Innehållsförteckning. Årsredovisning Avesta kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. Årsredovisning Avesta kommun 2014 3"

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2

3 Innehållsförteckning Fem år i siffror 4 Kommunens organisation 5 Vart gick skattepengarna? 6 Vision 8 Förvaltningsberättelse 10 Samhällsekonomisk utveckling 11 Regional utveckling och samverkan 12 Befolkningen 14 Boende, näringsliv och arbetsmarknad 16 God ekonomisk hushållning inklusive Kommunfullmäktiges mål 18 Finansiell analys 26 Räkenskaper 33 Redovisningsprinciper 46 Sammanställd redovisning - koncernen 48 Personalredovisning 49 Vi jämför oss med andra kommuner 52 Verksamhetsberättelse 54 Kommunfullmäktige 55 Kommunstyrelsen 56 Omsorgsstyrelsen 59 Bildningsstyrelsen 62 Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 64 Västmanland-Dalarna lönenämnd 66 Gamla Byn AB 67 Avesta Industristad 68 Avesta VA och Avfall AB 69 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund 70 Kommunens revisorer 71 Presentation av kommunstyrelsen 73 Begreppsförklaringar 74 Revisonsberättelse 76 Årsredovisning Avesta kommun

4 Fem år i siffror Resultaträkning (mkr) Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto Extraordinära intäkter/kostnader 21 Årets resultat Nettoinvesteringar Balansräkning (mkr) Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Skulder och avsättningar Summa skulder och eget kapital Nyckeltal per invånare Samtliga nyckeltal per invånare anges i kronor Antal invånare Nettokostnad/invånare* Skatteintäkter och generella avgifter/invånare Totala tillgångar/invånare Långfristig skuld/invånare (inkl internbank)* Pensionsåtagande/invånare Eget kapital/invånare Övriga nyckeltal Verksamhetens nettokostnad i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag Verksamhetens nettokostnad i procent av skatteintäkter och finansnetto 97,3 96,2 99,0 96,5 97,4 97,5 96,7 98,7 97,3 97,1 Soliditet % Soliditet %, inkl bolagens del av upplåning * i långfristiga skulder ingår hela koncernens lånestock. 4 Årsredovisning Avesta kommun 2014

5 Kommunens organisation Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i Avesta kommun. Kommunfullmäktige: fastställer kommunens budget och beslutar hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala. beslutar vilka nämnder/styrelser som ska finnas. väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna/styrelserna. väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet. utser ledamöter i kommunala bolag. Kommunstyrelsen: leder och samordnar allt arbete inom kommunen. ansvarar för kommunens ekonomi. har uppsiktplikt över övriga styrelsers/nämnders arbete. Nämnderna/styrelserna: ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen. förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige. genomför beslut som fattas i fullmäktige. Årsredovisning Avesta kommun

6 Vart gick skattepengarna? Så här får kommunen sina pengar... 80% kommer från skatter och generella statsbidrag 18% kommer från avgifter 2% kommer från finansiella intäkter 0 % kommer från realisationsvinster 0% 2% 18% 80%... och 100 kronor i skatt till kommunen användes så här år ,53 kronor till för- och grundskoleverksamhet 23,13 kronor till vård och omsorg 11,84 kronor till kommunövergripande verksamhet 9,76 kronor till gymnasieskola och vuxenlärande 7,20 kronor till individ och familjeomsorg, psykiatri 5,95 kronor till LSS-verksamhet 4,64 kronor till kultur, fritid & turism 2,88 kronor till årets resultat 2,14 kronor till kollektivtrafik, samhällsbetalda resor 1,96 kronor till teknisk service, gator & vägar 0,85 kronor till plan och byggverksamhet 0,50 kronor till musikskola 0,47 kronor till arbetsmarknadsåtgärder och integration 0,15 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 6 Årsredovisning Avesta kommun 2014

7 Kommunstyrelsens ordförande har ordet visar Avesta kommun återigen upp ett starkt ekonomiskt resultat med ett överskott på 32 miljoner kronor. Det är bra och viktigt att vi har god ordning på vår ekonomi i Avesta kommun och det bygger på ett gott arbete i förvaltningar och styrelser. Det är även viktigt att vi amorterat mycket under året eftersom det ger oss mer utrymme för framtida investeringar. Vi vet att vi har ett stort investeringsbehov de kommande åren och för det är ekonomiska överskott nödvändiga var år två på vårt treåriga projekt Avesta Efter projektets utgång 2015 kommer arbetssättet och ambitionen inte längre vara ett projekt utan det sätt vi för Avesta kommun framåt. Avesta 2020 har tre övergripande mål, det är att öka det totala antalet arbetstillfällen med 350, att minst 20 nya företag startas under perioden samt att Avesta kommun ska ha en befolkningsökning. Som resultatet ser ut nu efter två år ser vi ut att klara alla tre målen. Antalet arbetstillfällen har ökat med 321, antalet nystartade företag som startats efter stöd/samarbete med Avesta 2020 är 26 och vad gäller befolkningstillväxt så har Avesta nu en av Sveriges starkaste befolkningsökningar. Denna positiva utvecklingstrend leder till nya utmaningar, vi behöver fler förskolor, mer platser inom äldreomsorgen, fler bostäder och ännu mer arbetstillfällen. Men detta är utmaningar vi kämpat hårt för att få, vi vet vad alternativet varit, att stänga skolor och riva bostäder. I slutet av året lanserades Avesta kommuns nya marknadsföringskampanj Vi är Avesta som bygger på att våra bästa marknadsförare och ambassadörer är vi själva, vi som är kommunmedborgare i Avesta kommun. Hög kvalitet i våra verksamheter är vårt bästa sätt att marknadsföra oss och det är med glädje och stolthet jag noterar att vårt Sverigeledande arbete med heltider uppmärksammas runt om i hela landet och att avgiftsfria bussar väcker mycket uppskattning och intresse både nationellt och internationellt. Anhörigstödet med läger för unga med föräldrar drabbade av Alzheimers sjukdom är en annan verksamhet att vara stolta över. Varje dag i Avesta kommun jobbar våra medarbetare i förvaltningar och styrelser med att göra vardagen lite bättre för Avesta kommuns medborgare. Vi är på rätt väg, men mycket jobb och utmaningar återstår. Lars Isacsson Årsredovisning Avesta kommun

8 Vision Avesta /2020. Avesta är 2020 en inflyttningsort med invånare i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar har gjorts på entreprenörskap för kvinnor och män så att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritidsmöjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete. Avesta Kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg. Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del. Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur energibehovet med hjälp av ny teknik och vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fair Trade City. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet. Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen erbjuds. I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsammans gjorde vi det möjligt. 8 Årsredovisning Avesta kommun 2014

9

10 Förvaltningsberättelse 10 Årsredovisning Avesta kommun 2014

11 Samhällsekonomisk utveckling Fortsatt svag och ojämn tillväxt i omvärlden fördröjer återhämtningen. Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien är god så är tillväxten i euroländerna mycket svag. Även i våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen försämrats. I åtskilliga länder har arbetslösheten fastnat på höga nivåer så även i Sverige. Den globala inflationen är låg. Den utdragna lågkonjunkturen med hög arbetslöshet som följd håller tillbaka löne- och prisökningar. Den låga inflationen är inte enbart konjunkturell. Även den tekniska utvecklingen med näthandel förstärker priskonkurrensen. Därtill kommer att det råvarudrivna inflationstrycket har minskat. I den långdragna lågkonjunkturen har Sverige klarat sig relativt bra med ökad sysselsättning och bra skatteunderlagstillväxt. Den höga arbetslösheten beror på att arbetskraften ökat. Tillväxten i svensk ekonomi har dock dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret 2013, vilket beror på den internationella utvecklingen och en fortsatt svag utveckling av både svensk export och inhemsk efterfråga. Nivån på orderstocken i tillverkningsindustrin är dock relativt gott. Bedömningen är att hushållens ekonomi kommer att förbättras och tillsammans med mindre åtstramande finanspolitik kommer tillväxten att ta fart från och med Den ökade tillväxten i ekonomi kommer att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Efter flera år med relativt goda resultat för kommunsektorn på grund av tillfälliga medel som konjunktursstöd och återbetalningar av AFA premier ser resultaten i sektorn som helhet att komma försämras under både innevarande och kommande år. Från ett resultat för hela kommunsektorn på 3,5 procent 2013 bedöms resultatet för sektorn 2014 endast uppgå till 1,1 procent och ytterligare försämras kommande år. Stora demografiska förändringarna bidrar till ett tilltagande kostnadstryck och ett ökat behov av investeringar i offentlig sektor. Verksamheter som kostnadsmässigt förväntas dra iväg är barnomsorg, grundskola och äldreomsorg. Ett ökat antal asylsökande leder till ett ökat tryck på integrationsarbetet. Sveriges kommuner och landsting har presenterat ett antal åtgärdsförslag till regeringen i syfte att förbättra samspelet mellan stat och kommun, för en jämnare fördelning av asyl- och flyktingmottagandet och en träffsäkrare statligt ersättningssystem. Trots att den internationella konjunkturen inte riktigt tagit fart ökar det reala skatteunderlaget i förhållandevis god takt på grund av ökad arbetskraftsdeltagande. Den starka ökningen förväntas bestå fram till I dagsläget råder dock en hel del oklarheter när det gäller statliga specialinriktade satsningar. Årsredovisning Avesta kommun

12 Regional utveckling och samverkan Regional infrastruktur I Dalarnas Länstransportplan finns ett stort investeringsprojekt i Avesta kommun, Förbifart Fors. Vägsträckning har fastställts och Trafikverket arbetar vidare med planarbetet och ett första symboliskt spadtag togs i slutet på november. Förbifarten beräknas kunna tas i bruk På järnvägssidan har Trafikverket tidigare genomfört en förstudie gällande Godsstråket genom Bergslagen och en fördjupad förstudie har genomförts för Avesta Krylbo bangård. Förstudien visade på stora fördelar, både för Godsstråket genom Bergslagen och Dalabanan, om stora investeringar görs på Avesta Krylbo bangård samt spår direkt söderut från bangården. I nationella planen för transportsystemet föreslås att ca 519 mkr satsat på detta objekt. Trafikverket har under året fortsatt planeringsarbetet för investeringen. Bergslagssatsningen Kultur och Turism, Bergslagssatsningen fortsätter med att en ny projektansökan om EU-medel lämnas in för perioden Under våren har fokus för Verket/Avesta Art varit på temat Konstrum Bergslagen, ett samarbete mellan Smedjebacken/Meken, Grängesberg/ Maskinhuset och Avesta/Verket. Inom samarbetet lyfter olika aktiviteter och arrangemang upp besöksmålen med Avesta Art i Verket som dragare. Bergslagssatsningen har breddning av Bergslagens näringsliv via turismdriven tillväxt som yttersta mål. Avesta Visentpark Avesta Visentpark fortsätter att utvecklas vilket också gäller det internationella avelsarbete som ger parken sin unika särklass internationellt. Kommunen inledde under våren ett samarbete med Rewilding Europe, vilket innebar att sex av Avesta Visentparks djur transporterades till Rumänien där de släpptes fria, något som bland annat uppmärksammats av den brittiska dagstidningen The Guardian. Avsikten är att förvilda Europa och arbetet med att bevara visenterna som varit en utrotningshotad djurart. Djuren återfinns nu i södra Karpaterna där de successivt ska anpassa sig till allt större hägn innan de släpps helt fria. Södra Dalarna Turism Under 2014 avslutades Avesta och Hedemora kommuners turismprojekt, inom Södra Dalarna Turism. Projektets aktiviteter och kontakter med besöksnäringens entreprenörer har innehållit marknadsföring, omvärldsbevakning, intressanta föreläsningar, mässmedverkan med mera. Samarbetet kommer dock att fortsätta i något förminskad omfattning utan projektpengar under Samtidigt som projektet går mot sitt slut så har fråga lyfts i samarbetet med Dalarnas övriga turistdestinationer genom Visit Dalarnas ledningsgrupp om Dalarnas turismorganisationer och bolag skulle kunna ha en ökad samverkan. Södra Dalarna Turism kommer i väntan på resultatet av denna utredning att samverka med Visit Södra Dalarna AB (Ludvika-Smedjebacken-Gagnef- Säter-Falun-Borlänge) genom att lyfta över vårt produktutbud till deras hemsida och samverka i marknadsföring. Regionalt samarbete Avesta kommun har valt att söka regional samverkan med närliggande kommuner för att möjliggöra effektivisering av den kommunala verksamheten. Dessutom samverkar kommunerna för att säkerställa tillgången till kompetens. Samverkan sker via kommunalförbund, gemensamma nämnder, civilrättsliga avtal eller via Kommunfullmäktigebeslut. Mer omfattande samverkansaktiviteter sker mellan Avesta, Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Samverkan med andra kommuner sker till exempel inom områden som turism, upphandling, socialjour, alkoholtillstånd, överförmyndarverksamhet och stöd för unga brottsoffer. Förutom kommunal/offentlig samverkan med närliggande kommuner, främst med Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg, samverkar Avesta kommun också på olika nivåer och med olika aktörer för ökad utveckling vad gäller näringsliv och arbetsmarknad. Exempel på sådana samverkansformer är Industriellt utvecklingscentrum i Dalarna AB (IUC), Triple Steelix samt Intresseföreningen Bergslaget. Avesta kommun i samverkan med Intresseföreningen Bergslaget och Industriellt Utvecklingscentrum/trä samt Skogsriket Dalarna fortsatte även detta år att lyfta basindustrins betydelse och framtid. För andra året i rad stod Avesta kommun som arrangör under 2014 för en mycket välbesökt och uppmärksammad konferens på temat Trä- och skogsindustrins framtid i Sverige under Avestasamtalen. 12 Årsredovisning Avesta kommun 2014

13 Under året har inletts diskussioner med KTH utifrån deras intresse av utökat samverkan med Avesta, Borlänge och Dalarna inom några olika områden. Regionalt Serviceprogram Dalarnas Regionala Serviceprogram för har kommit igång och Avesta kommun deltar i Södra Dalarnas arbetsgrupp. Programmet omfattar landsbygdsutveckling och näringslivsfrågor på landsbygden kopplade till service med betoning på handel och drivmedelsmackar. Detta gör att en nära koppling till kommunernas service vad gäller omsorg på landsbygden också finns. Större prick på kartan markerar att aktuell kommun är säte för denna samverkan. Årsredovisning Avesta kommun

14 Befolkningen År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Dalarna Sverige Utlandet Snitt Avesta växer! Under 2014 ökade Avestas befolkning med 440 personer. Det är andra året i rad Avesta växer. Förra året ökade med 115 personer. Den 31 december 2014 bodde personer i Avesta kommun. Ett sådan stor befolkningsökning har inte skett i Avesta talet. Ökningen är på 2 procent, vilket är den nionde bästa siffran i Sverige. Flyttnettot är positivt med 468 personer. Det beror mycket på den stora positiva inflyttningen från utlandet med 438 personer. För ovanlighetens skull är också flyttnettot positivt mot övriga Sverige med 33 personer medan övriga Dalarna är något negativt med tre personer. Befolkningen ökar i samtliga ålderskategorier upp till 65 års ålder. Födelsenettot är totalt negativt, minus 38 personer. Glädjande nog är födelsenettot positivt under andra och tredje kvartalet med sju personer. Detta med positivt födelsenetto har inte skett i Avesta sedan i början av 1990-talet. Antalet barn som föddes under 2014 halvåret var 213 medan antalet personer som avled uppgick till 251. I tre av de fyra församlingarna har befolkningen ökat. Ökningen i centrala Avesta är 158 personer, i Folkärna 224 och i By 74 personer. I Grytnäs har befolkningen minskat med 16 personer. Folkhälsa En hållbar kommun med en god folkhälsa innebär att människor mår bra där de lever, arbetar och bor samt att hälsan är jämlikt fördelad i samhället. Under året har vi inom Avesta kommun introducerat ett verktyg för att arbeta med hållbarhet ekonomiskt, ekologiskt/miljö samt socialt, Nyckeln till hälsa och hållbar samhällsutveckling, 7 landmärken. Arbetet fortsätter under Årsredovisning Avesta kommun 2014

15 De tre följande av de elva nationella målområden för folkhälsoarbete är prioriterade i Avesta. Sociala och ekonomiska förutsättningar för en god hälsa. Barns och ungas uppväxtvillkor. Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spel prevention. Under året har rapporten från LUPP (Lokala ungdomsprogrammet) 2013 färdigställts. Rapporten visar att svarande ungdomar i Avesta har en god och jämlik hälsa. Man kan inte utläsa några skillnader utifrån socioekonomiska faktorer. Avestas ungdomar är också nöjda med sin fritid och vad det finns för fritidsaktiviteter i kommunen. I rapporten kan man också utläsa att svarande ungdomar känner sig trygga i Avesta. Ungdomars delaktighet och inflytande är utvecklingsfrågor för kommunen, att öka intresset och kunskapen kring vikten av att använda sitt inflytande och vara delaktig i den kommun där man bor. Hela rapporten hittar du på I Hälsa på lika villkor 2014 Dalarna ser vi trender i hälsoläget hos befolkningen. Bra allmänt hälsotillstånd: Män Kvinnor Riket 76% 71% Dalarna 71% 68% Avesta 69% 62% Avestas befolkning har en mer stillasittande fritid än övriga länet och riket, skillnaderna är dock inte signifikanta. Däremot har vi signifikant färre män i Avesta som är fysiskt aktiva 30 minuter dagligen jämfört med länet och riket. För kvinnor kan ingen skillnad utläsas. Befolkning med riskabel alkoholkonsumtion är något färre i Avesta jämfört med länet och riket. För Avesta kan man utläsa skillnader i riskbruk av alkohol mellan könen. Fler män än kvinnor har ett riskbruk av alkohol. Fler män och kvinnor i Avesta röker dagligen jämfört med länet och riket. Enkäten visar också att Avesta har högre andel män med fetma, 21 procent jämfört med länets 17 procent och rikets 14 procent. Källa: Hälsa på lika villkor Dalarna 2014, se hela rapporten på avesta.se Årsredovisning Avesta kommun

16 Boende, näringsliv och arbetsmarknad Boende Planer har tagits fram för att utöka utbyggnaden av flerfamiljshus i centrala Avesta i kvarteret Örnen och vid Bruksklubben. Planen för Bruksklubben avvaktar antagande utifrån nya bullerregler, där man i början av januari nästa år troligen kommer att öppna upp för mer generösa regler vad gäller buller och bostäder. Planerna ger möjlighet till ett femtiotal nya lägenheter varav Gamla Byn AB kommer att stå för samtliga. Under 2014 har tre detaljplaner tagits fram som sanktionerat ändringar som redan i praktiken genomförts. Ett tematiskt tillägg till översiktsplanen kring LIS-områden, som kan möjliggöra byggnation i strandnära lägen har antagits av kommunfullmäktige i april Månsboområdet har öppnats för exploatering. Området blev klart hösten Fyra hus har färdigställts under 2011 och 2012 och ytterligare två är under byggnation Inom projektet Utveckla bostadsmarknaden tillsammans med externa intressenter i Avesta 2020-projektet har statistik kring boende tagits fram och möjliga externa intressenter kopplade till Avesta kommun har besökts och denna statistik har presenterats. En annonsering förbereds för att efterhöra det faktiska intresset hos externa byggare att nyproducera hyreshus på centrala tomter för detta ändamål i Avesta. Under 2014 har tre villor färdigställts i kommunen och fem fritidshus. Näringsliv Under första halvåret 2014 har det skett både positiva och negativa förändringar hos Avestas två större företag Outokumpu re-spektive Stora Enso Fors. Stora Enso Fors har verkställt företagets tidigare rationaliseringsbeslut vilket innebär att över 100 tjänster tagits bort på olika sätt. Outokumpu har trots en tuff ekonomisk situation förberett sig på olika sätt för en ökad produktion under hösten genom skiftuppgång, nyanställningar på närmare 50 personer samt anpassning av produktionen. Merparten av dessa kommer från Outkumpus nu nedlagda anläggning i Långshyttan. Stort intresse har visats för etableringar i Avesta och inte minst i det utökade Källhagens industriområde. Detta har även inneburit ökat tryck på behovet av ny utfart på riksväg 68 från industriområdet Källhagen. Likaså finns ett allt större intresse för etableringar utefter riksväg 70. Dalahästområdet är, i och med nu pågående byggnation av ny Willys och Rustabutik, fullbelagt utifrån gällande detaljplan. För att möta det ökade intresset av industrimark lanseras Nordanö utvecklingsområde. Näringslivets struktur Näringslivets struktur är ungefär densamma som föregående år, vilket innebär att arbetstillfällena fördelar sig med: * 36 procent på industri- och byggtjänster * 31 procent på privata tjänsteföretag * 30 procent på offentliga tjänster * 3 procent areella näringarna I jämförelse med andra kommuner är industrisektorn stor i Avesta medan sektorerna privata tjänster och offentlig sektor är i motsvarande grad mindre. En viss utjämning har dock skett under Under 2014 har 85 nya företag registrerats i Avesta, 23 företag har gått i konkurs och 26 företag har upphört. Detta innebär att nettotillskottet av antalet företag under 2014 uppgår till 36. Räknat per 1000 invånare har 3,6 företag registrerats under året i Avesta. Genomsnittet i Sverige uppgår till 6,4 registrerade företag per 1000 invånare vilket är en uppgång med 8,6 procent. Handeln Under våren har en ny ekonomisk förening som ska verka för utveckling av Avesta bildats Avesta Stads Utveckling (ASU). Föreningens medlemmar är i dagsläget främst centrumhandlare och fastighetsägare i centrum samt Avesta kommun och Gamla Byn AB. Målsättningen för föreningen i det korta perspektivet är att öka antalet medlemmar så att ASU kan bli en kraftfull part i utvecklingen av Avesta. I Avesta centrum har omflyttning av befintliga butiker skett då bland annat Systembolaget flyttat från Avestagallerian till Cityhuset. Vidare så har Åhlens i Avestagallerian tagit beslut om att avveckla sin butik. Sammantaget innebär detta stora förändringar på butikssidan i Avesta centrum som kommer att märkas kommande år. I Dalahästområdet färdigställs ett nybygge som innebär att Rusta etablerar sig i Avesta under 2015 samt att Willys flyttar till större nybyggda ytor. Detta innebär att Dalahästområdet är fullt utbyggd enligt gällande detaljplan och frågan om ytterligare handel utefter riksväg 70 aktualiseras. Arbetsmarknad Den totala sysselsättningen för 2013,(den senaste statistiken) är arbetstillfällen vilket innebär en svag nedgång sedan 2012 med cirka 150 arbetstillfällen. Den största nedgången har skett på industrisidan med 158 arbetstillfällen följt av företagstjänster med 61 arbetstillfällen och byggverksamhet med 22 arbetstillfällen. På motsvarande sätt har den största ökningen under året skett inom vård och omsorg med 34 arbetstillfällen, energiförsörjning med 29 arbetstillfällen och handel med 27 arbetstillfällen. Fördelningen av arbetstillfällen på olika sektorer i Avesta 2013; industri- och byggtjänster 3 510, privata tjänster 3 057, offentliga tjänster samt areella näringar Årsredovisning Avesta kommun 2014

17 Antal arbetslösa i Avesta kommun år år 2010 dec dec dec dec dec Arbetslöshet andel % av registerbaserade arbetskraft totalt år år 2013 dec Avesta 9,8 22,8 Dalarna 7,8 16,5 Sverige 8,6 17, dec Avesta 10,3 22,1 Dalarna 7,3 14,4 Sverige 8,1 14,8 Den totala arbetslösheten i Avesta har förändrats i en negativ riktning under året och uppgår till personer, varav 268 är ungdomar mellan år. Per 31 december 2014 ligger den totala arbetslösheten, inklusive personer i åtgärder, i Avesta högre än både riket och Dalarna. Vad gäller ungdomar mellan år ligger arbetslösheten mycket högre än både Dalarna och riket. För att motverka den höga ungdomsarbetslösheten har Tillväxt Avesta tillsammans med SIVA deltagit i länsprojektet Unga till arbete som initierats och leds av Region Dalarna. Projektet avslutas i december Ett motsvarande projekt På väg till jobbet för personer mellan 25 och 64 år på Omsorgsförvaltningen har avslutats under I projektet Unga till arbete har 49 ungdomar deltagit under 2014 varav 45 stycken avslutade programmet. Av dessa gick 73 procent till arbete eller studier efter programmets avslutning. Dalarnas län har en mycket ogynnsam demografisk situation, största befolkningsgruppen är i åldrarna år. Generationsskiftet i regionerna visar att arbetskraften kommer att minska i Dalarna under flera år framöver. Enligt arbetsförmedlingen är detta en följd av generationsskiftet och att arbetsmarknaden domineras av ersättningsrekryteringar i Dalarna, att det kommer att bli brist på vissa kompetenser samtidigt som det finns ett överskott av sökande med kompetenser som inte efterfrågas. Pendling Under 2013 (senaste officiella siffrorna) har personer pendlat in till Avesta för arbete eller studier. Motsvarande siffra för personer som pendlat ut är Pendlingsöverskottet in i kommunen är därmed 59 personer. Detta är en minskning sedan 2012 med 91 personer medan snittsiffran de senaste fem åren varit 174. I Dalarna är det fem kommuner som har positiv inpendling 2013 där Borlänge har i särklass flest med personer. De kommuner som har flest pendlare till Avesta är Hedemora, Norberg och Sala. De kommuner som Avestaborna pendlar mest till är Hedemora, Borlänge och Fagersta. Detta följer väl mönstret för de sista fem åren. Avesta 2020 Länsstyrelse, Region Dalarna och andra regionala aktörer har arbetat fram ett omfattande projekt, Avesta 2020, med sikte på att vända trenden och uppnå invånare år Projektet Avesta 2020 har 26 delprojekt och sex fokusområden: Koppardalen som tillväxtmotor, Utvecklad nyföretagarservice, Utveckla kvinnors företagande, Utökade marknadsförings- och näringslivsresurser, Attraktiv studie- och arbetspendling och Medflyttarstöd. Bland delprojekten återfinns även utredningar beträffande attraktivt boende, samt delprojekt från satsningen Förenkla helt Enkelt, som syftar till att ytterligare förbättra service och bemötande mot det lokala näringslivet. Region Dalarna är medfinansiär i de delprojekt som har direkt näringslivskoppling, och den delen av projekt Avesta 2020 löper mellan Under hösten färdigställdes lokaler i före detta Grovplåten i Koppardalen, numera Koppardalens Utvecklings Centrum som ett nav för Avesta Årsredovisning Avesta kommun

18 God ekonomisk hushållning inklusive Kommunfullmäktiges mål Från och med år 2000 ställs enligt kommunallagen krav på en balans i kommunernas ekonomi. Reglerna för god ekonomisk hushållning anger dessutom att förvaltningsberättelsen ska omfatta en utvärdering och en samlad bild över hur kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet har uppnåtts, både finansiellt och verksamhetsmässigt såväl på kort sikt som på lång sikt. För att uppnå god ekonomisk hushållning krävs ett systematiskt arbete efter den styrmodell som fastställts av kommunfullmäktige i samband med beslut om Mål och Budget och att kommunen har förmåga att löpande anpassa sig efter förändrade förutsättningar. Sammanfattning och bedömning för Avesta kommun För Avesta kommun innebär god ekonomisk hushållning att verksamheterna bedrivs effektivt, det vill säga att den kommunala servicen ska infria kommuninvånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt som skapar förutsättningar för en långsiktig hållbar ekonomi. Avesta kommun har under de senaste sex åren uppnått balanskravet och även redovisat mer än det långsiktiga årsresultatmålet på två procent under respektive år med undantag för 2012 när en avsättning för återställande av Karlslund gjordes med 44 mkr. För 2014 motsvarar ett resultat på två procent, enligt god ekonomisk hushållning, 22 mkr för Avesta och årets resultat uppgår till 32 mkr. Från och med 2013 har en lättnad i balanskravet beslutats. Detta innebär för Avestas del att resultat överstigande två procent från och med år 2010 som kan avsättas i en resultatutjämningsfond att användas i kommande lågkonjunktur. Kommunfullmäktigebeslut finns om både fondering och i anspråktagande. Med tidigare års överskott och årets resultat kommer fonderingen att totalt uppgå till 33,1 mkr. Standardkostnaden är den kostnaden som kommunen skulle haft om man bedrev verksamheterna på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Avvikelser som ligger inom +/- 10 procent är rimligt med hänsyn tagen till slumpmässiga variationer. Mätningen baserar sig på redovisningen året innan vilket innebär en eftersläpning på ett år. I nedanstående tabell framgår Avestas standardkostnader för våra verksamheter under de senaste åren Barnomsorg 5,5 8,6 8,5 12,5 8,2 Grundskola 7,7 12,4 12,0 19,2 21,2 Gymnasieskola 17,9 9,1 13,9 2,0 1,2 Äldreomsorg -10,2-13,5-9,9-8,7-10,1 Individ- och familjeomsorg -4,1 6,8 4,8 7,1 3,4 Mer kostnader än 10 procent jämfört med standardkostnaden jämförbara kommuner redovisar gymnasieskola med 17,9 procent medan äldreomsorgen i kommunen har en lägre kostnadsnivå än jämförbara kommuner med 10,2 procent. Att grundskolan redovisar högre kostnader än vad som motiveras av strukturen förklaras av den politiskt beslutade Avestamodellens ambition att erbjuda samtliga barn skolgång på hemorten, oavsett vilka behov som eleverna har, samt den politiska viljan om en hög personaltäthet och att bevara små skolenheter. Stor nettoinflyttning under 2014 har ökat kostnadstrycket initialt på barnomsorg och grundskola. 18 Årsredovisning Avesta kommun 2014

19 Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2014 Från och med 2005 ställs, i kommunallagen och kommunala redovisningslagen, krav på kommunerna att kommunfullmäktige, förutom finansiella mål, även ska fastställa verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Respektive styrelse ansvarar för att i sin verksamhet bryta ned fullmäktiges mål till konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål. Både fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål ska årligen följas upp i minst en delårsrapport och i årsredovisningen. Ramen runt målet visar hur väl målnivån är uppnådd. Målet uppnått Målet delvis uppnått Målet ej uppnått/ej avstämt Hållbar utveckling/klimatneutralt Avesta kommun ska vara en klimatneutral organisation. Transport och energilösningar inom kommunen ska vara hållbara och energieffektiva. Vi ska skapa förutsättningar till en långsiktig och hållbar utveckling, vilket innebär att kommunen tar ytterligare steg i Fairtrade arbetet. År 2020 lever vi i en kommun som är solidarisk med människor i hela världen. Vi äter ekologisk och närproducerad mat och är medvetna om vår påverkan på miljön. * Uppnå kommunens Energi- och klimatstrategi. Målet delvis uppnått/inte avstämt Energi- och klimatstrategin har 13 delmål som omfattar byggnationer, industri- och näringsliv, transporter, utvinning och produktion av energi, mat och konsumtion, kommunal samhällsplanering och kommunal verksamhetsstyrning. Strategin innebär i stora drag minskning av energianvändning med i snitt 1,5 procent per m2 och år, övergång till förnybar energi och utfasning av fossila bränslen tom Målet att energiförbrukningen i kommunala byggnader ska minska med 1,5 procent är uppnått. Energiförbrukningen har minskat med 5,1 procent för bostäder och med 3,3 procent för lokaler som fastighetsbolaget äger och förvaltar. För fastigheter i teknisk service ägo har energiförbrukningen minskat med 5 procent. Målet att minska energiförbrukningen för vägbelysningen är nästan uppnått. Minskningen uppgår till 22 procent jämfört föregående år medan målet är att minska förbrukningen med 25 procent. Målet med att minska användningen av fossila drivmedel för tjänsteresor/personaltransporter med 10 procent per år jämfört med 2012 är inte uppnått på grund av att nya fordon införskaffats i nystartsprojektet. Exkluderas ökningen av fordonspark har däremot förbrukningen minskat med 16 procent. För leasingbilarna inom omsorgen har fossila drivmedel ökat med 66 procent på grund av avslutat elbilsprojekt och ett utökat behov inom hemtjänsten och transport av matlådor till äldre i eget boende. Inom V-Dala miljö och byggnadsnämnd har 16 av 17 åtgärder enligt strategin uppnåtts. Målet att Avesta kommun ska återcertifierats som Fairtrade City har uppnåtts. Målet att minska kasserad mat är inte avstämt. En första mätning är genomförd och kommer att utgöra referens för kommande avstämningar. Att avstämma antal kollektivresanden har inte varit möjligt eftersom tillförlitlig statistik saknats. Årsredovisning Avesta kommun

20 Medborgarinflytande Medborgarna är grunden för Avesta kommuns utveckling. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. Avesta kommun präglas av VI-känsla där alla människors synpunkter är viktiga. * Invånarna i Avesta kommun ska ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog Målet delvis uppnått/inte avstämt Målet att antal medborgarförslag ska öka är uppnått. Under året har 35 medborgarförslag, varav fem gemensamt och motion, inlämnats. Antal deltagare vid träffpunkt Avesta bygd har mätts genom enkätsvar, vilket exkluderar ett fåtal deltagare som inte lämnat in. Det är svårt att uppnå en ökning från plats till plats på grund av orternas olika stora upptagningsområden. Inom V-Dala miljö- och byggnadsnämnd har andelen utvecklade samråd i planeringsprocessen ökat. Under året har översiktligt planarbete pågått, dels program för Koppardalen dels för Krylbo. I båda dessa har medborgardialog i olika former genomförts även riktat till barnoch ungdomar. Andelen brukare inom äldreomsorgen som upplever ett gott bemötande uppgår enligt hemtjänsten 97 procent och inom äldreboende 90 procent. I arbetet med Avesta 2020 ingår även att förenkla och förbättra medborgarnas och företags kontakter med Avesta kommunkoncern. Företagsvägledarna är en grupp som träffar befintliga företagare och de som funderar på att starta eget regelmässigt. Ett projekt vars syfte att utreda möjligheten till ett servicecenter har påbörjats under * Årligen förbättra Nöjd-inflytande-index (NII) för faktorerna påverkan och förtroende Målet inte avstämt Medborgarenkäten kommer att genomföras våren 2015 och i denna attitydundersökning avstäms bland annat inflytande och Avesta som en plats att bo och leva i. 20 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Innehållsförteckning. Årsredovisning Avesta kommun 2013 3

Innehållsförteckning. Årsredovisning Avesta kommun 2013 3 Årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Fem år i siffror 4 Kommunens organisation 5 Vart gick skattepengarna? 6 Året som gått 7 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 8 Vision 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Mål och Budget för Avesta Kommun 2016-2018

Mål och Budget för Avesta Kommun 2016-2018 Mål och Budget för Avesta Kommun 2016-2018 KF 76 2015-06-15 Innehållsförteckning: Förord... 3 Vision... 4 Styrprocessen i Avesta... 5 Tidplan för mål och budget 2016-2018... 5 Uppföljning enligt styrprocess...

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Mål och Budget för Avesta Kommun 2015-2017

Mål och Budget för Avesta Kommun 2015-2017 Mål och Budget för Avesta Kommun 2015-2017 Revidering Mål och Budget KF au 142 2014-11-24 Innehållsförteckning: Förord... 3 Vision... 4 Styrprocessen i Avesta... 5 Tidplan för mål och budget 2015-2017...

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 1. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) U Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N01951 40 av 290 40 av 290 41 av 290 Befolkningsökningen vi haft i Falun

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Politisk plattform majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Förutsättningar Plattformen innebär åtaganden på ett antal politiska områden och en viljeinriktning om att styra Finspång tillsammans

Läs mer

Mål och Budget för Avesta Kommun 2015-2017

Mål och Budget för Avesta Kommun 2015-2017 och Budget för Avesta Kommun 2015-2017 Verksamhetsstyrelser Styrelsernas och budget Styrelsesammandrag ekonomi Åtgärdsplaner Taxor - styrelser Innehåll Kommunstyrelsen... 2 - indikatorer... 2 Styrelsesammandrag...

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014

Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014 Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014 I möjligheternas Arboga ska det finnas inspiration till nya idéer och ett klimat som får vårt näringsliv att trivas och växa. Vi socialdemokrater ska

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer