Biogas i Sverige och möjligheter för Norge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biogas i Sverige och möjligheter för Norge"

Transkript

1 Biogas i Sverige och möjligheter för Norge Teknik Miljö Aktörer Styrmedel Jörgen Held Svenskt Gastekniskt Center AB Oktober 2006

2

3 SAMMANFATTNING Det finns starka skäl för utveckling av en biogasmarknad. Biogas kan produceras på ett uthålligt sätt och bidra till försörjningstrygghet, regional utveckling, nya arbetstillfällen och minskad miljöpåverkan. Uppgraderad biogas har samma användningsområden som naturgas och kan bland annat användas för högeffektiv el- och värmeproduktion, i industriella processer och som drivmedel för fordon. Biogasmarknaden är på stark frammarsch i Europa men utvecklingen skiljer sig åt från land till land. Olika drivkrafter och styrmedel gör att det är olika sektorer och aktörer inblandade. I länder med stark jordbrukssektor har utvecklingen främst drivits med utgångspunkt från jordbruket. I Tyskland och Österrike domineras marknaden av gårdsbaserade anläggningar för i första hand elproduktion. Detta är ett resultat av de kraftfulla styrmedel som premierar elproduktion från förnybara energikällor som biogas. I Sverige har utvecklingen till stor del drivits av kommuner, renhållningsverk och gasbolag. Sverige var först ut med att uppgradera biogas till fordonsbränsle och har sedan 1999 en nationell standard för biogas som drivmedel. Uppgradering av biogas till fordonsdrift och för inmatning på gasnätet är ett område som snabbt har vuxit sig starkt. Det finns uppenbara fördelar med inblandning av uppgraderad biogas i naturgas och ledningsbunden distribution. Detta är en utveckling som nu är på gång i alltfler länder i Europa. De främsta barriärerna för utveckling av biogassystemet är relaterade till ekonomi, behovet av en uppbyggd gasmarknad och att systemet involverar många aktörer från olika sektorer. I Bjuv i södra Sverige byggs det en anläggning för biogasproduktion helt utan någon form av investeringsstöd. Förutsättningen är dock att rötsubstratet till stor del består av avfall som har en negativ kostnad och att rötresten används som ersättning för konstgödsel. Här har samspelet mellan gasbolag, livsmedelsindustri och en enskild lantbrukare fungerat väl. För att det ska vara lönsamt att odla energigrödor som sedan rötas till biogas, krävs det att biogasmarknaden har en betalningsförmåga som motsvarar det marknadspris råvaran betingar om den istället används som foder eller inom livsmedelsindustrin. En lägre betalningsförmåga kan dock accepteras om andra faktorer som till exempel möjlighet till bättre växtföljd, minskat behov av bekämpningsmedel och konstgödsel vägs in. För att biogasmarknaden ska kunna utvecklas krävs det att politiska styrmedel och olika former av stöd dels är långsiktiga, dels att de återspeglar biogasens miljö-, resurseffektivitets- och samhällsfördelar. i

4 ii

5 INNEHÅLL Sammanfattning... i Innehållsförteckning iii 1. Inledning Terminologi och begrepp Begrepp Biogas Syntesgas Biometan Bio-SNG L-gas och H-gas Europeisk biogasutveckling Tyskland Österrike Danmark Sverige Slutsatser Drivers för biogasutveckling Uthålligt (Sustainable) Försörjningstrygghet (security of supply) Klimatarbete Miljömål Nya arbetstillfällen Regional utveckling Barriärer för introduktion av biogas Ekonomi Marknad Struktur många sektorer inblandade Acceptans Synergier mellan naturgas och biogas Full avsättning minskad fackling Leveranssäkerhet Uppbyggnad av marknad och infrastruktur för gas Praktisk erfarenhet av inmatning av biogas på gasnätet iii

6 6.5 Lagringskapacitet Minskat transportarbete med ledningsbunden distribution Konkurrens Handel över gasnätet.. 13 Identifiering av sektorer och aktörer viktiga för formulering och implementering av 7. en norsk strategi för biogasutveckling Sektorer Aktörer Länkar till källor för mer information Referenser iv

7 1 INLEDNING Denna rapport är gjord av Svenskt Gastekniskt Center AB på uppdrag av ENOVA. I korthet består uppdraget av en genomgång av hur biogasen har utvecklats i Sverige och övriga Europa, vilka barriärer som överbryggts och vilket stöd och vilka styrmedel som krävts för detta. Synergier mellan naturgas och biogas behandlas och sektorer och aktörer viktiga för formulering och implementering av en strategi för norsk biogasutveckling identifieras. Rapporten har utarbetats av Jörgen Held under september och oktober månad Jörgen Held VD, Svenskt Gastekniskt Center AB 2 TERMINOLOGI OCH BEGREPP Det finns många sätt att benämna gas framställd från biomassa. Här görs ett försök att förklara de vanligaste förekommande benämningarna och några av de begrepp som används inom området. 2.1 BEGREPP Normalkubikmeter är den mängd gas som upptar en kubikmeter vid normalt atmosfärstryck, 1,01325 bar, och 0 C. Normalkubikmeter anges som Nm 3 i denna text. Koldioxidekvivalent är ett mått på mängd växthusgas. Bidraget från varje enskild gas räknas om till den mängd koldioxid som ger motsvarande växthuseffekt. Samrötningsanläggning är en anläggning där olika substrat rötas tillsammans. Det kan till exempel vara hushållsavfall och avfall från livsmedelsindustrin eller gödsel och slakteriavfall. Ton oljeekvivalent är den energimängd som motsvarar den energi som finns i ett ton olja, det vill säga, 11,63 MWh. Ton oljeekvivalent förkortas toe. Energimängden kan även uttryckas i ktoe och Mtoe och avser då kiloton respektive megaton oljeekvivalenter. Wobbeindex är ett mått som används för att karakterisera en brännbar gas. Wobbeindex 1 beräknas som kvoten mellan kvadratroten ur gasens övre eller undre värmevärde och den relativa densiteten. Relativ densitet är kvoten mellan gasens och luftens densitet vid normaltillstånd (1,01325 bar, 0 C ). Wobbeindex kan användas för att bedöma gasers utbytbarhet. Gaser med samma Wobbeindex förväntas uppträda på samma sätt vid förbränning (brännareffekt, flammans karaktär etc). 2.2 BIOGAS Biogas bildas vid mikrobiell nedbrytning av organiskt material i syrefri (anaerob) miljö. På svenska kallas processen rötning (digestion) och ibland förekommer även benämningen röt- 1(16)

8 gas. 2 Den bildade gasen består i huvudsak av metan, procent, och koldioxid, procent, och har ett effektivt värmevärde på ca 23 MJ/Nm 3. Koldioxiden kan avlägsnas genom olika metoder och benämns då uppgraderad biogas/rötgas. Biogas från deponianläggningar kallas även för deponigas (landfill gas). 2.3 SYNTESGAS Syntesgas, även kallad syngas, är en gas som i huvudsak består av kolmonoxid, CO, och väte, H 2. Förhållandet mellan CO och H 2 kan justeras genom en vattenskiftreaktion (water shift reaktion). CO + H 2 O H 2 + CO 2 Syntesgasen används som utgångsmaterial vid syntetisering till olika kolväteföreningar såsom metan, metanol, dimetyleter (DME), syntetisk diesel etc men även för framställning av till exempel ammoniak och ren vätgas (hydrogen). Syntesgas kan framställas från biomassa genom förgasning med syre (oxygen) som oxidationsmedel alternativt via indirekt förgasning. Används däremot luft som oxidationsmedel kommer den producerade gasen i huvudsak att bestå av kväve (nitrogen). Sådan gas har ett värmevärde på ca 5 MJ/Nm 3 och kallas för lågvärdesgas (low heating value gas). 2.4 BIOMETAN Är ett samlingsnamn för gaser som i huvudsak består av metan. Genom att lägga till bio är det underförstått att gasen producerats från biomassa. Biometan kan produceras genom mikrobiell nedbrytning av organiskt material under syrefria förhållanden (biogas) eller via termisk nedbrytning (förgasning) av organiskt material till syntesgas åtföljt av en metaniseringsprocess. I metaniseringen omvandlas kolmonoxid, koldioxid och vätgas till metan och vatten i en katalytisk process. 2.5 BIO-SNG SNG står för substitute natural gas. På svenska kan man även säga syntetisk naturgas men på engelska blir det lite lustigt då synthetic och natural är vandras motsatser. SNG kan produceras från till exempel kol, torv och biobränsle. Världens största anläggning för SNG heter Great Plains 3 och finns i Dakota, USA. Där produceras ca 15 TWh/år SNG från brunkol. Gasen matas ut på ett gasnät. Genom att sätta ordet bio framför SNG är det underförstått att gasen producerats från biomassa. I Güssing, Österrike finns en pilotanläggning för framställning av bio-sng 4. Kravet på gasen är att den ska vara av naturgaskvalité men eftersom det inte finns någon enhetlig standard för naturgas är begreppet SNG inte väldefinierat. 2.6 L-GAS OCH H-GAS Inom Marcogaz (Technical Association of the European Natural Gas Industry) pågår för närvarande framtagning av ett förslag till gemensamt europeiskt regelverk för inmatning av non conventional gases på naturgasnätet. Man skiljer på L-gas och H-gas. Enligt CEN-standard 2(16)

9 EN437 5 definieras L-gas som en gas med ett övre Wobbeindex mellan 39,1 44,8 MJ/Nm 3 och H-gas som en gas med ett Wobbeindex mellan 45,7 54,7 MJ/Nm 3. L-gas motsvaras av biogas med en metanhalt på ca % och H-gas av biogas med en metanhalt > 91 %. EN437 är en standard som definierar sammansättning och Wobbeindex för gaser som används för drifttester av gasapplikationer och är inte en standard som fullständigt karakteriserar gas som kan matas ut på gasnätet. 3 EUROPEISK BIOGASUTVECKLING Tillväxten inom biogassektorn har varit mycket stark de senaste åren och det är framför allt den jordbruksbaserade biogasproduktionen som har ökat. Främst i denna utveckling ligger Tyskland och Österrike, länder med en stark jordbrukssektor. Per capita har Storbritannien den allra största produktionen av biogas men detta är uteslutande deponigas. Sverige och Danmark följer Storbritannien i statistiken och i Sverige produceras huvuddelen av all biogas i landets reningsverk 6. Danmarks biogasproduktion sker till stor del vid reningsverken men även i de samrötningsanläggningar som till största delen byggdes under 1980 och 90-talet TYSKLAND Tyskland är det land i Europa som har haft störst tillväxt inom biogassektorn. Totalt finns nu (2006) mer än 3500 anläggningar i Tyskland och enligt uppgift från FAL (Forschungsanstalt für Landwirtshaft) så byggs ca 50 anläggningar per månad 8. I stort sett samtliga anläggningar använder gasen för elproduktion och i slutet av 2005 fanns 450 MW installerad effekt från biogasanläggningar. Utvecklingen har drivits av de gynnsamma villkor som man kunnat förhandla fram för inmatning av förnyelsebar el på elnätet kom den första lagstiftningen som slog fast att eldistributörerna var tvungna att köpa el från förnyelsebara källor <5MW till konkurrenskraftiga priser 9. Tabell 1: Ersättning för el från biogasanlägggningar i Tyskland enligt EEG (2004) (alla ersättningar i c/kwh) <150 kw el < 500 kw el <5 MW el >5 MW el Grundersättning Bonus för energigrödor Kraftvärmebonus Teknologibonus (bränsleceller, stirlingmotor, gasuppgradering etc.) Befintlig anläggning Ny anläggning Befintlig anläggning Ny anläggning Befintlig anläggning Ny anläggning Befintlig anläggning Ny anläggning ,5 9,9 8,9 8, (16)

10 1998 var priset för förnyelsebar el 76.5 /MWh för anläggningar <500 kw el och 63 /MWh för anläggningar >500 kw el avsattes 9.5 M för att stödja en utveckling inom bioenergisektorn och 2000 antogs EEG (Erneubare Energi Gesetz) vilket ytterligare satte fart på utvecklingen. Det senaste EEG-regelverket (2004) för tarifferna för nätinmatning visas i tabell 1 ovan. Utvecklingen har vidare gynnats av fördelaktiga lån och olika typer av bidragssystem för utveckling och uppförande av biogasanläggningar fanns ca 250 anläggningar i Tyskland och fram till 2000 hade antalet fyrdubblats till ca 1000 anläggningar. I slutet på 2006 räknar man med att det kommer att finnas ca 4000 anläggningar i Tyskland 8. I Tyskland har man börjat visa intresse för att använda biogas som drivmedel och sommaren 2006 har tysk gasindustri förbundit sig att i större utsträckning mata in biogas på naturgasnäten. 4 nya anläggningar för biogasinmatning planeras att tas i drift under ÖSTERRIKE Österrike införde 2002 liknande regler som Tyskland Tabell 2: Elpriser för el från biogas 10. för inmatning av grön el på elnätet. Tarifferna, se tabell 2, gäller för 13 år och har gjort att utbyggnaden Austrian Eco Electricity Act av biogasanläggningar tagit en liknande utveckling (2002 som i Tyskland. Redan 2003 hade man ca 120 jordbruksbaserade anläggningar och 2006 hade antalet (kw) ( ct./kwh) Inst. capacity Feed-in tariff stigit till ca 350. Förutom de lantbruksbaserade anläggningarna finns även 134 biogasanläggningar som ,5 < ,5 rötar avloppsslam, 25 industribaserade anläggningar ,5 och ca 15 anläggningar för organiskt hushållsavfall. > ,3 Totala biogasproduktionen är ca 350 miljoner m 3 /år. De lantbruksbaserade anläggningarna står för ca 50 % av den totala nationella biogasproduktionen 11. Österrike är ett av de få länderna i Europa som har utvecklat en standard för uppförande av biogasanläggningar. Anläggningarna blir allt större och 2005 var genomsnittsstorleken ca 240 kw el. I Österrike har man liksom i Tyskland genomfört omfattande uppföljningsprogram där såväl ekonomi som teknik har studerats. Tyskland har presenterat sitt uppföljningsprogram i en rapport från FAL 2006 och Österrike kommer att presenterar resultaten från sitt program under I Österrike pågår för närvarande utvecklingsinsatser för att hitta nya avsättningsmöjligheter för biogas. Uppgradering och inmatning på gasnäten är här en nyckelteknologi och 2005 startades den första anläggningen för inmatning av biogas på det Österrikiska gasnätet. 3.3 DANMARK Danmark har för närvarande ca 20 samrötningsanläggningar och ca 60 gårdsanläggningar för produktion av biogas. I Danmark finns även ett 60-tal biogasanläggningar på reningsverk, 10 större deponigasanläggningar och 5 anläggningar som behandlar industriellt avloppsvatten. Samrötningsanläggningar och gårdsanläggningar står för ca hälften av den danska biogasproduktionen. Totalt behandlas ca 1,5 Mton/år varav 0,4 Mton är organiskt industriellt avfall och 1,1 Mton är gödsel. Total gasproduktion från samrötningsanläggningarna är ca 50 miljoner m 3 biogas 12. 4(16)

11 Många av de danska anläggningarna byggdes under slutet av 80-talet då flera FoU-progam fanns för att finansiera utveckling. Danska staten tog även ansvar för uppföljningen av resultaten från anläggningarna vilket visade på både miljömässiga fördelar och socioekonomiska fördelar med biogasanläggningar. Utbyggnaden av biogasanläggningar har styrts av ett stort antal olika faktorer varav några är listade nedan. Lantbrukarna måste ha viss lagringskapacitet för gödsel på sin anläggning (6 9 månaders kapacitet) Lantbrukarna måste begränsa sin kvävetillförsel till åkrarna. Genom att leverera in gödsel till en central anläggning kan man göra sig av med en del gödsel som inte behövs för det egna jordbruket Krav på minskat kväveläckage. Genom att behandla gödseln anaerobt omvandlas nitratkväve till ammoniumkväve varvid kväveläckagen minskas. Regler har införts för inblandning av organiskt avfall i biogasanläggningar. Upp till 25 % organiskt avfall får användas och gasproduktion kan därmed ökas samtidigt som mottagningsavgifter för avfallet förbättrar anläggningens ekonomi. Förbud mot deponering av organiskt avfall Skatt på avfallsförbränning Gynnsam lagstiftning för elproduktion från biogas Investeringsstöd. Under 80-talet var investeringsstödet upp till 40 % men minskades så småningom till 20 % för att sedan helt försvinna Gynnsamma lånevillkor Skattebefrielse för biogas Utbyggnaden av anläggningar tog i princip slut 1997 då den sista större anläggningen byggdes gjordes en ny uppgörelse i Danmark rörande energimarknaden och regeringen garanterade 60 öre/kwh el för en period om 10 år för anläggningar som är i drift före Politikerna sätter stort hopp till att detta skall öka produktionen av biogas kraftigt men branschen har hittills inte visat någon större reaktion. Regeringen förväntar sig att ca 40 anläggningar skall byggas före 2008 men än så länge planeras endast ett fåtal anläggningar varav den största är planerad att uppföras i Holstebro på Jylland SVERIGE I Sverige finns det ca 240 biogasanläggningar varav flertalet är placerade på reningsverken och använder avloppsslam som råvara. Det finns ca 140 anläggningar för rötning av avloppsslam och ca 60 % av den nationella biogasproduktionen kommer från dessa anläggningar. Det finns endast ca 15 samrötningsanläggningar för rötning av organiskt avfall. Ca 10 % av biogasproduktionen kommer från dessa anläggningar. Totala biogasproduktionen uppgår till ca 1,5 TWh varav ca 10 % används som drivmedel inom transportsektorn. I Sverige har förutsättningarna för elproduktion från biogas inte varit lika goda som i till exempel Tyskland och Österrike och biogas har därför uteslutande använts för värmeproduktion och, sedan 1992, även som drivmedel. Sverige har sedan 1999 en nationell standard för biogas som drivmedel och detta har bidragit till att fordonstillverkare kunnat ta fram fordon för biogas. Sedan 1992 används biogas som drivmedel inom transportsektorn och flera städer som till exempel Linköping och Kristianstad driver hela stadens lokaltrafik med lokalt producerad biogas från reningsverk och samrötningsanläggningar. 5(16)

12 Utvecklingen inom biogassektorn i Sverige har till stor del drivits av behovet att ta om hand organiskt avfall från jordbrukssektorn och från livsmedelsindustrin. Flera av de anläggningar som byggts har som huvuduppgift att ta hand om och stabilisera organiskt avfall så att det kan återvinnas som jordförbättringsmedel och gödningsmedel inom jordbruket. Många anläggningar har fått investeringsbidrag från olika typer av statliga investeringsprogram t.ex. KLIMP (klimatinvesteringsprogrammet) och LIP (lokala investeringsprogram). 3.5 SLUTSATSER Utvecklingen inom biogasområdet i Europa har drivits av olika intressentgrupper i samhället: Lantbruksorganisationer som har problem med avsättning och användning av gödsel eller söker nya användningsområden för sin åkermark (energigrödor). Genom användning av biogödsel kan även kostnader för inköp av konstgödsel minimeras Avfallsorganisationer som ser möjligheter att stabilisera och återvinna olika typer av organiskt avfall med hjälp av anaeroba metoder. Miljöorganisationer och myndigheter som ser biogastekniken som en möjlighet att minska kväveläckage från jordbruket Industrier med organiskt belastade avloppsflöden Energiföretag som kan använda biogas för el- eller värmeproduktion eller för distribution på befintliga naturgasnät Fordonstillverkare som bygger fordon avsedda för naturgasdrift och som ser biogas som en möjlighet att ställa om till ett förnyelsebart bränsle. Vilken intressegrupp som är starkast varierar från land till land allt efter de olika nationella förutsättningarna. I länder med en stark jordbrukssektor (till exempel Tyskland, Danmark och Österrike) har utvecklingen dominerats av jordbruksintressen medan i till exempel Sverige har utvecklingen drivits av avfallsbranschen, gasbolag och regionala/lokala intressegrupper. Drivkrafterna för biogas kan i stort sett delas upp i tre kategorier (se även kap 4): Ett avfallsproblem har behövt lösas. Detta kan vara övergödning (gödsel) eller andra typer av avfallsproblem (organiskt avfall, slam från reningsverk eller industriella avloppsflöden) Energiproduktion. Olika länder har olika regelverk för olika energisektorer men många regelverk har det gemensamt att de försöker gynna en övergång till mera uthålliga energiformer t.ex. biogas Jordbruket söker nya marknader. EU s jordbrukspolitik måste på sikt ändras och jordbruket måste i större utsträckning ställas om till andra produkter än livsmedel. Biogastekniken är här en nyckelteknik. Vilken drivkraft som är starkast i olika länder beror på landets struktur och politiska förutsättningar och skiljer sig oerhört mycket vilket exemplen i detta kapitel visar. 6(16)

13 4 DRIVERS FÖR BIOGASUTVECKLING 4.1 UTHÅLLIGT (SUSTAINABLE) Biogas är ett förnybart bränsle och om mineraler och näringsämnen i rötresten återförs sluts kretsloppet. Den mängd koldioxid och vattenånga som avges är exakt den mängd som det organiska materialet tog upp när det bildades. Eftersom omloppstiden för organiskt avfall och energigrödor är kort, oftast kortare än 1 år, kan biogasen betraktas som helt koldioxidneutral. 4.2 FÖRSÖRJNINGSTRYGGHET (SECURITY OF SUPPLY) Rötsubstrat utgörs av olika former av organiskt avfall och energigrödor som finns tillgängligt lokalt. Rötsubstraten har oftast hög fukthalt och lämpar sig inte för längre transporter. Därför kan de ses som en inhemsk resurs som kan bidra till ökat oberoende av importerade bränslen, för svenskt vidkommande olja i första hand. 4.3 KLIMATARBETE Biogas betraktas som ett koldioxidneutralt bränsle, det vill säga att den koldioxid som bildas vid förbränning är samma mängd som det organiska materialet tagit upp från atmosfären när det bildades. Faktum är att beroende på rötsubstrat kan biogas faktiskt ge ett negativt tillskott. Om gödsel rötas undviks den metan som annars skulle ha avgått till atmosfären från gödselstacken. Eftersom metan är en potent växthusgas motsvarande 23 koldioxidekvivalenter blir den sammanlagda effekten en minskning av växthusgasutsläpp till atmosfären uttryckt i koldioxidekvivalenter. 4.4 MILJÖMÅL Biogasproduktion från avfall och energigrödor kan även bidra till andra miljömål såsom biologisk mångfald, minskat näringsläckage, minskad försurning etc. Rötningsprocessen är flexibel och det går bra att röta i princip vilket organiskt material som helst. Det föreligger således inget krav på att det ska vara en monokultur, tvärtom kan en blandning av olika grödor vara att föredra. Behovet av ogräsbekämpning minskar då även ogräset kan rötas. Rötresten kan sedan återföras till åkern och på så sätt minska behovet av konstgödsel. Kvävet i rötresten är bundet på ett sätt som gör det lättare för grödorna att tillgodogöra sig det jämfört med konstgödsel. Det medför att näringsläckage och risk för övergödning i vattendrag, sjöar och hav minskar. Biogas är ett rent bränsle fritt från tungmetaller och askbildande ämnen. Svavelhalten är mycket låg och det finns utvecklade låg-nox brännare för metanrika bränslen vilket medför att utsläppen av försurande ämnen, framförallt svavel- och kväveoxider är minimala. 4.5 NYA ARBETSTILLFÄLLEN Hantering av avfall, odling av energigrödor, produktion av biogas och eventuellt även uppgradering av denna bidrar till nya arbetstillfällen. En tysk undersökning genomförd av Fraun- 7(16)

14 höfer Institut redovisar att en ktoe/år biogas motsvarar 16 arbetstillfällen. IDAE i Spanien anger 26 arbetstillfällen per ktoe/år. En ktoe (kiloton oljeekvivalenter) motsvarar 11,63 GWh (gigawattimmar) eller 41,9 TJ (terajoule). Svenska gasföreningen har i en studie 14 uppskattat att en 20 %-ig övergång till biogas som fordonsbränsle motsvarande 16 miljarder Nm 3 /år skapar nya arbetstillfällen i Sverige. Gasföreningens siffror motsvarar ca 6 arbetstillfällen per ktoe/år biogas. 4.6 REGIONAL UTVECKLING Då råvaran till stora delar finns på landsbygden (gödsel, annat jordbruksavfall och energigrödor) kan biogasproduktion bidra till utveckling av regioner som normalt inte förknippas med tillväxt och nya arbetstillfällen. 5 BARRIÄRER FÖR INTRODUKTION AV BIOGAS I Sverige precis som i Norge produceras huvuddelen av biogasen idag på reningsverk och deponier. De anläggningar som i huvudsak byggts ut i Sverige sedan mitten av 1990-talet och framåt är anläggningar för samrötning av olika material som gödsel, avfall från livsmedelsindustri, slakteriavfall och hushållsavfall. Under 2005 driftsattes en anläggning i Västerås, detta är den första större biogasanläggningen i Sverige där energigrödor i form av vall ingår som rötsubstrat. 5.1 EKONOMI Den huvudsakliga barriären för byggande av biogasanläggningar är svårigheter med att få tillräckligt god ekonomi. En biogasanläggning är komplex, vilket medför högre investeringskostnad per behandlingskapacitet än för alternativa avfallsbehandlingsmetoder som kompostering och förbränning. Samtidigt har biologisk behandling i form av rötning flera fördelar som produktion av förnybar energi (jämfört med kompostering) och återföring av näringsämnen (jämfört med avfallsförbränning). För att främja produktion och användning av biogas krävs tydliga och långsiktiga styrmedel, samt satsningar på forskning och utveckling för att stärka biogassystemets konkurrenskraft. I Sverige har styrmedlen utgjorts av investeringsstöd, samt olika styrmedel för ökad användning av biogas. Investeringsstöd till biogasanläggningar från den svenska staten delades tidigare ut via det lokala investeringsprogrammet (LIP), idag sker utdelning via klimatinvesteringsprogrammet (KLIMP). Något som kan försvåra introduktionen av fler biogasanläggningar är en ökad råvarukostnad. Anläggningar som idag samrötar olika avfall får en intäkt från behandlingsavgifter. I takt med att fler anläggningar byggs hårdnar konkurrensen om substratet. En trolig utveckling är att anläggningarna med tiden får allt mindre betalt för behandling av substrat. När det gäller nya substrat som energigrödor får anläggningen istället betala för dessa. Användning av biogas stöds i Sverige genom att den är skattebefriad. Elektricitet producerad från biogas ingår i systemet för handel med elcertifikat, vilket medför en extra intäkt på ca 0,2 kr/kwh, utöver intäkten från försäljning av elektriciteten. För att använda biogas som drivmedel eller för att föra in biogasen på gasnätet behöver gasen renas från vatten och svavelväte och uppgraderas genom avskiljning av koldioxid. Kostnaden för detta är i Sverige ca 1-1,5 kr/nm 3 renad gas 15. Svensk Biogas i Linköping 16 uppger en 8(16)

15 produktionskostnad på under 3,90 kr/nm 3. En nackdel med dagens tekniker är att för små anläggningar blir den specifika kostnaden hög. Det finns möjlighet att reducera investeringskostnaden för dessa anläggningar. Det visar bland annat en enkätundersökning som Svenskt Gastekniskt Center AB gjort där tre leverantörer tillfrågades. Sänkta kostnader kan bli ett resultat av optimering och standardisering. I Sverige finns det en rad styrmedel för att främja användningen av förnybara drivmedel, som biogas. Bland annat är förnybara drivmedel skattebefriade till 2013, enbart moms tas ut på försäljningsvärdet. Gasbilar som används som tjänstebilar har 40 % reduktion på förmånsvärdet till år För etanolbilar är denna reduktion enbart 20 %. Därutöver finns andra förmåner som fria parkeringsavgifter i vissa städer och undantag från trängselskatt vid försöken med detta i Stockholm i år. Från 1 oktober 2006 beskattas nya fordon i Sverige utifrån fordonets drivmedel och koldioxidutsläpp och inte som tidigare då det baserades på vikt och drivmedel. Detta kan medföra ca 30 % reduktion på skatten för fordon med alternativa drivmedel. 5.2 MARKNAD Biogasanläggningar lokaliseras ofta, av naturliga skäl, långt ifrån tätbebyggda områden. Detta gör att gasen finns långt ifrån möjliga avsättningsområden. Genom att föra ut biogasen på gasnätet knyts produktion och användning ihop. I Tyskland finns ca biogasanläggningar, huvuddelen gårdsanläggningar. Det vanligaste användningsområdet i Tyskland är elproduktion. Ofta används inte all värme då det inte finns avsättning vid anläggningen. En möjlighet är att föra ut gasen på gasnätet och istället producera elektricitet där det finns ett värmebehov. I år kommer fyra anläggningar att driftsättas i Tyskland där biogas skall matas ut på gasnätet. Biogas används i gasbilar som även kan drivas med naturgas. I Sverige benämns biogas och naturgas som används som drivmedel fordonsgas. För att använda gas som drivmedel behövs en infrastruktur med tankställen. Här är det en hönan och ägget -situation. Det vill säga, finns det inga tankställen går det inte att sälja gasbilar och används inga gasbilar är det inte lönsamt att bygga tankställen. I Sverige har gasleverantörer tagit initiativ till att bygga upp en marknad för fordonsgas, dels genom att bygga tankstationer, dels genom att sälja in konceptet med fordonsgas till kunder. Idag (2006) finns drygt 70 publika tankstationer för fordonsgas i Sverige. Tätast är det mellan tankstationerna på västkusten vid gasnätet, men biogasen möjliggör även tankstationer där det inte finns något gasnät, exempelvis i Stockholm. I Stockholm har det under sommaren och hösten 2006 uppstått problem då antalet fordon har ökat i snabb takt, vilket medfört att infrastrukturen för gas inte är tillräcklig. Biogas transporteras ut till tankstationerna i staden på växelflak med lastbil. När det under sommaren tillkommit flertalet taxibilar och sopbilar har belastningen på tankstationerna varit hög och gasen på tankstationerna tagit slut. Detta är en mycket olycklig situation som skapar negativ publicitet. AGA Gas som bygger tankstationer i Stockholm arbetar för att bygga ut fler tankställen. Andra faktorer som försvårar införandet av gasbilar är en okunskap hos allmänheten om drivmedlet, kort räckvidd för gasdrivna personbilar, merkostnad för nya gasfordon, samt att det inte finns gasbilar för alla behov. För ett antal år sedan fanns det en osäkerhet kring andrahandsvärdet för gasbilar, vilket då gav en osäker ekonomisk kalkyl. I dag kan det konstateras att andrahandsmarknaden har kommit igång och gasfordonen är eftertraktade. En annan problematik som tidigare fanns i Sverige var att det krävdes en rad olika kort för att tanka på 9(16)

16 tankstationerna, då lokala aktörer hade sin egen betalningsrutin. Även om lokala kort finns kvar på vissa håll så har situationen idag förbättras då betalkort som Visa och Mastercard i högre grad går att använda. 5.3 STRUKTUR MÅNGA SEKTORER INBLANDADE En svårighet vid utbyggnad av biogasanläggningar är att många aktörer är inblandade och det krävs att samtliga är positiva och engagerade i projektet. Som exempel kan samrötningsanläggningarna som byggts ut i Sverige under senare år beskrivas. För det första krävs en aktör som driver införandet och sedermera äger biogasanläggningen. Detta har exempelvis varit kommunala eller privata avfallsbolag, kommunala förvaltningar eller nybildade bolag med intressenter i anläggningen. Nästa grupp av aktörer är de som levererar substrat till anläggningen, det kan vara lantbrukare (gödsel, energigrödor etc), livsmedelsindustri och avfallsbolag (organiskt hushållsavfall). I flera fall är det även lantbrukare som är mottagare av produkten efter rötning, biogödseln. Alternativt avvattnas produkten och säljs som jordförbättringsmedel. Ska gasen användas till drivmedel eller matas in på gasnätet kan det krävas att gasbolag engageras i projektet. I flera fall är det samma företag som driver biogasanläggningen som förädlar biogasen till drivmedel och säljer den. I Bjuv i södra Sverige har detta samspel mellan olika aktörer fungerat väl och anläggningen för biogas, uppgradering och inmatning på gasnätet byggs helt utan något investeringsstöd. I anläggningen rötas avfall från livsmedelsindustrin tillsammans med svingödsel från Vrams Gunnarstorps gods. E.ON Gas Sverige AB köper gasen och är även delägare i anläggningen. Rötresten används som gödning på de åkerarealer som tillhör Vrams Gunnarstorps gods. 5.4 ACCEPTANS Att finna en lokalisering för en biogasanläggning kan ibland vara mycket svårt. Närboende kan ställa sig negativ till en anläggning baserat på oro för lukt, ökad trafik i området och misstänksamhet som ofta riktas mot ny teknik. För att motverka detta och öka kunskapen hos allmänheten behövs mycket information, gärna redan i ett tidigt stadium. 6 SYNERGIER MELLAN NATURGAS OCH BIOGAS 17 Det finns starka synergier mellan naturgas och biogas. Lite förenklat kan man säga att naturgasen står för volym, uppbyggnad av infrastruktur och marknad medan biogas står för det förnybara och uthålliga. I Sverige blandas uppgraderad biogas med naturgas och distribueras via gasnätet i Laholm/Båstad och Helsingborg. Innan årets slut kommer även uppgraderingsanläggningar i Bjuv och Göteborg att leverera uppgraderad biogas till gasnätet. 6.1 FULL AVSÄTTNING - MINSKAD FACKLING Den mängd biogas som produceras överensstämmer inte alltid med behovet och det är inte ovanligt att överskottsgas facklas bort gjorde Sweco en studie 18 där man antog att biogasproduktionen inom 8 olika kommuner var representativ för Sverige i helhet. I den studien kom man fram till att ca 0,2 TWh biogas facklades bort under 2003 vilket motsvarar ca 14 procent av produktionen. RVF:s statistik över deponigasanläggningar visar liknande siffror, 10(16)

17 50 GWh av totalt 420 GWh eller 12 procent facklades bort Även om det inte finns några heltäckande uppgifter kan man konstatera att en icke försumbar del biogas facklas bort på grund av denna mismatch. Ett alternativ till fackling är att uppgradera biogasen till naturgaskvalité och tillföra den till gasnätet. Då fås avsättning för all den producerade biogasen. 6.2 LEVERANSSÄKERHET Det är optimalt att använda gasformiga bränslen där de gör mest nytta, det vill säga i applikationer där högeffektiv omvandlingsteknik kan användas. Det gäller i första hand elproduktion och industriella processer där alternativ med fasta eller flytande bränslen är mindre effektiva eller inte användbara. För dessa applikationer är leveranssäkerhet av yttersta vikt. Biogasproduktion i en anläggning varierar beroende på de betingelser de anaeroba bakterierna arbetar under. T.ex. varierar produktionen med temperatur och variation i sammansättningen på det substrat som rötas. Under ogynnsamma förhållanden kan biogasproduktionen upphöra helt och hållet. Andra problem som t.ex. jäsning och skumning kan också uppstå. För att garantera leveranssäkerhet är någon form av back-up nödvändig. Med inmatning på gasnätet får man denna back-up per automatik. Inkoppling på gasnätet innebär att naturgas finns tillgänglig och kan dels jämna ut variationer i biogasproduktionen, dels ersätta eventuellt produktionsbortfall. 6.3 UPPBYGGNAD AV MARKNAD OCH INFRASTRUKTUR FÖR GAS För att etablera en gasmarknad lokalt krävs det att gas av önskad kvalité finns och är tillgänglig samt kan levereras med stor säkerhet. Det vill säga. produktionskapacitet och leveranskapacitet måste stämma överens. Därför är det en oerhörd fördel för biogasen om naturgasen etablerar och bygger upp en gasmarknad och biogasen sedan gradvis fasas in i den takt produktionskapaciteten byggs ut. Det är viktigt att förstå att naturgas och biogas inte står i motsatsförhållande till varandra, snarare är det tvärtom. Naturgasen bygger upp en marknad och är med och tar kostnaden för uppbyggnad av infrastruktur för gasformiga bränslen. Biogasen å andra sidan är med och bygger upp en gasmarknad där det inte är ekonomiskt försvarbart med ledningsbunden distribution. Tankställen för biogas är ett bra exempel på detta. Biogasen har också bidragit till att gasdrivna fordon vunnit politiskt gehör, till exempel sänkt förmånsbeskattning för gasdrivna bilar. 6.4 PRAKTISK ERFARENHET AV INMATNING AV BIOGAS PÅ GASNÄTET 19 Laholms biogasanläggning tar emot gödsel, slakteriavfall och hushållsavfall som sedan samrötas till biogas och biogödsel (rötresten). Anläggningen byggdes 1992 för att minska problem med övergödning i området. Biogasen användes för el- och värmeproduktion. Vintertid räckte biogasproduktionen inte till och sommartid facklades överskottsgas bort. I slutet av 90- talet bestämde man sig för att titta på möjligheten att uppgradera biogasen och mata ut den på det lokala gasnätet i Laholm och Båstad började injektering av uppgraderad biogas på gasnätet. Produktionsanläggningen ägs av Laholm Biogas AB samägt av Vallberga Lantmän, Södra Hallands Kraft AB och Laholm stad. Uppgraderingsanläggningen ägs av E.ON Gas Sverige AB. 2002/2003 byggdes anläggningen ut och produktionskapaciteten ökade från 15 11(16)

18 GWh/år till 25 GWh/år. Totalt ersätter den uppgraderade biogasen ca 25 procent av den lokala naturgasanvändningen i Laholm. Uppgraderingsanläggningen som är en pilotanläggning har drabbats av en del driftsstörningar av teknisk art och under sommaren 2005 var anläggningen stängd ett par veckor för åtgärder. Då fungerade naturgasen som back-up. Laholm är ett ypperligt exempel på de fördelar inmatning på gasnätet medför. 100 procent utnyttjande av biogasen. Ingen gas behöver facklas bort. 100 procent avsättning trots drastiskt förändrad produktionskapacitet. Avsättningsmöjligheterna på gasnätet har lett till ökad biogasproduktion på naturgasens bekostnad. Leveranssäkerhet för gaskunderna då biogasproduktionen varierar eller upphör helt på grund av driftsstörningar. I Helsingborg blandas biogas från Filborna rötningsanläggning in på gasnätet sedan Göteborg är den region som satsat hårdast på biogas och biogas har sedan länge blandats in på stadsgasnätet. Nu bygger man Sveriges för närvarande största uppgraderingsanläggning av biogas, 50 GWh/år, för inblandning i naturgas på gasnätet. I Bjuv byggs, som tidigare nämnts i kapitel 5.3, en anläggning på 21 GWh/år biogas där avfall från livsmedelsindustrin samrötas med svingödsel. Den uppgraderade biogasen kommer att injekteras och blandas med naturgas i det lokala gasnätet. 6.5 LAGRINGSKAPACITET Det finns ytterligare en fördel med att ha biogasproduktionen inkopplad mot gasnätet som sällan lyfts fram i debatten, nämligen lagringsförmågan i gasnätet. Det är tekniskt möjligt att mata in uppgraderad biogas på stamnätet. Stamnätet i Sverige är dimensionerat för 80 bar och har en undre kritisk trycknivå på 30 bar. 30 bar är det tryck som krävs för att garantera driften för vissa gasturbinanläggningar. Teoretisk innebär det att skillnaden mellan den mängd gas som finns i stamnätet vid 80 respektive 30 bar utgör en buffert. I realiteten opererar stamnätet mellan 65 och 45 bar vilket ger en buffert om ca 2 miljoner Nm 3 enbart i själva stamnätet. Utöver detta finns det lagringskapacitet i de lokala gasnäten och i det underjordiska gaslager om 10 miljoner Nm 3 i Skallen i Halland som är anslutet till gasnätet. Genom inkoppling på nätet kommer biogasen i åtnjutande av denna lagringskapacitet. För biogasanläggningar som inte är inkopplad mot nätet är alternativet är att bygga upp lagringskapacitet vid respektive biogasanläggning för att hantera variationer i produktion och behov. Detta är förenat med stora kostnader. 6.6 MINSKAT TRANSPORTARBETE MED LEDNINGSBUNDEN DISTRIBUTION Det är viktigt att påpeka att distribution via gasnätet innebär att transport av bränsle till slutanvändare minskas i motsvarande grad. Visserligen krävs det ett transportarbete för att samla ihop rötsubstratet och transportera det till biogasanläggningen men det är ingen skillnad mot till exempel ihopsamling och transport av spannmål till en etanolanläggning. Etanolen behöver sedan transporteras till en anläggning där den kan blandas med bensin och sedan vidare med tankbil till tankställen för bensin alternativt E85. Samhällsnyttan av minskat transportarbete 12(16)

19 är stor. Det medför till exempel lägre utsläpp av hälsovådliga emissioner och koldioxid. Det medför även en högre trafiksäkerhet och mindre slitage på vägnätet. Risk för olyckstillbud och kontaminering av grundvatten eller skyddsvärda områden som kan uppstå i samband transport av till exempel bensin och diesel undviks helt och hållet med ledningsbunden distribution. 6.7 KONKURRENS I somliga delar av Sverige har den biogas som används som fordonsgas följt bensinpriset uppåt. Det finns många olika skäl för detta men den marknadsmekanism som bäst dämpar prisökningar är konkurrens. För att åstadkomma konkurrens krävs det att mer än en leverantör kan leverera gas till en och samma lokala marknad. Inmatning av biogas på gasnätet ger alla inkopplade leverantörer möjlighet att leverera biogas till samtliga lokala gasmarknader anslutna till gasnätet. 6.8 HANDEL ÖVER GASNÄTET Sedan 2003 är gasmarknaden öppen för annan gas än naturgas. Detta gäller främst biogas men även andra typer av gaser till exempel gruvgas, vätgas och SNG kan nu matas ut på naturgasnäten. Regelverken för detta är olika i olika länder men baseras på EU-direktiv 2003/55/EC 20. Vissa länder, t.ex. Tyskland, Schweiz och Frankrike har tagit fram nationella regelverk för inmatning på nätet. För att biogasen ska kunna konkurrera med naturgasen är det dock viktigt att biogasens miljö-, resurs- och samhälleliga fördelar återspeglas i de styrmedel och skatter som avser främja övergången till ett mer hållbart energisystem. 7 IDENTIFIERING AV SEKTORER OCH AKTÖRER VIKTIGA FÖR FORMULERING OCH IMPLEMENTERING AV EN NORSK STRATEGI FÖR BIOGASUTVECKLING 7.1 SEKTORER Avfallshantering På reningsverk produceras biogas när slammet rötas för att reducera slamvolymerna. Dessa anläggningar står idag för en stor del av biogasproduktionen både i Sverige och Norge. Samtidigt är biogasproduktionen inte huvudsyftet med verksamheten, vilket medför att det vanligtvis finns stora möjligheter att optimera processen för ökad biogasproduktion. Privata avfallsbolag, kommunala avfallsbolag eller kommunala förvaltningar kan dels stå för insamling av organiskt matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker till biogasanläggningar, dels vara ägare eller delägare i biogasanläggningar. 13(16)

20 Jordbruk Lantbruket är både en möjlig råvaruleverantör till biogasanläggningen i form av gödsel och energigrödor, samt en avnämare till den biogödsel som produceras. Odling av ettåriga energigrödor för biogasproduktion kan bidra till en bättre växtföljd, biologisk mångfald och minskat näringsläckage samt ett öppet jordbrukslandskap. Enskilda lantbrukare och regionala lantbruksföreningar kan även ta en mer aktiv roll och investera i anläggningar och därmed ta sig högre upp i förädlingskedjan och bli energiproducent, inte enbart råvaruleverantör. Livsmedelsindustrin Organiskt avfall från livsmedelsindustri är ett intressant substrat för biogasanläggningar. I Sverige finns även exempel på att livsmedelsindustri varit ägare eller delägare i biogasanläggning (Linköping, Swedish Meats). Transportsektorn Biogas fungerar som ett utmärkt drivmedel i bussar och andra fordon. Kommuner kan ställa hårda miljökrav på kollektivtrafik, eller insamling av avfall och på så sätt främja användningen av biogas. För att få en god ekonomi i en biogasanläggning, med rening av biogas till drivmedel är den baslast som stadsbussar eller renhållningsfordon utgör väsentlig. Gasindustri Gasindustrin kan köpa biogas från biogasanläggningar, för användning lokalt eller för inmatning på gasnätet. I Sverige finns exempel på att gasindustrin gått in vid olika steg i biogassystemet, som delägare i biogasanläggningar, som ägare av gasreningsanläggning för förädling av gasen, eller som köpare av biogas av naturgaskvalitet. Gasindustrin har även en viktig roll i utbyggnaden av tankstationer för biogas och naturgas. 7.2 AKTÖRER Utöver de aktörer som ingår i sektorerna beskrivna i kapitel 7.1 finns behov av en rad andra aktörer vid implementering av biogassystem. Staten För att främja produktion och användning av biogas krävs långsiktiga styrmedel. Det kan vara styrmedel som gynnar uppbyggnad av produktionsanläggningar (investeringsstöd) och användning (skattebefrielse). Det är även viktigt att det finns en politisk acceptans för den infrastruktur för gasformiga bränslen som krävs. Statliga insatser avseende forskning, utveckling och demonstration är en förutsättning för kunskapsuppbyggnad och utbildning av kompetenta personer. Det är viktigt att det finns en rekryteringbas av utbildade personer för implementering, marknadsuppbyggnad och utveckling av biogassystemet. Branschorganisationer - nationellt Branschorganisationer kan arbeta för erfarenhetsutbyte, utbildning och kunskapsspridning, acceptansfrågor, intressebevakning och säkerhetsfrågor. En rad olika branschorganisationer berör biogasfrågor, i Sverige är det framförallt organisationer för energigaser, avfall och avloppsreningsverk. 14(16)

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Anneli Petersson, Dr. Svenskt Gastekniskt Center AB Svenskt Gastekniskt Center SGC samordnar gastekniskt utvecklingsarbete.

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Biogas ger nya exportmöjligheter

Biogas ger nya exportmöjligheter Part financed by the European Union European Regional Development Fund Biogas ger nya exportmöjligheter Energitinget 2012-06-12 Bengt Malmberg Sustainable Business Hub Part financed by the European Union

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 1 Stockholms läns landsting Regionplanekontoret Martin Valleskog Box 4414 8-692 18 42 martin.valleskog@gasforeningen.se 12 69 STOCKHOLM Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 21 Svenska Gasföreningen

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Frågor och svar om biogas Mer information:

Frågor och svar om biogas Mer information: Miljöbilar i Stockholm är en satsning inom Stockholms Stad med syfte att snabba på övergången till miljöbilar och förnybara fordonsbränslen. Frågor och svar om biogas Mer information: Björn.hugosson @miljo.stockholm.se

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Svenskt Gastekniskt Center AB

Svenskt Gastekniskt Center AB Malmö 2013-09-18 Svenskt Gastekniskt Center AB PROGRAMRÅDET Fokusgrupp Förgasning och bränslesyntes Strategi för Fokusgrupp Förgasning och bränslesyntes 2013 Medlemmar I Fokusgrupp Förgasning och bränslesyntes

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19 Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19-1 - INLEDNING Kristianstad är tillväxtmotor i Skåne Nordost. Öresundsregionen har en stark tillväxt i Sverige och anges i många

Läs mer

Biogas ett stort steg mot det hållbara samhället.

Biogas ett stort steg mot det hållbara samhället. Biogas ett stort steg mot det hållbara samhället. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas 1 Ett smart sätt att trygga energiförsörjningen. Behovet av att ersätta fossila energislag med förnybara blir allt

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Frågor och svar om biogas

Frågor och svar om biogas är en satsning inom Stockholms Stad med syfte att snabba på övergången till miljöbilar och förnybara fordonsbränslen. Mer information: Frågor och svar om biogas Miljöförvaltningen, Box 380 24, 100 64 Stockholm,

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Biogas som drivmedel Östersund

Biogas som drivmedel Östersund Biogas som drivmedel Östersund Kommunens klimatmål i Agenda 21 och i miljöledningssystem 75% av kommunförvaltningens fordon och motorredskap ska vara anpassade för och drivas med förnyelsebara bränslen..

Läs mer

Biogas. Ren naturkraft.

Biogas. Ren naturkraft. Biogas. Ren naturkraft. 02 Biogas - ren naturkraft Biogasstationer. AGA Gas AB distribuerar, bygger och sköter biogas och biogasstationer. Tankställen sätts upp i samarbete med Statoil, OKQ8, Shell, Preem,

Läs mer

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Aktuellt på biogasfronten Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Produktion och användning av biogas år 2012

Produktion och användning av biogas år 2012 Produktion och användning av biogas år 2012 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens

Läs mer

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi REMISSYTTRANDE 2011 04 04 N2009/5373/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne

Biogas Sydöstra Skåne Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av:

Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av: Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av: Regionförbundet Jämtlands län lena.wiklander@biomil.se Projektnamn/Ärende: Datum: Ver.-/Ändr.:

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10%

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10% Klimatmål 2020 Förnybar energi till transporter = 10% Uppnått 2020 Förnybar energiproduktion minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta 2020 Energieffektivisering + 20% Sveriges mål 2050 Nettobidrag

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15

Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15 Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15 Sveriges energitillförsel - 630 TWh Kol 28 TWh Kärnkraft 210 TWh Olja 197 TWh Vindkraft 1 TWh Värmepumpar 6 TWh Gas 12 TWh Vattenkraft 73 TWh Biobränsle

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013 Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och

Läs mer

Energigaserna. Fakta om biogas fordonsgas gasol naturgas vätgas

Energigaserna. Fakta om biogas fordonsgas gasol naturgas vätgas Energigaserna om biogas fordonsgas gasol naturgas vätgas Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. Energigas Sverige branschorganisationen

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Biogasdag för lantbrukare Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Presentationen i korthet Produktion och användning av biogas 2013 Marknaden för biogas Framtiden och potentialen Aktuellt

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Vad kan dagens biogasaktörer vinna på att marknaden för vätgastekniker växer?

Vad kan dagens biogasaktörer vinna på att marknaden för vätgastekniker växer? Vad kan dagens biogasaktörer vinna på att marknaden för vätgastekniker växer? Stefan Liljemark och Anna Pettersson Vattenfall Power Consultant 2007-02-08 Biogas och vätgas som fordonsbränsle De svenska

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus Skånes Energiting 2011-06-09 Leif Persson, Terracastus NSR NSR:s och dess ägarkommuner ägarkommuner Betjänar 6 kommuner 236 000 invånare och industri NSR:s biogasstrategi Skapa affärs- och miljönytta

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Leveransavtal med Stockholm Gas AB

Leveransavtal med Stockholm Gas AB 1(3) Datum 2009-06-03 Vår referens Ann-Sofie Chudi 08 686 3957 Identitet Styrelsen Leveransavtal med Stockholm Gas AB Ärendet Ett förslag till avtal om leverans av biogas har arbetats fram mellan AB Storstockholms

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Utveckling av infrastruktur och marknad för biogas i fordon i Sjuhäradsområdet 610305 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationell konkurrenskraftig kompetens för innovation

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Kristianstad. Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se

Kristianstad. Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se EU 20/20/20 Targets CO 2 : 20% reduction relative to 1990. EU will be willing to put this goal up to 30% if the US, China and India make similar commitments

Läs mer

NATURGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

NATURGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas NATURGAS Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om naturgas Naturgasen är den största energigasen i Sverige. Hälften av naturgasen används inom industrin. Den är också viktig vid produktion

Läs mer

Clean Vehicles. 95.000 miljöfordon 10 %! Erfaringer frå Stockholm. 75 % av bensinstationerna!

Clean Vehicles. 95.000 miljöfordon 10 %! Erfaringer frå Stockholm. 75 % av bensinstationerna! Miljöbilar i Stockholm Erfaringer frå Stockholm Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Berekraftig energiframtid, Ålesund 10. februar 2010 95.000 miljöfordon 10 %! 75 % av bensinstationerna! 10 % förnybart

Läs mer

BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare?

BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare? BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare? Daniel Hagberg, Kalmar 4 juni -08 10 partners från 9 länder NELEEAC England, London Koordinator ANATOLIKI Grekland MEA- Bulgarien

Läs mer

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogas i Sundsvall Bräcke Biogaskombinat MittSverige Vatten AB. Biogas i Sundsvall Bräcke Ragunda Ånge Timrå MittSverige Vatten AB Folke Nyström Utvecklingschef för avlopp Sundsvall Nordanstig Vattentjänster i Sundsvall, Timrå

Läs mer

När kunderna ställer. miljökrav

När kunderna ställer. miljökrav När kunderna ställer miljökrav Det miljöcertifierade företaget kan ta ett steg till Det är vanligt att kunder ställer krav på sina leverantörer och vill veta hur miljöarbetet i verksamheten bedrivs för

Läs mer

Fordonsgas. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

Fordonsgas. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Fordonsgas Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Fordonsgas Fordonsgas är ett avsevärt mycket renare bränsle än bensin och diesel. Behovet av alternativa drivmedel blir allt mer aktuellt ur flera perspektiv

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi lever på en planet med ändliga resurser. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

Tillsammans kan vi bygga det hållbara samhället. Anna Grauers, E.ON Gas Sverige AB 14 maj 2013

Tillsammans kan vi bygga det hållbara samhället. Anna Grauers, E.ON Gas Sverige AB 14 maj 2013 Tillsammans kan vi bygga det hållbara samhället Anna Grauers, E.ON Gas Sverige AB 14 maj 2013 Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 72 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer