Nationalism i Skottland och Wales

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Statsvetenskap 3 Kandidatuppsats, VT 14 Nationalism i Skottland och Wales En studie av nationella identiteter hos Scottish Nationalist Party och Plaid Cymru. Nationalism in Scotland and Wales A study of national identities of the Scottish Nationalist Party and Plaid Cymru. Författare: Sigrid Jansson Handledare: Jörgen Ödalen Antal ord: 11985

2 Abstract In September 2014 Scotland is holding a referendum about independence from Great Britain. This means that the union that has existed for more than 300 years might be dissolved within the next couple of years. The Scottish Nationalist Party has since they gained majority in the Scottish Parliament in 2011 actively been working for an independent Scotland. Their Welsh counterpart, Plaid Cymru, has not come as far in their quest for independence even though it is their long- term goal. The aim of this bachelor thesis is to examine and analyse how nationalism in Scotland and Wales is expressed by the largest nationalist parties in Scotland and Wales: Scottish Nationalist Party and Plaid Cymru (The Party of Wales), and how they view their relationship with Great Britain. In my analysis, I have used Robert Haesly s theory concerning national identities in Scotland and Wales. He has distinguished six different types of national identities in Scotland and Wales that I will use in my own analysis, with a few modifications. My hypothesis is that SNP and Plaid Cymru have different views on nationalism and national identities, which affects how they view independence and thus their relationship with Great Britain as a union. My conclusion is that the two parties are more alike than what I had anticipated. They share almost the same view on the relationship to Great Britain and their national identities are much alike as well, with a few exceptions. Keywords: Nationalism, National Identity, Great Britain, Scottish Nationalist Party, Plaid Cymru.

3 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR:... 2 METOD:... 2 VAL AV MATERIAL OCH KÄLLKRITIK:... 4 DISPOSITION:... 5 AVGRÄNSNINGAR:... 5 TEORI... 6 TEORIER OM NATIONALISM:... 6 NATIONALISM OCH NATIONELLA IDENTITETER I SKOTTLAND OCH WALES:... 8 ANALYSINSTRUMENT: UNDERSÖKNING BAKGRUND Skottland och Storbritannien: Scottish Nationalist Party: Wales och Storbritannien: Plaid Cymru (The Party of Wales): SJÄLVSTÄNDIGHET OCH NATIONELL IDENTITET: Wales: Skottland: RELATIONEN TILL STORBRITANNIEN: Wales: Skottland: RESULTAT SLUTSATSER REFERENSFÖRTECKNING:... 38

4 Inledning I dagens läge består Storbritannien av England, Skottland och Wales. Detta kan dock komma att förändras inom en inte alltför lång framtid då Skottland senare i år ska ha en folkomröstning om huruvida de vill bli självständiga från Storbritannien eller fortsätta som en del av gemenskapen. I oktober 2012 kom Englands premiärminister David Cameron och Skottlands försteminister Alex Salmond överens om, i det avtal som kallas The Edinburgh Agreement, att Skottland ska få hålla en folkomröstning i frågan hösten Trots att Storbritannien är en enhetsstat så har de olika delarna en relativt hög grad av självständighet, framför allt på grund av den ökade decentraliseringen som genomfördes i slutet av talet. Skottland har sedan 1997 ett eget parlament. Även Wales har sedan år 1997 en egen nationell församling, den har dock inte lika stora befogenheter som det skotska parlamentet. 2 År 2011 fick Scottish Nationalist Party (SNP) egen majoritet i Skottlands parlament och har sedan dess arbetat aktivt för att få till en folkomröstning i självständighetsfrågan. 3 Medan SNP arbetar för ett självständigt Skottland så har dess walesiska motpart Plaid Cymru (The Party of Wales) inte kommit lika långt i frågan kring ett självständigt Wales även om det är partiets långsiktiga mål. Plaid Cymru har heller inte majoritet i den walesiska församlingen. 4 Det jag vill undersöka i den här uppsatsen är hur nationalismen tar sig uttryck i Skottland och Wales med utgångspunkt i respektive lands största nationalistiska parti. Jag vill se hur nationalismen skiljer sig åt i de två länderna och jämföra vilka argument de två partierna har för självständighet. Jag vill också undersöka hur de ser på relationen till Storbritannien så som nationen är uppbyggd idag samt hur de ser på en framtida relation. 1 The Scottish Government, on- independence ( ) 2 Nationalencyklopedin, Storbritannien: statsskick och politik, och- politik ( ) 3 Scottish Nationalist Party, us ( ) 4 Plaid Cymru, history/ ( ) 1

5 Anledningen till att jag har valt att fokusera på Storbritannien och just Skottland och Wales är dels för att det är intressant att jämföra nationalismen i två länder som är så tätt sammanlänkade som de ändå är i och med att de båda är en del av Storbritannien, dels för att se hur de ser på relationen till Storbritannien som nation, det vill säga hur de ställer sig till unionen i förhållande till sin egen självständighet. Jag anser att mitt ämne är både statsvetenskapligt relevant och aktuellt. Statsvetenskapligt relevant då det anknyter till teoribildningar om nationalism och tar upp frågor som rör styrningen av en stat som består av ett flertal mer eller mindre autonoma delar. Aktuellt då nationalismen i Europa har fått ett uppsving i ett flertal länder under senare år och aktuellt i Storbritannien på grund av den stundande folkomröstningen. Syfte och frågeställningar: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka nationalismen i Skottland och Wales och hur den tar sig uttryck hos de största nationalistiska partierna Scottish National Party och Plaid Cymru, samt hur det går att relatera till partiernas syn på självständighet från Storbritannien. Mina frågeställningar är: 1. Vilka argument har SNP och Plaid Cymru för självständighet från Storbritannien? Finns det likheter och skillnader och hur går de att relatera till teorier kring nationalism och nationell identitet? 2. Hur ser de två partierna på relationen till Storbritannien så som nationen är uppbyggd idag och hur ser de på en framtida relation? Min hypotes är att nationalismen ser olika ut hos SNP och Plaid Cymru och att det i sin tur påverkar hur de ser på självständighet och därmed deras relation till Storbritannien som union. Metod: Den metod jag har valt att använda mig av för att besvara mina frågeställningar är en jämförande fallstudie. Denna fallstudie kommer vara både beskrivande och förklarande då jag vill besvara frågor som både rör hur situationen ser ut men också varför. 2

6 När man gör en fallstudie bör man alltid ha i åtanke vad ens fall är ett fall av. Detta för att kunna knyta fallet till en teoribildning. 5 Den här studien kan ses som ett fall av hur den ökade nationalismen i Europa påverkar autonoma regioner som under en lång tid har velat bryta sig loss. Andra liknande fall som kan nämnas är Baskien i Spanien och Flandern i Belgien. Även Nordirland kan räknas in i den kategorin. Det kan också ses som ett fall av hur nationalistiska partier har fått ett uppsving i samtliga delar av Storbritannien och hur det påverkar de olika ländernas syn på nationalitet och identitet. På en mer abstrakt nivå är det ett fall av nationalism och framför allt olika typer av nationalism och hur dessa tar sig uttryck i olika länder/samhällen. Mina val av fall har jag valt utifrån method of agreement. Det innebär att jag har valt två fall som är lika varandra på många sätt men som har en eller fåtal faktorer som skiljer dem åt. Precis som Teorell och Svensson tar upp så ska dessa metoder främst ses som idealtyper då det är i princip omöjligt att hitta fall som endast skiljer sig åt på en enskild jämförelsepunkt, respektive bara har en gemensam jämförelsepunkt. 6 Mitt mål är att kunna särskilja ett fåtal variabler som kan förklara den beroende variabeln. Min beroende variabel är SNP:s och Plaid Cymrus syn på och relation till Storbritannien som union och min främsta oberoende variabel är olika typer av nationalism där variabler som kultur, språk och historia räknas in. En andra oberoende variabel är ekonomiska faktorer. Jag kommer att göra en kvalitativ textanalys där jag läser och tolkar texter och uttalanden från de båda partierna för att kunna svara på mina frågeställningar. Esaisasson m.fl. skiljer mellan två olika sätt att analysera texter; att systematisera innehållet eller att kritiskt granska det. 7 I mitt fall kommer jag att fokusera på att systematisera innehållet för att klargöra tankestrukturerna i texten och därmed kunna urskilja likheter och skillnader mellan texterna. Jag kommer att redogöra för de texter jag har läst genom referat av de delar av texterna som är relevanta och sedan förtydliga 5 Teorell Jan & Torsten Svensson, 2007, Att fråga och att svara: samhällsvetenskaplig metod, Malmö, Liber, s Ibid, s Esaiasson Peter et.al., 2007, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm, Norstedts Juridik, s

7 och visa exempel genom utvalda citat. Slutligen kommer jag att göra en egen analys av det presenterade materialet. 8 Det jag kommer leta efter i texterna är argument, påståenden och förklaringar som anknyter till min teori om nationalism och nationell identitet. Sedan kommer jag att använda det jag hittat i texterna till att försöka se likheter och skillnader mellan de två partierna för att tillslut kunna dra slutsatser och besvara mina frågeställningar. Jag kommer använda mig av ett analysinstrument som bygger på forskaren Robert Haeslys teori om nationell identitet i Skottland och Wales. Han har urskilt sammanlagt 6 stycken olika typer av nationell identitet i Skottland och Wales och det är dessa kategorier som jag kommer utgå ifrån i min analys. Jag kommer att presentera detta närmare i teorikapitlet. Val av material och källkritik: Mitt huvudsakliga material kommer framför allt bestå av information från de två partierna som jag undersöker, så som partiskrivelser och debattinlägg från partiernas egna hemsidor samt av artiklar och intervjuer från ledande brittiska dagstidningar och nyhetssajter, så som till exempel The Guardian och BBC. I det källkritiska granskandet av mitt material kommer jag använda mig av de fyra kriterierna äkthet, oberoende, tendens och samtidighet. 9 Jag bedömer att allt mitt empiriska material är samtida då det är hämtat från dagstidningar, partiernas egna hemsidor och skrivelser och rör ett ämne som är aktuellt idag. När det gäller äktheten så handlar det främst om att bedöma huruvida materialet är äkta, det vill säga om de är skrivna när de påstår sig vara det och av den/dem som utgör sig för att ha skrivit det. Partiernas egna skrivelser som finns på deras hemsidor anser jag vara äkta eftersom de är de själva som har formulerat dem. När det gäller intervjuer i tidningar och dylikt så är det dock viktigt att ha i åtanke att det finns en chans att de har blivit felciterade alternativt att tidningen vinklar det utifrån sina egna politiska preferenser. Det kan också vara så att det handlar om tradering, det vill säga att en förstahandskälla har blivit återberättad vilket alltid ökar risken för missförstånd och tolkningar som inte stämmer, det handlar framför allt om de tidningsartiklar som jag använt mig av. För att råda bot 8 ibid, s Ibid, s

8 på ovanstående problem är det viktigt att jämföra flera källor för att se att de stämmer överens och därmed är oberoende. Då min undersökning bygger på partiernas åsikter så har tendenskriteriet inte lika stor betydelse eftersom att det är just åsikter jag undersöker. Däremot måste jag ha i åtanke att tidningarna och nyhetssidorna kan vara tendentiösa och på så sätt ha vinklat partiernas egentliga åsikter. Disposition: Uppsatsen är uppdelad i fem stycken kapitel. I det första kapitlet presenteras syfte och frågeställningar samt min metod och de avgränsningar jag har gjort. I det andra kapitlet går jag igenom min teori genom att först presentera ett par klassiska teorier kring nationalism för att sedan gå in på Robert Haeslys teori som min undersökning bygger på. Där kommer också mitt analysinstrument presenteras. Vidare kommer jag i det tredje kapitlet att genomföra själva undersökningen och analysen där jag presenterar och analyserar mitt material. I det fjärde kapitlet presenteras och sammanfattas mina resultat och i det femte och sista kapitlet kommer jag att redogöra för mina slutsatser. Avgränsningar: I arbetet med den här uppsatsen har det varit nödvändigt att göra en del avgränsningar. När det gäller tidsperspektivet så har det varit svårt att avgränsa undersökningen till en given tidsperiod då självständighetsdebatten pågått under en lång tid. Fokus kommer dock att ligga på de senaste 7 åren. Detta då SNP fick egen majoritet i det skotska parlamentet 2007 och Plaid Cymru samma år fick delad majoritet med Labour i den walesiska nationella församlingen känns därmed som ett bra år att utgå ifrån då båda partierna fick ett rejält uppsving det året och mer makt än vad de tidigare någonsin haft. I valet av partier så har jag valt att endast titta på ett nationalistiskt parti från Skottland respektive Wales. Därmed valde jag det största nationalistiska partiet i respektive land. Det finns dock fler partier med nationalistisk agenda i både Wales och Skottland men inget av dessa har fått något större genomslag i politiken och därför anser jag dem inte vara relevanta för den här uppsatsen. 5

9 Teori Min utgångspunkt i den här uppsatsen är teorier kring olika typer av nationalism och nationell identitet. I det här avsnittet kommer jag först att presentera klassiska, mer övergripande teorier kring nationalism för att sedan gå in djupare på Haeslys teori om nationell identitet och nationalism i Skottland och Wales. Avslutningsvis kommer jag sammanställa den analysapparat som jag genomgående kommer använda mig av i min undersökning. Teorier om nationalism: Benedict Anderson definierar en nation som en föreställd politisk gemenskap som är både begränsad och suverän. Anderson menar att nationen är föreställd då invånarna i nationen, trots att de inte har och aldrig kommer träffa eller lära känna mer än ett fåtal av alla invånare, ändå känner en gemenskap med övriga invånare i nationen. Vidare är nationen begränsad då den inte omfattar alla människor utan gränsar till andra nationer och den uppfattas som suverän då nationen som begrepp föddes i en tid då suveränitet gjorde staten legitim. Till sist så uppfattas nationen som en gemenskap där alla invånare är en del av en större kamratskap oavsett de eventuella motsättningar och ojämlikheter som kan finnas inom nationen. 10 Ernest Gellner ser nationalism som en politisk princip där kulturen är det som binder samman människorna i ett samhälle. En nation kan därmed definieras som delad kultur, där de politiska och kulturella gränserna sammanfaller. 11 Eric J. Hobsbawm pekar på den ekonomiska utvecklingens betydelse liksom politiken och samhällets omvandling som viktiga analysredskap till hur nationer skapas. Utifrån det synsättet så konstrueras nationer ovanifrån, det vill säga genom framväxten av politiska institutioner, tekniska framsteg och ekonomisk utveckling. Men för att kunna analysera nationer och nationalism behöver man också titta på civilsamhället och befolkningens syn på nationen. Det behövs således både ett ovanifrån och ett underifrån perspektiv för att kunna se helheten Anderson, Benedict, 1996, Den föreställda gemenskapen: reflektioner kring nationalismens ursprung och spridning, Göteborg, Daidalos, s Gellner, Ernest, 1999, Nationalism, Nora, Bokförlaget Nya Doxa, s Hobsbawm, Eric J., 1998, Nationer och nationalism, Stockholm, Ordfronts förlag, s

10 Anthony D. Smith definierar nationen som en namngiven befolkning som har en gemensam offentlig kultur, gemensamma myter och historiska minnen, ett utsett hemland och lika rättigheter och skyldigheter för alla medlemmar av nationen. 13 Enligt Smith så är moderna nationer både civila och etniska. Smith menar att det som benämns som civil nationalism har sin utgångspunkt i medborgarskapet och de rättigheter och skyldigheter som en individ erhåller genom att vara medlem i den folkgrupp som utgör nationalstaten. Nationen är också etnisk då medborgarna är sammanlänkade genom den gemensamma historian och kulturen. Nationens identitet uttrycks genom symboler, myter, det historiska arvet och kulturen. 14 Smith anser att det finns några mål som alla olika sorters nationalism eftersträvar liksom en del gemensamma nämnare som all nationalism i alla tider går att härleda till, det vill säga en nationalismdoktrin. Den går ut på att världen är indelad i nationer och nationen är källan till all politisk makt. För att vara fri så måste en individ identifiera sig med en specifik nation och lojaliteten till den egna nationen kommer alltid först. En nation måste också vara autonom för att anses vara legitim och för att upprätthålla fred och rättvisa i världen så måste nationer vara fria och säkra. 15 Utifrån den här doktrinen följer det enligt Smith att nationalisters mål alltid är nationell identitet, gemenskap och autonomi. Detta är gemensamt för alla olika sorters nationalism, men till doktrinen och målen kan det tillkomma fler mål och faktorer. (s.149) Nationalism kan således ses som en ideologi med målet att uppnå och upprätthålla autonomi, enighet och en gemensam identitet för en befolkning som tillsammans anses utgöra en nation Smith, Anthony D., 1995, Nations and Nationalism in a global era, Cambridge, Polity Press, s Ibid, s Ibid, s ibid, s

11 Nationalism och nationella identiteter i Skottland och Wales: I artikeln Identifying Scotland and Wales: types of Scottish and Welsh national identities diskuterar Richard Haesly olika sorters nationalism i Skottland respektive Wales. Haesly utgår till viss del ifrån Andersons teori om den föreställda gemenskapen och försöker se hur det hänger ihop med nationella identiteter. Det han kommer fram till är att den föreställda gemenskapen i Wales är betydligt mer omtvistad än den i Skottland. 17 Haesly vill undersöka den individuella synen på nationell identitet och hur den förhåller sig till den gemensamma nationella identiteten. Han vil således undersöka sambandet mellan mikro- och makronivån av den nationella identiteten. På makronivå finns faktorer som kultur och historia, språk, religion och politik medan mikronivån handlar om individens egna subjektiva uppfattning kring den nationella identiteten. Haesly använder sig av en metod som han kallar Q- metodologi för att undersöka de nationella identiteterna i Skottland och Wales. Det går ut på att deltagarna i studien sorterar in ett antal uttalanden inom ett specifikt område på en skala från - 5 till +5 där - 5 betyder att man inte alls håller med och +5 att man håller med fullständigt. 18 Haesly kommer fram till sex stycken olika typer av nationell identitet i Skottland respektive Wales. De skotska identiteterna delar Haesly in i grupperna civil (Civic) Nationalistisk (Nationalistic) och Insulär (Proud, insular), och de Walesiska i Civil, Insulär samt ytlig (Superficial). 19 Civil nationalism är enligt Haesly den vanligaste typen av nationell identitet i både Skottland och Wales. De som kan sägas tillhöra den här typen av nationalism är öppna för att även individer som inte är födda i Skottland respektive Wales ska få vara en del av samhället och identifiera sig med nationen. De förnekar också att den egna nationella identiteten genomsyras av en antipati gentemot England Haesly, Richard, 2005, Identifying Scotland and Wales: types of Scottish and Welsh national identities, Nations and Nationalism, 11:2, , s ibid, s Ibid, s Ibid, s

12 Den andra typen av nationell identitet som Haesly urskiljer i både Skottland och Wales är den som han benämner som insulär. Den här typen av nationalism kan ses som motsatsen till civil nationalism. Detta då de som tillhör insulär nationalism anser att bara den som är född i den egna nationen kan anses vara en äkta skotte respektive walesare. De motsätter sig också immigration och anser inte att vem som helst ska få bosätta sig i landet. De är också väldigt stolta över sin nation och har ett känslomässigt förhållande till den egna nationen. 21 Utöver dessa två typer av nationella identiteter som finns i både Skottland och Wales så finns det ytterligare två typer; den nationalistiska identiteten i Skottland och den som Haesly kallar ytlig nationell identitet i Wales. Den nationalistiska skotska identiteten grundar sig på en övertygelse om att Skottland är en nation och därför borde Skottland bli en självständig stat. De anser att de skotska medborgarna har rätt till en egen stat och att de inte kan vara fria förrän det har uppnåtts. 22 I Wales är den tredje typen av nationell identitet den som Haesly kallar ytlig. Den skiljer sig mycket från övriga identiteter då de som ansluter sig till den här nationella identiteten inte är övertygade om att Wales är en nation av betydelse. De ser den egna nationen som splittrad och de lägger inget större värde vid den walesiska kulturen eller språket. De har svårt att identifiera sig med Wales som nation. 23 En typ av nationell identitet som Haesly inte har tagit upp är den som jag nämnt tidigare, nämligen den etniska nationella identiteten. Ofta framställs den som motpolen till den civila nationalismen något som Haesly inte håller med om. Han anser att distinktionen mellan civil och etnisk nationalism är en rent teoretisk distinktion. I verkligheten kan det se annorlunda ut då de nationella identiteterna skapas i ett samhälle som ständigt förändras. Haesly hävdar dock precis som Anthony D. Smith att moderna nationer är både civila och etniska Ibid, s Ibid, s ibid, s Ibid, s

13 Den typen av nationell identitet som Haesly benämner som insulär är den som ligger närmast den etniska nationella identiteten så som man brukar definiera den. Haesly menar dock att den inte kan ses som etnisk då den i både Skottland och Wales definitivt har element som stämmer överens med en etnisk nationell identitet men inte tillräckligt många för att kunna anses vara det till fullo. Ett exempel på det är att den etniska nationella identiteten borde motsätta sig uttalandet Incomers to Scotland/Wales represent the future diverse culture that Scotland/Wales will be. Det finns varken i Skottland eller Wales ett starkt motstånd till det uttalandet i undersökningen hos de som ansluter sig till den insulära nationella identiteten. 25 Den skotska nationella identiteten kännetecknas av ett starkt stöd för den skotska kulturen och en stolthet över den skotska historien. Skottland har liksom England en lång historia med kända kungar, slag och hjältar, något som skiljer Skottland från Wales. Då Wales blev en del av England redan 1536 så har inte Wales en egen historia på samma sätt utan delar mycket av sin historia med England. Något annat som kännetecknar den skotska nationella identiteten är att de flesta skottar inte anser att det finns någon betydande skillnad mellan de som talar gaeliska och de som inte gör det. 26 Den walesiska nationella identiteten kännetecknas framför allt av en stolthet över att vara walesare och med det också en tydlig markering att man inte ser sig som engelsk. Walesarna tycks dock inte vara helt säkra på exakt vad som definierar Wales eller en walesare, däremot är de säkra på att de är walesare. I skillnad mot skottarna så spelar inte den egna kulturen en lika viktig roll för den nationella identiteten även om det fortfarande är något som walesarna värderar. 27 Det Haesly kommer fram till är att det finns en hel del likheter mellan den skotska och den walesiska identiteten. Först och främst så strävar både skottarna och walesarna efter att särskilja sig från engelsmännen. Samtidigt är båda öppna för att den nationella identiteten kombineras med andra identiteter så som till exempel att identifiera sig som 25 Ibid, s Ibid, s Ibid, s

14 europé. Det ena utesluter inte det andra. Slutligen så är både skottar och walesare stolta över sin kultur även om skottarna värderar sin kultur högre än vad walesarna gör. 28 Precis som det finns likheter så finns det också skillnader. Den största skillnaden mellan den skotska och den walesiska nationella identiteten är att Skottland är mer enat än Wales när det gäller att definiera den gemensamma nationella identiteten och föreställda gemenskapen. Skottarna är mer sammanhållna än vad walesarna är. En anledning till det skulle kunna vara att skottarna har en nationell historia och gemensamma myter som binder folket samman rent kulturellt. Historien och myterna är en del av den nationella identiteten och hos walesarna finns inte samma historiska bakgrund att luta sig på. Medan skottarnas nationella identitet bygger på en stolthet för nationens historia och kultur så måste walesarna bygga sin identitet på något annat. 29 En annan betydande skillnad mellan Skottland och Wales är att i Skottland finns det en nationalistisk nationell identitet som inte existerar i Wales. Haesly förtydligar detta genom att påpeka att hos de flesta skottar finns det ett tydligt svar på frågan Vad är Skottland? Medan frågan Vad är Wales? inte får ett tydligt svar då walesarna själva inte vet hur de ska definiera den egna nationen. 30 Det finns ett fåtal saker som bör diskuteras utifrån Haeslys artikel. Det första är hans undersökning genomfördes år Vid den tidpunkten hade varken SNP eller Plaid fått sitt genomslag i politiken och jag tror att deras inflytande över politiken definitivt har påverkar nationalismens utveckling i de båda länderna så som det ser ut idag. Det och att jag har använt ett annat material och undersöker partier istället för enskilda individer gör att jag eventuellt kommer att komma fram till slutsatser som inte överensstämmer med Haeslys. Analysinstrument: I min undersökning och analys kommer jag att utgå ifrån Haeslys kategorier för olika typer av nationell identitet i Skottland och Wales och försöka applicera mitt eget 28 Ibid, s ibid, s Ibid, s

15 material på de olika typer av nationell identitet som han har kommit fram till. Vidare kommer jag att jämföra mina resultat med Haeslys för att se om våra slutsatser stämmer överens med varandra. Jag kommer också att försöka anknyta mina resultat till mer generella teorier kring nationalism som presenterats ovan. Då Haesly också har analyserat likheter och skillnader mellan Skottland och Wales i sitt material så har han till viss del svarat på min forskningsfråga. Men då jag har använt ett annat material så kan det vara intressant att se hur våra slutsatser stämmer överens med varandra och om det utifrån det går att dra några generella gemensamma slutsatser. Mitt analysinstrument är således konstruerat utifrån resultaten i Haeslys undersökning men jag kommer att använda mig av ett annat material och har därtill lagt till ytterligare två stycken kategorier som jag har konstruerat utifrån de teorier kring nationalism som jag presenterat ovan. Haesly har undersökt hur enskilda individer i Skottland och Wales ser på nationell identitet genom att de har fått ta ställning till ett antal påståenden som Haesly konstruerat för att kunna mäta vilken nationell identitet som är vanligast i respektive land. Då jag inte kan använda mig av samma metod på grund av att jag undersöker partier och analyserar texter så behöver jag ett annat mätinstrument för att kunna tolka vilken/vilka typer av nationell identitet som partierna ansluter sig till. För att göra det kommer jag att leta efter nyckelord och resonemang i de texter och uttalanden som jag läser för att kunna anknyta dem till de olika typerna av nationalism. Nedan presenterar jag kort vad som kännetecknar de olika typerna av nationalism och därmed utifrån vilka premisser jag kommer tolka texterna. Civil nationalism: En öppen typ av nationalism där alla som bor i nationen anses vara en del av den nationella gemenskapen oavsett om man är född i landet eller inte. Fokus ligger på medborgarskapet som grund för den nationella identiteten. Exempel: Vi vill själva bestämma över vår nations framtid och skapa ett bättre samhälle för alla som bor här. 12

16 Insulär nationalism: Motsatsen till den civila nationalismen. Bara den som är född i landet kan anses vara en del av nationen och den nationella gemenskapen. Det finns en stolthet till nationen och kulturen. Nationalistisk nationalism: bygger på rätten att få vara en självständig nation. Nationer borde utgöra självständiga stater och individerna i en nation är inte fria förrän de är självständiga. Exempel: Det naturliga tillståndet för nationer är att vara självständiga och vi har därmed rätt till, och förtjänar att bli självständighet. Ytlig nationalism: Den här typen av nationell identitet grundar sig på att det inte finns en gemensam nationell identitet. Nationen uppfattas som splittrad och det finns ingen gemenskap. Vad som kännetecknar den egna nationen är egentligen oklart. Utöver de kategorier som Haesly ställer upp så har jag valt att lägga till ytterligare två som jag har konstruerat utifrån de mer generella teorierna om nationalism som jag presenterat ovan. Den första är etnisk nationalism som Haesly väljer att inte ha med i sin egen klassificering men som han ändå nämner, samt kulturell nationalism som jag har valt att benämna den andra med utgångspunkt hos framför allt Gellners och Smiths teorier om nationell identitet. Etnisk nationalism: Den nationella identiteten bygger på etnisk bakgrund. Bara de som har ett etniskt arv kopplat till nationen anses vara medlem i nationen. Till viss del handlar det också om en gemensam kultur som ärvts från generation till generation och ofta också ett gemensamt språk. Kulturell nationalism: Här utgår jag ifrån Gellners och Smiths syn på nationell identitet, nämligen att den nationella identiteten bygger på en gemensam kultur och historia. Nationen bygger på en delad kultur där kulturen och politiken går hand i hand. Den kulturella nationalismen skiljer sig från den etniska och den insulära på så sätt att en individ inte behöver vara född i nationen för att få vara en del av den nationella gemenskapen. 13

17 Undersökning Bakgrund Storbritannien som union har existerat i cirka 300 år men de olika delarna som utgör unionen har en lång historia tillsammans som sträcker sig betydligt längre tillbaks i tiden än så. Storbritannien styrs genom parlamentet i Westminster men under de senaste 20 åren har Wales, Skottland och Nordirland fått mer makt och ansvar över sina egna affärer. Storbritanniens politiska system är således ganska invecklat på grund av att de olika delarna har egna beslutsfattande organ samtidigt som mycket fortfarande styrs från Westminster. Nedan följer en kort beskrivning över hur Skottland och Wales styrs i nuläget samt en sammanfattning av deras historiska relation till Storbritannien innan jag går in på själva undersökningen. Skottland och Storbritannien: Storbritannien uppstod i och med att Skottland och England, som redan satt ihop med Wales, bildade en union år 1707, genom The Act of Union. De hade sedan tidigare en gemensam monark men det var först nu som den politiska unionen skapades. 31 Efter folkomröstningen 1997 fick Skottland ett eget parlament efter att nästan 75 procent av skottarna röstade ja till det. Skottlands parlament består av 129 ledamöter och har lagstiftande makt inom ett flertal områden. Skottland har själva ansvaret för landets hälso- och sjukvård, utbildningssystemet, rättssystem och miljön. Det de inte får bestämma över är sådant som rör immigration, konstitutionen samt utrikespolitiken och försvaret. 32 Scottish Nationalist Party: Scottish nationalist party är ett socialdemokratiskt nationalistiskt parti som grundades 1934 och vars huvudfråga är Skottlands självständighet. I valet till det skotska parlamentet 2007 fick SNP 32.9 procent av rösterna och kunde därmed utforma en minoritetsregering. Sedan valet 2011 har SNP egen majoritet i det skotska parlamentet. Partiledaren och därmed Skottland förste minister är Alex Salmond som har suttit på posten sedan McCormick, John, 2012, Contemporary Britain, London, Palgrave Macmillian, s The Scottish Government, ( ) 33 Scottish Nationalist Party, us ( ) 14

18 Wales och Storbritannien: Wales har inte varit självständiga sedan år 1285 och integrerades till att bli en del av England under åren när den dåvarande kungen i England, Henrik VIII, genomförde en rad olika reformer som bland annat gjorde att Wales officiellt blev en del av England. 34 Wales har sedan år 1997 en nationell församling och en walesisk regering precis som Storbritannien har en regering och ett parlament. Den nationella församlingen består av 60 folkvalda politiker och är den walesiska motsvarigheten till det brittiska parlamentet. Församlingen stiftar lagar inom de områden där Wales har lagstiftande makt och den walesiska regeringen är ansvarig inför församlingen. 35 Den walesiska regeringen styrs av landets förste minister som sedan år 2009 är Carwyn Jones från Labourpartiet. Wales har liksom Skottland själva ansvaret för landets hälso- och sjukvård, utbildning, kulturen samt offentliga tjänster. Dock har Wales inte samma befogenheter som Skottland när det gäller skatter och ekonomin. 36 Plaid Cymru (The Party of Wales): Plaid Cymru grundades 1925 med målet att göra Wales självständigt. Partiets bildande grundades i en oro för den walesiska befolkningen och dess framtid. I dag har partiet som mål att är att skapa ett nationellt samhälle som bygger på lika rättigheter och skyldigheter och där olika kulturer och traditioner respekteras. De vill också att samhället ska vara tvåspråkigt där walesiskan ska få en pånyttfödelse. Det långsiktiga målet för partiet är fortfarande självständighet. 37 I valet till den walesiska nationella församlingen 2007 blev Plaid Cymru det näst största partiet med 15 platser. Tillsammans med Labour partiet bildade Plaid Cymru då regering och blev för första gången någonsin ett regeringsparti. Det varade dock inte så länge då Plaid i valet 2012 inte lyckades ta sig in regeringen. Partiledare i Plaid är sedan 2011?? Leanne Wood McCormick, 2012, s Welsh Government, ( ) 36 Welsh Government, ( ) 37 Plaid Cymru, history/ ( ) 38 ibid. 15

19 Självständighet och nationell identitet: Wales: Plaid Cymru beskriver sin egen vision för Wales framtid som att de vill bygga en nation som walesarna kan vara stolta över och där levnadsstandarden är hög för alla medborgare. De vill att Wales ska få kontroll över sina egna resurser och sköta sina egna affärer. Wales borde enligt dem inte förnekas sin egen potential. Genom hårt arbete kan Wales skapa ett rättvisare och mer hållbart samhälle för alla som bor där. After all, our nation has always paid its way. The people of Wales have given their young people to industry, their lives to the army, their talents to the British economy. 39 Plaid är, liksom alla walesare, stolta över sitt språk och vill att alla ska ha möjlighet att lära sig tala walesiska och kunna använda språket i vardagen. Språket tillhör alla walesare och alla beslut som rör språket bör tas i Wales av den nationella församlingen. The right place to legislate on the Welsh language is the National Assembly for Wales and all powers relating to it should be devolved. 40 Plaid anser att mer makt borde ges till den nationella församlingen speciellt när det gäller att kunna lagstifta. De är övertygade om att Wales kommer att bli självständigt så småningom och det är det långsiktiga målet. Det som står i vägen för självständighet är framför allt ekonomin. 41 Analys: Ovanstående är hämtat från Plaid Cymrus egen hemsida där de förklarar hur de ser på Wales framtid. Vad som är tydligt här är dels att de vill ha mer makt, helst i form av självständighet men annars åtminstone mer makt till den nationella församlingen, dels att de anser att Wales inte når upp till sin fulla potential så som det ser ut idag. Det framkommer också att det walesiska språket är en huvudfråga för partiet. I det första citatet antyds det att Wales alltid har varit uppoffrande och gjort rätt för sig genom att bidra till den brittiska ekonomin, armén och industrin. Det finns en viss stolthet för den egna nationen inbäddad i det argumentet genom formuleringen our nation has always paid its way. 39 Plaid Cymru, vision/ ( ) 40 Plaid Cymru, vision- for- culture- heritage- and- language/ ( ) 41 Plaid Cymru, vision- for- the- future- 1/ ( ) 16

20 I en intervju med Leanne Wood efter att hon precis valts till partiledare diskuterar hon nationalism och den walesiska nationella identiteten samt landets framtid. Enligt Wood så är Wales inte redo att bli självständiga än och anledningen till det är som ovan nämnt ekonomin. För att lösa det ekonomiska läget måste den nationella församlingen få mer makt över ekonomin. Som Wales ser ut idag så har landet inte nått sin fulla potential. För att göra det behöver Wales bli självständigt. Med tanke på Wales historia och att man har ett eget språk så borde Wales vara en självständig stat. Wales has its own history, its own unique language and is a distinct geographic entitity; to me, it makes sense for it to be a political unit. 42 Analys: Här återkommer tanken om att Wales inte kan bli självständiga på grund av den dåliga ekonomin och att landet inte kan uppnå sin fulla potential förrän de är självständiga. Wood säger att Wales borde vara självständig stat på grund av att de har en egen historia, ett unikt språk och är ett geografiskt avgränsat område. Dessa tre argument anknyter tydligt till den kulturella nationalismen som just bygger på att den gemensamma kulturen är vad som definierar nationen och att kulturen och politiken ska gå hand i hand. Argumentet att en gemensam historia, språk och ett avgränsat område utgör en nation är klassiska argument som återfinns hos ett flertal teoretiker, bland annat hos Anthony D. Smith som presenterades i teorikapitlet. Den här typen av argument skulle också kunna placeras in under etnisk nationalism men i Woods uttalande finns det inget som tyder på att hon vill exkludera individer som inte är etniska walesare och därmed placerar jag det under kulturell nationalism. Wood beskriver sig själv som en civil nationalist, hon vill fokusera på att bygga upp walesiska politiska institutioner och ett samhälle för de som lever i Wales. My approach to politics is very much as a civil nationalist. So for me Wales is about who lives here now and what contribution they want to make to building up our communities and our civic body politics, if you like. Enligt Wood så finns det en engelsk respektive en skotsk 42 The Guardian, 2012, Plaid Cymru leader: We can only prosper if we do things for ourselves, cymru- leader- wales- prosper ( ) 17

21 och en walesisk nationell identitet. Vidare lägger Wood stor vikt vid det walesiska språket och hon hävdar att Wales skulle tjäna på att bli ett tvåspråkigt land. 43 Analys: I det här avsnittet beskriver sig Wood som en civil nationalist och att politiken handlar om de som är medborgare i landet. Hon nämner ingenting om vilka medborgare hon refererar till vilket gör att jag tolkar det som att hon menar alla som bor i Wales, det vill säga inte bara individer födda i landet. Det i sin tur gör att jag tolkar det här som ett uttryck för just civil nationalism. Nyckelorden i det här sammanhanget är Wales is about who lives here now vilket jag tolkar som att hon inkluderar alla som bor i Wales oavsett etnisk bakgrund eller nationell tillhörighet. Wood påpekar dock även här hur viktigt språket är och Plaid Cymrus strävan efter att få fler walesare att tala det. I och med att Plaid lägger så stort fokus på språket så finns det walesare som känner sig diskriminerade och att de inte passar in i partiet då de inte själva talar walesiska. En del anklagar Plaid för att vara insulära och inte inkludera den delen av befolkningen som inte talar walesiska. Wood hävdar dock att Plaid Cymru är öppna för alla invånare i Wales oavsett om de talar walesiska eller inte och oavsett var i landet de bor. 44 Analys: Även om Plaid påstår att de är öppna för alla invånare i Wales så hamnar fokus trots det på den walesisk talande delen av befolkningen i och med att så stort fokus ligger på just språket. Jag kan därmed skönja en viss tendens till etnisk respektive insulär nationalism. Detta då den etniska nationalismen värderar språket högt och den insulära nationalismen känner en stolthet till den egna kulturen och därmed språket. De som talar walesiska i Wales är centrerade till en liten del av landet och som med många minoritetsspråk så finns det ett etniskt arv som ligger bakom vilket gör att jag tolkar Plaid Cymrus stora fokus på språket som ett uttryck för etnisk nationalism även om de själva anser sig vara öppna för alla i Wales oavsett etnisk bakgrund. Det som framför allt skiljer Plaid Cymru från övriga partier enligt dem själva är att Plaid är det enda partiet i Wales som ser Wales som sin nation. De andra partierna, även kallade unionisterna, identifierar sig med Storbritannien som sin nation. I skillnad mot 43 ibid. 44 Ibid. 18

22 övriga partier vill Plaid att alla beslut som rör Wales ska tas i Wales och inte av brittiska politiker i Westminster. Plaid is the only national party in Wales. All others are British and define their nation as Britain. We are the only party which wants Wales to take a journey towards prosperity and opportunity by building a fairer and more confident independent country. 45 Plaid Cymru hävdar att deras strävan efter självständighet inte handlar om en avsky gentemot England. Det handlar snarare om att synen på den nationella identiteten har förändrats. Jonathan Edwards, som sitter i parlamentet för Plaid, förklarar det som att det blir allt vanligare att folk identifierar sig som skotte, walesare eller engelsman snarare än som britt. Det i sin tur gör att man ser till sin egen nations bästa och dess framtid, och själva vill styra över den. People increasingly now indentify themselves either as Welsh or English or Scottish and they want to move towards determining their own future. 46 Analys: Plaid är här tydliga med att de inte tycker illa om England utan att de vill ha självständighet för att de själva vill bestämma över sin egen framtid precis som skottarna och engelsmännen, som för visso redan har den makten. Här återkommer med andra ord argumentet att de själva vill styra över sitt eget land och att det bäst uppnås genom självständighet. Jag tolkar det som att Edwards menar att självständighetsfrågan inte handlar om att man inte längre vill ha något med de andra länderna att göra, utan snarare att britterna mer och mer identifierar sig med sin egen nation inom union och därmed vill ha mer inflytande över just den och därmed slippa politisk inblandning från de övriga länderna. I ett tal från mars 2014 till det egna partiet talar Leanne Wood om Wales och Plaid Cymrus framtid. Hon framhåller att Plaid Cymru är det enda partiet som vill att Wales ska bli en självständig nation och att walesarna förtjänar självständighet. I want to see 45 Plaid Cymru, 2011, What next for Plaid Cymru?, slate/2011/06/15/what- next- for- plaid- cymru/ ( ) 46 The Huffington Post, 2012, Scottish Independence: Could Wales be next to demand a vote for freedom from the Englsih?, independence- wales- plaid- cymru_n_ html ( ) 19

23 the people of Wales have control over ALL of Westminster s responsibilities and powers over our nation Wales deserves and needs nothing less. 47 Wales har alltid mött många utmaningar som nation. Som exempel tar Wood upp folkomröstningen 1997 när det var nära att Wales röstade nej till en regional församling, om det hade hänt så hade Wales enligt Wood förlorat sin egen identitet och statsväsende. För att illustrera hur Wales alltid har hållit ihop och tillsammans överkommit alla hinder refererar Wood till en walesisk historisk hjälte: Just like Ifor Bach, we ve always breached those walls in the past, from generation to generation it s the unlikely story of a country s triumph against the odds. 48 Analys: I det här talet hävdar Wood att Wales förtjänar självständighet, eller snarare att dess medborgare förtjänar självständighet. Jag tolkar det här uttalandet som ett uttryck för nationalistisk nationalism, dock inte fullt ut. Anledningen till att jag placerar det under den kategorin är för att Wood använder sig av uttrycket Wales deserves and need nothing less. Den nationalistiska nationalismen bygger just på att nationer har rätt till självständighet, eller med andra ord förtjänar självständighet. När Wood sedan diskuterar de svårigheter som Wales gått igenom som nation så använder hon sig av en referens till en mytologisk händelse och en historisk hjälte vid namn Ifor Bach. Att använda sig av historiska händelser för att få åhörarna att känna samhörighet ser jag i det här fallet som ett uttryck för kulturell nationalism. I det här fallet var det svårt att skilja på kulturell och etnisk nationalism eftersom att båda typerna lägger mycket vikt vid den gemensam historia och kultur. Anledningen till att jag tolkar det som kulturell nationalism snarare än etnisk är för Wood använder ordet country istället för people. Hade hon istället sagt: it s the unlikely story of a peoples triumph against the odds så hade jag antagligen placerat det under kategorin etnisk nationalism istället eftersom det då hade kunnat tolkas som en hänvisning till det etniskt walesiska folket, speciellt med tanke på att det är en historisk referens. medan 47 Plaid Cymru, 2014, Wales faces a choice of two futures Leanne Wood s speech to Spring Conference, faces- a- choice- of- two- futures- leanne- woods- speech- to- spring- conference/ ( ) 48 ibid. 20

24 country enligt mig är ett mer öppet ord som innefattar alla som bor i landet, oavsett ursprung. Skottland: För SNP handlar självständigheten om att göra Skottland till ett bättre land med en högre levnadsstandard. För att uppnå det måste alla beslut som rör Skottlands framtid tas i Skottland och därför är självständigheten så viktig. "Independence will mean the people who care most about Scotland the people who live in Scotland will be taking the decisions about our future. 49 Analys: Det här citatet är ett typiskt uttryck för civil nationalism. Genom att säga att de som bor i Skottland utan att definiera vilka medborgare det handlar om och nämna att beslut som rör Skottland borde tas av dess egna medborgare i Skottland så är det just de som nu bor i landet, det vill säga inte endast etniska skottar, och det egna landets politik som fokus hamnar på vilket anknyter väl till den civila nationalismen. I en guide angående valet som har framställts av SNP för att förklara allt som rör folkomröstningen och självständigheten lägger partiet fram tre stycken huvudmotiv till varför Skottland borde bli en självständig stat. Det första är för att skapa ett mer demokratiskt Skottland där skottarna själva styr landet med en egen vald regering. Det kommer leda till ett mer rättvist samhälle och dessutom kommer det leda till ekonomiska vinster när inte längre Westminster styr över ekonomin. 50 Den andra anledningen handlar om att skapa ett mer välmående och blomstrande Skottland. Här handlar det återigen främst om ekonomiska faktorer. Skottland har stora möjligheter ekonomiskt sett, inte minst på grund av sina naturresurser och oljan. Men för att verkligen kunna dra nytta av de resurser som finns i landet måste Skottland själva få kontrollera sin ekonomi utan inblandning från Westminster. 51 The ability to make our own decisions is the point of independence. It will provide the best conditions for sustainable economic growth, and enable us to protect living 49 Scottish Nationalist Party, Choice: An historic opportunity for our nation, _choice.pdf ( ) 50 The Scottish government, 2013, Scotland s Future: your guide to an independent Scotland, s ibid, s

25 standards, reduce poverty and inequality, and build a better society. 52 Den tredje anledningen som SNP tar upp som ett huvudmotiv för självständighet är att göra Skottland till ett mer rättvist samhälle. Storbritannien är en stat med stora klyftor. Skottland måste bli mer jämlikt för att kunna växa ekonomiskt och skapa ett rättvisare samhälle för medborgarna. 53 Analys: De tre anledningarna som SNP här tar upp som argument för självständighet berör framför allt ekonomiska faktorer och det finns inte så mycket som går att anknyta till nationalism. Bortsett från det rent ekonomiska så nämns också möjligheten till att skapa ett bättre och rättvisare samhälle där skottarna själva tar besluten. Detta kan återigen kopplas till den civila nationalismen i och med argumentet att skottarna själva borde få välja sin regering och ta besluten. Här återkommer medborgarnas betydelse och deras rättigheter. Alex Salmond framhåller att för att göra Skottland till ett bättre land så måste Skottland få mer ansvar och att det är det huvudsakliga syftet med självständighetsfrågan. It is with independence - the natural state for nations like Scotland - that we will have the ability to determine our own destiny and build the best future for our country. Han påpekar också att den ekonomiska krisen har påverkat många i Skottland men att Skottland ska hantera det som en familj. 54 Analys: I det här uttalandet av Salmond är det mest intressanta att han säger att det naturliga för nationer som Skottland är att vara självständiga. Det tolkar jag utifrån mina kategorier som ett nationalistiskt uttalande. Den nationalistiska nationalismen handlar just om nationers rätt till självständighet och det är i princip det Salmond säger, det vill säga att det naturliga stadiet för nationer är att vara självständiga och att Skottland som nation därmed har rätt till självständighet. I en intervju har Salmond sagt att folkomröstningen och självständigheten inte handlar om nationell identitet och att han ser sig själv som både skotte och britt. The First Minister - who prefers to call Britain "these islands" - insisted identity was not 52 Ibid, s ibid, s Scottish Nationalist Party, scotland ( ) 22