Helsingfors universitet, statsvetenskapliga fakulteten Urvalsprov 2009 Bedömningsgrunderna SOCIALT ARBETE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Helsingfors universitet, statsvetenskapliga fakulteten Urvalsprov 2009 Bedömningsgrunderna SOCIALT ARBETE"

Transkript

1 Helsingfors universitet, statsvetenskapliga fakulteten Urvalsprov 2009 Bedömningsgrunderna SOCIALT ARBETE LITTERATURPROV Följande frågor baserar sig på boken Socialt arbete En grundbok (Meeuwisse & Sunesson & Swärd) 1) Definiera kort följande begrepp: a) barnets bästa (2 p) (s ) 1 p. Barnets bästa (bb) ska beaktas vid beslut av olika slag. I vissa fall ska varje beslut som rör ett barn grunda sig på en bedömning av vad som är bäst för just det barnet (SoL 1998), även om det inte är avgörande för vilket beslut som fattas, men bb ska alltid utredas, redovisas och beaktas. I vissa fall ska bb alltid vara avgörande (LVU 2003). ½ p. Tolkningen av bb är inte given. Bb tolkas olika beroende på saken, ex. vårdnadsfråga, asylärende, ansökan om tvångsvård. Innebörden förändras över tid, i takt med att ny kunskap om barn skapas, värderingar om bb förändras. ½ p. Enligt FNs konvention om barnets rättigheter ska de grundläggande principerna ses som en helhet. Beslutsfattare kan ge barnet inflytande över tolkningen av bb genom att barnet får komma till tals. Den slutliga bedömningen ska dock alltid göras av vuxna. Barnets faktiska inflytande över sin situation är alltså helt beroende av hur vuxna tar hänsyn till barnets situation och vad barnet uttrycker. b) hegemoni (2 p) (s279) Begreppet härstammar från den italienske filosofen Antonio Gramscis analys av 1 p. klassrelationer, innebär att en grupp i samhället gör anspråk på och upprätthåller en ledande ställning. T.ex. hegemonisk maskulinitet definieras gestaltning av könsmässig praktik som garanterar mäns dominerande ställning i förhållande till kvinnor. H förutsätter överensstämmelse mellan kulturella ideal och institutionell makt på kollektiv nivå i samhället. 1 p. Till exempel toppar inom näringslivet, regeringen och militären förkroppsligar den hegemoniska positionen. Uppfyller kriterierna för dominerande manlighet på många områden. Men t.ex.: makt på den offentliga arenan behöver inte innebära makt i privatlivet. c) solidaritet (2 p) (s238) Humanitet och solidaritet är tvillingidéer. Båda uttrycker ansvar för personer i utsatt 1

2 1 p. situation men solidaritet framhåller tydligare att hjälpmottagaren är en av oss, sympatins samhörighet och jämlikhet. 1 p. S har olika betydelser som kan kombineras. Ex - känsla av eller insikt om samhörighet, - faktisk social och samhällelig interaktion och sammanhållning. - socialpolitisk modell (villkor för finansiering) - opinionsbildning och handlingar riktade mot personer och grupper, kulturer, nationer (internationell solidaritet). *************************************************************** 2) Beskriv olika föreställningar om förhållandet mellan teori och praktik (4 p.) (s ) Olika föreställningar: 1 p. 1) Praktik ses som tillämpad teori. Teorin ses som färdig att tillämpas, problemlösande. 1 p. 2) Teori och praktik ses som ett växelspel. Kunskap kan även skapas, inte bara användas. I forskning är kunskap själva målet, inte ett medel eller biprodukt. Teoretisk kunskap = samlade erfarenheter, tankar, insikter, teorier, ex. vetenskaplig, skönlitterär el filosofisk text. Tyst kunskap = tystad? Kunskap 1 p. Praxiskunskap vs teoretisk kunskap. Praxiskunskap är vuxen ur praktiken (förtrogenhets-, erfarenhetsbaserad) kunskap. 1 p. Kunskap förutsätter att den kan ifrågasättas, artikuleras i ord el förmedlas på annat sätt. Begrepp och andra teoretiska redskap behövs för att reflektera och skapa kunskap av erfarenheten/empiri. Redskap för reflektion över vår praktik och erfarenheter är på vetenskaplig väg framtagen kunskap en av flera kunskapskällor. Kritiken fokuserar bl.a. anspråk på objektivitet och generella sanningar. ******************************************************* 3) Beskriv socialt arbete som forskningsområde (8 p) (s ) Forskningen i soc.arb kan anses ha ansvar för vissa viktiga områden och problem, annars riskerar vi att ingen annan tar ansvar för dem. Hur har ämnet fått den inriktning det har? Att reflektera över s.k. sociala frågor går tillbaka till 1500-talet i Europa > jordbrukets förändring, politiska systemens förändring, upptäckten av nya världen, folkvandringar, fattiga samlades i städerna. 2 p On socialt arbetets historia. Fattiglagar och fattiga: de fattiga översvämmade städerna: fattigvårdsreformer i flera storstäder På 1520-talet fick en berömd tänkare från Valencia, Vives, uppgiften att skriva ett förslag till fattigvårdsordning för staden Brügge i Flandern. Det blev ett 2

3 mönster för fattiglagarna som genomfördes i stora delar av Europa, baserade sig ofta på socialpolitiska utredningar (= hela rikets politik, tidigare främst setts som en kyrklig eller lokal eller kommunal angelägenhet). I Sverige fattiglagar ca Avgörande principen var arbetslinjen. Det saknades arbetare i textilindustrin, ansågs bero på att fattighjälpsnivån var generös och möjligheterna att försörja sig på tiggeri goda. Befolkningen och barnen: Befolkningsbeskrivningar med statistiska metoder viktigt politiskt instrument efter franska revolutionen. I Frankrike: belgiske statistikern Adolphe Quételet, f 1796, uppfann begreppet genomsnittsmänniskan (l homme moyen). Befolkningsbegreppet (befolkningen som mätbarhelhet) omkonstruerades o svag befolkningstillväxt och katastrofal barnadödlighet i vissa grupper i Frankrike kunde påvisas. Nyttjades som grund för aktiv familjepolitik : nytt system för fosterbarnsvård, fasta fosterlegor (= ersättning till fosterhemmet) o kontinuerlig inspektion, ny utbildningspolitik där flickornas utbildning till mödrar skulle betonas. Kampen för en ändrad och generaliserad social hälsopolitik med inriktning på förebyggande insatser. Man kritiserade fattighusen med löss och smuts, okunniga fattigfogdars kollektiva bestraffningar och oförmåga att skydda de dygdiga och oskyldiga. Förändring i synsätt och vetenskapligt intresse > socialt arbete uppstod som en spjutspets för den moderna hygieniska synen (i stället för den traditionella fattigvården och amatörismen). = Övergång mellan två ideologier: fattigvårdsideologin (betonade idealet den arbetande människan) > den hygieniska människan (betoning på barn och kvinnor, hygien och slumförbättring). Fattigvård och skydd för barn och familj är fortfarande grundfrågorna för forskning i socialt arbete. Forskningsområdet: Fattigvårdsdebatten: London School of Economics: social administration vid WWI: sysslade med socialförsäkring, biståndssystem, utpekande av den fattige som snyltare och försörjning. > fattigdomsforskning, socialvårdsstudier, socialförsäkring, bidragssystem i USA, Storbritannien och Tyskland. I UK: Richard Titmuss skrev Committment to welfare 1968: hur olika institutionella eller samhällsorganisatoriska löstningar i socialpolitiken skapar olikartade resultat för fattiga och rika. Radikalare sociologen Peter Townsends fattigdomsforskning 1979: människors konkreta levnadsförnhållanden. I Sverige: Sten Johansson, m.fl., levnadsnivåforskare (Stockholms uni) påverkade av Titmuss. Walter Korpi bland sociologerna. I soc.arb: fattigdomsforskning ofta förknippad med forskning om socialbidrag och försörjningsfrågor. Ex Björn Gustafsson, Tapio Salonen, Lennart Nygren. Äv Finland, Norge, Danmark. Vad händer med de fattiga? Hur behandlar man dem? Hur går det till när en person eller en familj blir fattig? Frågor om socialpolitiskens organisering, välfärdsstatens utveckling, organisation och former, interventionssystemens utveckling, sambandet mellan välfärdsstaten och andra organisationer (frivilla m.fl.). Klassiska studier undersöker själva administrativa apparaten. Mest berömda socialbyråstudie är skriven av sociologen Peter Blau: The dynamics of bureaucracy Studiet av filantropi, frivilligt socialt arbete. Lars Inge Terum, Norge: om värfärdsstatens utveckling och de professionella o diskuterat utvecklingen av de nordiska socialdemokraternas syn på de fattiga

4 Ivar Lödemel, Norge: välfärdsparadoxen 1997 (en stat som är snålare i hjälpnivåer kan vara generös i medelsprövning o stat som ger bättre hjälp till dem som får kan vara mycket krävande och exkluderande i sitt sätt att bemöta klienterna). Soc.politiken gentemot kvinnor har förändrats från omsorgsuppmuntran till arbetsplikt. Tapio Salonen: Margins of welfare Skillnaden mellan lönearbetsrelaterade socialförsäkringar och behovsprövade system leder tll stora skillnader mellan grupper. Funktionshindrade och äldre: Rosmari Eliasson-Lappalainen, prof i Lund om äldreomsorg. Marta Szebehely: Vardagens organisering Håkan Jönson: Det moderna åldrandet 2001, Per Gunnar Edebalk. Lars Harrysson: Arbetsgivare och pensioner p. Familj och barn: 1800-talet efter franska revolutionen. Barn-begreppet förutsätter begreppen medborgare, människor, befolkning. Före det var barn, arbetare och allmänt husfolk bara utsträckningar av husbondens sociala domän. Under 1800-talet utvecklas familjelagstiftning och hälsopolitik, arbetslagstiftningen inskränker el förbjuder barnarbete; mödravård och skolplikt införs talet: Hur ska man skydda barnen? Hur ska barn uppfostras? Hur ska familjernas främst männens barbari tuktas? Hur ska elaka och farliga barn skiljas från andra barn? Hur identifiera hotade barn? I början sågs dessa frågor i ett socialhygieniskt ljus. Senare blev en individualpsykologisk syn vanligare. Detta har lett fram till modern barnavårdsforskning, barnpsykiatrisk epidemiologiforskning, annan forskning om barn och familj, kritiska interventionsreflektioner. Tove Stang Dahl 1978 i Norge, Hans Swärd i Sverige har beskrivit hur problemen med barn och familj utvecklas till stora samhällsproblem, vilket leder till ny lagstiftning. Gunvor Andersson undersöker socialt arbete och barn 1991, Tommy Lundström undersöker barnavårdsarbetets historiska utveckling Tine Egelund 1997: Beskyttelse af barndommen tar upp paradoxen att soc-arb med barn och för barn sällan utgår från de konkreta barnen man arbetar med, sällan undersöker deras faktiska betingelser. Ingrid Claezon, Umeå 1987 Bättre beslut; studie om barnomhändertaganden. I Frankrike o Tyskland förutom barn, familj, mödrar också hygieniska frågor, bostadspolitik, nykterhet, prostitution, mental hälsa. Självmord, försök att rädda ungdomen från prostitution o därmed smitta o hälsofaror. Margareta Hydén om våld mot kvinnor, Arne Kristiansen om narkotikamissbruk, Eva Johnson om självmordsförsök bland narkotikamissbrukare. 1 p. Hur uppstår ett socialt problem? Begreppet inte enkelt. Problem i samhället. Sociala problem är aldrig en persons problem utan kollektiva problem. Det finns en grupp eller institution som bär eller uppfattar något som ett problem ang. deras egna förhållanden eller någon annan grupps egenskaper. Att kalla ngt ett socialt problem kan vara - ett sätt att döpa om vad som egentligen är en konflikt. - Kan också vara ett sätt att uttrycka ett maktanspråk el anspråk på rätten att tala och göra definitioner (= claims-making), utmärka ett område där man har makt att tala och bestämma vad som är önskat eller oönskat. - Vetenskapligt stöd i definitionen av andras problem ger ytterligare makt. Synen på sociala problem utvecklades i dialogen sociologi socialt arbete främst i Chicago, ex. Jane Addams och Sophonisba Breckinridge. Även cooley, Mead, Park, 4

5 Burgess, Wirth, Znaniecki. I fokus här: relationer, släkten, migrationen, stadsområdet, bostaden, sociala konflikter, slum, bråk, diskriminering. Interventionspersepktivet här är antiindividualistiskt: nätverk, områdesupprustning, öppnandet av fria arenor (settlements) betonas. Bengt Svensson: Pundare, jonkare och andra 1996 (om narkomaner i Malmö). Erik Hermansson: Fristadens barn p. Reformpedagogik socialpedagogik och 1930-talen: kritik av stora förvaringsanstalterna. Freuds elev August Aichhorn: Ungdom på villovägar. Ungdomars missanpassning ses som begripliga meddelanden, inte bevis för moralisk mindervärdighet. A S Neill: Summerhill: ny reformpedagogik i omhändertagandet av utsatta barn. Tyskland: På universiteten är det socialpedagogik man läser om man ska forska i socialt arbete. Den andra socialarbetarutbildningen är kort och ligger utanför universiteten. I Tyskland understryks folkbildningstraditionen från arbetarrörelsen, nykterhetsrörelser, folkkyrkliga och frikyrkliga rörelser i ungdomsarbete eller socialt grupparbete. Kerstin Vinterhed i pedagogik om Gustav Jonsson och Barnbyn Skå Kritiken av inspärrningen (inflytande från Foucault om mentalsjukhus och fängelse) och 1980-talen. Diskussionen om frågorna om straff och behandling, forskning om avinstitutionalisering och dess konsekvenser. Claes Levin: Uppfostringsanstalten Marie Sallnäs: Barnavårdens institutioner p. Brukare och klienter är människobehandlingen ändamålsenlig för den som får den? Vad för resultat har socialt arbete? Hur löser man frågor om inflytande och bemötande? Hur ska användarna av socialtjänsten påverka arbetet i den? Diagnostisk tradition med Mary Richmond i början av 1900-talet. Cambridge Somerville-projektet inleddes I experimentform ville man undersöka klienteffekter av rådgivningsarbete, gällde ungdomar som begått lagöverträdelser. Det första moderna utvärderingsprojektet. Inga påtagbara resultat konstaterades, men studien är klassisk. I Norden först på 1970-talet. I USA under högervridningen individualistisk tradition, s.k. casework. I europeiska länder med stark individualiserad fattiglagstradition, bl.a Skandinavien, identifierades den med socialt arbete öht. Även idag hävdas av vissa att relationen mellan socialarbetare och klient utgör essensen i socialt arbete. Organisationen av socialarbetsplatsen, dess uppgifter, arbetsprocesser ( utredning ), soc.arbetarens uppfattningar om klienten, klientens problem, arbetsförutsättningar. Kompletteras ibland med information som uppstår i arbetet (akter etc). Klienters utsagor om erfarenheter på socialbyråer och i behandlingsprogram relateras ibland till undersökningar av själva mötesprocesserna. Nu anses viktigt att kunna forska i effekterna för klienterna av det som sker i det sociala arbetet. Men sådan forskning kräver nyinställning till möjligheterna att bedriva systematisk och kontrollerad forskning i kommunernas socialtjänst. vi måste kanske arbeta med experiment; skapa former som garanterar kontroll över hur arbetet faktiskt går till o över kontinuiteten i processen: att de nya metoderna i arbetet faktiskt tillämpas. Longitudinella uppföljningar om barn: Gunvor Andersson 1991 kombinerar barnavårdsperspektiv med undersökningar av reguljärt socialt arbete, äv vissa missbrukargrupper. Barnavårdsforskaren Bo Vinnerljung 1996: fosterbarn som vuxna 5

6 Ulla Melin Emilsson 1998: Vardag i skilda världar Alain Topor 2001: Återhämtning från svåra psykiska störningar använder klienters och patienters erfarenheter som viktig datakälla. Fem forskningsområden har nämnts: fattigvårdsdebatten, familj och barn, hur uppstår ett socialt problem, reformpedagogik socialpedagogik, brukare och klienter är människobehandlingen ändamålsenlig för den som får den. Men forskningsfält kan komma i fokus som baserar sig på flervetenskapligt och flertopiskt studium av grupproblem. Ex. Missbrukare, handikapp och funktionshinder, äldre, invandring, etnisk diskriminering. ********************************************************* 4) Varför är dokumentationen i socialt arbete viktig? (6 p) Klientskap upphör sällan, klienter återkommer i synnerhet i sociala barnavården. Därför finns det ett stort behov av att följa upp och utvärdera socialtjänstens arbete och insatser. 1 p. Skyldighet att dokumentera finns enligt lag. Dokumentationen ska utgöra grund för beslutsfattande men även ske under verkställighet och faktiskt handlande. Dokumentationens funktioner: - 1 p. underlätta kontroll och insyn, - 1 p. ge underlag för uppföljning och utvärdering av olika insatser - 1 p. Ge underlag för forskning - 1 p. Ge underlag för socialnämndens och kommunens planering av inriktning och prioritering inom socialtjänstens område samt - 1 p. Underlätta kontakterna inom den egna verksamheten. ************************************************************ 5) Vilka svårigheter innebär det att använda dokument skrivna av socialarbetare som forskningsmaterial i en forskning? (8 p) - Bristande reliabilitet och validitet - 1 p. Dokumenten har ej tillkommit för forskningen: resultat av soc.sekreterarens subjektiva bedömning av vad som bör dokumenteras el som anses organisatoriskt nödvändigt för att fatta beslut. - 2 p. Objektiva fakta eller social konstruktion? Synen på kunskap inverkar på hur dokumentation ses. - 1 p. Typ av dokumentation (register, akter), typ av data (basfakta el processdata), vilka uppgifter är relevanta, hur används de 1 p. 4 kriterier för att värdera dokument och dess data: - tillförlitlighet, trovärdighet, representativitet, mening/betydelse. Dokumentationen får betydelse i sitt sammanhang: av vem, hur, syfte, konsekvenser? Informationen om klienternas bakgrund och sociala insatsernas innehåll och genomförande osäker. Orsakerna till beslut fattas ofta. 6

7 Dokum. säger mer om den person som gjort anteckningen än om klienten? 1 p. Språket vagt, enkla uttryck; svårt att fånga in sin kännedom om klienterna i exakt, precist språk. ½ p. Positiv info och motstridiga bilder av klienten och situationen framkommer sällan. ½ p. Organisationerna ändrar arbetssätt över tid, ändrar dokumentationssätt. > Jämförelser svåra, att utläsa förändring för klienten. En del forskare har försökt komma åt den bakomliggande verkligheten bakom akten. Detta är omöjligt. Alla journaler är sociala konstruktioner. Socialsekr dokumenterar sin bild av klienten och situationen. Klienten är ingen medförfattare. 1 p. I forskning bör överväganden göras om hur texten läses, i vilket sammanhang, på vilket sätt, av vem, i vilket syfte används. Vilken funktion fyller akten i organisationen? socialtjänstens eget perspektiv. ************************************************************** 6) Vilka möjligheter kan en väl förd dokumentation i socialt arbete ge forskningen? (4 p) - ¼ p. Akter är lättillgängliga, - ¼ p. Mindre risk för bortfall - ¼ p. forskningen kräver inte tid av soc.arb och klienter. - ¼ p. Vissa etiska problem kan undvikas (barn) - ¼ p. Säkrare uppgifter om förfluten tid - ¼ p. Alternativ till longitudinella studier - ¼ p. Billigt - ¾ p. Störst betydelser för att studera organisatoriskt viktiga mönster i socialt arbete. 1 p. Hur klienter och sociala fenomen konstrueras. ½ p. Dokumentation kan i bästa fall ge fakta och data av processkaraktär men akten är konstruerad. Akten är en möjlig källa i studiet av insatser och klientskap. 7

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Socialpolitik och socialt arbete

Socialpolitik och socialt arbete LEIF HOLGERSSON Socialpolitik och socialt arbete Historia och idéer Tredje upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehåll Förord 11 1. Definitioner och avgränsningar 13 2. Socialpolitikens framväxt 17 Socknarna

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott Barnets bästa när barn begått allvarliga brott En studie om tolkningen av "barnets bästa" när unga går direkt från sluten ungdomsvård i princip ett straff till vård enligt LVU Kontakt: Michael ärnfalk,

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Kunskapen tar form LAU 150

Kunskapen tar form LAU 150 Kunskapen tar form LAU 150 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Lennart G Svensson 1. Vad är ett universitet? 2. Vad betyder bildning? 3. Vad menas med professionell

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Kursens namn: Etik och moral Yh-poäng: 25 Innehåll Etik / moral Bemötande, Förhållningssätt Livsåskådning Religion, etnicitet, kultur, tradition Kommunikation Salutogent förhållningssätt Offentlighet/

Läs mer

En modell för avslutandet av familjehemsvården

En modell för avslutandet av familjehemsvården En modell för avslutandet av familjehemsvården Kerstin Andersson, Borlänge Bertil Björklund, Smedjebacken Kristina Carlström, Upplands Väsby Kristina Grebelius, Sundsvall Eva Kollberg, Angered Margareta

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Nationella Samordnaren utsatta EU-medborgare S2015:01 Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Bakgrund Unionsmedborgares rätt att fritt röra och uppehålla sig i andra

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001. Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa

Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001. Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001 Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa Hur många svenska hemlösa och missbrukare uppehöll sig permanent

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer