Återvinning av trycksaker

Transkript

1 Återvinning av trycksaker Vad kan den grafiska branschen och tidningsbranschen göra för att underlätta? GRAFISKA MILJÖRÅDET INTERGRAF FEBELGRA MILGRAF AB TNO THE DUTCH INSTITUTE OF INDUSTRIAL TECHNOLOGY WITH SUPPORT FROM THE EUROPEAN COMMISSION

2 INLEDNING GRAFISKA MILJÖRÅDET, Milgraf AB, Febelgra, Intergraf och TNO står bakom detta projekt som är finansierat med stöd av Europeiska Kommissionen och dess Leonardoprogram. Grafiska Miljörådet, GMR, är ett partsgemensamt organ som representerar Grafiska Företagens Förbund, Tidningsutgivarna, Grafiska Fackförbundet Mediafacket, SIF, Civilingenjörsförbundet samt Ledarna. Hans Danielson och projektadministratören Marie Silfverstolpe har representerat GMR i detta projekt. En viktig uppgift för GMR är att visa att företag verksamma i den grafiska branschen och tidningsbranschen tar sitt miljöansvar. Detta projekt är ytterligare ett sätt att sprida denna kunskap till en vidare krets. GMR:S PARTNERS i detta projekt har varit: Febelgra, den belgiska federationen för grafisk industri. Dominieck Deconink och Geert Schrooten har representerat organisationen. Intergraf, den internationella federationen av tryckerier och med dem allierade företag. Representant för Intergraf har varit Anne- Marie De Noose. TNO, det holländska institutet för teknologit har varit representerat av den avdelning som arbetar med bland annat pappersproduktion. Dåvarande Tryckeri AB Primo i Oskarshamn och en av dess ägare Yvonne Ahlsén var med i början av projektet. Milgraf AB har varit en partner i slutet av projektet och dess ägare Lill Brodin har varit en av författarna till denna publikation. Det här projektet presenterar inte den senaste forskningen om återvinning och returpapper. I stället har vi försökt att gå igenom den forskning som finns och ur den dra ut de väsentligheter som pekar på problemen och vad som kan göras för att underlätta möjligheten att göra nytt papper av tryckta produkter. UTGIVEN AV Grafiska miljörådet PROJEKTLEDARE Marie Silfverstolpe LAYOUT Anders Gustafson, Editor Publishing AB TRYCK Trosa Tryckeri, september 2000 PAPPER Munken Lynx 130 g och 240g. TACK Det här projektet och den här publikationen skulle inte ha varit möjligt att genomföra om vi inte hade fått stöd från Europeiska Komissionen och dess Leonardoprogram. Den svenska pappersindustrin, i synnerhet SCA och dess pappersbruk i Ortviken och Aylesford Newsprint, har stött projektet med kunskap och information. Svenskt Papper AB har också stött projektet. Dr John Arnold som tidigare arbetat som miljöexpert inom Federationen för Brittiska Tryckindustrier, BPIF, har stött projektet med expertkommentarer. 2 3

3 KAPITEL 1 INTRODUKTION RUNT OM I EUROPA har avfallsfrågor och återanvändningen av naturens resurser blivit en stor politisk fråga. Under FNs miljökonferens i Rio de Janerio 1992 lades en resolution Agenda 21 fast. Resolutionen innebär ett program för hållbar utveckling och en utveckling som inte påverkar kommande generationers liv och möjligheter att tillgodose deras behov. Två av punkterna i resolutionen rör en minskad miljöpåverkan samt att ändra produktions- och konsumtionsmönsterna mot mindre resurskrävande. Inom de europeiska länderna har miljöfrågor fått ökad uppmärksamhet och en strategisk plats på den politiska dagordningen. Även för EU har miljöfrågorna hög prioritet. För närvarande finns det dock inget direktiv från EU rörande återvinning av trycksaker. Däremot finns ett direktiv som rör förpackningar och förpackningsavfall. Det pågår emellertid ett arbete inom kommissionen på olika nivåer för att finna lösningar på problemen. För närvarande pågår ett arbete med certifiering av skogen, återvinningsindustriernas konkurrenssituation, frivilliga överenskommelser, diskussioner om standards och möjligheten att i vart fall ha en viss mängd av returfiber i papper. Även de enskilda europeiska länderna anser att avfallshanteringen och återvinningsmöjligheterna är viktiga delar i miljöpolitiken. En del av länderna kräver av såväl trycksaksköparna som producenterna att de medverkar till en ökning av insamlingen av returpapper. En del länder har reglerat detta genom lagstiftning medan andra har reglerat detta genom frivilliga överenskommelser. Vissa länder hotar med högre företagsskatter eller avgifter om inte producenterna tar sitt ansvar. Även samhället i stort ställer krav på trycksaksproducenterna att producera en trycksak som har så liten miljöpåverkan som möjligt. Ett sätt att uppnå detta är att tillverka en trycksak som inte försvårar möjligheten att ta tillvara returpapper. Den snabba utvecklingen av informationsteknologin gör det möjligt att på ett helt annat sätt än tidigare välja på vilket sätt ett budskap skall föras ut eller hur information och underhållning skall distribueras. Detta innebär ytterligare press på men även utmaningar för den grafiska sektorn. Som en följd härav är det viktigt att såväl den grafiska sektorn som tidningsbranschen visar ett miljömedvetande och att trycksaker är ett ur miljösynpunkt fullvärdigt alternativ. Att trycksaker görs av förnyelsebara råvaror är ett av de viktigaste argumenten jämfört med till exempel elektronisk publicering. Ett annat argument till fördel för trycksaken är att den kan återanvändas. Den här skriften är ytterligare ett sätt för den europeiska grafiska industrin att öka återanvändningen av grafiska produkter. Kunskapen om återvinning bör spridas såväl till branschen som dess kunder och konsumenterna. I den här publikationen besvarar vi en del frågor som har en betydelse för återvinningsprocessen. 1.1 BAKGRUND ATT ANVÄNDA RETURPAPPER till att göra nytt papper är viktigt i ett ekologiskt medvetet samhälle eftersom det leder till ett effektivt utnyttjande av naturens resurser och dessutom minskar, framförallt i Europa, sopberget. Pappersåtervinning minskar kostnaden för avfallshanteringen eftersom papper traditionellt betraktas som en stor del av soporna. Papper och kartong utgör om hänsyn endast tas till vikten, den största delen av fast avfall. I till exempel USA utgör 40% av samhällenas fasta avfall av pappersprodukter. I stället för att återanvända papperet hamnar papperet som landutfyllnad i vissa av de europeiska länderna. Ett ton papper motsvarar tre kvadratmeters landyta. Återvinning av papper kan inte ske hur många gånger som helst eftersom papperets fibrer försvagas och en del av dem förstörs i processen att göra nytt papper. Smutsigt papper kan inte återvinnas. Färska fibrer från skogen måste därför tillföras när man gör nytt papper vilket innebär att såväl färska som återanvända fibrer behövs för att eko-cykeln skall fungera. Det är inte möjligt att återanvända allt papper, hygienpapper kan exempelvis inte återanvändas och cigarettpapper bränns upp. En del papper kommer att användas under en längre tid eller för evigt. Det gäller det papper som återfinns i böcker, arkivmaterial, räkenskaper samt konstprodukter av olika slag. Trycksaksköparen bränner en del av papperet i till exempel öppna spisar. En del är omöjliga att återanvända eftersom de är bundna till ett material som inte kan återanvändas eller papperet är alltför förorenat. Den ursprungliga avsikten med att återvinna papper var strikt ekonomisk eftersom det fanns en möjlighet att använda det insamlade pappersavfallet till att göra nytt papper. Detta var primärt ett önskemål i de länder med Insamlat, miljoner ton/år Procent 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10, ,0 0, Insamlat papper 84,8 115, Återvunnet i % 36,2 42, Utvecklingen av pappersinsamling för återanvändning i Väst-Europa Japan mindre egen skog. Dessa länder kunde då konkurrera med länder med stor tillgång på färska fibrer. I dag är miljöhänsyn en minst lika viktigt anledning till att återanvända papper. Returpapper har traditionellt använts i kraftpappersindustrin för att göra nytt förpackningsmaterial men sedan 1980-talet har det skett en ökning av användandet i tid- Väst- Europa USA Insamlad mängd papper i världen, miljoner ton Utvecklingen av mängden returpapper i produktionen av tidningspapper ,0 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 Insamlingsgrad (%) Källa: CEPI, november Källa: CEPI, november

4 Pappersprodukton och insamlingsnivå i vissa europeiska länder Stapeln till höger visar den totala pappersproduktionen av vilket X procent insamlas % 64% 65% 64% Finland Sverige Österrike Norge ningspapper. Från 90-talet och framåt har mer och mer tryckpapper och kontorspapper använts till att göra returpapper. Ökningen av returpapper ökar hela tiden. Den totala konsumtionen i världen av papper och kartong uppgick 1995 till 280 miljoner ton. Den årliga globala konsumtionen av återvunnet papper beräknas öka fram till år I en rapport från CEPI, den europeiska federationen för pappersindustrier (november 1999) visar att återanvändningen har ökat i Europa under det senaste decenniet. Det finns olika skäl till varför användningen av returfibrer har ökat: 1) Priset på returfibrer är konkurrenskraftig i förhållande till färska fibrer. 2) Transportkostnaderna och transporternas miljöpåverkan tas numer med i bilden. Returpappersbruk, är ofta belägna nära de stora tätorterna och därmed nära källan till råmaterialet, vilket förbättrar returfiberns konkurrenskraft. 3) Det växande kravet på lagar och regleringar i olika delar av världen samt organisationers och enskilda personers miljöengagemang påverkar insamlingen av papper i positiv riktning. 4) Miljöfrågornas betydelse nationellt, regionalt och internationellt gör att det direkt och indirekt ställs krav på insamling i många länder. Deponering på tipp är inget alternativ i många länder och andra länder är bekymrade över avfallsförbränning, vilket i sin tur har fått till följd att trycket ökat på insamling, återvinning och återanvändning av papper. 5) En del av papperstillverkarna vill framstå som ledande inom returpappershanteringen. DET INSAMLADE PAPPERET kommer ursprungligen från två källor: hushållsinsamling och tryckerier. Det blir allt vanligare att även pappersinsamling sker på kontor. Papperet från hushåll samlas främst in av företag eller i några länder av icke vinstdrivande organisationer som scouter och idrottsföreningar, som i sin tur säljer papperet och får intäkter. Hushållen kan även stoppa returpapperet i speciella behållare eller containers som finns i närområdet. Dessa ägs ofta av privata insamlingsföretag eller kommunerna. Papperet från tryckerier utgörs främst av skärspån, rullpappersrester, otryckt och tryckt makulatur. Detta papper är av hög kvalitet och med lite främmande material. Pappersinsamlare betalar utifrån den kvalitet som papperet har, det vill säga av vilken typ och hur väl det är sorterat. Insamlat papper från olika insamlingsställen sorteras ibland för hand på transportband. Detta görs ofta vid returpappersmottagningsföretag. Omslagspapper, kartong och andra oblekta produkter med bruna fibrer sorteras bort om papperet ska användas för fin- eller tidningspappersframställning. DET FINNS OLIKA kategorier av returpapper och kriterierna för vilken kategori returpapperet tillhör är framtaget utifrån vilken typ av material det är, hur mycket skräp det innehåller och hur det skall hanteras i processen att göra nytt papper. Enligt en Europeisk standard finns det mer än 50 olika kvaliteter. Dessa kan placeras i fyra olika huvudgrupper: 1) Hög kvalitet är en toppkvalitet av pappersavfall som kräver ringa eller ingen tvättning för att göra nytt papper. Pappersbruk som i vanliga fall endast använder färska fibrer använder detta för att göra främst kontorspapper. Den här kvaliteten består främst av otryckt pappersmakulatur, skärspån samt rullpappersrester med mera. 2) Avfärgningskvalitet är den kvalitet där färg måste tas bort från papperet i början av processen. Kontorspapper används främst till att göra nytt grafiskt papper eller hygienpapper, medan tidnings- och journalpapper främst används till att göra nytt tidningspapper. 3) Kraftpapper består av oblekt förpackningsmaterial som till exempel papperspåsar. Detta används främst till nytt förpackningsmaterial 4) Låg kvalitet består av blandat papper, wellpappkartonger och annan kartong. Det här returpapperet utgörs av så många små olika kvaliteter att det är oekonomiskt att göra en mer fingradig sortering. Pappersavfallet används för att göra nytt förpackningspapper och kartong. Det mesta återanvända papperet består av en blandning av flera olika sorter. Återvinning medför minskad förbrukning av vedråvara och energi d.v.s. det totala energibehovet minskar men förbrukningen av fossila bränslen ökar. Det beror på att vid framställning av färskfiber används bark, lutar mm som bränsle medan vid bearbetning av returfiber baseras energibehovet på olja eller vattenkraft. Det finns inget entydigt och enkelt Tidnings-/ journalpapper Avfärgning Tidningspapper svar på vilket som är bäst ur miljösynpunkt, att återvinna papper eller att bränna det och utvinna energi. Att utvinna energi ur papper genom att elda upp det istället för att elda med olja är oftast bättre än att återvinna det. Om alternativet istället är att elda med biobränsle eller industriavfall, så är det bättre att återvinna papperet. (Se kapitel 5 för mer information om energi). Är transporterna till pappersbruken långa eller det insamlade papperet alltför smutsigt är förbränning ur ekonomisk synvinkel mer lönsamt än att återvinna papperet. Merparten av det papper som samlas in utgör ett viktigt komplement till en ändlig råvara. Sortering och separat insamling av t ex förpackningar innebär relativt höga kostnader och dessa utgör endast tio procent av det totala pappersflödet. Vart hamnar papperet, återanvänt papper och slutlig konsumtion Kontorspapper Tryck- och kontorspapper Träfritt massasubstitut Sortering Gammal wellpapp Blandade kvaliteter Mjukpapper Wellpapp Kartong 6 7

5 Återvinningsmål för, eller mål för insamling av papper, och kartong i europeiska länder KAPITEL 2 GÄLLANDE LAGSTIFTNING I OCH MED EUs avfallsdirektiv 94/62/EG, förpackningar och förpackningsavfall sker en harmonisering av enskilda länders regler av avfallshanteringen. Direktivet täcker alla typer av förpackningar (papper, kartong, plast och metall) som finns inom den europeiska marknaden. Direktivet täcker även allt förpackningsavfall oavsett om det uppkommit i industrin handeln, kontor, servicenäringar eller i hushåll och oavsett vilket material som förpackningen är gjord av. Däremot omfattas inte telefonkataloger och reklam av direktivet. Direktivet har några primära mål. Det första är att förhindra att avfall uppkommer, det andra att förpackningar skall kunna återanvändas och för det tredje att minska avfallet även efter dessa produkter. Målen för återvinning och återanvändning skall vara uppnådda 2001 och därefter kommer nya mål att sättas. Direktivet ålägger medlemsstaterna att 50% till 65% av allt avfall skall insamlas och att 24% 45% skall återanvändas, dock skall minst 15% av vardera kategorin återvinnas. Många av medlemsstaterna har redan sedan flera år tillbaka redan system för insamling och återanvändning av förpackningsavfall. Några länder har löst detta genom frivilliga överenskommelser mellan näringslivet och regeringen. Andra länder har nationell lagstiftning som reglerar hanteringen. Målen för återvinning, återanvändning och förbränning varierar i de olika europeiska länderna. Tillämpningen av direktivet försvåras av att medlemstaterna inte definierar förpackningar och återanvändning på samma sätt. Därför är det svårt att göra relevanta jämförelser mellan de olika länderna. Det vore önskvärt om alla länder använde den så kallade CEN-standarden. Att återanvändning är en viktig fråga för många europeiska länder finns det flera exempel på. I Belgien till exempel måste den som i år producerar telefonkataloger eller publicerar kommersiell reklam och dylikt visa att 85% av deras produkter återanvänds Tidpunkt Mål Kommentarer EU-direktiv % Europeisk lag Belgien % Interregionalt dekret Danmark % av allt avfall Frivillig överenskommelse mellan regering och industrin Finland % av alla fiber- En genom förhandlingar frivillig baserade förpacknings- överenskommelse som kopplats till produkter skall åter- EU-direktivet användas och 53 % återvinnas Frankrike % av industriellt Ingen bestämd återåteranvändningsnivå förpackningsmaterial 75% av förpackningarna i hushållsavfallet i lagstiftningen. Siffrorna härrör sig till mål som är upp satta av ECO Emballages. Italien % Nationell lagstiftning. Nederländerna % av allt förpacknings- Regeringsbeslut och en frivillig överavfall som består till 85% av papper och kartong Portugal % % enskommelse, Paper Fibre Covenant % Nationell lagstiftning. Schweiz Inget bestämt mål. Spanien Juli % Nationell lagstiftning. Storbritannien % % % Sverige % Nationell lagstiftning. Tyskland Jul % Nationell lagstiftning som reviderades Österrike % Nationell lag senast reviderad Återvinningsmål i Europas länder (Källa: CEPI) Tidpunkt Mål Kommentarer EU-direktiv % Europeisk lag. 15% för varje material. Belgien % förpackningsavfall. Inter-regionalt dekret. Danmark % av papper- och Nationella frivilliga överenskommelser. kartongavfall från industrin och från den kommersiella sektorn. Frankrike % av återvunnet Det finns ingen lagligt reglerad nivå. material. Italien % skall ha återanvänt Nationell lagstiftning. material, 15 % av de olika ingående materialen. Nederländerna % of allt förpacknings- Regeringsbeslut och en frivillig material men 85% överenskommelse, av papper och kartong. Paper Fibre Covenant. Portugal % måste vara insamlat Nationell lag. och 25% återvunnet. Schweiz Inga bestämda återvinningsmål. Spanien Juli % av återvunnet Nationell lag. material. Storbritannien % % % Sverige % av wellpappförpackningar Tyskland Januari % av papper och kartong Nationell lagstiftning reviderad Österrike % av allt återanvänt Nationell lagstiftning reviderad papper och kartong. (Source: CEPI) 8 9

6 KAPITEL 3 EKOCYKELN 3.1 PÅVERKAN PÅ NATURENS EKO-CYKEL NATURENS EGNA LAGAR styr existensen av natur och mänsklighet. I naturen är det primärt två typer av processer som styr verksamheten, en långsam och en snabb. Den långsamma processen pågår i hettan och i det höga tryck som finns i jordens inre. Under en tidsperiod som varat i miljoner år har små partiklar utvecklats till olja, kol, järnmalm, kopparmalm etc. Dessa resurser kallas för ändliga eftersom det tar synnerligen lång tid för dessa att bildas. Den snabba processen äger rum varje sekund i de gröna plantorna och kallas för fotosyntes. De gröna cellerna i plantorna, som får sin energi av solen, använder vatten och koldioxid för att producera socker. Allt syre runt omkring oss har tillkommit genom denna process. Dessa resurser som till exempel skogar, jordbruksland och betesmarker, är oändliga resurser för mänskligheten. Vi skall dock inte använda mer skog än vad som kan ersättas. Näringskedjan, som utgörs av konsumenter, det vill säga djur och människan, samt producenter, det vill säga växterna, bildar en cirkel där alla är beroende av varandra. Växterna som kallas producenter eftersom de själva tillverkar egen näring av koldioxid och vatten, fotosyntesen. Konsumenterna lever, konsumerar växter och andra djur. De kan inte bilda näring själva. Växter och djur som inte blir uppätna dör och faller till marken. Tusentals olika småkryp och bakterier samt svampar, så kallade nedbrytare, tar hand om det döda materialet och bryter ned det. Vid nedbrytningen av döda växt- och djurdelar frigörs vatten och koldioxid och kedjan är sluten och börjar om igen. Om näringskedjan rubbas genom att till exempel stora mängder skog framförallt regnskog huggs ner minskar syretillförseln och mängden koldioxid ökar. Tillgängliga resurser i jordskorpan kommer att ta slut. Antalet människor på jorden ökar hela tiden. I dag förbrukar 20% av jordens befolkning 80% av jordens resurser. Även resterande 80% av befolkningen vill ha bättre levnadsförhållanden som medför uttag av jordens resurser och det tål inte jordens ekosystem. Det är inte bara resurserna som kommer att ta slut utan till exempel avfall kommer att ta upp delar av jorden som istället behövs för odling av grödor. Detta gör att de resurser som finns måste det hushållas med och i många fall materialet som vi utnyttjat återvinnas. 3.2 ETT NATURLIGT KRETSLOPP HÅLLBART SKOGSBRUK SKOGEN ÄR TILL för människor, djur och växter att leva i ekologisk harmoni med. Skogen är även en plats där träd och plantor ges möjlighet till att hela tiden förnya sig. Den processen underlättas av ett vettigt skogsbruk. Skogen och de produkter som har sitt ursprung i träd är förnyelsebara och en del av dessa kan dessutom återanvändas som t ex papper. Runt om i Europa har synen på skogsbruket förändrats under senare år. Miljöfrågor har fått en allt större betydelse. För detta skogsbruk är skyddet för hotande växter lika vikigt som skogsbruket i sig. Målet är att de arter som förekommer naturligt i skogarna skall ges en möjlighet att överleva. Mot ett hållbart skogsbruk Skogsindustrin lägger ner mycket resurser på såväl forskning som utveckling för att försäkra sig om att de avverkningsmetoder som används är i harmoni med naturen. Kombinationen av att bevara delar av skogen, ett medvetet skogsbruk och ett ekologiskt synsätt gör att möjligheterna till ett ekologiskt hållbart skogsbruk har ökat. Stora skogsarealer avsätts av miljöhänseende. I några europeiska länder har skogsindustrin kunnat visa att det är möjligt att kombinera ett effektivt skogsbruk med hänsyn till naturen. I vissa länder har stora arealer frivilligt lämnats orörda för att göra det enklare för sällsynta växter och djur att överleva. Naturen ska återställas Den nya skogspolitiken innebär inte bara att bevara ömtåliga delar utan även att försöka återställa de delar som sedan tidigare är förstörda av dåtidens skogsbruk eller av andra mänskliga aktiviteter. Att öka antalet äldre träd och lövskog är viktiga mål. Mer döda träd lämnas än tidigare för att skapa möjligheter för bland andra utrotningshotade insekter att överleva. Arbetet med att återställa skogen kommer att ta många hundra år. Miljöcertifiering av skogen Skogsindustrin samarbetar med miljöorganisationer och andra intressenter för att finna ett lämpligt system för miljöcertifiering av skogen. Målsättningen är att finna ett system som garanterar biologisk mångfald och uppmuntrar ett hållbart skogsbruk. SOLEN ÄR DRIVKRAFTEN i skogens kretslopp. I de växande träden omvandlas vatten och koldioxid till vedfiber med solens hjälp. Då skogen brukas med förstånd är processen evig. Detta kretslopp innebär att skogen är en förnyelsebar källa till råmaterial. De fibrer eller det råmaterial som skogen/trädet innehåller kan användas till timmerprodukter, pappersmassa, papper och till energi. Papperet kan återvinnas men när det i stället i form av pappersavfall bränns eller bryts ned frigörs koldioxid. Koldioxid fångas upp av träden f ör att återanvändas i fotosyntesen. Därmed är koldioxiden tillbaka i kretsloppet. Kretsloppet är därmed slutet och det innebär även att skogen och de produkter som kommer ur den inte bidrar till växthuseffekten eller oönskade väderförändringar så länge uttag och återväxt står i harmoni med varandra. Papperet är framställt av en naturlig förnyelsebar produkt, nämligen trä. Trä kan återanvändas eller användas som energi efter användandet. Skogs- och pappersindustrin klarar att möta de krav som ställs på ett hållbart skogsbruk, vid, produktion av pappers- och pappersmassa samt möjligheten att återanvända papper- och pappersmasseprodukter. Papper och pappersmassa produceras numer i en process som är resurssnål och miljöanpassad vilket minskar risken för miljöpåverkan av vatten och luft. Utsläppen av svaveldioxid har minskat med 90% sedan 1970 och syreförbrukande ämnen har minskat med 85% under samma period. Effektiviteten har också ökat vilket minskar behovet av energi. Målet är att förverkliga idén om en helt sluten process. I VISSA DELAR AV VÄRLDEN finns inte tillräcklig mängd skog, vilket medför brist på råvaran pappersfibern. Skog som huggs ner utan nyplantering kan medföra erosion och i värsta fall ökenutbredning. I andra delar kanske gammal naturskog huggs ner, vilket medför utarmning av vissa växt- och djurarter. Största delen av den skog som utarmas eller avverkas i känsliga områden orsakas av röjning för betesmark eller används till bränsle. En tredjedel av jordens yta är täckt med skog. Det innebär att koldioxidbalansen och klimatet är nödvändigt för att människor, djur och växter skall kunna överleva. De tropiska regnskogarna reduceras i en ökande hastighet vilket innebär att jordens skogsareal har minskat med 0,45% under de senaste tio åren. Man uppskattar att cirka 15 miljoner hektar av tropisk regnskog förstörs varje år. 10% av råmaterialet till pappersmassaindustrin kommer från regnskogar. Det kan jämföras med att den totala skogsarealen i Sverige är 23,5 miljoner hektar. Röjning för svedjebruk och betesmark, behov av bränsle, fattigdom och bristande 10 11

7 kunskaper är orsaken till att stor del av de skogsbetäckta områdena på jorden minskar. 80% av den skog som huggs ner i de underutvecklade länderna användes till bränsle. Ett oskickligt skogsbruk innebär att skogen inte ges möjlighet att förnya sig samt inte utnyttjas på ett effektivt sätt. SKOGARNA I EUROPA tas bättre tillvara. Tillväxten överstiger varje år förbrukningen med 193 miljoner kubikmeter. Det är ett resultat av ett effektivt skogsbruk. Många skogsbolag idag värnar om miljön och pappersbruken är miljöcertifierade enligt ISO eller EMAS och i deras miljöpolicy ingår det ofta att skogsbolagen ska verka för den biologiska mångfalden samt bedriva skogsbruk med ekologiskt hållbara metoder. Skogen kan certifieras enligt vissa standarder och de vanligaste förekommande är den så kallade FSC-standarden (Forest Stewardship Council) som verkar för skogsbruket, eller PEFC-standarden (Pan European Forest Certification). I Sverige bedriver de flesta av skogsbolagen ett skogsbruk som är certifierat enligt FSC-standarden. Av den totala skogsmarken i Sverige är 40% FSC certifierad. FSC är en oberoende, internationell medlemsorganisation som ska uppmuntra till miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Den internationella FSC-organisationen verkar för ett ackrediteringsprogram för certifierare. FSCs tio principer är följande: 1) Följa lagar i det enskilda landet, gällande internationella bestämmelser samt FSCs principer. 2) Den som vill certifiera sitt skogsbruk måste visa att de antingen äger eller har nyttjanderätt till den skog de vill certifiera. 3) Respekt för ursprungsbefolkningens lagliga eller hävdvunna rättigheter. 4) Upprätthålla eller förbättra en långsiktig social och ekonomisk välfärd såväl för den som arbetar i skogen som för närliggande samhällen. 5) Eftersträva ett effektivt nyttjande av skogarnas resurser men samtidigt bibehålla nyttigheter som vilt, fisk, svamp, bär och rekreation. 6) Bedrivas så att biologisk mångfald bevaras och upprätthålla skogens ekologiska funktion. 7) En skogsskötselplan för markinnehavet ska upprättas. De långsiktiga skötselmålen för brukandet ska finnas angivna. 8) Uppföljning och utvärdering ska ske av skogens tillstånd, avkastning av skogsprodukter, hanteringsled och skogsbruksåtgärder samt dessa åtgärders påverkan på sociala förhållanden och på miljön. 9) Försiktighetsprincipen ska alltid råda vid beslut som rör skogar med högt bevarandevärde. 10) Plantager ska bedrivas enligt principerna 1 9. Plantager kan bidra till att tillfredsställa världens behov av skogsprodukter och fungera som komplement till bruket av naturliga skogar och därmed minska trycket på dessa Kriterierna för Pan europeisk skogscertifiering (PEFC) 1) PEFC är ett frivilligt initiativ för de privata skogsägarna. Det baseras på ett hållbart regionalt och rikstäckande skogsbruk. De sex kriterierna för ett hållbart skogsbruk är: Bevarande av och lämpligt utnyttjande av skogsresurserna och deras påverkan av koldioxid cykeln. Bevarande av ett vitalt och hälsosamt ekosystem i skogen. Bevarande och utvecklande av skogens produktiva funktioner (det gäller såväl träd som icke träd). Bevarande, konservering och utveckling av biologisk mångfald i skogens ekosystem. Ett skogbruk som baseras på bevarande och utvecklande av processer som bevarar skogen. Bevarande av andra socioekonomiska funktioner och villkor. 2) PEFC strävar efter att ytterligare framhäva det positiva i att skogen och dess träd är förnyelsebara källor. 3) PEFC strävar efter att medverka till att skogsbruket är ekonomiskt, livsdugligt, miljöanpassat och socialt accepterat. 4) En tredje part skall certifiera enligt PEFC 5) Den bygger på regionala nivåer för certifieringen, men är även öppen för andra lösningar. De främsta skillnaderna mellan de två certifieringsmodellerna är FSC delar ansvaret för certifieringens innehåll mellan ekonomiska intressen (skogsägarna), miljörörelsen och representanter för samhället. PEFC medger för skogsägaren att själv bestämma hur skogsbruket skall skötas. PEFC kriterier för frågor av miljö och social karaktär är svagare. Exempelvis genom att timmer från Europas urskogar tillåts. PEFC certifiering kan erhållas för en stor skogsareal. Det går därmed inte att garantera att alla skogsegendomar uppfyller kriterierna

8 FRÅN TRÄ TILL PAPPER 3) TIMMERUPPLAG 2) TRANSPORTER Flis Barktrumma Kokning 1) SKOGEN Blekning Tvätt Återvinning Återvinning Återvinning Återvinning Papper Massa 4) MASSABRUK Våtparti kundterminal Kund Press Våtparti Tork 5) PAPPERSBRUK Tork Rulle Ark Bestrykning 6) ÅTERVUNNET PAPPER Återvunnet papper Kontor Tryckerier Affärer Tidningar osv Värmeverk Energi 14 15

9 KAPITEL 4 PAPPERSPRODUKTION PAPPER BESTÅR AV slumpmässigt fördelade fibrer vanligen av cellulosa som är hopfästade i ett nätverk. Till detta kan olika tillsatser som lim, fyllnadsmedel och färgämnen finnas. Papper finns av en mängd olika slag. Papperets karaktär beror på vilka råvaror som användes, behandlingen av dessa, vilka ämnen som tillsätts samt den slutbehandling papperet får. Det kan beroende på vilka egenskaper det har användas till många olika ändamål. Antingen som till exempel ett starkt papper i bärkassar eller till mjukpapper som för hushållspapper. Den huvudsakliga råvaran vid framställning av papper är pappersmassa, som består av cellulosafibrer. Fibrerna utgörs av antingen färskfibrer, från ved av barr- och lövträd, eller returfibrer från insamlat papper. Det finns i huvudsak två typer av pappersmassa beroende på framställningsmetod: kemisk och mekanisk. Mekanisk massa framställs framförallt av granved och vid framställningen frigörs fibrerna enbart genom mekanisk bearbetning. Vid kemisk massatillverkning utvinns cellulosafibrer ur veden genom kokning med kemiska tillsatser. Den kemiska massan består både av långfibrig massa från barrträd och kortfibrig massa från lövträd. Återanvänt papper är ett papper som helt eller delvis består av återanvända fibrer. De här fibrerna kan ha helt olika ursprung och även helt olika förutsättningar för att bli ett nytt papper. När pappersbruken skall göra nytt grafiskt papper av returfiber vill de ha så hög kvalitet som möjligt på råvaran det vill säga det använda papperet. Det innebär att det skall vara så lite tryckfärg som möjligt för att underlätta avfärgningen eller ännu bättre att inte behöva göra någon avfärgning. Ju mer pappersfibrer som framställts av kemisk massa desto bättre. Det har att göra med att den kemiska massan har starkare fibrer än den mekaniska. Återanvända fibrer kan delas in i fyra grupper: A) Skadat papper, till exempel papper som skadats under transporter, eller papper som aldrig blivit använt eller rester från pappersbruket. Olika grupper av återanvända fibrer A) Skadat papper, till exempel transportskadat papper som aldrig har använts eller papper som kasserats redan på bruket. B) Skärspill, kantrems och otryckt kasserat material från tryckerier och konverterare. C) Kontorspapper, datalistor, böcker och finare trycksaker. D) Tidningar, magasin och kataloger. Papper återvunnet från hushåll. B) Pappersmakulatur, slutet på pappersrullar, skärspill och annat otryckt papper, från tryckerier och bokbinderier. C) Kontorspapper, datapapper, böcker och högkvalitativa trycksaker D) Dagstidningar, tidskrifter och kataloger samt pappersmaterial som samlats in i hushållen. De två första kategorierna kallas för förekonsumtionsavfall, det vill säga det är ett papper som konsumenten inte har använt. Dessa typer av papper har sedan länge använts för att ersätta färsk massa utan att det har betraktats som återvunna fibrer. Fibrerna från kategori C och D kallas för efter-konsumtionsavfall, det vill säga papperet har använts av konsument innan det återanvänds. Den här typen av papper har tidigare hamnat på soptipp eller brändes vilket innebar luftföroreningar. Pappersavfall från hushåll innehåller många olika papperskvaliteter. Det innebär att processen att göra nytt papper dels har att hantera olika tryckfärger som skall tvättas bort, dels olika starka fibrer. Dessutom kan det innehålla många olika främmande material såsom plaster, metallbitar och dylikt. Dessa måste tas bort innan nytt papper kan göras. För att framställa ett ton av olika massor krävs Råmaterial Mängd, ton Slutprodukt Trä 1.1 Mekanisk massa Trä 2 Kemisk massa Insamlat papper 1.1/1.4 Returfiber-massa Återanvändning av och användandet av återanvända fibrer i pappersprocessen Den största delen (i produktionen) av returfibrer kommer från wellpapp och kartong, därefter kommer tryckpapper och kontorspapper, tidningar och därefter mjukpapper/hygienpapper. Hur mycket returfiber som ingår i de olika grupperna varierar men generellt innehåller mjukpapper/hygienpapper den högsta andelen medan tryckpapper har den lägsta andelen. Tryckpapper kan användas till att göra nästan vilket annat papper som helst men för att göra tryckpapper kan endast en liten andel returfiber användas. Därför är det mest effek- tivt ur resurssynpunkt att använda de fina kvaliteterna till att göra nytt tryckpapper. På så sätt kan fibrerna användas flera gånger. Om kvalitetspapperet i stället används till att göra mjukpapper kommer det inte att kunna återanvändas igen. Det går ej heller att göra tryckpapper av tidningspapper eller av wellpapp och kartong. Ett återanvänt papper kan inte återvinnas hur många gånger som helst. Fibrerna utarmas och normalt kan de användas 5 10 gånger. Returfibermassa skiljer sig från färskfibermassa på olika sätt. Skillnaderna är bland annat: fyllnadmedel/askinnehållet åldern på fibern blandning av fiber, innehåll och ursprung kemiska tillsatser från den ursprungliga papperstillverkningen och avfärgningen föroreningar Den svagaste fibern återfinns i kartong som görs av 100% blandat pappersavfall. Från tidningsavfall kan man inte göra ett högkvalitativt tryckpapper. Fibrerna i tidningspapperet har inte de nödvändiga förutsättningarna vare sig när det gäller optiska (synliga) eller fysikaliska kvaliteter. Vid återvinning av tidningspapper och tidskriftspapper uppkommer det från processen en restprodukt (cellulosa, fyllnadsmedel, färg) som motsvarar 18 20% av råmaterialet. För mjukpapper är motsvarande siffra 50% av råmaterialet. Den största delen av det som blir kvar förbränns i pappersbruket och blir till ånga- vilket behövs för processen och energi. Det är bara stora pappersbruk som har denna möjlighet. Mjukpappersbruk kan i stället låta restprodukten förbrännas i till exempel en cementfabrik. Plastprodukter, Cd-skivor, klamrar och annat som inte får finnas med i processen måste skiljas ut. En del av detta hamnar på sopberget, annat kan återanvändas i andra processer. 4.1 MASSAFRAMSTÄLLNING MEKANISK MASSA DET FINNS I HUVUDSAK två sätt att framställa mekanisk massa slipning och raffinering. Massorna benämns slipmassa respektive 16 17

10 raffinörmassa. Olika varianter av raffinörsmassan finns: termomekanisk (TMP) och kemitermomekanisk (CTMP). En mekanisk massa består av en blandning av hela fibrer och fiberfragment av olika storlekar. Papper innehållande en hög halt mekanisk massa och en mindre del kemisk massa kallas ofta trähaltigt. Halten ingående kemisk massa i trähaltigt papper varierar i olika länder. Mekanisk massa ger papperet en gulgrå ton med hög opacitet (ogenomskinlighet) och en mycket jämn yta. Detta används till tidnings-, journal- och LWC-papper (bestruket trähaltigt papper med låg ytvikt). Slipmassan framställs genom att väl blötlagd ved slipas mot en roterande slipsten under vattenbegjutning. Under den mekaniska bearbetningen slits en del fibrer sönder. Vid framställning av raffinörmassan huggs vedråvaran till flis, som matas in mellan två skivor i en raffinör (skivkvarn). Behandlas flisen i en förvärmare med ånga under övertryck före raffineringen erhålls termomekanisk massa, som är ljusare och mera långfibrig. En vidareutveckling av den termomekaniska massan är kemitermomekaniska massa, CTMP, där flisen impregneras med kemikalier före malningen. Slutresultatet är en ännu ljusare massa med bättre styrkeegenskaper KEMISKA MASSA VID TILLVERKNING av kemisk massa huggs stockarna först sönder till flis, som sedan kokas med kemikalier under högt tryck enligt två metoder: sulfat- och sulfitprocessen. Skillnaden ligger främst i kokvätskan, som i sulfitprocessen är en syra och i sulfatprocessen en bas (lut). I kokningen löser ungefär hälften av veden upp sig i kokvätskan. Denna del kallas svartlut och den andra halvan är pappersmassan. Massan tvättas och renas (svartluten avskiljs) före blekningsproceduren. En kemisk massa kallas träfri. I vissa kommersiella sammanhang så accepteras en liten del av mekaniska fibrer i den så kallade träfria massan MASSA FRÅN RETURPAPPER KVALITETER SOM tidningspapper, mjukpapper och papp är de produkter som främst framställs med returpapper som råvara. För bäst utnyttjande av insamlat papper måste det sorteras i olika kategorier. Sorteringen kan antingen ske direkt på pappersbruket eller vid särskilda sorteringsstationer. Hur sorteringen sker är till stor del beroende på hur insamling av papper sker, vilket varierar i olika länder. Det vita otryckta papper som kan komma direkt från tryckeriet till pappersbruket, placeras omedelbart i en så kallad kokare en stor tank där det blandas med vatten. Pappersfibrerna frigörs genom att blandningen slås sönder. I de flesta fall transporteras balar eller löst pappersavfall via transportband in till kokaren. Där bearbetas råmaterialet till pumpbart tillstånd utan att fibrerna förstörs. Blandningen späds till en halt på 3-18% av pappersfibrer. Massan passerar genom grovsilning, där plast, rep, snöre m m tas bort. Därefter passeras massan genom ytterligare en silning, där tyngre partiklar tas bort som klamrar och stenar för att därmed minska risken för skador i den fortsatta processen. Innan avfallspapperet till exempel tidningspapper eller kontorsavfall kan omvandlas till tryckpapper måste tryckfärgen avlägsnas. Det finns två olika processer som kan användas. Den ena är tvättning och den andra är flotation. I tvättprocessen läggs returpapperet i en stor kokare och blandas med stora kvantiteter av vatten. Papperet löses upp och blir till en massa. Med hjälp av centrifugalsilar så skiljs häftklamrar och andra partiklar av. En stor del av vattnet, som innehåller rester av tryckfärgen, pressas ut genom en sil där även färgpartiklarna passerar igenom. Den kvarvarande pappersmassan blir kvar i tanken. Den kvarvarande massan passerar sedan genom ytterligare en sil där andra avfallsrester som olika limmer m m separeras bort. I flotation-processen görs först returpapperet till ett slam och föroreningar tas bort. Därefter tillsätts speciella ytaktiva kemikalier som bildar ett klibbigt skum på toppen av massan. Luft blåses in i slammet. Tryckfärgen fastnar i luftbubblorna och flyter upp till ytan och bildar skum. Skummet skrapas bort innan luftbubblorna går sönder och på så sätt avlägsnas den största delen av färgresterna. När tvättningen eller flotation är avklarade förs de rena och användbara fibrerna via rör till ett mellanlager innan de så småningom hamnar i pappersmaskinen. De utsorterade resterna av färg, klamrar eller annat måste tas om hand. En ytterligare sortering görs genom stora centrifuger och det som blir kvar återanvänds, förbränns eller hamnar på sopberget. 4.2 MÄLDBEREDNING BEROENDE PÅ VAD papperet ska användas till mals massan på olika sätt. Malningen påverkar vilka olika bindningsegenskaper det vill säga vilken kvalitet papperet kommer och hur det kommer att kunna användas. Efter malningen sker sammanblandning av massan och tillsatsämnen i stora kar. Olika typer av fyllnadsmedel tillsätts liksom mäldlimning genomförs. Om papperet skall bli genomfärgat tillsätts färg. Den massa som blir slutresultatet, är mycket tunnflytande och kallas mäld, går därefter vidare till pappersmaskinen. Den färdiga massan kan pumpas från massabruket direkt till ett närliggande pappersbruk och vidare till pappersmaskin. I annat fall levereras fibrerna till pappersbruket i torkat tillstånd som massark i bal eller som pumpad massa. 4.3 PAPPERSMASKINEN PAPPERSMASKINEN består i princip av följande sektioner: våtparti, pressparti, torkparti, maskinglätt och upprullning. Våtpartiet omfattar inloppslådan och viran. Viran är en silduk av plast som kan vara ända upp till 35 meter lång. Den går runt i ett kretslopp. Mälden förs ut på viran genom smala öppningar i inloppslådan. Den största avvattningen av mälden sker i virapartiet genom att vattnet rinner av och kvar blir fibrerna. Papperet börjar nu ta form och de flesta av de massafibrer som nu finns kvar orienterar sig i pappersmaskinens riktning.. Det i sin tur medför att papperet får olika egenskaper i längs- och tvärriktningen Den här processen kan också innebära att papperet kan ges olika kvaliteter på över- och undersidan. På en del papper av finare kvalitet förekommer en vattenstämpel. Den pressas på fibrerna genom en att fibrerna passerar en särskild dandyvals. Pappersbanan lämnar virapartiet, där ungefär 90% av vattnet avlägsnats, och leds vidare in i presspartiet. I presspartiet fortsätter papperets avvattning. Papperet förs fram på en ändlös filt som passerar mellan ett antal valsar och ytterligare fukt pressas ut. Vid utgången av presspartiet är pappersbanan torrhalt sådan att ytterligare mekanisk urvattning ofta inte är möjlig. Den fortsatta torkningen sker genom vattnets avdunstning i torkpartiet, som består av ett antal ånguppvärmda stålcylindrar mellan vilka pappersbanan passerar. Vid tillverkning av finpapper sker en ytlimning av pappersbanan i en limpress i torkpartiet. Detta görs för att öka papperets styrka och för att minska pappersdammet i samband med tryckning. I torkpartiet efter limpressen sker sluttorkningen av papperet. Efterbehandling av papperet, glättning, sker 18 19

11 i pappersmaskinens sista sektion. Genom maskinglättning jämnas pappersytan till och papperet blir slätare. Därefter rullas papperet upp på stora maskinrullar, som sedan skärs ner i mindre rullar. Detta moment kan även ske i separata anläggningar efter det att papperet har efterbearbetats ytterligare. 4.4 EFTERBEHANDLING PAPPERETS EGENSKAPER och utseende kan kompletteras och förbättras genom ytterligare efterbehandling. Papper med höga krav på kvalitet med avseende på ytjämnhet kan tillgodoses genom bestrykning, vilket innebär att ett lager av bestrykningssmet läggs på papperet, antingen direkt i pappersmaskinen eller i separata anläggningar. Beroende på bestrykningsmängden skiljer man mellan olika sorters bestruket papper från lättbestruket till konsttryck. Bestrykningssmeten består av en blandning av pigment till exempel kaolinlera eller krita och bindemedel som stärkelse eller latex. Dessutom ingår olika tillsatskemikalier för att ge den önskade egenskaper. Bestrykningen förbättrar papperets opacitet, ljushet, ytjämnhet, glans och färgupptagningsförmåga. Önskas en ännu slätare pappersyta kan det ske genom kalandrering. Detta görs främst på journalpapper och bestrukna papper. Papperet passerar mellan valsar som är omväxlande hårda (stål) och mjuka, vilka är bomulls- eller pappersklädda. Genom värme, tryck och friktion får pappersbanan en högglansig yta. Papperet blir något komprimerat under kalandreringen. Glättat papper blir därmed tunnare än dess matta motsvarighet. 4.5 LAGER OCH DISTRIBUTION EFTER TILLVERKNING av papperet finns det flera led innan papperet når tryckeriet. Det är olika grossistfunktioner, lagerhållning och transporter, men också försäljningsfunktioner. Förutom lagerhållning vid pappersbruk och direkttransport till tryckeriet finns lagerhållning i grossistlager. Grossisterna kan vara självständiga i förhållande till papperstillverkarna, lierade med dem eller ägda av pappersbruken. Vilken som är dominerande varierar mellan de europeiska länderna. Försäljning av papper är ofta knuten till grossistfunktionen. I huvudsak finns det tre kanaler för distribution av papper: Tillverkningsorder innebär att pappersbruket tillverkar för en viss kund en specifik kvalitet, ytvikt eller format. Även förpackning kan vara specifik. Leverans direkt från bruk till köpare. Förutsätter som regel vissa minimikvantiteter. Brukslagerorder innebär köp från pappersbrukets lager av färdiga standardkvaliteter, ytvikter och format. Leverans sker direkt från bruk till köpare. Förutsätter som regel vissa minimikvantiteter. Grossistlager innebär köp från grossistens lager av färdiga kvaliteter, ytvikter och format. Leverans från grossistlager till köpare. Andra mellanformer kan förekomma. Logistik, lagerhållning och transporter är ofta föremål för översyn för att effektivisera pappershanteringen fram till tryckerierna. 4.6 VAD SKA PAPPERET ANVÄNDAS TILL? PAPPER FINNS av många olika slag med de mest skiftande egenskaper. Det finns därmed många olika indelningar av papper utifrån vad det ska användas till, papperets olika egenskaper som ytstruktur och ytvikt samt typ av massa som: Grafiskt papper specialpapper mjukpapper omslagspapper kartong. Trähaltigt träfritt retur. Obestruket bestruket. Slutbehandlingen kan vara matt, glättat, eller silk. För att veta vilket papper som skall användas till vad är det viktigt att känna till de olika tryckprocesserna. Dessa kan kortfattat beskrivas på följande sätt. Offsettryckning används för många olika slag av trycksaker. Tryckformen är en helt plan offsetplåt där både tryckande och inte tryckande ytor ligger i samma nivå. Plåten är preparerad så att tryckande ytor är vattenbortstötande men tar emot färg medan övriga ytor av plåten kan behålla den fukt som löpande tillförs plåten under tryckning. Tryckplåten överför de tryckande ytorna till en gummik- lädd cylinder, som i sin tur sätter av (offset) tryckbilden genom att den pressas mot papperet. Tryckning kan ske från löpande bana i rulloffsetpressar och pressen kan leverera en färdig trycksak till exempel tidning. Reklamtrycksaker och tidskrifter i små upplagor trycks i arkoffsetpressar, där tryckning sker från färdigskurna ark. Screentryck används vid framställning av dekaler, affischer och presentreklam men det går i princip att screentrycka på vilket material som helst. Tryckformen utgörs av en finmaskig duk. Färgen, som i regel innehåller lösningsmedel, hälls i de flesta fall ut manuellt på duken. Maskindrivna raklar/glider över duken och trycker färgen genom duken på de tryckande ytorna. Djuptryck används där tryckning ska ske i stora upplagor som tidskrifter och kataloger men även förpackningar. Tryckformen utgörs av en cylinder, där tryckbilden graverats. Färgen, som i regel innehåller toluen eller alkoholer, överförs till papperet från fördjupningarna i tryckcylindern. Flexotryck används i huvudsak till olika typer av förpackningar men även dagstidningar kan tryckas i flexo. Tryckformen utgörs av gummi- eller plastkliché, där de tryckande ytorna ligger högre än övriga ytor. Färgen kan vara antingen vatten- eller spritburen, beroende på vilket material som det ska tryckas på. OLIKA PAPPERSKVALITETER 1) Grafiskt papper inkluderar tryckpapper och specialpapper och används för skrift, tryck och bildframställning. 1 a) Tryckpapper och skrivpapper utgör den största gruppen. Samma papper kan användas till både offsettryckning och högtryck samt djuptryck om papperet har hög ytstyrka och samtidigt god ytjämnhet. Skrivpapper behandlas för att klara av att till exempel bläck inte flyter ut på ytan. Exempel på olika tryckpapper är: Tidningspapper som produceras i stora kvantiteter och tillverkas främst av mekanisk massa, trähaltig, samt av returpapper. Papperet används huvudsakligen för offsettryckning. Journalpapper används både i djuptryck och i offset där torkning behövs. Konsttryckpapper används för att återge såväl svartvita som flerfärgade illustrationer på ett högkvalitativt sätt. 1 b) I gruppen kontorspapper inkluderas till exempel Datapapper som är ett lättviktigt högkvalitativt papper som används för kopiering. Papperet kan vara såväl glättat som oglättat Bond är ett högkvalitativt standardpapper för kontor som kan fås i olika färger. Det kan ha en vattenstämpel. Papperet är starkt och är arkivbeständigt. Används ofta för till exempel kontraktskrivning Övriga pappersslag som ingår i gruppen är till exempel papper till kuvert, papper i specialstorlekar, värdepapper och papper för att göra affischer. 2) Specialpapper består av datablanketter, karbonpapper, frimärkspapper, cigarettpapper samt tapeter. 3) I gruppen mjukpapper återfinns hygienpapper som handdukar, toalettpapper, hushållspapper, näsdukar och servetter. Till massan tillsätts i vissa fall ett våtstyrkemedel för att reglera insugningen av vätska. 4) Omslagspapper för emballering är oftast brunt papper och kallas kraftpapper. Tillverkas av oblekt cellulosa. Hit hör smörpapper, säckpapper, påspapper och liner (råvara för wellpapp). 5) Skillnaden mellan papper och kartong brukar sättas vid 170 g/m 2. Ytvikter över den gränsen benämns kartong. Gruppen inkluderar billig papp och massa till limmad papp, returfiberbaserd kartong och pärmpapp. Kartong kan vara både bestruken och obestruken. White line chipboard, WLC eller returfiberbaserad kartong, som används för kartongtillverkning byggs upp med hjälp av olika lager. Den vita sidan som är gjord av blekt kemisk massa återfinns på utsidan av kartongen och där tryckning sker. De olika gråa lagren består av returpapper. Den här typen av kartong används för alla typer av produkter. Wellpapp framställs genom att tre olika lager av papper eller kartong korrugeras (vågformas) under processen. De yttre lagren liners limmas ihop med topparna vilket innebär att det blir en produkt som först består av liner sen vågningspapper-liner sandwich. Wellpapp används främst till olika förpackningsmaterial

12 KAPITEL 5 ENERGI INNEHÅLLET I PAPPER 1) Trähaltigt papper är papper som innehåller mer än 10% (gäller Sverige) mekanisk massa. Det innehåller lignin, vilket innebär att papperet gulnar. Trähaltigt papper har i regel god opacitet och hög bulk men sämre styrka och vithet. Används i stor utsträckning till trycksaker med kort livslängd. 2) Träfritt papper är papper som innehåller mer än 90% (gäller Sverige) kemisk massa. Hur stor andel som skall vara kemisk massa varierar från land till land och beror bland annat på lagstiftning i dessa länder. Det träfria papperet är ofta blekt och har hög vithet samt goda styrkeegenskaper. Används till de flesta typer av trycksaker. Eftersom lignin har tagits bort, gulnar inte papperet. Opaciteten är i regel sämre än för trähaltigt papper. 3) Returpapper är råvara för bland annat papper, kartong, mjukpapper och olika slags förpackningspapper. BEHANDLING AV PAPPERET 1) Obestruket papper är papper utan bestrykning på ytan. Används för brev-, kopieringseller tryckpapper. De flesta obestrukna papper ytlimmas för att få en god ytstyrka och kan därmed användas för till exempel reklam, broschyrer med mera. 2) Bestruket papper är papper som har bestrukits med en blandning av i huvudsak kaolinlera, färgämnen och ett bindemedel. Bestrykningen sker med hjälp av olika valsar som gör att ytan blir mjuk och den bestrykningssmet som blir över skrapas därefter bort. Bestrykningen täcker de små håligheterna mellan fibrerna i baspapperet vilket innebär att ytan blir mjuk och plan samt lämplig för tryckning. Mängden av bestrykning avgör om papperet klassas som lättbestruket, mediumbestruket, högbestruket eller konsttryckspapper. Papperet används till trycksaker som broschyrer och konstböcker. Gjutbestruket eller högglansigt papper ger den högsta glansigheten av bestruket papper. Används för etiketter, omslag kartonger och kort. Kalendrerat eller glättat papper är ett papper som gått igenom en kalenderprocess och kan vara såväl bestruket som obestruket. Används för färgtryck. Obestruket glättat papper är ett papper som har färdigställts i pappersmaskinen och är mjukt på bägge sidor. Används för broschyrer och publikationer. LWC-papper är ett tunt bestruket papper som kan vara så lätt som 40g/m 2. Används för tidskrifter, broschyrer och kataloger. Matt papper har inte passerat genom superkalendern och ytan är inte slipad. Genom att ytan är förhållandevis ojämn undviks att ljuset reflekteras i det. Kan vara både bestruket och obestruket. Det används för alla typer av högkvalitativt tryck samt är utmärkt för färgtryck. Maskinbestruket papper är ett papper där bestrykningen sker när papperet fortfarande befinner sig i pappersmaskinen. Används för alla sorters färgtryck. Silk- eller sidenmatta papper har tagits fram på senare tid. Det är mattbestrukna kvaliteter, där ytan är jämn men utan reflexer, vilket innebär att dessa papper kan kombinera god läsbarhet med god bildkvalitet. ENERGI KRÄVS för att framställa både nytt papper och återvunnet papper men mycket mindre energi behövs för att producera återvunnet papper. I regel beräknas energibesparingen ligga i intervallet 28% 70%. Hur stor besparingen är beror på papperssort, framställningsprocessen vid pappersbruket och närheten till returpappersmarknaden. För produktion av ett ton mekanisk massa, TMP, åtgår det normalt mellan 1,4 till 2,7 MWh elektrisk energi beroende på vilken process som används. Av den energi som tillsätts vid tillverkningen av TMP återvinns i många fall cirka hälften som ånga per ton tillverkad massa. Till detta ger eldning av biprodukter som till exempel bark cirka 0,4 MWh per ton TMP i form av ånga. Produktion av ett ton återvunnet tidningspapper, DIP (De-inking process, det vill säga avfärgning) kräver en elförbrukning av cirka 0,8 MWh, men åtgången varierar beroende på processtegen som de-inking och blekning, vilka är nödvändiga vid framställning av returpappersmassa. Vid framställning av DIP uppkommer ett slam som sedan kan eldas, vilket motsvarar cirka 0,3 MWh per ton massa. Som jämförelse kan nämnas att för tryckning av ett ton trycksaker åtgår det cirka 0,5 MWh elenergi. Den typ av energi som används vid framställning av återvunnet papper är i regel från fossila bränslen som kol, olja och gas. Viss del kan ersättas genom att förbränna avfall från processen. När papper görs på färska fibrer användes till stor del biobränsle från timmerprocessen som bark och träavfall samt återvunna kemikalier från massatillverkningen. Mängden biobränslen som används varierar från land till land men även regionala skillnader kan förekomma. Även vilken typ av massaprocess som används avgör mängden biobränsle. Allt papper kan inte samlas in för återvinning. En del av avfallspapperet kan användas till förbränning. Papper är ett energirikt biobränsle. Om avfallspapperet ersätter fossila bränslen minskar utsläppen till miljön. Det gäller särskilt koldioxid

13 KAPITEL 6 LIVSCYKELANALYS, LCA LCA ÄR ETT SAMLINGSBEGREPP för olika metoder att bedöma och beskriva en produkter, en process eller ett materials totala miljöpåverkan. Analysen omfattar hela livscykeln av den studerade processen, produkten eller aktiviteten från råvaruttag, transporter, tillverkningsprocess till produktanvändning, underhåll, återanvändning samt avfallshantering. En livscykelanalys beskriver aldrig en enda varas miljöpåverkan. I stället jämförs olika alternativ som uppfyller samma funktion. Den beskriver inte miljöpåverkan i absoluta termer utan används som jämförelse. Genom åren har ett antal LCA gjorts för papper och tryckta produkter och det är svårt att finna en helt objektiv modell. De flesta LCAn har ju gjorts på beställning av någon av partnerna i produktionskedjan. Men de flesta LCA som genomförts pekar på samma problem. En livscykelanalys innehåller alltid förenklingar och begränsningar då den annars skulle bli alltför komplicerad att utföra. Enligt den standards som utvecklats för livscykelanalyser, ISO 14040, skall den innehålla följande faser: 1) Definition av analysens räckvidd och mål I målbeskrivningen anges vilket syfte analysen har samt vad som ingår och inte ingår i analysen. 2) Inventering Inventeringen ska vara objektiv och faktabaserad. Den ska innehålla in och utflöden av material och energi för olika processflöden eller delsteg i det som ska studeras. Här ingår beräkningar och data. För råmaterial ingår alla delmoment från brytning, vidarebehandling i förädlingsledet till slutlig råvara och dess miljöpåverkande utsläpp. 3) Analys av produktens inverkan. Denna fas skall sammanställa och utvärdera resultaten från inventeringsanalysen i en mer överskådlig form och omfattar bland annat: Klassificering (sorterar inventeringsparametrar efter potentiell miljöeffekt). Karakterisering (graden av påverkan på olika miljöeffekter). Värdering (väger olika miljöeffekter eller inventeringsparametrar mot varandra). 4) Tolkning av livscykelanalysen Tolkningen innebär att en analys görs av såväl inventeringen som analysen av produktens inverkan. Det är här som jämförelsen mellan olika alternativ görs. De resultat som kommer fram och de slutsatser som kan dras kan användas som rekommendationer till beslutsfattare på olika nivåer i företaget eller i samhället. Flera livscykelanalyser har utförts med utgångspunkt i huruvida pappersavfall skall användas som returpapper eller förbrännas. Resultaten från dessa analyser går inte att jämföra då förutsättningarna och avgränsningarna är olika. För att analysen skall vara relevant är det viktigt att beakta hur den el som används vid förbränningen eller vid processen att göra nytt papper produceras. En annan viktig faktor att ta hänsyn till är vilken annan energi som en förbränning av pappersavfall ersätter. Om pappersavfallet i stället skall användas för att göra nytt papper påverkas analysen av vilken typ av papper det skall bli. Av den anledningen måste olika LCAn göras för olika papperskvaliteter. Om pappersavfallet vid förbränningen ersätter trädbränsle och elenergin produceras i kolkondenskraftverk med hög fossilbränsleförbrukning medför i stället en återvinning av tidningspapper lägre utsläpp av koldioxid, kväveoxider och svaveldioxid. Avståndet mellan såväl skogen och den fossila energikällan och kraftvärmeverket liksom avståndet mellan konsumenten och pappersbruket och som pappersavfallet måste transporteras har en viss inverkan på analysen av returpapperets miljövänlighet och då framförallt avseende kväveoxidutsläppen. Tidningspapper som framställs av returpapper, vilket samlats in i returpappersbrukets närhet ger mindre miljöpåverkan än om samma mängd tidningspapper i stället tillverkas i andra länder och sedan måste importeras till landet. Det förutsätts att den mängd returpapper som skulle använts för framställning av tidningspapper i stället gick till förbränning. Framställning av vågat papper och liner av returfiber är bättre ur miljösynpunkt än att förbränna pappersavfallet

14 KAPITEL 7 MÖJLIGHETER OCH HINDER I ÅTERVINNINGEN HAR MILJÖASPEKTER ETT REELLT KOMMERSIELLT INTRESSE? MILJÖASPEKTER HAR I DAG ett reellt kommersiellt värde för alla inblandade kreatörer och tillverkare av pappersburen information, med ett vitt begrepp grafiska produkter. Miljöaspekterna avser såväl själva tillverkningsprocessen som de produkter som tillverkas. Motiven och skälen till att ta miljöhänsyn ser olika ut var i den grafiska processen aktören befinner sig. Pappersindustrin samt den grafiska branschen och tidningsbranschen påverkas av hur miljöfrågorna hanteras i hela samhället. Detta kan illustreras med nedanstående figur: En del av det kommersiella intresset är omvänt, det vill säga att det kan betyda förlorade affärer om ett pappersbruk eller ett tryckeri avstår från att miljöanpassa sin produkt eller produktion. Att producera returpapper eller att trycka på returpapper kan vara ett sätt att visa det. För att få fortsätta trycka och leverera krävs det av beställarna eller läsarna att den grafiska produkten har så liten negativ miljöpåverkan som möjligt, oftast bekräftad i någon form av miljöcertifiering eller märkning, exempelvis Svanenmärkning. Kraven på miljöanpassade grafiska produkter har huvudsakligen kommit från beställare av grafiska produkter (till exempel i Sverige och Österrike) därför att det hos mottagarna eller läsarna har vuxit fram en miljömedvetenhet. I Hög Återvinningsgrad Låg Låg Fiberbrist Vilka samband finns mellan olika faktorer och hur påverkar de återvinningsgraden? Transportkostnad Smutsighet Slentrian pappersval Papperspris Miljömedvetenhet Pris returfiber Pris returfiber Fiberbrist Slentrian pappersval Smutsighet Miljömedvetenhet Transportkostnad andra länder som till exempel Belgien har konsumentkravet varit mindre starkt, vilket inneburit att myndigheterna har tagit egna initiativ för att minska den tryckta produktens miljöpåverkan. Miljöhänsyn avseende papper och grafiska produkter med papper som bas skiljer sig inte från andra industritillverkade produkter. På grund av (eller tack vare) en miljöopinion bland konsumenter, användare av produkterna och beställare har pappersindustrin och den grafiska industrin, på samma sätt som övrig industri, anpassat produkter och produktion till att orsaka så liten miljöpåverkan som möjligt. Det finns flera managementfilosofier, ett exempel är the Global Village, som innehåller tankar och idéer om företagets ansvar i en rad olika frågor, inte minst miljöfrågor. Även om idéerna i första hand handlar om de stora multinationella företagen kan mycket av tankegångarna även överföras till de mindre företagen. Tankegången är att ett seriöst långsiktigt ansvarstagande, bland annat i miljöfrågor, från företagets sida, bidrar positivt till att skapa och utveckla hållbara relationer med kunderna, befintliga och blivande kunder hållbara kundrelationer som också skapar förutsättningarna för en uthållig lönsamhet för företaget. Lönsamhetspåverkan av olika typer av miljöarbete inom företaget är dock långsiktig och många gånger svår att mäta, men under vissa förutsättningar och i vissa situationer kan det vara en absolut förutsättning för fortsatt drift eller företagande. För vissa grafiska företag, tryckerier, kan dock ett miljömedvetande om resursförbrukning leda till ett mycket lönsamt arbete med att minska spill eller pappersåtgång. En sådan förbättring innebär dessutom ofta en mindre förbrukning av IPA (isopropanol) och film. Tekniska landvinningar, ännu mer förbättrade tillverkningsprocesser eller andra typer av produktions- eller produktutveckling som innebär, i förhållande till konkurrenterna, ännu bättre produkter ur miljösynpunkt, kan vara ett konkurrensmedel. En av många konkurrensfördelar som företaget kan använda sig av. Enbart goda miljöegenskaper räcker dock inte idag som enda konkurrensmedel i en allt- Papperspris Hög mer konkurrensutsatt marknadssituation. Svårigheten är dock ofta, inte minst för grafiska produkter, att under en längre tid kunna skydda investeringarna i miljöförbättrande produktutveckling. Patent- eller mönsterskyddsmöjligheterna är begränsade. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv har naturligtvis returpappershanteringen ett värde. Genom att returpapperet samlas in och återanvänds minskar det avfall som behöver deponeras. För vissa länder är detta av stort värde eftersom det inte förekommer någon förbränning av hushållsavfall. I andra länder används pappersmakulatur som en av många avfallstyper som förbränns. I värderingen av returpappershanteringen behöver kostnaderna för insamling och transporter tas med. Det slutgiltiga värdet av returpappershantering kommer att påverkas av sådana faktorer som närhet och tillgång på färsk fiber, befolkningsstorlek och geografisk utbredning av brukarna samt de totala returpappersvolymerna. För litet befolkningsunderlag och för stor geografisk spridning gör att kostnaderna för insamling och transporter blir för höga. Vilka aspekter som påverkar hur stor del av papperet som återanvänds kan illustreras med figuren på denna sida MILJÖASPEKTER I PAPPERSTILLVERKNING FÖR MASSA- OCH papperstillverkare har miljöaspekter ett stort kommersiellt värde. Att kunna visa för kunder och beställare att tillverkningen har så liten miljöpåverkan som möjligt har blivit en nödvändighet. Vissa tillverkare och bruk framhåller i sin marknadsföring och försäljning att deras tillverkning har en minimal miljöpåverkan. Olika typer av miljöcertifieringar och miljömärkningar utnyttjas av bruken för att bekräfta miljöaspekterna i tillverkningen. Ett exempel på miljömärkningar av massa och papper är den nordiska Svanen. Miljöaspekter och miljöhänsyn finns numera alltifrån skogsvård till massa- och papperstillverkning. Miljökraven utvecklas i ett samspel mellan intresseorganisationer, beställare, kunder, myndigheter och tillverkarna själva. Vissa bruk baserar sin tillverkning på att returfibrer finns tillgänglig genom returpappershantering. Hur stor inblandningen av returfiber är, beror på produkternas användningsområden och eftersträvade produktegenskaper HAR MILJÖASPEKTER PÅ PAPPER NÅGOT KOMMERSIELLT VÄRDE FÖR REKLAMBYRÅER? REKLAMBYRÅNS UPPGIFT är att utforma ett budskap, välja kommunikationsform och att kommunicera budskapet med mottagarna. Med en allt större miljömedvetenhet hos mottagarna kommer det att påverka såväl budskapet som budskapets utformning. Med ett medvetet val av papper kan budskapet förstärkas. Miljöhänsyn är en sådan faktor. Genom en kreativ kombination av olika aspekter på pappersvalet kan mervärden skapas för uppdragsgivaren och därmed ett kommersiellt värde för byrån HAR MILJÖASPEKTER PÅ PAPPER NÅGOT KOMMERSIELLT VÄRDE FÖR FÖRLAG? FÖRLAGEN HAR ETT avgörande inflytande på valet av papper. Genom att medvetet ställa kraven på den färdiga produkten kan förlagen bidraga till att valet av papper beaktar nödvändiga miljöhänsyn. Eftersom förlagspro

15 dukter i stor utsträckning är en konsumentprodukt påverkar miljömedvetenheten hos konsumenterna bokens miljömässighet. Miljömärkningar och deklarationer om bokpapperets miljöegenskaper har också blivit vanligt i böcker. Genom att ta hänsyn till olika miljöaspekter vid valet av papper har därför förlagen kunnat skapa kommersiella mervärden. Eftersom alltfler papperskvaliteter uppfyller vissa typer av miljömärkningar har det dock blivit svårare för förlagen att skapa dessa mervärden. Vissa förlag (tidskriftsförlag) har därför föreslagit ännu hårdare miljökrav HAR MILJÖASPEKTER PÅ PAPPER NÅGOT KOMMERSIELLT VÄRDE FÖR TRYCKERIER OCH BOKBINDERIER? TRYCKERIERNA MEDVERKAR ofta vid val av papper. Miljöhänsyn är en av flera faktorer som påverkar valet och kan därför bidra till att påverka kunderna till att göra ett korrekt pappersval, även ur miljösynpunkt. Ett medvetet miljöarbete för att påverka resursförbrukning och därmed att minska papperspill och makulatur kan leda till mycket goda ekonomiska resultat. Vissa grafiska företag har därför också belöningssystem för att minska spill och makulatur. Likartade resultat kan uppnås med genomtänkta papperssortiment och rationell lagerhantering. Genom sortering av spillpapperet i otryckt och tryckt papper, vitt och färgat papper, kan tryckeriet få förmånligare avtal med returpappersföretaget, det vill säga bättre betalt för sitt spill- och returpapper. Prisnivån för returpapperet i förhållande till nytt papper påverkar tryckeriets incitament för sortering och hantering av spill och makulatur. I samband med efterbearbetning av trycksaker hos bland annat bokbinderier uppstår betydande spill i form av bortskärning av skärsmåner. Ofta förekommer schablon- och slentrianmässiga beräkningar och därmed för generösa skärsmåner. För bokbinderierna gäller samma prisresonemang som för tryckerierna vad beträffar incitamenten för returpappershantering. Miljöaspekter på papper har alltså för tryckeriet både en intäktsförstärkande möjlighet och kanske framförallt en kostnadssänkande möjlighet HAR MILJÖASPEKTER PÅ PAP- PER NÅGOT KOMMERSIELLT VÄRDE FÖR RETURPAPPERSHANTERARE? FÖR FLERA RETURPAPPERSFÖRETAG är miljöaspekterna på papper och returpappershantering ofta en del av affärsidéen. Genom sortering, effektiva transporter och rationell lagerhantering kan ekonomiska mervärden skapas för returpappersbruken. Sortering kan antingen utföras i egen regi eller hos tryckerierna eller konsumenterna FAKTORERNA SOM PÅVERKAR VALET AV PAPPER FAKTORERNA SOM PÅVERKAR valet av papper kan delas in i tre huvudgrupper. Den första är förutsättningarna som målgruppen ger. Hur stor är den? Vilken upplaga är aktuell? Vilka kostnadsmässiga förutsättningar eller budget finns? Målgruppens förutsättningar påverkar idé och uppläggning, text och bild, formgivning. Dessa val påverkar valet av tryckmetod, papper, efterbearbetningsmetod och distribution, val av emballage, frakt och porto samt möjligheterna till uppföljning och effektmätning. Målgruppens förutsättningar skapar kraven på slutprodukten. Exempel på sådana krav är utseende, styrka, säkerhet, livslängd, bildåtergivning, läsbarhet, allmänna kvalitetskrav, miljöhänsyn, vikt, format och kanske speciella egenskaper. Kraven på slutprodukten skapar förutsättningarna för produktionen och därmed produktionskraven. Kraven gäller såväl prepress, tryckning som efterbearbetning. Valen av efterbearbetningsmetod påverkar valet av tryckmetod och tryckpress, som i sin tur påverkar val av prepressmetodik och flöde. Här finns också olika typer av miljöhänsyn att beakta. Avslutningsvis görs alltid en avvägning mellan funktion, kvalitet och kostnad. Det är mycket vanligt att det blir en kompromiss mellan de olika kraven. I figuren redovisas faktorer som påverkar valet av papper och hur sambanden mellan de olika faktorerna ser ut. 7.2 VAD FÖRSVÅRAR ÅTERVINNINGEN? OBEROENDE AV VILKEN TYP av papper som ska framställas av returpapper så förbättras kvaliteten och styrkan ju mer av olika föroreningar som kan tas bort från det insamlade papperet. Om returpapperet skall kunna användas till fullo krävs att olika former av föroreningar tas bort, en process som inte är lätt. Föroreningarna kan orsaka att pappersmaskinens effektivitet minskar, energiförbrukningen ökar samt ger sämre kvalitet på papperet. Olika föroreningar betraktas olika beroende på typ av papper som ska framställas. För wellpapp- och kartongindustrin är inte kraven på olika föroreningar, till exempel rester av olika färger lika höga i returpapperet som vid framställning av tryckpapper. Föroreningarna kommer huvudsakligen från tre olika källor: Pappersbruket i form av fyllnadsmedel som mineraler, kemikalier och polymerer. Ämnen som tillförs papperet såsom tryckfärger, andra kemikalier, plaster, lacker, limmer, häftklammrar och så vidare. Målgruppens förutsättningar Storlek/upplaga Kontaktkostnad Budget UTSEENDE Bulk Styvhet Liksidighet Färgat papper Randat paper Högglans Präglingar Vattenmärken Lamineringsegenskaper Krav på slutprodukt TEXT/LÄSBARHET Papperets yta Papperets färg Papperets opacitet ALLMÄNNA KVALITETSKRAV Livslängd Arkiveringskrav Säkerhet/Identifikation Dokumentkrav Förfalskningsskydd Miljöegenskaper Speciella egenskaper Luktfri Häftförmåga Kopierande Konsumenter och insamlingsställen i form av matrester, mikroorganismer, grus och spännband. Föroreningarna ökar med komplext sammansatt papper, tryckta produkter, förpackningsprodukter, kemiska ämnen, fyllnadsmedel, nya färger, färgämnen, plast, laminat och limmer. Olika ämnen som kan förekomma kan klassas som acceptabla eller förbjudna material. Följande lista över accepterade eller förbjudna material i insamlat papper är sammanställt av PIRA International. Tillåtna produkter Smörpapper Syntetiska bindemedel (självhäftande limmer mm) Pins och häftklamrar Tejp Våtstarkt material Syntetiska färger Laser tryck Karbon papper Produktionskrav Prepress Tryck (bland annat körbarhet) Efterbearbetning BILDÅTERGIVNING Val av repro och tryck Papperets yta Papperets vithet Papperets opacitet Papperet vs tryckfärg Otillåtna produkter Metaller (dock inte pins och häftklamrar) Snören och liknande produkter Glas Textilier Trä Sand och byggnadsmaterial Laminat av plast och andra plastartiklar Syntetiska papper Vaxat papper/kartong Avvägning mellan Funktion Kvalitet Kostnad STYRKA Papperets ytvikt Slitagekrav (repfasthet, raderbarhet, rivstyrka) Resistens mot väta, fett och värme Fiberriktning och vikbarhet Bindmetod 28 29

16 En del av det material som kan accepteras kan i viss mängd få finnas i det insamlade papperet. beroende på vilken typ av papper det skall ingå i. Dessa material ingår ofta i viss omfattning i de olika typerna av pappersåtervinning. De förbjudna materialen är sådant som kan orsaka allvarliga skador i pappersframställningen och skall helst inte finnas med vid de flesta typer av pappersframställning. Användandet av återvunna fibrer istället för färska fibrer har nackdelar i produktionen av den slutliga pappersprodukten. Nackdelarna är att returfibrerna gör att massan inte har samma styrka vilket i sin tur kan innebära produktionsstörningar. Dessutom kan vitheten på massan variera vilket i sin tur innebär att renheten, klarheten och vitheten i det slutliga papperet påverkas KLIBBIGA ÄMNEN STICKIES DET FINNS INTE BARA EN definition på ordet stickies, utan begreppet används för olika grupper av föroreningar som orsakar klibbiga avsättningar. Ämnen som är självhäftande, klibbiga eller limmer är ett allmänt känt problem för returpapppersbruken då deras närvaro i pappersmaskinen orsakar brott och stillestånd i maskinen för rengöring. Störst problem är det för lättviktiga papper som till exempel mjukpapper och tidningspapper eftersom de framställs i en process med höga hastigheter i pappersmaskinen. Stickies kommer från olika håll. Främst från olika lim som finns i pappersavfallet. Det kan vara från tejprester, självhäftande etiketter, kuvert med självhäftande lim och sk varmlim. Det kan även finnas i latex som kan finnas i vissa bestrykningsmedel på vissa papperssorter. Men dessa klibbiga ämnen kan även uppkomma som ett resultat av kemiska föreningar mellan olika lösliga ämnen i pappersavfallet eller kemikalier i pappersprocessen. Det kommer från till exempel vattenlösliga limmer, vaxer, lacker, bestrykningsmedel, mineralsalter, latex, bestrykningar och tryckfärger. De klibbiga ämnen kan dessutom bildas vid hastiga förändringar i fuktigheten och kemikalierna. Reningsprocessen lyckas inte alltid med att få bort alla dessa klibbiga ämnen. Det innebär att de slutligen hamnar i pappersmaskinen på viran eller i slutprodukten vilket kan innebära produktionsstopp eller en sämre kvalitet på det färdiga papperet. Problem som orsakats av stickies kan delas in i två stora grupper: 1) Kvalitetsproblem. Variationer i produktens kvalitet beroende på hål, fläckar, minskning i mekanisk ytstyrka och negativa effekter vid tryckning. Betydelsen av de olika problemen beror på slutprodukten. Bestruken kartong: problem i bestrykningen och i samband med tryckningen. Flerskiktad kartong: det kan bli missfärgningar i mellanskikten. Tryckpapper och mjukpapper: det kan uppkomma fläckar som minskar produktens kvalitet. 2) Processproblem. De klibbiga ämnena stickies har en negativ inverkan på effektiviteten i processen att göra nytt papper. De flesta problem dyker upp i pappersmaskin och orsakar banbrott, avsättningar på viran, band, tryck- och torkvalsar samt raklar. Detta medför långa stillestånd på grund av framförallt rengöring och/eller byte av utrustning, vilket ökar produktionskostnaderna. Problem orsakade av klibbiga ämnen förvärras ständigt beroende på faktorer som: Ökad användning av avfallspapper. Ökning av användningen av varmlim (hotmelt) vilket senare återfinns i pappersavfallet. Ökad användning av självhäftande lim. Ökning av syntetiska polymerer i papper och kartongbestrykning. Högre maskinhastigheter både i pappersmaskinen och i tryckpressar. Fler slutna vattensystem vid massaframställning, vilket medför ökade halter av lösta ämnen i vattnet LIMMER HOTMELT-LIMMET/VARM-LIMMET blir mjukt och smidigt vid uppvärmning. Detta gör att limmet inte passerar genom de små hålen i silen. Det innebär att de följer med massan till pappersmaskinen och blir där klibbig vid torkningen och pressningen av massan och orsakar bland annat banbrott. Vattenlösliga lim ställer till problem när processvattnet används åter och åter igen och till slut har det nått en för hög koncentration av lim i det återanvända vattnet. Risk finns att detta sprids till alla delar av pappersmaskinen som då behöver rengöras och orsakar processtopp. Självhäftande limmer behöver ingen fukt för att aktiveras. De återfinns i olika produkter som frimärken, tejper, etiketter, kom ihåg-lappar och kuvert. I de flesta återvinningsprocesser används vatten för att omvandla returpapperet till massa. Det självhäftande limmet löses inte upp i vattnet utan bildar i stället små klumpar. Dessa lim beräknas orsaka kostnader för de pappersbruk som arbetar med returpapper på cirka miljoner per år. I denna kostnad inkluderas de direkta kostnaderna för pappersbruket och de minskade ersättningar som till följd av föroreningarna betalas ut till säljarna av returpapper VAX VAX ANVÄNDS FÖR BESTRYKNING av olika sorts papper, kartong och likande produkter för att till exempel få en högre våtstyrka. Allt vaxat material orsakar samma typ av klibbiga ämnen som limmer och har samma egenskaper i returpappersprocessen som ett varmlim AV-FÄRGNING DEINKING MÖJLIGHETEN ATT TA BORT tryckfärgen från papperet är beroende av flera olika faktorer Vilken typ av färg är det Färgens egenskaper Tryckteknik och tryckförhållanden Trycksakens ålder Papperets yta På bestruket papper kommer tryckfärgen inte i kontakt med pappersfibern och inga direkta problem uppstår vid avfärgningen. Bestrykningen separeras när det återanvända papperet blir massa. Färgpartiklarna lösgörs som fragment. På obestruket papper beror bindningen av färgen till papperet (fibern) dels på papperets egenskaper som ytråhet, fibertyp, askinnehåll etc, dels på typ av torkning som färgen genomgått. Färg, som torkar genom polymerisation (särskilt strålningstorkning), är svårare att få bort i avfärgningsprocessen. Även äldre offsetfärg baserad på oxidativ torkning kan markant reducera möjligheten till avfärgning. Vid massakokningen avskiljs färgpartiklarna från fibrerna. Färgpartiklarna tas bort antingen genom tvättning eller flotation under avfärgningsprocessen eller en kombination av båda processerna. Vid tvättningen avskiljs partiklar som i huvudsak ligger mellan 5 och 20 µm. Medan flotation fungerar bäst när partiklarna ligger i mellan 20 och 50µm beroende på bindemedlet i färgen och vattenavisande egenskaper. När färgpartiklarna överstiger en viss storlek så minskar möjligheten att få bort partiklarna. Partiklarna blir för stora för att fastna på luftbubblorna. Hur påverka tryckprocessen och torkprocessen möjligheten att ta bort färgen från trycksaken (Borchardt 1995) Tryckprocess Offset tidningstryck Letterpress Arkoffset Heat-set Djuptryck Flexo Laser, kopiering, UV och IR Torkmetod Absorbering (och oxidation) Absorbering (och oxidation) Absorbering, avdunstning och oxidation Avdunstning Avdunstning Strålning Möjlighet ta bort färger Bra om inte papperet har blivit gammalt Gammalt papper: Svårt att lösgöra färgen, smutsig massa fläckar Bra men det kan bli färgämnen kvar i massan Vattenbaserade svårt om färgen har ett alkaline ph Svårt att få bort toner. Finns risk för fläckar. Flotationprocessen kan delas in i tre steg: Kollision mellan partiklar och luftbubblor. Luftmängden bestäms genom lufttrycket och bubblornas storlek bestäms genom storleken på hålen i silen som luften passerar genom. De små luftbubblorna och färgpartiklarna kommer i kontakt med varandra tillsammans med ett ytaktivt ämne. Luften tillförs oftast genom venturiventiler, (ånga pumpas in). Hur stora luftbubblorna blir är beroende på ytskiktet på massan och flödet i venturien. Partiklarna binds till luftbubblorna Hur stor kontakten blir mellan luft och färg bestäms genom hur stor turbulens som genereras. Detta avgörs av vilket bindemedel som färgen har. En mineraloljebaserad färg får en kraftigare bindning medan den blir mindre vid en latexbaserad bindning Färgpartiklarna och luftbubblorna integreras till ett skum. Luftbubblorna med färgpartiklar flyter upp 30 31

17 till ytan där de bildar ett skum som utgörs av tryckfärg, av pappersfiber, fyllnadsmedel och bestrykningspigment. Skummet tas bort från ytan. Skum fragment som bildas med små bubblor är mer stabila är de med större diameter och kollapsar inte under borttagningsprocessen. A) VATTENBASERAD FÄRG Nuvarande avfärgningstekniker är utformade för att få bort lösningsmedelsbaserad-, offsetoch djuptrycksfärg. Dessa färgtyper har en benägenhet att fastna på luftbubblorna i flotationssteget. Vattenbaserad färg innehåller bindemedel som löses i alkalint vatten. I avfärgningsprocessen bryts denna färg inte upp i färgfragment utan till färgpigment, som är extremt fina partiklar mindre än 1µm i storlek. Dessa partiklar är för små för att fastna på luftbubblorna utan de stannar kvar i vattenströmmarna. Då vattnet återanvänds flera gånger behövs bara en liten andel vattenbaserad färg i avfallspapperet för att pappersmassan ska bli gråaktig. Pappersbruk som ofta får ta emot trycksaker med vattenbaserad flexofärg och som utgör mer än 5% av den totala återvinningsmassan, använder istället tvättning för att få bort färgpigmenten. Vid tvättning av de återvunna fibrerna tas även fyllnadsmedel och troligen mindre fibrer bort, vilket resulterar i en att mängden massa krymper. Det är numera accepterat att det finns två olika typer av vattenbaserade färger, en typ som är svår att avfärga och en som går att avfärga men som i stället ur tryckteknisk synpunkt har betydligt sämre kvaliteter och av den anledningen inte används. Det finns rapporter från flera djuptryckerier som har gjort försök med att använda dessa färger men tvingats avstå beroende på den sämre tryckkvaliteten. B) UV-HÄRDADE FÄRGER OCH LACKER En del pappersbruk vill inte ta emot avfallspapper med UV-härdad färg. Skälet till detta att avfärgningen orsakar en ökning av energiförbrukningen för att få bort färgen från papperet. Dessutom blir kvaliteten på det nya papperet sämre. UV-härdad färg är mycket hård och svår att avskilja från avfallspapperet. Efter uppslutning av massan så bildar de stora flagor och prickar. Merparten av flagorna passerar igenom nästa alla typer av silar. En del av partiklarna kan tas bort genom att försöka finfördela UV-färgen, men i och med att färgen är så hård är detta svårt. Partiklarna orsakar sedan prickar i det slutliga papperet. C) LASERTRYCK Papper från kopiering och laserskrivare innehåller färg som benämns som toners, vilka förekommer som ett torrt fint pulver. Toners utgörs av pigmenterad plastpolymer. De innehåller låga koncentrationer av tillsatser som gör att de får elektrostatiska egenskaper. När papperet med tonern passerar fixeringdelen, där det är hög temperatur, smälter plast-polymeren och fixerar/binder den i pappersfibrerna. Tonern binder ihop flera pappersfibrer, vilka sedan inte flyter eller sjunker i flotationsprocessen utan stannar kvar i avfärgningsprocessen som prickar. De problem som då uppkommer överensstämmer med problemen för UV-härdade färger och lacker. Genom att tillsätta ett ytaktivt ämne vid flotationssteget så förbättras flotationen. De större partiklar som då bildas sjunker till botten och kan sedan lätt tas bort. Den här processen resulterar dock i att det blir färre pappersfibrer kvar, vilket inte är en tillfredsställande lösning. D) INKJETFÄRG Inkjetfärg är i många fall en vattenbaserad färglösning. Färgämnena är helt lösliga i vatten och kan inte separeras i flotationssteget. Färgen sätter sig istället på rena pappersfibrer och missfärgar papperet. E) VEGETABILISKA FÄRGER Offsetfärger som baseras på vegetabiliska oljor blir hårda om de utsätts för värme och solljus. Detta försvårar avskiljningen av färg från pappersfibern och orsakar en lägre ljushet på pappersmassan. Detta förvärras under sommarmånaderna. Finfördelningen hjälper till att avskilja färgen från fibrerna. Problemet är att konventionella offsetfärger kan pressas in i fibrerna under finfördelningen (dispergeringen). Massan består alltid av en blandning av olika typer av färger, vilket kan gör att det kan vara svårt att effektivt finfördela denna typ av massa. Att återvinna papper med vegetabiliska färger medför fiberförluster och högre energiförbrukning. F) FLOURISERANDE OCH METALLFÄRGER Fluoriserande- och metallfärger orsakar inga problem i avfärgningsprocessen eftersom de sällan förekommer. Men de är tekniskt sett mycket svåra att återvinna. Dessa färger innehåller dessutom pigment med olika metallföreningar som är mer eller mindre toxiska. Dessa metallrester hamnar som avfall efter avfärgningen. I en del länder hamnar de på sopberget. En del andra pappersbruk förbränner avfallet och en del av resterna försvinner därmed. Men det som blir kvar innehåller fortfarande giftiga ämnen. I vissa fall måste detta avfall hanteras på särskilt sätt. Förekomsten av metallfärger i returpapperet har sjunkit dramatiskt under senare år och därmed i avfallet från pappersbruken. Skälet till detta är bland annat att förekomsten av dessa ämnen i tryckfärger har minskat GENOMFÄRGAT PAPPER GENOMFÄRGAT PAPPER och dess pappersfiber är mycket svåra att få vitt. Själva pappersfibern är färgad och genom blekning kan en del av färgen försvinna De flesta papperstillverkare vägrar att ta emot avfallspapper med för stor mängd av genomfärgat papper. Modern blekningsteknologi kan acceptera en inblandning av 15% genomfärgat papper. En relativt liten mängd av intensivt färgade papper kan orsaka en gråaktig pappersmassa. Konsumtionen av genomfärgat papper är emellertid endast 5% av den totala papperskonsumtion FRÄMMANDE PRODUKTER DET FINNS EN TENDENS till att reklamtrycksaker och tidningar i dag alltmer innehåller dels en särskild inlaga, dels olika typer av ämnen som klistras fast i trycksaken. Ämnen som kan klistras in i trycksaken är till exempel skraplotter, kosmetikaprov i plast- eller metallförpackning, CDskivor eller andra varuprov. Vissa av dessa ämnen, till exempel metall, kan lätt sorteras bort innan trycksaken kommer till pappersbruket eller i första avskiljningssteget. Andra ämnen, som mjukplast, kan däremot ställa till stora problem vid pappersframställningen. Mindre plastpartiklar ger upphov till klibbiga ämnen/stickies som följer med massan till pappersmaskinen och blir klibbiga av den värme som finns i maskinen under torkprocessen. Detta kan resultera i banbrott och maskinstopp

18 KAPITEL 8 HUR KAN VI ÖVERVINNA PROBLEMEN? VILKA ÅTGÄRDER KAN VIDTAS AV OLIKA INTRESSENTER De är flera olika aktörer som verkar innan en idé blir till en tryckt produkt. Dessa kan illustreras med skissen här intill. Det är viktigt för de olika aktörerna att veta vilka problem som finns och i fall det kan finnas några alternativ till att använda en produkt som försvårar återvinningen.. Vad kan de olika aktörerna göra? Reklambyråer och trycksaksköpare Om du använder Vilka problem orsakar det? Konsekvenser? Finns det alternativ? Genomfärgat papper Gör det svårare att producera Det behövs noggrannare sortering Föreslå kunden nytt vitt papper Behövs mer kemikalier Vitt papper i blekningsprocessen Färgat papper Mjuka plaster i till exempel Mer avfall Mer avfall Föreslå kunden inlagor (parfymflaskor o dyl) Svårare att göra fint papper Det behövs mer kemikalier för Att inte använda dessa Ökad risk att bakterier utvecklas att separera plasten från papperet Placera produkten så att det är Påverkar tvättvattnet lätt att ta bort den från trycki pappersbruket saken Kan bli till föroreningar i massan Hårda plaster Mer avfall Föreslå kunden Mer sortering Att inte använda dessa Placera produkten så att det är lätt att ta bort den från trycksaken Metallfärger eller Tungmetaller kommer in Avfall innehållande tungmetaller Föreslå kunden fluoriserande färger i processen måste troligen sorteras bort och Använd färger utan tungkan inte återanvändas metaller Lacker/fernissa Det blir stora flingor som är svåra Svårt att få bort Använd en klar vattenbaserad UV eller tvåkomponents- att få bort från massan Fodrar mer sortering lack eller övertryckfernissa produkter Fodrar mer energi och/eller kemikalier Vegetabiliska färger Blir hårda när de åldras Svårt att få bort Det finns mineraloljebaserade Fodrar mer energi och/eller alternativ men de har andra kemikalier miljöaspekter samt arbetsmiljö-konsekvenser Stickies Limmet blir mjukt och blir till Det kan fastna i pappersbanan Det finns inga enkla svar men Varmlim klumpar andra bindningsalternativ eller Självhäftande produkter annat sätt att distribuera informationen kan vara några exempel Förläggare/tidningsutgivare Om du använder Vilka problem orsakar det? Konsekvenser? Finns det alternativ? Genomfärgat papper Gör det svårare att producera Behövs noggrannare sortering Föreslå kunden nytt vitt papper Behövs mer kemikalier Vitt papper i blekningsprocessen Färgat papper Mjuka plaster i till exempel Mer avfall Mer avfall Föreslå kunden inlagor (parfymflaskor o dyl) Gör det svårare att göra fint Behövs mer kemikalier för att Att inte använda dessa papper separera plasten från papperet Placera produkten så att det är Det finns en ökad risk för att lätt att ta bort den från tryckbakterier utvecklas saken Påverkar tvättvattnet i pappersbruket Kan bli till föroreningar i massan Hårda plaster Mer avfall Föreslå kunden Mer sortering Att inte använda dessa Placera produkten så att det är lätt att ta bort den från trycksaken Inlagor/produkter som inte är Hårda plaster Mer avfall Använd inte dessa pappersbaserade Mjuka plaster Fordrar mer sortering Placera produkten så att det är Limmer lätt att ta bort den från trycksaken Metallfärger eller Tungmetaller kommer in Avfall som innehåller tungmetal- Föreslå kunden fluoriserande färger i processen ler måste troligen sorteras bort Använd färger utan tungoch kan inte återanvändas metaller Lacker/fernissa Det blir stora flingor som är Svårt att få bort Använd en klar vattenbaserad UV eller två komponents- svåra att få bort från massan Fodrar mer sortering lack eller övertryckfernissa produkter Fodrar mer energi och/eller kemikalier Vegetabiliska färger Blir hårda när de åldras Svårt att få bort Det finns mineraloljebaserade Fodrar mer energi och/eller alternativ men de har andra kemikalier miljöaspekter samt arbetsmiljökonsekvenser Stickies Limmet blir mjukt och blir till Det kan fastna i pappersbanan Det finns inga enkla svar men Varmlim klumpar andra bindningsalternativ eller Självhäftande produkter annat sätt att distribuera informationen kan vara några exempel 34 35

19 Tryckerier Om du använder Vilka problem orsakar det? Konsekvenser? Finns det alternativ? Genomfärgat papper Gör det svårare att göra nytt För tryckeriet: Fordrar Mer sortering papper mer sortering Föreslå kunden Vitt papper Färgat papper Metallfärger eller fluoriserande Tungmetaller kommer in Avfall som innehåller tungmetaller Använd färger som inte innefärger i processen måste troligen sorteras bort och håller tungmetaller. I vissa fall kan inte återanvändas kan annan tryckmetod med andra tryckfärger användas. Bättre sortering. Lacker/fernissa Det blir stora flingor som är Svårt att få bort Försök påverka kunden att inte UV eller tvåkomponents- svåra att få bort från massan Fodrar mer sortering använda fernissa produkter Fodrar mer energi och/eller Använd en klar vattenbaserad kemikalier lack eller övertryckfernissa Sortera bättre Vegetabiliska färger Hårdnar med åldern Svåra att separera från papperet I vissa fall kan en annan tryck- 36 Kräver mer energi och/eller kemikalier metod med andra färger an- vändas. Det finns mineraloljebaserade alternativ men de har andra miljö- och arbetsmiljökonsekvenser. Stickies Limmet blir mjukt och blir till Det kan fastna i pappersbanan Det finns inga enkla svar men Varmlim klumpar andra bindningsalternativ eller Självhäftande produkter annat sätt att distribuera informationen kan vara några exempel Bookbindare med flera Om du använder Vilka problem orsakar det? Konsekvenser? Finns det alternativ? Metallfärger eller fluoriserande Tungmetaller kommer in Avfall som innehåller tungmetal- Använd färger som inte innefärger i processen ler måste troligen sorteras bort håller tungmetaller och kan inte återanvändas Lacker/fernissa Det blir stora flingor som är Svårt att få bort Försök påverka kunden att inte UV eller tvåkomponents- svåra att få bort från massan Fodrar mer sortering använda fernissa produkter Fodrar mer energi och/eller Använd en klar vattenbaserad kemikalier lack eller övertryckfernissa Sortera bättre Stickies Limmet blir mjukt och blir till Det kan fastna i pappersbanan Använd inte självhäftande Varmlim klumpar limmer Självhäftande produkter Utveckla lim som klarar av återvinningsprocessen Använd om möjligt andra sätt att binda Finns det andra sätt att distribuera? Laminering Beter sig som mjuka plaster Mer avfall För vissa tryckta produkter kan Fodrar mer energi och/eller vattenbaserade alternativ kemikalier användas Insamlingsföretag eller liknande Om du använder Vilka problem orsakar det? Konsekvenser? Finns det alternativ? Genomfärgat papper Påverkar återvinningsmöjligheten Behövs fler olika containers att Ett bättre insamlings- och Stickies lämna papper i sorteringssystem Inlagor/främmande produkter Mer sortering vid källan Ett bättre pris för det återanvända papperet kan innebära ett högre pris för pappersbruken. Men det kan också innebära att det i slutändan blir ett billigare papper för pappersköparen eftersom det blir lättare att tillverka nytt papper. Pappersbruk Om du använder Vilka problem orsakar det? Konsekvenser? Finns det alternativ? Genomfärgat papper Påverkar återvinningsmöjligheten Fordrar mer energi Producera endast vitt papper Stickies Fordrar mer kemikalier eller papper som inte är genom- Inlagor/främmande produkter färgat. Förbättra insamlingen/ sorteringen, vilket innebär att personalen behöver utbildas. Sätt press på leverantörerna av färger. Förbättra produktionsprocessen Leverantörer Om du använder Vilka problem/möjligheter ger det? Konsekvenser? Finns det alternativ? Bättre råmaterial Introducera alternativ till marknaden Bättre utrustning för att hantera Genom prissättningen kan produkter som de tänkbara kvarvarande pro- har en god återvinningsmöjlighet blemen av leverantörens pro- premieras dukter Regeringen och myndigheter Vilka problem/möjligheter ger det? Konsekvenser? Finns det alternativ? Stöd frivilliga Motivera de olika aktörerna i papper/- Det kan innebära att vi får bättre Om inte tvingande överensöverenskommelser tryckkedjan produkter samt bättre insamlings- kommelser eller lagstiftning och sorteringsmetoder Stöd utvecklandet av andra distributionsformer för information till allmänheten Trycksaksköparen/konsumenten Vilka möjligheter/problem ger det? Konsekvenser? Resultat? Fordra en mer Påverkan trycksaksproducenten-förlaget/ Ökade krav på tryckerier och Bättre slutprodukt miljöanpassad reklambyrån att göra en miljöanpassad bokbindaren att producera produkt produkt miljövänligt Sortera pappersavfallet bättre Kan resultera i lägre papperspriser 37

20 KAPITEL 9 OLIKA PRODUKTER OCH DERAS INVERKAN PÅ ÅTERVINNINGSPROCESSEN KAPITEL 10 SAMMANFATTNING Vad försvårar återvinningsprocessen? Gradering från 1-5 där 1 är stor och 5 är liten. Produkt Möjlighet att återvinna Alternativ till återvinning Affärshandlingar 4-5 Dagstidningar 5 Faxpapper som inte är vanligt kontorspapper 2 Bränn Filterpapper 1 Bränn om det är nedsmutsat Fotografisk papper 1 Skall hanteras i särskild ordning Fuktavvisande papper 5 Kan användas i kartong eller wellpapptillverkningen Färgat papper 3 Bränn eller använd i mindre kvantiteter i återvinnings processen Fönsterkuvert 3 Bränn eller använd i små kvantiteter i återvinningsprocessen Genomfärgat papper 3 Bränn eller använd i små kvantiteter i återvinningsprocessen Karbonpapper 1 Bränn Kartonger 5 Kataloger 5 Kopieringspapper 4 Kuvert med självhäftande lim 3 Bränn eller använd i små kvantiteter i återvinningsprocessen Kuvert med vattenbaserat lim 5 Matförpackningar 4-5 Om de inte är smutsiga Omlagspapper 5 Kan användas i kartong eller wellpappstillverkningen Papper med lasertryck 4 Pappersförpackningar 5 Plastlaminerade produkter 2 Bränn Post-It lappar 1 Bränn Reklamtrycksaker 5 Självhäftande limmer 1 Bränn i stället för att återvinna Säckpapper 5 Kan användas i kartong eller wellpappstillverkningen Tidskrifter/magasin 5 Vaxat papper/kartong 3 4 Wellpapp 5 Vykort 5 SEPARERING AV FÄRG FRÅN PAPPERET Vattenbaserat Vilka problem finns? Hur kan vi lösa dessa problem? UV/lasertryck Vilka problem finns? UV härdade färger Vilka problem finns? Med nuvarande teknik är det svårt att separera färgen vilket leder till en sämre papperskvalitet. Vattenbaserade färger fastnar inte i de luftbubblor som finns i flotationsprocessen. Det innebär att de finns kvar i vattenflödet i pappersbruket Eftersom vattnet används flera gånger kan en liten mängd med pappersavfall som tryckts med vattenbaserade färger få till konsekvens att pappersmassan blir grå. Information Ändra processen genom att till exempel använda andra kemikalier I stället för att använda flotation kan tvättning vara ett alternativ för att få bort färgpigmenten. Men i tvättprocessen försvinner även till exempel fyllnadsämnen vilket innebär att ytterligare massa försvinner. Därutöver behöver tvättvattnet rengöras vilket innebär samma problem som de som beskrivs ovan. De är hårda men spröda och sitter djupt i papperet. Det kräver mycket energi för att få dem att separera från papperet. UV-färger är svåra att få bort från pappersavfallet, vilket inte innebär att papperskvaliteten blir sämre men det kommer att påverka produktionen av det nya. Efter uppslutningen bildar de stora flingor som klumpar sig. Eftersom flingorna är väldigt platta kan de passera genom nästan alla silar. En del av de övriga klumparna försvinner vid finfördelningen men en del UV-färger är så hårda att klumparna blir kvar. Hur kan vi lösa dessa problem? Efterflotation, vilket innebär att det behövs ett pappersbruk som är dubbelt så stort som det som endast har ett steg. Sortera pappersavfallet i fler kategorier. Vegetabiliska färger Vilka problem finns? Jämfört med andra offsetfärger är de svåra att separera från papperet. Vegetabiliska färger blir hårda under påverkan av solljuset och atmosfären. Det innebär att de flesta 38 39