redan i praktiken genomförts. Ett tematiskt tillägg till översiktsplanen kring LIS-områden, som kan möjliggöra byggnation i strandnära lägen har antagits av kommunfullmäktige i april Månsboområdet har öppnats för exploatering. Området blev klart hösten Fyra hus har färdigställts under 2011 och 2012 och ytterligare två är under byggnation Inom projektet Utveckla bostadsmarknaden tillsammans med externa intressenter i Avesta 2020-projektet har statistik kring boende tagits fram och möjliga externa intressenter kopplade till Avesta kommun har besökts och denna statistik har presenterats. En annonsering förbereds för att efterhöra det faktiska intresset hos externa byggare att nyproducera hyreshus på centrala tomter för detta ändamål i Avesta. Under 2014 har tre villor färdigställts i kommunen och fem fritidshus. Näringsliv Under första halvåret 2014 har det skett både positiva och negativa förändringar hos Avestas två större företag Outokumpu re-spektive Stora Enso Fors. Stora Enso Fors har verkställt företagets tidigare rationaliseringsbeslut vilket innebär att över 100 tjänster tagits bort på olika sätt. Outokumpu har trots en tuff ekonomisk situation förberett sig på olika sätt för en ökad produktion under hösten genom skiftuppgång, nyanställningar på närmare 50 personer samt anpassning av produktionen. Merparten av dessa kommer från Outkumpus nu nedlagda anläggning i Långshyttan. Stort intresse har visats för etableringar i Avesta och inte minst i det utökade Källhagens industriområde. Detta har även inneburit ökat tryck på behovet av ny utfart på riksväg 68 från industriområdet Källhagen. Likaså finns ett allt större intresse för etableringar utefter riksväg 70. Dalahästområdet är, i och med nu pågående byggnation av ny Willys och Rustabutik, fullbelagt utifrån gällande detaljplan. För att möta det ökade intresset av industrimark lanseras Nordanö utvecklingsområde. Näringslivets struktur Näringslivets struktur är ungefär densamma som föregående år, vilket innebär att arbetstillfällena fördelar sig med: * 36 procent på industri- och byggtjänster * 31 procent på privata tjänsteföretag * 30 procent på offentliga tjänster * 3 procent areella näringarna I jämförelse med andra kommuner är industrisektorn stor i Avesta medan sektorerna privata tjänster och offentlig sektor är i motsvarande grad mindre. En viss utjämning har dock skett under Under 2014 har 85 nya företag registrerats i Avesta, 23 företag har gått i konkurs och 26 företag har upphört. Detta innebär att nettotillskottet av antalet företag under 2014 uppgår till 36. Räknat per 1000 invånare har 3,6 företag registrerats under året i Avesta. Genomsnittet i Sverige uppgår till 6,4 registrerade företag per 1000 invånare vilket är en uppgång med 8,6 procent. Handeln Under våren har en ny ekonomisk förening som ska verka för utveckling av Avesta bildats Avesta Stads Utveckling (ASU). Föreningens medlemmar är i dagsläget främst centrumhandlare och fastighetsägare i centrum samt Avesta kommun och Gamla Byn AB. Målsättningen för föreningen i det korta perspektivet är att öka antalet medlemmar så att ASU kan bli en kraftfull part i utvecklingen av Avesta. I Avesta centrum har omflyttning av befintliga butiker skett då bland annat Systembolaget flyttat från Avestagallerian till Cityhuset. Vidare så har Åhlens i Avestagallerian tagit beslut om att avveckla sin butik. Sammantaget innebär detta stora förändringar på butikssidan i Avesta centrum som kommer att märkas kommande år. I Dalahästområdet färdigställs ett nybygge som innebär att Rusta etablerar sig i Avesta under 2015 samt att Willys flyttar till större nybyggda ytor. Detta innebär att Dalahästområdet är fullt utbyggd enligt gällande detaljplan och frågan om ytterligare handel utefter riksväg 70 aktualiseras. Arbetsmarknad Den totala sysselsättningen för 2013,(den senaste statistiken) är arbetstillfällen vilket innebär en svag nedgång sedan 2012 med cirka 150 arbetstillfällen. Den största nedgången har skett på industrisidan med 158 arbetstillfällen följt av företagstjänster med 61 arbetstillfällen och byggverksamhet med 22 arbetstillfällen. På motsvarande sätt har den största ökningen under året skett inom vård och omsorg med 34 arbetstillfällen, energiförsörjning med 29 arbetstillfällen och handel med 27 arbetstillfällen. Fördelningen av arbetstillfällen på olika sektorer i Avesta 2013; industri- och byggtjänster 3 510, privata tjänster 3 057, offentliga tjänster samt areella näringar Årsredovisning Avesta kommun 2014

17 Antal arbetslösa i Avesta kommun år år 2010 dec dec dec dec dec Arbetslöshet andel % av registerbaserade arbetskraft totalt år år 2013 dec Avesta 9,8 22,8 Dalarna 7,8 16,5 Sverige 8,6 17, dec Avesta 10,3 22,1 Dalarna 7,3 14,4 Sverige 8,1 14,8 Den totala arbetslösheten i Avesta har förändrats i en negativ riktning under året och uppgår till personer, varav 268 är ungdomar mellan år. Per 31 december 2014 ligger den totala arbetslösheten, inklusive personer i åtgärder, i Avesta högre än både riket och Dalarna. Vad gäller ungdomar mellan år ligger arbetslösheten mycket högre än både Dalarna och riket. För att motverka den höga ungdomsarbetslösheten har Tillväxt Avesta tillsammans med SIVA deltagit i länsprojektet Unga till arbete som initierats och leds av Region Dalarna. Projektet avslutas i december Ett motsvarande projekt På väg till jobbet för personer mellan 25 och 64 år på Omsorgsförvaltningen har avslutats under I projektet Unga till arbete har 49 ungdomar deltagit under 2014 varav 45 stycken avslutade programmet. Av dessa gick 73 procent till arbete eller studier efter programmets avslutning. Dalarnas län har en mycket ogynnsam demografisk situation, största befolkningsgruppen är i åldrarna år. Generationsskiftet i regionerna visar att arbetskraften kommer att minska i Dalarna under flera år framöver. Enligt arbetsförmedlingen är detta en följd av generationsskiftet och att arbetsmarknaden domineras av ersättningsrekryteringar i Dalarna, att det kommer att bli brist på vissa kompetenser samtidigt som det finns ett överskott av sökande med kompetenser som inte efterfrågas. Pendling Under 2013 (senaste officiella siffrorna) har personer pendlat in till Avesta för arbete eller studier. Motsvarande siffra för personer som pendlat ut är Pendlingsöverskottet in i kommunen är därmed 59 personer. Detta är en minskning sedan 2012 med 91 personer medan snittsiffran de senaste fem åren varit 174. I Dalarna är det fem kommuner som har positiv inpendling 2013 där Borlänge har i särklass flest med personer. De kommuner som har flest pendlare till Avesta är Hedemora, Norberg och Sala. De kommuner som Avestaborna pendlar mest till är Hedemora, Borlänge och Fagersta. Detta följer väl mönstret för de sista fem åren. Avesta 2020 Länsstyrelse, Region Dalarna och andra regionala aktörer har arbetat fram ett omfattande projekt, Avesta 2020, med sikte på att vända trenden och uppnå invånare år Projektet Avesta 2020 har 26 delprojekt och sex fokusområden: Koppardalen som tillväxtmotor, Utvecklad nyföretagarservice, Utveckla kvinnors företagande, Utökade marknadsförings- och näringslivsresurser, Attraktiv studie- och arbetspendling och Medflyttarstöd. Bland delprojekten återfinns även utredningar beträffande attraktivt boende, samt delprojekt från satsningen Förenkla helt Enkelt, som syftar till att ytterligare förbättra service och bemötande mot det lokala näringslivet. Region Dalarna är medfinansiär i de delprojekt som har direkt näringslivskoppling, och den delen av projekt Avesta 2020 löper mellan Under hösten färdigställdes lokaler i före detta Grovplåten i Koppardalen, numera Koppardalens Utvecklings Centrum som ett nav för Avesta Årsredovisning Avesta kommun

18 God ekonomisk hushållning inklusive Kommunfullmäktiges mål Från och med år 2000 ställs enligt kommunallagen krav på en balans i kommunernas ekonomi. Reglerna för god ekonomisk hushållning anger dessutom att förvaltningsberättelsen ska omfatta en utvärdering och en samlad bild över hur kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet har uppnåtts, både finansiellt och verksamhetsmässigt såväl på kort sikt som på lång sikt. För att uppnå god ekonomisk hushållning krävs ett systematiskt arbete efter den styrmodell som fastställts av kommunfullmäktige i samband med beslut om Mål och Budget och att kommunen har förmåga att löpande anpassa sig efter förändrade förutsättningar. Sammanfattning och bedömning för Avesta kommun För Avesta kommun innebär god ekonomisk hushållning att verksamheterna bedrivs effektivt, det vill säga att den kommunala servicen ska infria kommuninvånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt som skapar förutsättningar för en långsiktig hållbar ekonomi. Avesta kommun har under de senaste sex åren uppnått balanskravet och även redovisat mer än det långsiktiga årsresultatmålet på två procent under respektive år med undantag för 2012 när en avsättning för återställande av Karlslund gjordes med 44 mkr. För 2014 motsvarar ett resultat på två procent, enligt god ekonomisk hushållning, 22 mkr för Avesta och årets resultat uppgår till 32 mkr. Från och med 2013 har en lättnad i balanskravet beslutats. Detta innebär för Avestas del att resultat överstigande två procent från och med år 2010 som kan avsättas i en resultatutjämningsfond att användas i kommande lågkonjunktur. Kommunfullmäktigebeslut finns om både fondering och i anspråktagande. Med tidigare års överskott och årets resultat kommer fonderingen att totalt uppgå till 33,1 mkr. Standardkostnaden är den kostnaden som kommunen skulle haft om man bedrev verksamheterna på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Avvikelser som ligger inom +/- 10 procent är rimligt med hänsyn tagen till slumpmässiga variationer. Mätningen baserar sig på redovisningen året innan vilket innebär en eftersläpning på ett år. I nedanstående tabell framgår Avestas standardkostnader för våra verksamheter under de senaste åren Barnomsorg 5,5 8,6 8,5 12,5 8,2 Grundskola 7,7 12,4 12,0 19,2 21,2 Gymnasieskola 17,9 9,1 13,9 2,0 1,2 Äldreomsorg -10,2-13,5-9,9-8,7-10,1 Individ- och familjeomsorg -4,1 6,8 4,8 7,1 3,4 Mer kostnader än 10 procent jämfört med standardkostnaden jämförbara kommuner redovisar gymnasieskola med 17,9 procent medan äldreomsorgen i kommunen har en lägre kostnadsnivå än jämförbara kommuner med 10,2 procent. Att grundskolan redovisar högre kostnader än vad som motiveras av strukturen förklaras av den politiskt beslutade Avestamodellens ambition att erbjuda samtliga barn skolgång på hemorten, oavsett vilka behov som eleverna har, samt den politiska viljan om en hög personaltäthet och att bevara små skolenheter. Stor nettoinflyttning under 2014 har ökat kostnadstrycket initialt på barnomsorg och grundskola. 18 Årsredovisning Avesta kommun 2014

19 Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2014 Från och med 2005 ställs, i kommunallagen och kommunala redovisningslagen, krav på kommunerna att kommunfullmäktige, förutom finansiella mål, även ska fastställa verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Respektive styrelse ansvarar för att i sin verksamhet bryta ned fullmäktiges mål till konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål. Både fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål ska årligen följas upp i minst en delårsrapport och i årsredovisningen. Ramen runt målet visar hur väl målnivån är uppnådd. Målet uppnått Målet delvis uppnått Målet ej uppnått/ej avstämt Hållbar utveckling/klimatneutralt Avesta kommun ska vara en klimatneutral organisation. Transport och energilösningar inom kommunen ska vara hållbara och energieffektiva. Vi ska skapa förutsättningar till en långsiktig och hållbar utveckling, vilket innebär att kommunen tar ytterligare steg i Fairtrade arbetet. År 2020 lever vi i en kommun som är solidarisk med människor i hela världen. Vi äter ekologisk och närproducerad mat och är medvetna om vår påverkan på miljön. * Uppnå kommunens Energi- och klimatstrategi. Målet delvis uppnått/inte avstämt Energi- och klimatstrategin har 13 delmål som omfattar byggnationer, industri- och näringsliv, transporter, utvinning och produktion av energi, mat och konsumtion, kommunal samhällsplanering och kommunal verksamhetsstyrning. Strategin innebär i stora drag minskning av energianvändning med i snitt 1,5 procent per m2 och år, övergång till förnybar energi och utfasning av fossila bränslen tom Målet att energiförbrukningen i kommunala byggnader ska minska med 1,5 procent är uppnått. Energiförbrukningen har minskat med 5,1 procent för bostäder och med 3,3 procent för lokaler som fastighetsbolaget äger och förvaltar. För fastigheter i teknisk service ägo har energiförbrukningen minskat med 5 procent. Målet att minska energiförbrukningen för vägbelysningen är nästan uppnått. Minskningen uppgår till 22 procent jämfört föregående år medan målet är att minska förbrukningen med 25 procent. Målet med att minska användningen av fossila drivmedel för tjänsteresor/personaltransporter med 10 procent per år jämfört med 2012 är inte uppnått på grund av att nya fordon införskaffats i nystartsprojektet. Exkluderas ökningen av fordonspark har däremot förbrukningen minskat med 16 procent. För leasingbilarna inom omsorgen har fossila drivmedel ökat med 66 procent på grund av avslutat elbilsprojekt och ett utökat behov inom hemtjänsten och transport av matlådor till äldre i eget boende. Inom V-Dala miljö och byggnadsnämnd har 16 av 17 åtgärder enligt strategin uppnåtts. Målet att Avesta kommun ska återcertifierats som Fairtrade City har uppnåtts. Målet att minska kasserad mat är inte avstämt. En första mätning är genomförd och kommer att utgöra referens för kommande avstämningar. Att avstämma antal kollektivresanden har inte varit möjligt eftersom tillförlitlig statistik saknats. Årsredovisning Avesta kommun

20 Medborgarinflytande Medborgarna är grunden för Avesta kommuns utveckling. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. Avesta kommun präglas av VI-känsla där alla människors synpunkter är viktiga. * Invånarna i Avesta kommun ska ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog Målet delvis uppnått/inte avstämt Målet att antal medborgarförslag ska öka är uppnått. Under året har 35 medborgarförslag, varav fem gemensamt och motion, inlämnats. Antal deltagare vid träffpunkt Avesta bygd har mätts genom enkätsvar, vilket exkluderar ett fåtal deltagare som inte lämnat in. Det är svårt att uppnå en ökning från plats till plats på grund av orternas olika stora upptagningsområden. Inom V-Dala miljö- och byggnadsnämnd har andelen utvecklade samråd i planeringsprocessen ökat. Under året har översiktligt planarbete pågått, dels program för Koppardalen dels för Krylbo. I båda dessa har medborgardialog i olika former genomförts även riktat till barnoch ungdomar. Andelen brukare inom äldreomsorgen som upplever ett gott bemötande uppgår enligt hemtjänsten 97 procent och inom äldreboende 90 procent. I arbetet med Avesta 2020 ingår även att förenkla och förbättra medborgarnas och företags kontakter med Avesta kommunkoncern. Företagsvägledarna är en grupp som träffar befintliga företagare och de som funderar på att starta eget regelmässigt. Ett projekt vars syfte att utreda möjligheten till ett servicecenter har påbörjats under * Årligen förbättra Nöjd-inflytande-index (NII) för faktorerna påverkan och förtroende Målet inte avstämt Medborgarenkäten kommer att genomföras våren 2015 och i denna attitydundersökning avstäms bland annat inflytande och Avesta som en plats att bo och leva i. 20 Årsredovisning Avesta kommun 2014