Innehållsförteckning. Årsredovisning Avesta kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. Årsredovisning Avesta kommun 2013 3"

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2

3 Innehållsförteckning Fem år i siffror 4 Kommunens organisation 5 Vart gick skattepengarna? 6 Året som gått 7 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 8 Vision 9 Förvaltningsberättelse 10 Samhällsekonomisk utveckling 11 Regional utveckling och samverkan 12 Befolkningen 14 Boende, näringsliv och arbetsmarknad 16 God ekonomisk hushållning inklusive Kommunfullmäktiges mål 18 Finansiell analys 26 Räkenskaper 31 Redovisningsprinciper 44 Sammanställd redovisning - koncernen 46 Personalredovisning 47 Kvalitet och resultat 50 Verksamhetsberättelse 52 Kommunfullmäktige 53 Kommunstyrelsen 54 Omsorgsstyrelsen 58 Bildningsstyrelsen 62 Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 64 Västmanland-Dalarna lönenämnd 66 Gamla Byn AB 67 Avesta Industristad 68 Avesta VA och Avfall AB 69 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund 70 Kommunens revisorer 71 Presentation av kommunstyrelsen 73 Begreppsförklaringar 74 Revisonsberättelse 76 3

4 Fem år i siffror Resultaträkning (mkr) Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto Extraordinära intäkter/kostnader 21 Årets resultat Nettoinvesteringar Balansräkning (mkr) Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Skulder och avsättningar Summa skulder och eget kapital Nyckeltal per invånare Samtliga nyckeltal per invånare anges i kronor Antal invånare Nettokostnad/invånare Skatteintäkter och generella avgifter/invånare Totala tillgångar/invånare Långfristig skuld/inv inkl. koncernen, exkl. pension Pensionsåtagande/invånare ** Eget kapital/invånare Övriga nyckeltal Verksamhetens nettokostnad inkl. avskrivning i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag Verksamhetens nettokostnad i procent av skatteintäkter och finansnetto 97,4 97,3 96,2 99,0 96,5 97,5 97,5 96,7 98,7 97,3 Soliditet % * (exkl internbanken) Soliditet % * (inkl internbanken) * i nyckeltalet för långfr. skulder ingår hela koncernens lånestock. ** Pensionsåtagandet redovisas separat för jämförbarhet över åren.. 4

5 Kommunens organisation Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i Avesta kommun. Kommunfullmäktige: fastställer kommunens budget och beslutar hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala. beslutar vilka nämnder/styrelser som ska finnas. väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna/styrelserna. väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet. utser ledamöter i kommunala bolag. Kommunstyrelsen: leder och samordnar allt arbete inom kommunen. ansvarar för kommunens ekonomi. har uppsiktplikt över övriga styrelsers/nämnders arbete. Nämnderna/styrelserna: ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen. förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige. genomför beslut som fattas i fullmäktige. 5

6 Vart gick skattepengarna? 19% Så här får kommunen sina pengar... 79% kommer från skatter och generella statsbidrag 19% kommer från avgifter och liknande 3% är finansiella intäkter 0 % kommer från realisationsvinster 0% 2% 79%... och 100 kronor i skatt till kommunen användes så här år ,86 kronor till för- och grundskoleverksamhet 21,94 kronor till vård och omsorg 13,00 kronor till kommunövergripande verksamhet 9,64 kronor till gymnasieskola och vuxenlärande 7,39 kronor till individ och familjeomsorg, psykiatri 6,67 kronor till LSS-verksamhet 4,59 kronor till kultur, fritid & turism 2,65 kronor till årets resultat 2,23 kronor till teknisk service, gator & vägar 1,98 kronor till kollektivtrafik, samhällsbetalda resor 0,84 kronor till plan och byggverksamhet 0,52 kronor till arbetsmarknadsåtgärder och integration 0,46 kronor till musikskola 0,23 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 6

7 Året som gått ett urval av smått och stort Vår Höst Som en del i arbetet med att se till att företagen i framtiden kommer ha tillgång till rätt kompetenser inom bland annat stålindustrin lyfte samarbetsorganisationen Triple steelix upp den fina och användbara matematikutställningen Bagdad genom att bjuda in regionens skolor dit. Avesta kommun deltog i mätningen Insikt - för att kunna förbättra sin näringslivsservice. Avesta fick ett certifierat Vård- och Omsorgscollege. Biblioteket och Avestaparken fick hjärtstartare. Biblioteket började erbjuda nya tjänster på webben. Avesta klättrade 35 platser i Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet i kommunerna. Handy Bag kvalificerade sig till SM i ungt företagande. Kungen och drottningen besökte Verket i Avesta Från och med hösten blev det möjligt att göra högskoletentor på distans i Avesta kommuns lokaler. Kommunen gratulerade 40-årsfirande Plus-huset - som samma dag döptes om till Avesta galleria. Stor kick off med aktiviteter och information om Avesta 2020, för alla medborgare i kommunen. Träffa Avesta bjöd in till hemvändare att besöka och återupptäcka Avesta. Sommar Vinter Jazzlegenden Eva Engdahl förärades en egen platta på Lilla Torget. Avestas Musikskolas Flickkör blev svenska mästare i körsång. Förskolan Igelkotten eldhärjades och allmänhet och näringsliv ställde upp med material som behövdes för att snabbt starta verksamheten för de drabbade barnen. Årets första svenska visentkalv föddes i Avesta Visentpark. Stadshusparkens entréer buggdes om för att bättre passa de gåendes vanor. Lillsjöns badplats nyinvigdes. Samhällsprogrammet på Karlfeldtgymnasiet inriktning samhäll och beteende åk 2 vann Europaparlamentets tävling Euroscola, och fick åka till Strasbourg. Avestas satsning på unga med demenssjuka anhöriga uppmärksammades. Utvärderingen av den avgiftsfria kollektivtrafiken visade en 80 procentig ökning av bussresandet, och minskade utsläpp om 40 ton koldioxid, per år. Avesta stod värd för ett seminarium med svensk basindustris framtid i fokus. Starten på ett långsiktigt samarbete. 7

8 Kommunstyrelsens ordförande har ordet var ett år då en hel del positivt hände i Avesta men även ett år då det visade sig tydligt att ungdomsarbetslösheten är en av våra största utmaningar. Avesta var också första året för vårt stora utvecklingsprojekt Avesta 2020, hela tankesättet och framåtandan verkar nu sätta sig och utifrån tankar och idéer blir det mer och mer konkretion. Det kanske mest positiva under året var att befolkningssiffrorna visar på den största ökningen på 22 år. Plus 115 personer blev resultatet, samtidigt så ökar antalet arbetstillfällen med 89 till en totalsumma av , så Avesta 2020 är inte bara igång utan visar även resultat redan efter år ett. Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet är starkt, 29 mkr plus, detta visar fortsatt på att vi har god kontroll på vår ekonomi och att det finns en bra styrning och ledning. Vi utökade även ramarna för Omsorgsstyrelsen, Bildningsstyrelsen och Kommunstyrelsen under november månad. Detta för att främst möjliggöra en satsning på att få ned ungdomsarbetslösheten genom att anställa unga människor som varit utanför arbetsmarknaden och ge dem en ny chans och väg in till arbetsmarknaden. Framåt Vi har en klar bild av vart vi ska och hur vi ska nå dit, vi lyfter upp våra utmaningar och har en politik för hur vi ska ta oss an dem och vi gör det i god samförståndsanda. Främst inom den politiska majoriteten men även i många frågor med oppositionen. Avesta ett bra ställe Avesta 2020 och breddningen av vårt näringsliv samt tillskapandet av fler arbetstillfällen är nödvändig för en långsiktig positiv utveckling, men det som bygger en kommun stark och attraktiv är kvaliteten i våra verksamheter. Bra barnomsorg och skolor, en trygg och säker äldreomsorg, fritidsmöjligheter och god infrastruktur. Allt detta är sådant som oftast tas för givet att det ska fungera, men bakom ligger hårt jobb som sällan får den uppmärksamhet som den förtjänar. Ett stort tack och eloge till styrelserna och alla medarbetare som möjliggör att vi hela tiden flyttar fram våra positioner som en framåt kommun där det händer saker och som ligger i framkant. Frågor som heltider, avgiftsfri kollektivtrafik, den bästa ungdomsvården, anhörigstöd, nattöppna förskolor och behöriga elever till högre studier förstärker bilden av Avesta kommun som ett bra ställe att bo och verka i. Lars Isacsson 8

9 Vision Vår kommun Avesta, är möjligheternas kommun. Med det menar vi; Hållbar utveckling/klimatneutralt Medborgarinflytande Ungdomsstaden Folkhälsa/trygghet Kulturstaden Avesta år 2020 Ekonomi Vi vill också tillsammans med Avesta Kommuns invånare skapa ett säkert och tryggt Avesta, genom satsningar på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer är kultur och konst en viktig del. Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta vill vi bidra genom att lokalt investera oss ur energibehovet med hjälp av ny teknik och vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå. Globalt vill vi fortsätta vara en föregångskommun som Fair Trade City. Avesta ska vara en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. Den rödgröna politiken i Avesta har en röd tråd. Samhällets utveckling beror på en mängd aktiviteter som hänger samman. Vår politik bygger på en vision om att Avesta ska utvecklas av oss alla tillsammans för att skapa en känsla av stolthet över vår kommun. Arbete är grunden för välfärd och leder till en bättre framtid. Sambandet är tydligt, klarar vi jobben så klarar vi ekonomin. Vi behöver få våra ungdomar att vilja stanna, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritidsmöjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för att ge barn och ungdomar en bra start i livet. Perspektivet ska vara att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier ska utbildningskedjan vara stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen ska erbjudas. En stark och fungerande gemensam sektor är nödvändig för att klara skolan, vården och omsorgen. Vi ser det som viktigast att skapa en god kvalitet i en väl fungerande verksamhet. Det behövs en stabilitet som gör personalen trygga och motiverade att satsa långsiktigt på goda resultat. Fördjupad samverkan mellan alla aktörer i kommunen; näringslivet, föreningslivet och medborgarna, för att bygga möjligheternas Avesta är nödvändigt. Att med gemensamma krafter dra åt samma håll i syfte att öka befolkningen, skapa fler arbetstillfällen, utveckla kultur- och idrottslivet och skapa ett väl fungerande och hållbart välfärdsystem är viktiga framtidsutmaningar. Vi kombinerar tanken på att framtidstro med en stark känsla av delaktighet, skapar en vi-känsla och ett möjligheternas Avesta! 9

10 Förvaltningsberättelse 10

11 Samhällsekonomisk utveckling Tillväxten i omvärlden är på väg upp och oron på de finansiella marknaderna har lagt sig något. För svensk del är det för tidigt att tala om en konjunkturuppgång på våra exportmarknader utan det är snarare en utplaning vi ser. Både den svenska exporten och investeringarna har haft en fortsatt svag utveckling. Det är den inhemska efterfrågan med stigande optimism och framtidsförväntningar som starkt talar för att svensk ekonomi kommer att växa snabbare nästa år jämfört med i år. Den svenska ekonomin har fortsatt att utvecklas svagt under hösten Positiva signaler från omvärlden och ett allt starkare stöd från inhemska indikatorer tyder på att tillväxten tar fart under kommande år. Tillväxten i skatteunderlaget dämpas nästa år till följd av att pensionerna sänks när bromsen aktiveras. För planperioden är bedömningen dock att återhämtningen fortsätter genom att arbetsmarknaden gradvis stabiliseras och att ekonomin närmar sig konjunkturell balans. Hög arbetslöshet och restriktioner i statliga system innebär ett ökat tryck på kommunernas sistahandsansvar i form av ökade kostnader för försörjningsstöd. I kommunerna tilltar dessutom det demografiska kostnadstrycket alltmer. Fler barn i grundskoleåldern och allt fler äldre innebär väsentligt ökade behov. Den kommunala konsumtionen bedöms enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) att växa med runt 2 procent årligen framöver. Nästa år växer skatteunderlaget betydligt långsammare och inga nya statliga tillskott av betydelse är aviserade. Det reala skatteunderlaget bedöms dock öka på grund av ett positivt bidrag från pensionsutbetalningarna och förmånliga priseffekter. God ekonomisk hushållning innebär att offentlig sektor ska uppnå ett resultat på 1-2 procent årligen och utan höjda statsbidrag kommer risken för skattehöjningar att öka enligt SKL:s bedömning. Tidigare års goda resultat i offentlig sektor förklaras av tillfälliga konjunkturstöd och återbetalning av tidigare inbetalade premier för AFA för omställning av långtidssjukskrivna. Det av AFA försäkringar aviserade utbetalningen under 2013 av premier inbetalda 2004, att verkställas under 2014, har enligt meddelande från SKL skjutits fram till utbetalning 2015 under förutsättning att beslut fattas under kommande år. 11

12 Regional utveckling och samverkan Regional infrastruktur I Länstransportplan för åren finns som största enskilda investeringsprojekt ett projekt i Avesta kommun, Förbifart Fors. Vägsträckning är fastställd, arbetsplanen är fastställd och Trafikverket arbetar vidare med planarbetet. Ekonomiskt är projektet inplanerat med start 2015 men en byggstart skulle kunna ske både tidigare eller senare beroende på planeringsarbetet och eventuella överklagningar. På riksväg 70 har stora investeringar gjorts både norr och söder om Avesta. Det största som gjorts klart under året är en mötesfri riksväg. Järnväg Trafikverket har genomfört en förstudie gällande järnväg: Godsstråket genom Bergslagen och en fördjupad förstudie för Avesta Krylbo bangård. Förstudien visade på stora fördelar, både för godsstråket genom Bergslagen och Dalabanan, om stora investeringar görs på Avesta Krylbo bangård samt spår direkt söderut från bangården. I nationella planen för transportsystemet föreslås att 519 mkr satsas på detta objekt. Politisk behandling sker nu på nationell nivå. Bergslagssatsningen Kultur och Turism, Bergslagssatsningen har fortsatt i förminskad form med den tredje etappen som avslutats Denna etapp fokuserade på temat Konstrum Bergslagen, ett samarbete mellan Smedjebacken/ Meken, Grängesberg /Maskinhuset och Avesta/Verket. Inom samarbetet lyfter olika aktiviteter och arrangemang upp besöksmålen med Avesta Art i Verket i centrum. Bergslagssatsningen har en breddning av Bergslagens näringsliv via turismdriven tillväxt som mål. Avesta Visentpark Avesta Visentpark fortsätter utvecklas som besöksmål och har för sommarsäsongen 2013 bland annat byggt ny entré med tillhörande souvenirbutik i visentkojan vid ingången till trädgården. Ladugårdsfikets meny har utvecklats ytterligare och antalet matgäster ökade. På försommaren spelades ett sommarlustspel med anknytning till gårdens historia. Arrangör var Bergslagsteatern. Pigorna i stugan har bemannat visningshuset oftare, vilket uppskattats av gästerna i Avesta Visentpark. Södra Dalarna Turism Avesta kommun har under 2013 fortsatt turismsamarbete, Södra Dalarna Turism, med Hedemora. Delar av verksamheten genomförs i projektform under med medfinansiering från Region Dalarna. Projektets aktiviteter och kontakter med besöksnäringens entreprenörer innehåller marknadsföring, omvärldsbevakning, intressanta föreläsningar, mässmedverkan med mera. Det finns också ett samarbete med Dalarnas övriga turistdestinationer genom Visit Dalarnas ledningsgrupp och marknadsföring genom hemsidan Visit Dalarna. Besöksnäringen är en bransch som ökar trots finanskris och fortsatt utveckling spås. Besöksnäringssatsningen i Avesta Hedemora är en satsning som inneburit en utökad budget för att, i en medieoch marknadsföringsstark bransch, kunna nå ut med budskapet att besökare är välkomna till våra två kommuners utbud av besöksmål och aktiviteter. Regionalt samarbete Avesta kommun har valt att söka regional samverkan med närliggande kommuner för att möjliggöra effektivisering av verksamheten. Dessutom samverkar kommunerna för att säkerställa 12

13 tillgången till kompetens. Samverkan sker via kommunalförbund, gemensamma nämnder, civilrättsliga avtal eller via Kommunfullmäktigebeslut. Mer omfattande samverkansaktiviteter sker mellan Avesta, Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Samverkan med andra kommuner sker till exempel inom områden som turism, upphandling, socialjour, alkoholtillstånd, överförmyndarverksamhet och stöd för unga brottsoffer. Förutom kommunal/offentlig samverkan med närliggande kommuner samverkar Avesta kommun också på olika nivåer och med olika aktörer för ökad utveckling vad gäller näringsliv, infrastruktur och arbetsmarknad. Exempel på sådana samverkansformer är Industriellt utvecklingscentrum i Dalarna AB (IUC), Triple Steelix, Dalabanans Intresseförening och Intresseföreningen Bergslaget. Regionalt Serviceprogram Arbetet med förberedelserna av det nya Regionala Serviceprogrammet för pågår på länsnivå och Avesta kommun deltar i detta. Det berör framför allt landsbygdens invånare och finansieras genom det nationella Landsbygdsprogrammet. Större prick på kartan markerar att aktuell kommun är säte för denna samverkan. 13

14 Befolkningen År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Dalarna Sverige Utlandet Snitt Antal arbetslösa i Avesta kommun år år 2010 dec dec dec dec Arbetslöshet andel % 2013 dec år år Avesta 8,1 15,1 Dalarna 6,2 10,1 Sverige 6,8 10, dec år år Avesta 6,7 13,9 Dalarna 6,3 10,6 Sverige 6,9 10,9 14

15 Den sista december 2013 bodde i Avesta kommun personer, en ökning med 115 personer jämfört Ökningen är glädjande stor och en så stor befolkningsökning har inte skett sedan i början av 1990-talet. Flyttnettot är positivt med 184 personer, mycket beroende på detn stora positiva inflyttningen från utlandet med 277 personer. Fler flyttar till Avesta från andra länder än vad som flyttar ut. Inom Sverige är dock flyttnettot negativt liksom det är inom Dalarna. De ålderskategorier som främst flyttar ut från kommunen är åringar medan åringar ökar svagt. Åldersgrupperna därefter upp till pensionsåldern ökar också lite utom i ålderskategorin år och i åldersgruppen år där en svag minskning sker. Även i åldersgrupperna 65 år och äldre sker en minskningar, främst beroende på att dödsfallen överväger inflyttningen. Födelsenettot är negativt, minus 69 personer, vilket dock är en förbättring jämfört med föregående år. Detta betyder att det under 2013 har avlidit fler personer än det har fötts. Antalet barn som föddes under året är 196, samma som föregående år. I församlingarna har Avesta centralt ökat befolkningen med 177 personer och i Folkärna med 16, medan minskningar har skett i By med 27 personer och i Grytnäs med 51 personer. Folkhälsa Att befolkningen ska ha sociala och ekonomiska förutsättningar för en god hälsa, att våra barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor och att vi ska ha ett samhälle fritt från alkohol, narkotika doping och tobak är och har varit de övergripande målen för folkhälsoarbetet i Avesta kommun under Kommunens folkhälsoarbete är till för alla Avestabor, ung som gammal. De tre prioriterade områdena för folkhälsoarbetet i Avesta kommun är; Några aktiviteter och projekt under målområdet, sociala och ekonomiska förutsättningar, är samverkansprojektet SIVA/Fyrsteget som påbörjades Stor betydelse för att individen ska ha sociala och ekonomiska förutsättningar för en god hälsa är ett arbete. Avesta satsade på nystartsjobb under hösten, anställning för personer med försörjningsstöd som en möjlig väg till arbete. 35 personer har erbjudits en ettårig anställning i kommunen. Under året har också kommunen satsat på underhåll av allmänna badplatser. Lillsjön har rustats upp och arbetet har till viss del utförts av SIVA service och skapat meningsfulla arbetstillfällen i arbetsmarknadsåtgärderna. Som ett delprojekt i Avesta 2020 finns ett projekt som syftar till att få nyinflyttade att snabbt och på ett personligt plan bli integrerade i vår stad, få ett socialt nätverk och hitta sitt sammanhang. Under hösten lanserades även Avestavärdar. Goda uppväxtvillkor för våra barn och unga lyfter folkhälsa särkilt fram. Avesta kommun har en barnplan grundad i barnkonventionen. Den ska vara vägledande för verksamhetsplanering där vi behöver ta hänsyn till barnperspektivet. På skolans fritidsklubbar får barnen ett sammanhang, gemenskap och möjligheter att prova på olika aktiviteter. Sportparken med olika spontanidrottsdelar är positivt för barn och ungas hälsa och den kommer att stå färdig under våren BUAD (barn, ungdom, alkohol, droger) arbetar för att ungdomar ska välja en drogfri livsstil. Sociala och ekonomiska förutsättningar för en god hälsa Barns och ungas uppväxtvillkor ANDT (alkohol, narkotika, doping och tobak) 15

16 Boende, näringsliv och arbetsmarknad Boende Planer har tagits fram för att öka utbyggnaden av flerfamiljshus i centrala Avesta i kvarteret Örnen och vid Bruksklubben. Planerna ger möjlighet till ett femtiotal nya lägenheter där Gamla Byn AB kommer att stå för samtliga. I Örnen har ett 25 tal lägenheter uppförts under Planen för Bruksklubben avvaktar antagande, utifrån att nya bullerregler är på väg att beslutas. Under 2013 har tre villor färdigställts i kommunen. Ett tematiskt tillägg till översiktsplanen kring LIS-områden, som kan möjliggöra byggnation i strandnära lägen håller på att tas fram för antagande i början av En detaljplan har också tagits fram som möjliggör bostadsbebyggelse i Månsbobacken. Månsboområdet har öppnats för exploatering. Området blev klart hösten Fyra hus har färdigtällts under 2011 och 2012, men inget under Även en detaljplan, som också möjliggör bostadsbebyggelse kombinerat med handel, finns framtagen för Karlbo. Näringsliv Avestas två största privata arbetsgivare Outokumpu och Stora Enso Fors har under året haft en tuff konjunktur och svag efterfrågan. Denna situation har dessa Avestaföretag delat med respektive koncerns verksamhet i hela Sverige (10 orter) varför initiativ tagits från Avesta kommun för att diskutera basindustrins hot och möjligheter utifrån ett Sverigeperspektiv. Tillsammans med de fackliga organisationerna Pappers och Metall arrangerade Avesta kommun i december en basindustrikonferens för att uppmärksamma basindustrins betydelse i ett såväl nationellt som lokalt och regionalt perspektiv i Sverige. Konferensen fick ett stort genomslag med drygt 170 deltagare från såväl arbetsgivarsidan som arbetstagarsidan. Hela arbetsmarknadsregionen Avesta-Hedemora har under de senaste två åren drabbats hårt av varsel och förlorade arbetstillfällen. Strukturomvandlingen inom den svenska basindustrin, bland annat beroende på svag efterfrågan, minskad lönsamhet samt stark kronkurs i förhållande till euron, har fortsatt under Den 1 juni meddelade Stora Enso att totalt 750 anställda skulle sägas upp i Sverige och totalt i världen. Den 12 augusti meddelade Stora Enso att 130 tjänster skulle varslas om uppsägning vid anläggningen i Fors. Totalt berörs 80 kollektivanställda och 50 tjänstemän. Efter förhandlingar och utredningar kommer Stora Enso Fors under första halvåret 2014 minska personalstyrkan med 104 personer, detta utan att minskning av produktionen eller lägre kvalité i produktionen. Planer på neddragningar i Outokumpu i andra länder kan dock ge positiva effekter på antalet anställda i Avesta under första halvåret Även flera mindre företagsnedläggelser/konkurser har skett under året som exempelvis Setra i Horndal, Bergeå Tvätt & Uthyrning, V-tab med flera är också bidragande orsak till en ökad arbetslöshet. Det finns också positiva tecken genom exempelvis etablering av BIS Production Partner, Totum samt att många befintliga Avestaföretag nyanställt under året. Ett exempel på att många befintliga Avestaföretag går bra och nyanställer är att kreditupplysningsföretaget Syna AB tilldelade Avesta första priset i Dalarna när det gäller störst andel aktiebolag som ökar omsättningen, nyanställer och går med vinst. Fortsatt intresse och nyetableringar av företag på Nordanö industriområde och på Källhagen ger också framtidstro. När det gäller handeln pågår fortsatta diskussioner om hur köpmännen, fastighetsägarna och kommunen tillsammans skulle kunna organisera sig tillsammans i utvecklingsfrågor för centrum och Dalahästområdet. I Dalahästområdet kommer under 2014 nyetableringar att ske som innebär att området är fullbyggt. Näringslivets struktur Näringslivets struktur i Avesta är ungefär densamma som föregående år, vilket innebär att arbetstillfällena fördelar sig med 41 procent på industri- och byggtjänster, 29 procent på privata tjänsteföretag och 26 procent på offentliga tjänster medan de areella näringarna uppgår till nära tre procent. I jämförelse med andra kommuner är industrisektorn stor i Avesta medan sektorerna privata tjänster och offentlig sektor är i motsvarande grad mindre. Under 2013 har 107 nya företag registrerats i Avesta, 22 företag har gått i konkurs och 66 företag har upphört, vilket innebär att nettotillskottet av antalet företag uppgår till 19. Räknat per invånare har 3,9 företag registrerats i Avesta under första halvåret 2013, vilket ger Avesta en plats 230 bland Sveriges 290 kommuner i jämförelse med 2012 (142). I Sverige uppgår genomsnittet till 5 företag per invånare under Arbetsmarknad Den totala sysselsättningen i Avesta för 2012, den senaste statistiken, är arbetstillfällen vilket innebär en svag nedgång sedan 2011 med 80 personer. Den största nedgången har skett på industrisidan med 230 arbetstillfällen följt av personliga tjänster 30 arbetstillfällen och fastigheter 10 arbetstillfällen. På motsvarande sätt har den största ökningen skett under företagstjänster med 90 arbetstillfällen följt av vård och omsorg 50 arbetstillfällen samt bygg 20 tjänster. Fördelning av arbetstillfällen på olika sektorer i Avesta; industri- och byggtjänster 3 965, privata tjänster 3 150, offentliga tjänster samt areella näringar 305. Per 31 december 2013 ligger den totala arbetslösheten, inklusive personer i åtgärder, i Avesta högre än både riket och Dalarna. Vad gäller ungdomar mellan år ligger arbetslösheten mycket högre än Dalarna och riket. Arbetslösheten i Avesta har förändrats i en negativ riktning under året och uppgår till personer, varav 256 är ungdomar mellan år. 16

17 För att motverka den höga ungdomsarbetslösheten har Tillväxt Avesta tillsammans med SIVA deltagit i länsprojektet Unga till arbete som initierats och leds av Region Dalarna. Projektet avslutas i december Under 2013 har 67 ungdomar deltagit varav 51 har fullföljt. Av dessa har 20 fått arbete och 15 har gått vidare till studier. Detta innebär att 69 procent har gått vidare till egen försörjning vilket är ett mycket bra resultat. Ett motsvarande projekt På väg till jobbet har startats upp av Omsorgsförvaltningen för personer mellan 25 och 64 år. Dalarnas län har en mycket ogynnsam demografisk situation, största befolkningsgruppen är i åldrarna år. Generationsskiftet i regionerna visar att arbetskraften kommer att minska i Dalarna under flera år framöver. Enligt arbetsförmedlingen är detta en följd av generationsskiftet och att arbetsmarknaden domineras av ersättningsrekryteringar i Dalarna, att det kommer att bli brist på vissa kompetenser samtidigt som det finns ett överskott av sökande med kompetenser som inte efterfrågas. I Dalarna lämnade dessutom stora ungdomskullar gymnasiet under Pendling Under 2012 (senaste officiella siffrorna) har personer pendlat in till Avesta för arbete eller studier. Motsvarande siffra för personer som pendlat ut är Pendlingsöverskottet in i kommunen är därmed 150 personer. Detta är en svag minskning sedan 2011 på 19 personer medan snittsiffran de sista fem åren varit 230. I Dalarna är det fem kommuner som har positiv inpendling där Borlänge har i särklass flest med personer. De kommuner som har flest pendlare till Avesta är Hedemora, Norberg och Sala. De kommuner som Avestaborna pendlar mest till är Hedemora, Borlänge och Fagersta. Detta följer väl mönstret från de sista fem åren. Avesta 2020 Avesta kommun har för att motverka effekterna av tidigare varsel sedan hösten 2011 haft ett stort antal kontakter med såväl näringslivdepartement, Länsstyrelse, Region Dalarna och andra regionala aktörer. Syftet med projektet Avesta 2020 är att vända trenden och leda till att vi år 2020 ska vara invånare. Projektet Avesta 2020 har 26 delprojekt och sex fokusområden: Koppardalen som tillväxtmotor, Utvecklad nyföretagarservice, Utveckla kvinnors företagande, Utökade marknadsförings- och näringslivsresurser, Attraktiv studie- och arbetspendling och Medflyttarstöd. Bland delprojekten återfinns även utredningar beträffande attraktivt boende, samt delprojekt från satsningen Förenkla helt Enkelt, som syftar till att ytterligare förbättra service och bemötande mot det lokala näringslivet. Region Dalarna är medfinansiär i de delprojekt som har direkt näringslivskoppling, och den delen av projekt Avesta 2020 löper mellan Grovplåten i Koppardalen förbereds som ett nav för Avesta

18 God ekonomisk hushållning inklusive Kommunfullmäktiges mål Från och med år 2000 ställs enligt kommunallagen krav på en balans i kommunernas ekonomi. Reglerna för god ekonomisk hushållning anger dessutom att förvaltningsberättelsen ska omfatta en utvärdering och en samlad bild över hur kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet har uppnåtts,. Det gäller både finansiellt och verksamhetsmässigt, såväl på kort sikt som på lång sikt. För att uppnå god ekonomisk hushållning krävs ett systematiskt arbete efter den styrmodell som fastställts av kommunfullmäktige i samband med beslut om Mål och Budget och att kommunen har förmåga att löpande anpassa sig efter förändrade förutsättningar. Sammanfattning och bedömning för Avesta kommun För Avesta kommun innebär god ekonomisk hushållning att verksamheterna bedrivs effektivt, det vill säga att den kommunala servicen ska infria kommuninvånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt som skapar förutsättningar för en långsiktig hållbar ekonomi. Avesta kommun har under de fem senaste åren uppnått balanskravet och även redovisat mer än det långsiktiga årsresultatmålet på 2 procent, som för Avesta motsvarar 20 mkr, under respektive år med undantag för föregående år när en avsättning för återställande av Karlslund gjordes. Även årets resultat är positivt med 29,2 mkr, varav 20,8 mkr avser återbetalningen av de tidigare inbetalda AFA premier för åren som är kopplat till att den långa sjukfrånvaron i Sverige minskat och att avkastningen på förvaltningen av premierna varit god. Från och med 2013 har en lättnad i balanskravet beslutats. Detta innebär för Avestas del att resultat överstigande 20 mkr från och med år 2010, totalt 16,6 mkr, kan användas i kommande lågkonjunktur. Under året har beslut fattats av kommunfullmäktige om både fondering och ianspråkstagande. Med tidigare års överskott och årets resultat kommer fonderingen att uppgå till 23,7 mkr i enlighet med fullmäktiges beslut. Standardkostnaden är den kostnaden som kommunen skulle haft om man bedrev verksamheterna på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Avvikelser som ligger inom +/- 10 procent är rimligt med hänsyn tagen till slumpmässiga variationer. Mätningen baserar sig på redovisningen året innan vilket innebär en eftersläpning på ett år. I nedanstående tabell framgår Avestas standardkostnader för våra verksamheter under de senaste åren. Avvikelse i % Barnomsorg 8,6 8,5 12,5 8,2 Grundskola 12,4 12,0 19,2 21,2 Gymnasieskola 9,1 13,9 2,0 1,2 Äldreomsorg -13,5-9,9-8,7-10,1 Individ- och familjeomsorg 6,8 4,8 7,1 3,4 Högre kostnader än standardkostnaden redovisar barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och individ- och familjeomsorgen medan äldreomsorgen i kommunen har en lägre kostnadsnivå än jämförbara kommuner. Äldreomsorgens standardkostnad har även minskat jämfört året innan. Största positiva avvikelsen redovisas på grundskolan med 12,4 procent. Att grundskolan redovisar högre kostnader än vad som motiveras av strukturen förklaras av den politiskt beslutade Avestamodellens ambition att erbjuda samtliga barn skolgång på hemorten, oavsett vilka behov som eleverna har, samt den politiska viljan om en hög personaltäthet och att bevara små skolenheter. 18

19 Följande mål och måluppfyllelse redovisas för verksamhetsåret 2013 i Avesta kommun Från och med 2005 ställs, i kommunallagen och kommunala redovisningslagen, krav på kommunerna att kommunfullmäktige, förutom finansiella mål, även ska fastställa verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Respektive styrelse ansvarar för att i sin verksamhet bryta ned fullmäktiges mål till konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål. Både fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål ska årligen följas upp i minst en delårsrapport och i årsredovisningen. Hållbar utveckling/klimatneutralt Avesta kommun ska vara en klimatneutral organisation. Transport och energilösningar inom kommunen ska vara hållbara och energieffektiva. Vi ska skapa förutsättningar till en långsiktig och hållbar utveckling, vilket innebär att kommunen tar ytterligare steg i Fairtrade arbetet. År 2020 lever vi i en kommun som är solidarisk med människor i hela världen. Vi äter ekologisk och närproducerad mat och är medvetna om vår påverkan på miljön. * Uppnå kommunens Energi- och klimatstrategi. Målet delvis uppnått Strategin på 13 delmål omfattar byggnationer, industri- och näringsliv, transporter, utvinning och produktion av energi, mat och konsumtion, kommunal samhällsplanering och kommunal verksamhetsstyrning. Strategin innebär i stora drag minskning av energianvändning med i snitt 1,5 procent per m2 och år, övergång till förnybar energi och utfasning av fossila bränslen tom Målet att energiförbrukningen i kommunala byggnader ska minska med 1,5 procent är inte uppnått. Energiförbrukningen har ökat med 1 procent för bostäder och med 0,6 procent för lokaler. För fastigheter i teknisk service ägo har elförbrukningen minskat med 5,8 procent. Målet att nybyggda byggnader och lokaler inom kommunkoncernen ska understiga 130 kwh/m2 per år för bostäder och 120 kwh/m2 per år för lokaler är uppnått. De två byggprojekt för bostäder som pågår Örnen och Balders uppgår förbrukningen till kwh/m2 och år. Fjärrvärmeförbrukningen har minskat med 2,1 procent i teknisk service egna fastigheter. Översyn av vägbelysningen innebär en bedömd minskning av energiförbrukning med kw per år och en reducering av koldioxidutsläpp på cirka 230 ton per år. Målet med att minska användningen av fossila drivmedel för omsorgens leasingbilar med 60 procent är inte uppnått men är på rätt väg och har minskat med 26 procent. Målet med 10 elbilar är inte uppnått men fem bilar testas för närvarande. Bränsleförbrukningen i teknisk service egna servicefordon har minskat med 24 procent jämfört målet på 10 procent. Målet att Avesta kommun ska återcertifierats som Fairtrade City har uppnåtts. Avestas andel av inköpta ekologiska livsmedel uppgår till 21 procent att jämföra med medelvärdet bland Sveriges kommuner på 16 procent. Målet att minska kasserad mat är uppnått. Svinnet minskade under mätningsveckorna. Inom V-Dala miljö och byggnadsnämnd har 16 av 17 åtgärder enligt strategin uppnåtts. 19

20 Medborgarinflytande Medborgarna är grunden för Avesta kommuns utveckling. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. Avesta kommun präglas av VI-känsla där alla människors synpunkter är viktiga. * Invånarna i Avesta kommun ska ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog Målet uppnått Genomförd medborgarenkät 2013 riktad till 1185 medborgare, varav andel svarande var 51 procent ( procent). (Maximalt betygsindex 100). Avesta som en plats att bo och leva i betygsindex 57 ( ). Med högst betyg för kommersiellt utbud, kommunikation, bostäder, fritid och lägst betygsindex för arbetsmöjligheter. (Riksindex 59). Inflytande ett betygsindex 42 ( ). Med högst betyg för kontakterna med kommunföreträdare och information och lägst för påverkansmöjlighet och förtroende. (Riksindex 39). Inom omsorgen finns inte boenderåd och anhörigträffar på alla vård- och omsorgsboende. Dessa är dock inrättade på de boende där detta är möjligt. Brukarinflytandet inom socialtjänsten är uppnått genom brukarrevision och brukarpanel. En tillgänglighetsanpassad webbsida har tagits fram. Inom V-Dala miljö och byggnadsnämnd har andelen utvecklade samråd i planeringsprocessen ökat. I arbetet med Avesta 2020 ingår även att förenkla och förbättra medborgarnas och företags kontakter med kommunkoncernen. * Årligen förbättra Nöjd-inflytande-index (NII) för faktorerna påverkan och förtroende Målet uppnått NII för påverkan uppgick 2012 till 39 och för 2013 till 43. Medelvärdet för samtliga kommuner 2013 uppgick till 39 NII för förtroende uppgick 2012 till 44 och för 2013 till 48. Medelvärdet för samtliga kommuner 2013 uppgick till 44 20

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Innehållsförteckning. Årsredovisning Avesta kommun 2014 3

Innehållsförteckning. Årsredovisning Avesta kommun 2014 3 Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning Fem år i siffror 4 Kommunens organisation 5 Vart gick skattepengarna? 6 Vision 8 Förvaltningsberättelse 10 Samhällsekonomisk utveckling 11 Regional utveckling

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Hällefors Län: Örebro län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Avesta 2020 ANDERS FRIBERG/KOMMUNDIREKTÖR

Avesta 2020 ANDERS FRIBERG/KOMMUNDIREKTÖR Avesta 2020 ANDERS FRIBERG/KOMMUNDIREKTÖR Befolkningsutveckling antal sysselsatta 31000 13000 29000 12000 27000 11000 25000 10000 23000 9000 Befolkning Sysselsatta 21000 8000 19000 7000 17000 6000 15000

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Innehållsförteckning. Årsredovisning Avesta kommun 2011 3

Innehållsförteckning. Årsredovisning Avesta kommun 2011 3 Årsredovisning 2011 Innehållsförteckning Fem år i siffror 4 Kommunens organisation 5 Vart gick skattepengarna? 6 Året som gått 7 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 8 Vision 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

Vision: Övergripande mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått. Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål

Vision: Övergripande mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått. Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Vision: Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem Avsiktsförklaring Piteås framtid attraktiv och uthållig Världen förändras och vi möter

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Klippans kommun Mattias Johansson Alf Wahlgren 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä Revisionsrapport Oxelösunds kommun 2010-09-29 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 1.3 Revisionskriterier...

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Definitiv Budget 2015 Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Kommunallagen om budget Förslag till budget ska upprättas av kommunstyrelsen (KS) före oktober månads utgång Budgeten ska fastställas av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem

Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem Vision: Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem. med nyckeltal/ nyckeltal/ Barn och unga - vår framtid Barn och unga ges förutsättningar

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015 Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen År: Förvaltning/bolag: Kommunstyrelsens förvaltning Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Önskvärt resultat: Nuläge

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Krokoms Kommun 9 september 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 4 Granskningsresultat... 5 Sammanfattning Vår bedömning är att

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland Granskningsrapport Carin Hultgren Lars Dahlin Anette Fagerholm Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport 2015 Landstinget i Värmland Granskning av delårsrapport 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2013 POPULÄRUTGÅVA

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2013 POPULÄRUTGÅVA EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2013 POPULÄRUTGÅVA Emmaboda går framåt! Emmaboda kommun fortsätter att förändras för utveckling och kvalitet till våra invånare. Flera verksamheter

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer