Helsingfors universitet, statsvetenskapliga fakulteten Urvalsprov 2009 Bedömningsgrunderna SOCIALT ARBETE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Helsingfors universitet, statsvetenskapliga fakulteten Urvalsprov 2009 Bedömningsgrunderna SOCIALT ARBETE"

Transkript

1 Helsingfors universitet, statsvetenskapliga fakulteten Urvalsprov 2009 Bedömningsgrunderna SOCIALT ARBETE LITTERATURPROV Följande frågor baserar sig på boken Socialt arbete En grundbok (Meeuwisse & Sunesson & Swärd) 1) Definiera kort följande begrepp: a) barnets bästa (2 p) (s ) 1 p. Barnets bästa (bb) ska beaktas vid beslut av olika slag. I vissa fall ska varje beslut som rör ett barn grunda sig på en bedömning av vad som är bäst för just det barnet (SoL 1998), även om det inte är avgörande för vilket beslut som fattas, men bb ska alltid utredas, redovisas och beaktas. I vissa fall ska bb alltid vara avgörande (LVU 2003). ½ p. Tolkningen av bb är inte given. Bb tolkas olika beroende på saken, ex. vårdnadsfråga, asylärende, ansökan om tvångsvård. Innebörden förändras över tid, i takt med att ny kunskap om barn skapas, värderingar om bb förändras. ½ p. Enligt FNs konvention om barnets rättigheter ska de grundläggande principerna ses som en helhet. Beslutsfattare kan ge barnet inflytande över tolkningen av bb genom att barnet får komma till tals. Den slutliga bedömningen ska dock alltid göras av vuxna. Barnets faktiska inflytande över sin situation är alltså helt beroende av hur vuxna tar hänsyn till barnets situation och vad barnet uttrycker. b) hegemoni (2 p) (s279) Begreppet härstammar från den italienske filosofen Antonio Gramscis analys av 1 p. klassrelationer, innebär att en grupp i samhället gör anspråk på och upprätthåller en ledande ställning. T.ex. hegemonisk maskulinitet definieras gestaltning av könsmässig praktik som garanterar mäns dominerande ställning i förhållande till kvinnor. H förutsätter överensstämmelse mellan kulturella ideal och institutionell makt på kollektiv nivå i samhället. 1 p. Till exempel toppar inom näringslivet, regeringen och militären förkroppsligar den hegemoniska positionen. Uppfyller kriterierna för dominerande manlighet på många områden. Men t.ex.: makt på den offentliga arenan behöver inte innebära makt i privatlivet. c) solidaritet (2 p) (s238) Humanitet och solidaritet är tvillingidéer. Båda uttrycker ansvar för personer i utsatt 1

2 1 p. situation men solidaritet framhåller tydligare att hjälpmottagaren är en av oss, sympatins samhörighet och jämlikhet. 1 p. S har olika betydelser som kan kombineras. Ex - känsla av eller insikt om samhörighet, - faktisk social och samhällelig interaktion och sammanhållning. - socialpolitisk modell (villkor för finansiering) - opinionsbildning och handlingar riktade mot personer och grupper, kulturer, nationer (internationell solidaritet). *************************************************************** 2) Beskriv olika föreställningar om förhållandet mellan teori och praktik (4 p.) (s ) Olika föreställningar: 1 p. 1) Praktik ses som tillämpad teori. Teorin ses som färdig att tillämpas, problemlösande. 1 p. 2) Teori och praktik ses som ett växelspel. Kunskap kan även skapas, inte bara användas. I forskning är kunskap själva målet, inte ett medel eller biprodukt. Teoretisk kunskap = samlade erfarenheter, tankar, insikter, teorier, ex. vetenskaplig, skönlitterär el filosofisk text. Tyst kunskap = tystad? Kunskap 1 p. Praxiskunskap vs teoretisk kunskap. Praxiskunskap är vuxen ur praktiken (förtrogenhets-, erfarenhetsbaserad) kunskap. 1 p. Kunskap förutsätter att den kan ifrågasättas, artikuleras i ord el förmedlas på annat sätt. Begrepp och andra teoretiska redskap behövs för att reflektera och skapa kunskap av erfarenheten/empiri. Redskap för reflektion över vår praktik och erfarenheter är på vetenskaplig väg framtagen kunskap en av flera kunskapskällor. Kritiken fokuserar bl.a. anspråk på objektivitet och generella sanningar. ******************************************************* 3) Beskriv socialt arbete som forskningsområde (8 p) (s ) Forskningen i soc.arb kan anses ha ansvar för vissa viktiga områden och problem, annars riskerar vi att ingen annan tar ansvar för dem. Hur har ämnet fått den inriktning det har? Att reflektera över s.k. sociala frågor går tillbaka till 1500-talet i Europa > jordbrukets förändring, politiska systemens förändring, upptäckten av nya världen, folkvandringar, fattiga samlades i städerna. 2 p On socialt arbetets historia. Fattiglagar och fattiga: de fattiga översvämmade städerna: fattigvårdsreformer i flera storstäder På 1520-talet fick en berömd tänkare från Valencia, Vives, uppgiften att skriva ett förslag till fattigvårdsordning för staden Brügge i Flandern. Det blev ett 2

3 mönster för fattiglagarna som genomfördes i stora delar av Europa, baserade sig ofta på socialpolitiska utredningar (= hela rikets politik, tidigare främst setts som en kyrklig eller lokal eller kommunal angelägenhet). I Sverige fattiglagar ca Avgörande principen var arbetslinjen. Det saknades arbetare i textilindustrin, ansågs bero på att fattighjälpsnivån var generös och möjligheterna att försörja sig på tiggeri goda. Befolkningen och barnen: Befolkningsbeskrivningar med statistiska metoder viktigt politiskt instrument efter franska revolutionen. I Frankrike: belgiske statistikern Adolphe Quételet, f 1796, uppfann begreppet genomsnittsmänniskan (l homme moyen). Befolkningsbegreppet (befolkningen som mätbarhelhet) omkonstruerades o svag befolkningstillväxt och katastrofal barnadödlighet i vissa grupper i Frankrike kunde påvisas. Nyttjades som grund för aktiv familjepolitik : nytt system för fosterbarnsvård, fasta fosterlegor (= ersättning till fosterhemmet) o kontinuerlig inspektion, ny utbildningspolitik där flickornas utbildning till mödrar skulle betonas. Kampen för en ändrad och generaliserad social hälsopolitik med inriktning på förebyggande insatser. Man kritiserade fattighusen med löss och smuts, okunniga fattigfogdars kollektiva bestraffningar och oförmåga att skydda de dygdiga och oskyldiga. Förändring i synsätt och vetenskapligt intresse > socialt arbete uppstod som en spjutspets för den moderna hygieniska synen (i stället för den traditionella fattigvården och amatörismen). = Övergång mellan två ideologier: fattigvårdsideologin (betonade idealet den arbetande människan) > den hygieniska människan (betoning på barn och kvinnor, hygien och slumförbättring). Fattigvård och skydd för barn och familj är fortfarande grundfrågorna för forskning i socialt arbete. Forskningsområdet: Fattigvårdsdebatten: London School of Economics: social administration vid WWI: sysslade med socialförsäkring, biståndssystem, utpekande av den fattige som snyltare och försörjning. > fattigdomsforskning, socialvårdsstudier, socialförsäkring, bidragssystem i USA, Storbritannien och Tyskland. I UK: Richard Titmuss skrev Committment to welfare 1968: hur olika institutionella eller samhällsorganisatoriska löstningar i socialpolitiken skapar olikartade resultat för fattiga och rika. Radikalare sociologen Peter Townsends fattigdomsforskning 1979: människors konkreta levnadsförnhållanden. I Sverige: Sten Johansson, m.fl., levnadsnivåforskare (Stockholms uni) påverkade av Titmuss. Walter Korpi bland sociologerna. I soc.arb: fattigdomsforskning ofta förknippad med forskning om socialbidrag och försörjningsfrågor. Ex Björn Gustafsson, Tapio Salonen, Lennart Nygren. Äv Finland, Norge, Danmark. Vad händer med de fattiga? Hur behandlar man dem? Hur går det till när en person eller en familj blir fattig? Frågor om socialpolitiskens organisering, välfärdsstatens utveckling, organisation och former, interventionssystemens utveckling, sambandet mellan välfärdsstaten och andra organisationer (frivilla m.fl.). Klassiska studier undersöker själva administrativa apparaten. Mest berömda socialbyråstudie är skriven av sociologen Peter Blau: The dynamics of bureaucracy Studiet av filantropi, frivilligt socialt arbete. Lars Inge Terum, Norge: om värfärdsstatens utveckling och de professionella o diskuterat utvecklingen av de nordiska socialdemokraternas syn på de fattiga

4 Ivar Lödemel, Norge: välfärdsparadoxen 1997 (en stat som är snålare i hjälpnivåer kan vara generös i medelsprövning o stat som ger bättre hjälp till dem som får kan vara mycket krävande och exkluderande i sitt sätt att bemöta klienterna). Soc.politiken gentemot kvinnor har förändrats från omsorgsuppmuntran till arbetsplikt. Tapio Salonen: Margins of welfare Skillnaden mellan lönearbetsrelaterade socialförsäkringar och behovsprövade system leder tll stora skillnader mellan grupper. Funktionshindrade och äldre: Rosmari Eliasson-Lappalainen, prof i Lund om äldreomsorg. Marta Szebehely: Vardagens organisering Håkan Jönson: Det moderna åldrandet 2001, Per Gunnar Edebalk. Lars Harrysson: Arbetsgivare och pensioner p. Familj och barn: 1800-talet efter franska revolutionen. Barn-begreppet förutsätter begreppen medborgare, människor, befolkning. Före det var barn, arbetare och allmänt husfolk bara utsträckningar av husbondens sociala domän. Under 1800-talet utvecklas familjelagstiftning och hälsopolitik, arbetslagstiftningen inskränker el förbjuder barnarbete; mödravård och skolplikt införs talet: Hur ska man skydda barnen? Hur ska barn uppfostras? Hur ska familjernas främst männens barbari tuktas? Hur ska elaka och farliga barn skiljas från andra barn? Hur identifiera hotade barn? I början sågs dessa frågor i ett socialhygieniskt ljus. Senare blev en individualpsykologisk syn vanligare. Detta har lett fram till modern barnavårdsforskning, barnpsykiatrisk epidemiologiforskning, annan forskning om barn och familj, kritiska interventionsreflektioner. Tove Stang Dahl 1978 i Norge, Hans Swärd i Sverige har beskrivit hur problemen med barn och familj utvecklas till stora samhällsproblem, vilket leder till ny lagstiftning. Gunvor Andersson undersöker socialt arbete och barn 1991, Tommy Lundström undersöker barnavårdsarbetets historiska utveckling Tine Egelund 1997: Beskyttelse af barndommen tar upp paradoxen att soc-arb med barn och för barn sällan utgår från de konkreta barnen man arbetar med, sällan undersöker deras faktiska betingelser. Ingrid Claezon, Umeå 1987 Bättre beslut; studie om barnomhändertaganden. I Frankrike o Tyskland förutom barn, familj, mödrar också hygieniska frågor, bostadspolitik, nykterhet, prostitution, mental hälsa. Självmord, försök att rädda ungdomen från prostitution o därmed smitta o hälsofaror. Margareta Hydén om våld mot kvinnor, Arne Kristiansen om narkotikamissbruk, Eva Johnson om självmordsförsök bland narkotikamissbrukare. 1 p. Hur uppstår ett socialt problem? Begreppet inte enkelt. Problem i samhället. Sociala problem är aldrig en persons problem utan kollektiva problem. Det finns en grupp eller institution som bär eller uppfattar något som ett problem ang. deras egna förhållanden eller någon annan grupps egenskaper. Att kalla ngt ett socialt problem kan vara - ett sätt att döpa om vad som egentligen är en konflikt. - Kan också vara ett sätt att uttrycka ett maktanspråk el anspråk på rätten att tala och göra definitioner (= claims-making), utmärka ett område där man har makt att tala och bestämma vad som är önskat eller oönskat. - Vetenskapligt stöd i definitionen av andras problem ger ytterligare makt. Synen på sociala problem utvecklades i dialogen sociologi socialt arbete främst i Chicago, ex. Jane Addams och Sophonisba Breckinridge. Även cooley, Mead, Park, 4

5 Burgess, Wirth, Znaniecki. I fokus här: relationer, släkten, migrationen, stadsområdet, bostaden, sociala konflikter, slum, bråk, diskriminering. Interventionspersepktivet här är antiindividualistiskt: nätverk, områdesupprustning, öppnandet av fria arenor (settlements) betonas. Bengt Svensson: Pundare, jonkare och andra 1996 (om narkomaner i Malmö). Erik Hermansson: Fristadens barn p. Reformpedagogik socialpedagogik och 1930-talen: kritik av stora förvaringsanstalterna. Freuds elev August Aichhorn: Ungdom på villovägar. Ungdomars missanpassning ses som begripliga meddelanden, inte bevis för moralisk mindervärdighet. A S Neill: Summerhill: ny reformpedagogik i omhändertagandet av utsatta barn. Tyskland: På universiteten är det socialpedagogik man läser om man ska forska i socialt arbete. Den andra socialarbetarutbildningen är kort och ligger utanför universiteten. I Tyskland understryks folkbildningstraditionen från arbetarrörelsen, nykterhetsrörelser, folkkyrkliga och frikyrkliga rörelser i ungdomsarbete eller socialt grupparbete. Kerstin Vinterhed i pedagogik om Gustav Jonsson och Barnbyn Skå Kritiken av inspärrningen (inflytande från Foucault om mentalsjukhus och fängelse) och 1980-talen. Diskussionen om frågorna om straff och behandling, forskning om avinstitutionalisering och dess konsekvenser. Claes Levin: Uppfostringsanstalten Marie Sallnäs: Barnavårdens institutioner p. Brukare och klienter är människobehandlingen ändamålsenlig för den som får den? Vad för resultat har socialt arbete? Hur löser man frågor om inflytande och bemötande? Hur ska användarna av socialtjänsten påverka arbetet i den? Diagnostisk tradition med Mary Richmond i början av 1900-talet. Cambridge Somerville-projektet inleddes I experimentform ville man undersöka klienteffekter av rådgivningsarbete, gällde ungdomar som begått lagöverträdelser. Det första moderna utvärderingsprojektet. Inga påtagbara resultat konstaterades, men studien är klassisk. I Norden först på 1970-talet. I USA under högervridningen individualistisk tradition, s.k. casework. I europeiska länder med stark individualiserad fattiglagstradition, bl.a Skandinavien, identifierades den med socialt arbete öht. Även idag hävdas av vissa att relationen mellan socialarbetare och klient utgör essensen i socialt arbete. Organisationen av socialarbetsplatsen, dess uppgifter, arbetsprocesser ( utredning ), soc.arbetarens uppfattningar om klienten, klientens problem, arbetsförutsättningar. Kompletteras ibland med information som uppstår i arbetet (akter etc). Klienters utsagor om erfarenheter på socialbyråer och i behandlingsprogram relateras ibland till undersökningar av själva mötesprocesserna. Nu anses viktigt att kunna forska i effekterna för klienterna av det som sker i det sociala arbetet. Men sådan forskning kräver nyinställning till möjligheterna att bedriva systematisk och kontrollerad forskning i kommunernas socialtjänst. vi måste kanske arbeta med experiment; skapa former som garanterar kontroll över hur arbetet faktiskt går till o över kontinuiteten i processen: att de nya metoderna i arbetet faktiskt tillämpas. Longitudinella uppföljningar om barn: Gunvor Andersson 1991 kombinerar barnavårdsperspektiv med undersökningar av reguljärt socialt arbete, äv vissa missbrukargrupper. Barnavårdsforskaren Bo Vinnerljung 1996: fosterbarn som vuxna 5

6 Ulla Melin Emilsson 1998: Vardag i skilda världar Alain Topor 2001: Återhämtning från svåra psykiska störningar använder klienters och patienters erfarenheter som viktig datakälla. Fem forskningsområden har nämnts: fattigvårdsdebatten, familj och barn, hur uppstår ett socialt problem, reformpedagogik socialpedagogik, brukare och klienter är människobehandlingen ändamålsenlig för den som får den. Men forskningsfält kan komma i fokus som baserar sig på flervetenskapligt och flertopiskt studium av grupproblem. Ex. Missbrukare, handikapp och funktionshinder, äldre, invandring, etnisk diskriminering. ********************************************************* 4) Varför är dokumentationen i socialt arbete viktig? (6 p) Klientskap upphör sällan, klienter återkommer i synnerhet i sociala barnavården. Därför finns det ett stort behov av att följa upp och utvärdera socialtjänstens arbete och insatser. 1 p. Skyldighet att dokumentera finns enligt lag. Dokumentationen ska utgöra grund för beslutsfattande men även ske under verkställighet och faktiskt handlande. Dokumentationens funktioner: - 1 p. underlätta kontroll och insyn, - 1 p. ge underlag för uppföljning och utvärdering av olika insatser - 1 p. Ge underlag för forskning - 1 p. Ge underlag för socialnämndens och kommunens planering av inriktning och prioritering inom socialtjänstens område samt - 1 p. Underlätta kontakterna inom den egna verksamheten. ************************************************************ 5) Vilka svårigheter innebär det att använda dokument skrivna av socialarbetare som forskningsmaterial i en forskning? (8 p) - Bristande reliabilitet och validitet - 1 p. Dokumenten har ej tillkommit för forskningen: resultat av soc.sekreterarens subjektiva bedömning av vad som bör dokumenteras el som anses organisatoriskt nödvändigt för att fatta beslut. - 2 p. Objektiva fakta eller social konstruktion? Synen på kunskap inverkar på hur dokumentation ses. - 1 p. Typ av dokumentation (register, akter), typ av data (basfakta el processdata), vilka uppgifter är relevanta, hur används de 1 p. 4 kriterier för att värdera dokument och dess data: - tillförlitlighet, trovärdighet, representativitet, mening/betydelse. Dokumentationen får betydelse i sitt sammanhang: av vem, hur, syfte, konsekvenser? Informationen om klienternas bakgrund och sociala insatsernas innehåll och genomförande osäker. Orsakerna till beslut fattas ofta. 6

7 Dokum. säger mer om den person som gjort anteckningen än om klienten? 1 p. Språket vagt, enkla uttryck; svårt att fånga in sin kännedom om klienterna i exakt, precist språk. ½ p. Positiv info och motstridiga bilder av klienten och situationen framkommer sällan. ½ p. Organisationerna ändrar arbetssätt över tid, ändrar dokumentationssätt. > Jämförelser svåra, att utläsa förändring för klienten. En del forskare har försökt komma åt den bakomliggande verkligheten bakom akten. Detta är omöjligt. Alla journaler är sociala konstruktioner. Socialsekr dokumenterar sin bild av klienten och situationen. Klienten är ingen medförfattare. 1 p. I forskning bör överväganden göras om hur texten läses, i vilket sammanhang, på vilket sätt, av vem, i vilket syfte används. Vilken funktion fyller akten i organisationen? socialtjänstens eget perspektiv. ************************************************************** 6) Vilka möjligheter kan en väl förd dokumentation i socialt arbete ge forskningen? (4 p) - ¼ p. Akter är lättillgängliga, - ¼ p. Mindre risk för bortfall - ¼ p. forskningen kräver inte tid av soc.arb och klienter. - ¼ p. Vissa etiska problem kan undvikas (barn) - ¼ p. Säkrare uppgifter om förfluten tid - ¼ p. Alternativ till longitudinella studier - ¼ p. Billigt - ¾ p. Störst betydelser för att studera organisatoriskt viktiga mönster i socialt arbete. 1 p. Hur klienter och sociala fenomen konstrueras. ½ p. Dokumentation kan i bästa fall ge fakta och data av processkaraktär men akten är konstruerad. Akten är en möjlig källa i studiet av insatser och klientskap. 7

DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN

DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN 1 DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN Inträdesprovet består av två (2) delar, del I och del II. Del I innehåller tre (3) uppgifter A-C. Alla uppgifter ska utföras.

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Socialpolitik och socialt arbete

Socialpolitik och socialt arbete LEIF HOLGERSSON Socialpolitik och socialt arbete Historia och idéer Tredje upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehåll Förord 11 1. Definitioner och avgränsningar 13 2. Socialpolitikens framväxt 17 Socknarna

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Socialpolitik och välfärd

Socialpolitik och välfärd Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

SiS ETISKA RIKTLINJER

SiS ETISKA RIKTLINJER SiS ETISKA RIKTLINJER förstå och ger dig stöd. Jag är vänlig, hänsynsfull och engagerad. TYDLIGHET Jag ger den information som behövs för att vi ska kunna samarbeta. Jag uttrycker mig vårdat och begripligt

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Minska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet

Minska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet New Public Management (90-talet) Minska det offentligas åtaganden Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet Nya former för att organisera

Läs mer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Lagstiftning och samverkan

Lagstiftning och samverkan Lagstiftning och samverkan K O N N Y L I N D B L O M Tidsschema Grundläggande lagstiftning som styr Hälso- och sjukvården samt Socialtjänsten. Samverkan med fokus på svårigheter (egna erfarenheter). Lagstiftning

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

SIRA Workshop Dokumentation

SIRA Workshop Dokumentation SIRA Workshop Dokumentation Malmö - 15 maj, 2014 SIRAs möte den 15 maj 2014 i Malmö hade stort fokus på interaktivitet både innehållsmässigt, i vad som diskuterades, men också rent praktiskt, hur vi diskuterade.

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5 Likabehandlingsplan Inger Grüner Löthman Förskolechef Reviderad 2016-01-12 Gäller till januari 2017 Sida 1 av 5 Inledning Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072 1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer? Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00

Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00 Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00 Vilka är vi? Anne-Marie Larsson, ABH, projektledare Ulf Hyvönen, vetenskaplig ledare, Umeå Karin

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB. Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.

Läs mer

Perspektiv på funktionshinder och handikapp

Perspektiv på funktionshinder och handikapp Magnus Tideman (red.) Perspektiv på funktionshinder och handikapp

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Funktionshindrade i välfärdssamhället Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Interpellation om upphandlingsregler för kommunens entreprenörer

Interpellation om upphandlingsregler för kommunens entreprenörer Bilaga 284 INTERPELLATIONSSVAR 2007-11-26 Interpellation om upphandlingsregler för kommunens entreprenörer Ledamoten Tommy Gardell (s) har i en interpellation till mig ställt frågor om upphandlingsregler

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015 HANDIKAPP Sundbyberg 26 maj 2015 Vår referens: Mia Ahlgren Referens: Fi2015/781 Mottagare: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7 Handikappförbunden

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet omfattar 210 högskolepoäng och leder till socionomexamen med generell inriktning. Terminerna 1-6 (1-180 hp) läses

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

förmedlingsmedel/egna medel

förmedlingsmedel/egna medel RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 En plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-08-01 Förskolans namn: Förskolan

Läs mer

Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet

Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Maskulinitet och våld Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Genus och Biologiskt kön/socialt kön; kön/genus Socialt kön är historiskt, kulturellt och socialt föränderligt Vad män

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1 Landrapport Sverige Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv Landrapport Sverige 1 Sverige Denna publikation har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionens Daphneprogram. Ulla

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov Varför samverkan välfärdsstatens organisering Specialisering professioner och organisationer, bl.a. Utbildning Hälso- och sjukvård

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Vad är profession? Yrkesidentitet och profession. Professionella yrken

Vad är profession? Yrkesidentitet och profession. Professionella yrken Vad är profession? ANNA FORSBERG- PROFESSOR Yrkesidentitet och profession En profession är en yrkesgrupp som utför vissa specifika arbetsuppgifter och har en viss kontroll över dessa arbetsuppgifter (Wikstrand,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer