Helsingfors universitet, statsvetenskapliga fakulteten Urvalsprov 2009 Bedömningsgrunderna SOCIALT ARBETE
|
|
- Magnus Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Helsingfors universitet, statsvetenskapliga fakulteten Urvalsprov 2009 Bedömningsgrunderna SOCIALT ARBETE LITTERATURPROV Följande frågor baserar sig på boken Socialt arbete En grundbok (Meeuwisse & Sunesson & Swärd) 1) Definiera kort följande begrepp: a) barnets bästa (2 p) (s ) 1 p. Barnets bästa (bb) ska beaktas vid beslut av olika slag. I vissa fall ska varje beslut som rör ett barn grunda sig på en bedömning av vad som är bäst för just det barnet (SoL 1998), även om det inte är avgörande för vilket beslut som fattas, men bb ska alltid utredas, redovisas och beaktas. I vissa fall ska bb alltid vara avgörande (LVU 2003). ½ p. Tolkningen av bb är inte given. Bb tolkas olika beroende på saken, ex. vårdnadsfråga, asylärende, ansökan om tvångsvård. Innebörden förändras över tid, i takt med att ny kunskap om barn skapas, värderingar om bb förändras. ½ p. Enligt FNs konvention om barnets rättigheter ska de grundläggande principerna ses som en helhet. Beslutsfattare kan ge barnet inflytande över tolkningen av bb genom att barnet får komma till tals. Den slutliga bedömningen ska dock alltid göras av vuxna. Barnets faktiska inflytande över sin situation är alltså helt beroende av hur vuxna tar hänsyn till barnets situation och vad barnet uttrycker. b) hegemoni (2 p) (s279) Begreppet härstammar från den italienske filosofen Antonio Gramscis analys av 1 p. klassrelationer, innebär att en grupp i samhället gör anspråk på och upprätthåller en ledande ställning. T.ex. hegemonisk maskulinitet definieras gestaltning av könsmässig praktik som garanterar mäns dominerande ställning i förhållande till kvinnor. H förutsätter överensstämmelse mellan kulturella ideal och institutionell makt på kollektiv nivå i samhället. 1 p. Till exempel toppar inom näringslivet, regeringen och militären förkroppsligar den hegemoniska positionen. Uppfyller kriterierna för dominerande manlighet på många områden. Men t.ex.: makt på den offentliga arenan behöver inte innebära makt i privatlivet. c) solidaritet (2 p) (s238) Humanitet och solidaritet är tvillingidéer. Båda uttrycker ansvar för personer i utsatt 1
2 1 p. situation men solidaritet framhåller tydligare att hjälpmottagaren är en av oss, sympatins samhörighet och jämlikhet. 1 p. S har olika betydelser som kan kombineras. Ex - känsla av eller insikt om samhörighet, - faktisk social och samhällelig interaktion och sammanhållning. - socialpolitisk modell (villkor för finansiering) - opinionsbildning och handlingar riktade mot personer och grupper, kulturer, nationer (internationell solidaritet). *************************************************************** 2) Beskriv olika föreställningar om förhållandet mellan teori och praktik (4 p.) (s ) Olika föreställningar: 1 p. 1) Praktik ses som tillämpad teori. Teorin ses som färdig att tillämpas, problemlösande. 1 p. 2) Teori och praktik ses som ett växelspel. Kunskap kan även skapas, inte bara användas. I forskning är kunskap själva målet, inte ett medel eller biprodukt. Teoretisk kunskap = samlade erfarenheter, tankar, insikter, teorier, ex. vetenskaplig, skönlitterär el filosofisk text. Tyst kunskap = tystad? Kunskap 1 p. Praxiskunskap vs teoretisk kunskap. Praxiskunskap är vuxen ur praktiken (förtrogenhets-, erfarenhetsbaserad) kunskap. 1 p. Kunskap förutsätter att den kan ifrågasättas, artikuleras i ord el förmedlas på annat sätt. Begrepp och andra teoretiska redskap behövs för att reflektera och skapa kunskap av erfarenheten/empiri. Redskap för reflektion över vår praktik och erfarenheter är på vetenskaplig väg framtagen kunskap en av flera kunskapskällor. Kritiken fokuserar bl.a. anspråk på objektivitet och generella sanningar. ******************************************************* 3) Beskriv socialt arbete som forskningsområde (8 p) (s ) Forskningen i soc.arb kan anses ha ansvar för vissa viktiga områden och problem, annars riskerar vi att ingen annan tar ansvar för dem. Hur har ämnet fått den inriktning det har? Att reflektera över s.k. sociala frågor går tillbaka till 1500-talet i Europa > jordbrukets förändring, politiska systemens förändring, upptäckten av nya världen, folkvandringar, fattiga samlades i städerna. 2 p On socialt arbetets historia. Fattiglagar och fattiga: de fattiga översvämmade städerna: fattigvårdsreformer i flera storstäder På 1520-talet fick en berömd tänkare från Valencia, Vives, uppgiften att skriva ett förslag till fattigvårdsordning för staden Brügge i Flandern. Det blev ett 2
3 mönster för fattiglagarna som genomfördes i stora delar av Europa, baserade sig ofta på socialpolitiska utredningar (= hela rikets politik, tidigare främst setts som en kyrklig eller lokal eller kommunal angelägenhet). I Sverige fattiglagar ca Avgörande principen var arbetslinjen. Det saknades arbetare i textilindustrin, ansågs bero på att fattighjälpsnivån var generös och möjligheterna att försörja sig på tiggeri goda. Befolkningen och barnen: Befolkningsbeskrivningar med statistiska metoder viktigt politiskt instrument efter franska revolutionen. I Frankrike: belgiske statistikern Adolphe Quételet, f 1796, uppfann begreppet genomsnittsmänniskan (l homme moyen). Befolkningsbegreppet (befolkningen som mätbarhelhet) omkonstruerades o svag befolkningstillväxt och katastrofal barnadödlighet i vissa grupper i Frankrike kunde påvisas. Nyttjades som grund för aktiv familjepolitik : nytt system för fosterbarnsvård, fasta fosterlegor (= ersättning till fosterhemmet) o kontinuerlig inspektion, ny utbildningspolitik där flickornas utbildning till mödrar skulle betonas. Kampen för en ändrad och generaliserad social hälsopolitik med inriktning på förebyggande insatser. Man kritiserade fattighusen med löss och smuts, okunniga fattigfogdars kollektiva bestraffningar och oförmåga att skydda de dygdiga och oskyldiga. Förändring i synsätt och vetenskapligt intresse > socialt arbete uppstod som en spjutspets för den moderna hygieniska synen (i stället för den traditionella fattigvården och amatörismen). = Övergång mellan två ideologier: fattigvårdsideologin (betonade idealet den arbetande människan) > den hygieniska människan (betoning på barn och kvinnor, hygien och slumförbättring). Fattigvård och skydd för barn och familj är fortfarande grundfrågorna för forskning i socialt arbete. Forskningsområdet: Fattigvårdsdebatten: London School of Economics: social administration vid WWI: sysslade med socialförsäkring, biståndssystem, utpekande av den fattige som snyltare och försörjning. > fattigdomsforskning, socialvårdsstudier, socialförsäkring, bidragssystem i USA, Storbritannien och Tyskland. I UK: Richard Titmuss skrev Committment to welfare 1968: hur olika institutionella eller samhällsorganisatoriska löstningar i socialpolitiken skapar olikartade resultat för fattiga och rika. Radikalare sociologen Peter Townsends fattigdomsforskning 1979: människors konkreta levnadsförnhållanden. I Sverige: Sten Johansson, m.fl., levnadsnivåforskare (Stockholms uni) påverkade av Titmuss. Walter Korpi bland sociologerna. I soc.arb: fattigdomsforskning ofta förknippad med forskning om socialbidrag och försörjningsfrågor. Ex Björn Gustafsson, Tapio Salonen, Lennart Nygren. Äv Finland, Norge, Danmark. Vad händer med de fattiga? Hur behandlar man dem? Hur går det till när en person eller en familj blir fattig? Frågor om socialpolitiskens organisering, välfärdsstatens utveckling, organisation och former, interventionssystemens utveckling, sambandet mellan välfärdsstaten och andra organisationer (frivilla m.fl.). Klassiska studier undersöker själva administrativa apparaten. Mest berömda socialbyråstudie är skriven av sociologen Peter Blau: The dynamics of bureaucracy Studiet av filantropi, frivilligt socialt arbete. Lars Inge Terum, Norge: om värfärdsstatens utveckling och de professionella o diskuterat utvecklingen av de nordiska socialdemokraternas syn på de fattiga
4 Ivar Lödemel, Norge: välfärdsparadoxen 1997 (en stat som är snålare i hjälpnivåer kan vara generös i medelsprövning o stat som ger bättre hjälp till dem som får kan vara mycket krävande och exkluderande i sitt sätt att bemöta klienterna). Soc.politiken gentemot kvinnor har förändrats från omsorgsuppmuntran till arbetsplikt. Tapio Salonen: Margins of welfare Skillnaden mellan lönearbetsrelaterade socialförsäkringar och behovsprövade system leder tll stora skillnader mellan grupper. Funktionshindrade och äldre: Rosmari Eliasson-Lappalainen, prof i Lund om äldreomsorg. Marta Szebehely: Vardagens organisering Håkan Jönson: Det moderna åldrandet 2001, Per Gunnar Edebalk. Lars Harrysson: Arbetsgivare och pensioner p. Familj och barn: 1800-talet efter franska revolutionen. Barn-begreppet förutsätter begreppen medborgare, människor, befolkning. Före det var barn, arbetare och allmänt husfolk bara utsträckningar av husbondens sociala domän. Under 1800-talet utvecklas familjelagstiftning och hälsopolitik, arbetslagstiftningen inskränker el förbjuder barnarbete; mödravård och skolplikt införs talet: Hur ska man skydda barnen? Hur ska barn uppfostras? Hur ska familjernas främst männens barbari tuktas? Hur ska elaka och farliga barn skiljas från andra barn? Hur identifiera hotade barn? I början sågs dessa frågor i ett socialhygieniskt ljus. Senare blev en individualpsykologisk syn vanligare. Detta har lett fram till modern barnavårdsforskning, barnpsykiatrisk epidemiologiforskning, annan forskning om barn och familj, kritiska interventionsreflektioner. Tove Stang Dahl 1978 i Norge, Hans Swärd i Sverige har beskrivit hur problemen med barn och familj utvecklas till stora samhällsproblem, vilket leder till ny lagstiftning. Gunvor Andersson undersöker socialt arbete och barn 1991, Tommy Lundström undersöker barnavårdsarbetets historiska utveckling Tine Egelund 1997: Beskyttelse af barndommen tar upp paradoxen att soc-arb med barn och för barn sällan utgår från de konkreta barnen man arbetar med, sällan undersöker deras faktiska betingelser. Ingrid Claezon, Umeå 1987 Bättre beslut; studie om barnomhändertaganden. I Frankrike o Tyskland förutom barn, familj, mödrar också hygieniska frågor, bostadspolitik, nykterhet, prostitution, mental hälsa. Självmord, försök att rädda ungdomen från prostitution o därmed smitta o hälsofaror. Margareta Hydén om våld mot kvinnor, Arne Kristiansen om narkotikamissbruk, Eva Johnson om självmordsförsök bland narkotikamissbrukare. 1 p. Hur uppstår ett socialt problem? Begreppet inte enkelt. Problem i samhället. Sociala problem är aldrig en persons problem utan kollektiva problem. Det finns en grupp eller institution som bär eller uppfattar något som ett problem ang. deras egna förhållanden eller någon annan grupps egenskaper. Att kalla ngt ett socialt problem kan vara - ett sätt att döpa om vad som egentligen är en konflikt. - Kan också vara ett sätt att uttrycka ett maktanspråk el anspråk på rätten att tala och göra definitioner (= claims-making), utmärka ett område där man har makt att tala och bestämma vad som är önskat eller oönskat. - Vetenskapligt stöd i definitionen av andras problem ger ytterligare makt. Synen på sociala problem utvecklades i dialogen sociologi socialt arbete främst i Chicago, ex. Jane Addams och Sophonisba Breckinridge. Även cooley, Mead, Park, 4
5 Burgess, Wirth, Znaniecki. I fokus här: relationer, släkten, migrationen, stadsområdet, bostaden, sociala konflikter, slum, bråk, diskriminering. Interventionspersepktivet här är antiindividualistiskt: nätverk, områdesupprustning, öppnandet av fria arenor (settlements) betonas. Bengt Svensson: Pundare, jonkare och andra 1996 (om narkomaner i Malmö). Erik Hermansson: Fristadens barn p. Reformpedagogik socialpedagogik och 1930-talen: kritik av stora förvaringsanstalterna. Freuds elev August Aichhorn: Ungdom på villovägar. Ungdomars missanpassning ses som begripliga meddelanden, inte bevis för moralisk mindervärdighet. A S Neill: Summerhill: ny reformpedagogik i omhändertagandet av utsatta barn. Tyskland: På universiteten är det socialpedagogik man läser om man ska forska i socialt arbete. Den andra socialarbetarutbildningen är kort och ligger utanför universiteten. I Tyskland understryks folkbildningstraditionen från arbetarrörelsen, nykterhetsrörelser, folkkyrkliga och frikyrkliga rörelser i ungdomsarbete eller socialt grupparbete. Kerstin Vinterhed i pedagogik om Gustav Jonsson och Barnbyn Skå Kritiken av inspärrningen (inflytande från Foucault om mentalsjukhus och fängelse) och 1980-talen. Diskussionen om frågorna om straff och behandling, forskning om avinstitutionalisering och dess konsekvenser. Claes Levin: Uppfostringsanstalten Marie Sallnäs: Barnavårdens institutioner p. Brukare och klienter är människobehandlingen ändamålsenlig för den som får den? Vad för resultat har socialt arbete? Hur löser man frågor om inflytande och bemötande? Hur ska användarna av socialtjänsten påverka arbetet i den? Diagnostisk tradition med Mary Richmond i början av 1900-talet. Cambridge Somerville-projektet inleddes I experimentform ville man undersöka klienteffekter av rådgivningsarbete, gällde ungdomar som begått lagöverträdelser. Det första moderna utvärderingsprojektet. Inga påtagbara resultat konstaterades, men studien är klassisk. I Norden först på 1970-talet. I USA under högervridningen individualistisk tradition, s.k. casework. I europeiska länder med stark individualiserad fattiglagstradition, bl.a Skandinavien, identifierades den med socialt arbete öht. Även idag hävdas av vissa att relationen mellan socialarbetare och klient utgör essensen i socialt arbete. Organisationen av socialarbetsplatsen, dess uppgifter, arbetsprocesser ( utredning ), soc.arbetarens uppfattningar om klienten, klientens problem, arbetsförutsättningar. Kompletteras ibland med information som uppstår i arbetet (akter etc). Klienters utsagor om erfarenheter på socialbyråer och i behandlingsprogram relateras ibland till undersökningar av själva mötesprocesserna. Nu anses viktigt att kunna forska i effekterna för klienterna av det som sker i det sociala arbetet. Men sådan forskning kräver nyinställning till möjligheterna att bedriva systematisk och kontrollerad forskning i kommunernas socialtjänst. vi måste kanske arbeta med experiment; skapa former som garanterar kontroll över hur arbetet faktiskt går till o över kontinuiteten i processen: att de nya metoderna i arbetet faktiskt tillämpas. Longitudinella uppföljningar om barn: Gunvor Andersson 1991 kombinerar barnavårdsperspektiv med undersökningar av reguljärt socialt arbete, äv vissa missbrukargrupper. Barnavårdsforskaren Bo Vinnerljung 1996: fosterbarn som vuxna 5
6 Ulla Melin Emilsson 1998: Vardag i skilda världar Alain Topor 2001: Återhämtning från svåra psykiska störningar använder klienters och patienters erfarenheter som viktig datakälla. Fem forskningsområden har nämnts: fattigvårdsdebatten, familj och barn, hur uppstår ett socialt problem, reformpedagogik socialpedagogik, brukare och klienter är människobehandlingen ändamålsenlig för den som får den. Men forskningsfält kan komma i fokus som baserar sig på flervetenskapligt och flertopiskt studium av grupproblem. Ex. Missbrukare, handikapp och funktionshinder, äldre, invandring, etnisk diskriminering. ********************************************************* 4) Varför är dokumentationen i socialt arbete viktig? (6 p) Klientskap upphör sällan, klienter återkommer i synnerhet i sociala barnavården. Därför finns det ett stort behov av att följa upp och utvärdera socialtjänstens arbete och insatser. 1 p. Skyldighet att dokumentera finns enligt lag. Dokumentationen ska utgöra grund för beslutsfattande men även ske under verkställighet och faktiskt handlande. Dokumentationens funktioner: - 1 p. underlätta kontroll och insyn, - 1 p. ge underlag för uppföljning och utvärdering av olika insatser - 1 p. Ge underlag för forskning - 1 p. Ge underlag för socialnämndens och kommunens planering av inriktning och prioritering inom socialtjänstens område samt - 1 p. Underlätta kontakterna inom den egna verksamheten. ************************************************************ 5) Vilka svårigheter innebär det att använda dokument skrivna av socialarbetare som forskningsmaterial i en forskning? (8 p) - Bristande reliabilitet och validitet - 1 p. Dokumenten har ej tillkommit för forskningen: resultat av soc.sekreterarens subjektiva bedömning av vad som bör dokumenteras el som anses organisatoriskt nödvändigt för att fatta beslut. - 2 p. Objektiva fakta eller social konstruktion? Synen på kunskap inverkar på hur dokumentation ses. - 1 p. Typ av dokumentation (register, akter), typ av data (basfakta el processdata), vilka uppgifter är relevanta, hur används de 1 p. 4 kriterier för att värdera dokument och dess data: - tillförlitlighet, trovärdighet, representativitet, mening/betydelse. Dokumentationen får betydelse i sitt sammanhang: av vem, hur, syfte, konsekvenser? Informationen om klienternas bakgrund och sociala insatsernas innehåll och genomförande osäker. Orsakerna till beslut fattas ofta. 6
7 Dokum. säger mer om den person som gjort anteckningen än om klienten? 1 p. Språket vagt, enkla uttryck; svårt att fånga in sin kännedom om klienterna i exakt, precist språk. ½ p. Positiv info och motstridiga bilder av klienten och situationen framkommer sällan. ½ p. Organisationerna ändrar arbetssätt över tid, ändrar dokumentationssätt. > Jämförelser svåra, att utläsa förändring för klienten. En del forskare har försökt komma åt den bakomliggande verkligheten bakom akten. Detta är omöjligt. Alla journaler är sociala konstruktioner. Socialsekr dokumenterar sin bild av klienten och situationen. Klienten är ingen medförfattare. 1 p. I forskning bör överväganden göras om hur texten läses, i vilket sammanhang, på vilket sätt, av vem, i vilket syfte används. Vilken funktion fyller akten i organisationen? socialtjänstens eget perspektiv. ************************************************************** 6) Vilka möjligheter kan en väl förd dokumentation i socialt arbete ge forskningen? (4 p) - ¼ p. Akter är lättillgängliga, - ¼ p. Mindre risk för bortfall - ¼ p. forskningen kräver inte tid av soc.arb och klienter. - ¼ p. Vissa etiska problem kan undvikas (barn) - ¼ p. Säkrare uppgifter om förfluten tid - ¼ p. Alternativ till longitudinella studier - ¼ p. Billigt - ¾ p. Störst betydelser för att studera organisatoriskt viktiga mönster i socialt arbete. 1 p. Hur klienter och sociala fenomen konstrueras. ½ p. Dokumentation kan i bästa fall ge fakta och data av processkaraktär men akten är konstruerad. Akten är en möjlig källa i studiet av insatser och klientskap. 7
DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN
1 DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN Inträdesprovet består av två (2) delar, del I och del II. Del I innehåller tre (3) uppgifter A-C. Alla uppgifter ska utföras.
Läs merInträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.
Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan
Läs merLoke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område
Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin
Läs merHej och välkommen till socionomutbildningen!
Hej och välkommen till socionomutbildningen! Snart börjar första terminen på socionomprogrammet! Du kommer under kursens första dagar att få en mängd information om kursens upplägg, schema, grupparbeten
Läs merEkuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens
Läs merMot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Läs merSocialpolitik och socialt arbete
LEIF HOLGERSSON Socialpolitik och socialt arbete Historia och idéer Tredje upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehåll Förord 11 1. Definitioner och avgränsningar 13 2. Socialpolitikens framväxt 17 Socknarna
Läs merÄmne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik
Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och
Läs merHej och välkommen till socionomutbildningen!
Hej och välkommen till socionomutbildningen! Snart börjar första terminen på socionomprogrammet! Du kommer under kursens första dagar att få en mängd information om kursens upplägg, schema, grupparbeten
Läs merVälkomna till samråd och workshop!
Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merSociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den
Läs merVård- och omsorgsprogrammet (VO)
Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter
Läs merSocialpolitik och välfärd
Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet
Läs merVFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)
VFU-bedömningsmallen. Fastställd 090923 (dnr G 219 499/09) 1. visar yrkesrelevant kunskap i det aktuella ämnet/ ämnesområdet 1. visar bredd och djup inom inriktningens ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt
Läs merLinköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?
Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger
Läs merVad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merMinska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet
New Public Management (90-talet) Minska det offentligas åtaganden Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet Nya former för att organisera
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs merDet professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer
Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och
Läs merSiS ETISKA RIKTLINJER
SiS ETISKA RIKTLINJER förstå och ger dig stöd. Jag är vänlig, hänsynsfull och engagerad. TYDLIGHET Jag ger den information som behövs för att vi ska kunna samarbeta. Jag uttrycker mig vårdat och begripligt
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merFamiljer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merLikabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid
Läs merAtt sörja en papperslös en tolkning av hur socialarbetare omförhandlar erkännbarhet
Att sörja en papperslös en tolkning av hur socialarbetare omförhandlar erkännbarhet Carin Björngren Cuadra Institutionen för Socialt arbete, MAH carin.cuadra@mah.se FORSA, Om socialtjänsten och papperslösa
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merHÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET
HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet
Läs merLikabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5
Likabehandlingsplan Inger Grüner Löthman Förskolechef Reviderad 2016-01-12 Gäller till januari 2017 Sida 1 av 5 Inledning Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever
Läs merStatsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift
METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merFNs Konvention om Barnets rättigheter
FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets
Läs merVilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?
Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska
Läs merLagstiftning och samverkan
Lagstiftning och samverkan K O N N Y L I N D B L O M Tidsschema Grundläggande lagstiftning som styr Hälso- och sjukvården samt Socialtjänsten. Samverkan med fokus på svårigheter (egna erfarenheter). Lagstiftning
Läs merTrygghetsplan för Solhagas förskola
2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,
Läs merHur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?
Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merSocionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merEtisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning
Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst
Läs merEx post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?
Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,
Läs merLärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna
Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna Studie- och yrkesvägledares yrkesetik Studie- och yrkesvägledare har en allt viktigare roll i samhället. Behovet av professionell vägledning är stort i
Läs merSpecialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet
Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk
Läs merProfessionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merSamhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer
Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merKONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG
KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merPerspektiv på funktionshinder och handikapp
Magnus Tideman (red.) Perspektiv på funktionshinder och handikapp
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18
1 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18 Framtagen av: Personalen Datum: 2017-10-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig
Läs merEmpirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merVästra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merPEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG
PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merBarn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet
Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merEUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA
30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,
Läs mer5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Läs merLikabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet
Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö
Läs merSIRA Workshop Dokumentation
SIRA Workshop Dokumentation Malmö - 15 maj, 2014 SIRAs möte den 15 maj 2014 i Malmö hade stort fokus på interaktivitet både innehållsmässigt, i vad som diskuterades, men också rent praktiskt, hur vi diskuterade.
Läs mer5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen
5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt
Läs merFunktionshindrade i välfärdssamhället
Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle
Läs merKVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072
1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara
Läs merHANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015
HANDIKAPP Sundbyberg 26 maj 2015 Vår referens: Mia Ahlgren Referens: Fi2015/781 Mottagare: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7 Handikappförbunden
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se 1.
Läs merHÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0
1 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19 Framtagen av: Personalen Datum: 2018-08-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig för denna plan 4 4. Styrdokument
Läs merLikabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Gammelgårdens förskola 2018 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande; SFS 2015:545 Utkom från trycket den 8 september 2015 utfärdad den 27 augusti 2015. Regeringen föreskriver
Läs merLikabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 En plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-08-01 Förskolans namn: Förskolan
Läs merAbrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.
Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade
Läs merBYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merAtt beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen
Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merBarn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00
Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00 Vilka är vi? Anne-Marie Larsson, ABH, projektledare Ulf Hyvönen, vetenskaplig ledare, Umeå Karin
Läs merNORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem
NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0
1 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19 Framtagen av: Personalen Datum: 2018-08-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig för denna plan 4 4. Styrdokument
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna
Läs merförmedlingsmedel/egna medel
RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning
Läs mer