Det ekofysiologiska laboratoriet på Tvärminne zoologiska station

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det ekofysiologiska laboratoriet på Tvärminne zoologiska station 1970-2015"
  • Jan Ek
  • för 1 år sedan
  • Visningar:

Transkript

1 Det ekofysiologiska laboratoriet på Tvärminne zoologiska station Magnus Lindström FD, Docent Bakgrund. Under den gamla tiden på Tvärminne zoologiska station, d.v.s. innan de nya byggnaderna kom till, var den ekofysiologiska forskningen på stationen så gott som obefintlig. Forskningen rörde sig främst kring ekologiska, taxonomiska och fysiologiska problem. Professor Sven Segerstråles antagande Professor Sven Segerstråle, som sedan 1920-talet undersökt kräftdjursarterna i Östersjön ställde sig i slutet av 1960-talet frågan varför havsvitmärlan, Pontoporeia femorata, och kustvitmärlan, Monoporeia (tidigare Pontoporeia) affinis, har förökning året om endast på djupt vatten. I grundare områden är deras förökning bunden till senhösten, men dock så att havsvitmärlans förökning blir årstidsberoende på mindre djup än kustvitmärlans. Segerstråle antog att orsaken till detta kunde vara att havsvitmärlan är mindre ljuskänslig än kustvitmärlan för just det våglängdsband som tränger ner till Östersjödjupen. Han diskuterade problemet med Dr. Kai Otto Donner, som föreslog mätning av vardera artens synkänslighet med hjälp av elektrofysiologi. Donner utförde mätningarna vid nervfysiologiska laboratoriet på Zoologiska institutionen i Helsingfors. Han fann dock att båda arterna var väl anpassade till det i vattnet nedträngande ljusets transmissionsspektrum, och att de små skillnaderna i spektralkänslighet inte kunde förklara fenomenet (1971). Det var tydligt att problemet måste angripas från ett annat håll. Det nya elektrofysiologilaboratoriet och dess första användare Då Tvärminne zoologiska stations nya laboratorium började byggas 1969 hade främst på Dr. Donners och stationens prefekts, professor Pontus Palmgrens, initiativ planerats in ett par rum enkom för elektrofysiologi i det nya laboratoriet. Den här avdelningen isolerades elektriskt från det övriga laboratoriet bl.a. med en i väggarna inbyggd Faraday-bur. Som ung student stod jag just i beråd att inleda mitt pro gradu arbete i zoologi, och Palmgren föreslog att Donner skulle bli min handledare. Eftersom Donner var synfysiolog och Ragnar Granits elev, beslöts att jag skulle registrera ögonens spektrala känslighet hos de vanligaste märlkräftorna (gammariderna) och pungräkorna (mysiderna). Detta gjordes också. (Långt senare kompletterade jag mysidmätningarna med ytterligare några arter, bl.a. nykomlingen i Östersjön, Hemimysis anomala. Den sistnämnda arten visade sig ha ett synpigment som definitivt inte hör hemma i Östersjön, vilket stödde hypotesen att djuret faktiskt är en nykomling. Arbetet publicerades 2001). Samtidigt skulle jag fungera som forskningsbiträde för Donner, som tänkte använda vitmärlornas simningsaktivitet som ett indirekt mått på deras ljuskänslighet. Laboratoriets första utrustning lånades från nervfysiologiska laboratoriet vid zoologiska institutionen i Helsingfors, och betingelserna var rätt primitiva: i mörkrummet två bord, en stol som prof. Palmgren vänligen ställde till förfogande, den lånade optiska bänken med linser och slutare, en mikromanipulator för mikroelektrodpositionering, ett urgammalt oskilloskop utan efterbild med en signalförstärkare och en bilstrålkastarlampa som matades från sju anodbatterier. Elektroderna drogs för hand över bunsenlåga, och det var oftast s.g.s. omöjligt att fylla dem med elektrolytvätska. Senare erhölls maskinellt dragna elektroder från Helsingforslaboratoriet. Under det första året (1970) utfördes 63 experiment varav 24 gav något slags resultat. Under de två följande åren hade procenten lyckade experiment stigit till 70; sammanlagt utfördes 181 mätningar av elektroretinogram på åtta arter märlkräftor och tre arter pungräkor. I detta skede hade utrustningen redan förnyats; ett nytt oskilloskop köptes 1971.

2 Instrumentet i fråga var av god kvalitet, varom vittnar att det endast en gång behövt repareras, nämligen 1998, och då gavs garanti för 40 år till. Gråkilen, det cirkulära neutralfilter med vilket testljusintensiteten justerades, hade jag byggt ihop med en vridmekanism som fungerade med en liten elektrisk motor och med en kasserad väckarklocka som nedväxling. Som gradskala fungerade ett modifierat Maxwell kaffeburkslock. Även denna apparatur fungerar fortfarande (2015). Vitmärlornas dygnsrytmik Kai Otto Donner och jag byggde en anläggning för att testa vitmärlornas ljuskänslighetströskel. Eftersom vitmärlor simmar endast när det är mörkt (om man undantar könsmogna hannar), var det troligt att de skulle vara inaktiva i ljus. Försöken gjordes i akvarier i en ljustät pyramidformad låda med ett system av linser och filter i toppen. Över akvarierna låg en ljusspridande vit akrylskiva, på vilken ljuset från en lampa projicerades med önskad intensitet och färg. I de första experimenten användes som akvarier stora glasrör som stod i rad i experimentkammaren. Vitmärlorna endera simmade i vattenpelaren eller grävde ner sig i bottensedimentet. Rören kunde belysas bakifrån med rött ljus, ett rör i sänder, och antalet simmande djur kunde snabbt avläsas genom ett hål i försökskammarväggen. Metoden visade sig vara en aning besvärlig; avläsningar borde ha gjorts med två timmars mellanrum, men i synnerhet på natten blev det svårt att utföra alla avläsningar. Det glada studentlivet på zoologen hjälpte dock till att hålla avläsaren igång till tidiga morgontimmar. Rören byttes ut mot ett par fem liters, från sidan tillplattade, akvarier med sidoytan 35 cm x 30 cm. Hjälp för avläsningen erhölls av en skicklig svagströmstekniker, Veikko Matila, som konstruerade en prototyp av fotoceller som fungerade med infrarött ljus. De två första prototyperna användes i ca fem år. Då en märla simmande bröt den infraröda ljusstrålen registrerades händelsen på ett räkneverk som summerade alla händelser under 20 minuter, varefter resultatet skrevs ut på en pappersremsa. Ljusintensiteten minskades stegvis genom insättning av fler filter i strålgången. Så länge märlornas sammanlagda simningsaktivitet i akvariet minskade under dagtid ansågs att djuren uppfattade ljuset, som alltså dämpade deras aktivitet. Som en kuriositet kan nämnas att hela anläggningen var utlokaliserad till en källare i Bromarf från april till juni 1976 sedan registreringarna i laboratoriet börjat uppvisa märkvärdiga aktivitetstoppar varje lördag. Det visade sig att en forskargrupp från Helsingfors kom till laboratoriet till veckosluten och arbetade med kromatografi i rummet intill, varvid vitmärlorna reagerade på vibrationerna. Resultaten av undersökningen visade bl.a. att kustvitmärlans synkänslighet är ca 100 gånger större än mänskans, och att djuren har en inbyggd aktivitetsrytm med en period av ca 23 timmar 24 minuter som fortsätter nästan två veckor om akvariet hålls i ständigt mörker. Tyvärr blev det aldrig tid att utreda om havsvitmärlan beter sig på samma sätt. Havsvitmärlans yta är dessutom mer hydrofob (vattenavstötande) än kustvitmärlans, vilket kräver en annan typ av akvarier i vilka djuret inte kan nå vattenytan. Under förra hälften av 1990-talet fortsatte forskningen sporadiskt kring kustvitmärlans synsinne. Kai Otto Donner och jag hade 1990 deltagit i ett stort möte om synfysiologi i Helsingfors, och där presenterat en poster om pigmenten i vitmärlans öga. Vi hade konstaterat att vitmärlans spektralkänslighetskurva i den blå delen av spektrumet indikerade förekomst av ett metapigment som absorberade ljus just i detta område. Donner hade planerat experiment av olika typ för att reda ut detta pigments funktion och betydelse. Kai Otto Donner avled dock på våren 1995 efter en tids sjukdom och de planerade arbetena kom inte att genomföras. Allt sedan den första tiden har verksamheten vid ekofysiologiska laboratoriet rört sig längs dessa huvudlinjer; synfysiologi och beteenderegistreringar.

3 Toxicitetsundersökningar När jag avklarat sina grundstudier erbjöds mig en möjlighet att ansöka om ett stipendium från den då rätt nya Maj och Tor Nesslings stiftelse. Med professorerna Kai Otto Donner och Rolf Kristoffersson som ansvariga forskningsledare erhöll jag ett stipendium 1976 för att undersöka om vitmärlans simningsbeteende påverkades av miljögifter och om förändringar i simningsaktiviteten kunde tänkas användas som indikation på miljöföroreningar. Efter det inledande skedet erhölls medel för att bygga upp en fungerande anläggning för undersökning av 12 akvarier samtidigt. Dessutom kunde det elektrofysiologiska laboratoriet upprustas, bl. a. införskaffades en elektroddragare och en infraljusomvandlare. Eltekniker Matila, som byggt den första protoptypen av infraröd-fotocellapparaturen konstruerade nya och effektivare avläsare med fyra fotoceller per akvarium. Räkneverk registrerade och skrev ut. Fyra skåp byggdes för att fungera som självständiga enheter. Varje skåp innehöll tre akvarier med tillhörande fotoceller. Skåpen var helt ljustäta med belysning inbyggd i taken. Den lämpliga ljusnivån erhölls med hjälp av filter som sattes in över akvarierna. Vattnet strömmade långsamt genom akvarierna, med eller utan tillsats av de testade ämnena. Sålunda kunde man studera inverkan av små mängder testsubstans på djurens beteende. De använda koncentrationerna var så små att testdjuren inte dog; hela idén med experimenten var att spåra subletala förändringar i djurens beteende. Experimenten var till sin natur långa, ca 40 dygn. Efter en kontrollperiod doserades testsubstansen under tio dygn, och sedan följdes aktiviteten upp under en återhämtningsperiod. Sammanlagt gjordes 54 experiment. I detta skede arbetade också min hustru, FM Astrid Lindström, i projektet. År 1980 publicerades de första rapporterna. I den första diskuterade vi vitmärlans synkänslighet och inneboende dygnsrytmik. I den andra utreddes hur vitmärlans simningsaktivitet var beroende av årstid, och tid på dygnet. I den tredje rapporten redovisade vi för hur vitmärlans simningsbeteende förändrades på olika sätt vid inverkan av främmande substanser (fenoler, styren). Toxicitetstesterna avslutades 1981 med undersökning av hur några tungmetaller inverkar på vitmärlans simningsaktivitet. Appararturen användes också senare för toxikologiska arbeten i samarbete med forskare från Havsforskningsinstitutet och för en beställd obligationskontroll för en industri. Senare användes apparaturen för migrationsexperiment. Det sammanlagda materialet består av ca registreringsdygn med tre avläsningar per timme. Vitmärlans ögonfysiologi Under denna tid arbetade Kai Otto Donner och jag också med vitmärlans synfysiologi och ekologi tidvis, då Donners arbete som vetenskaplig chef för Finlands akademi det medgav. Det ekologiska arbetet publicerades 1987 och ett synfysiologiskt arbete, som påbörjats långt tidigare, slutfördes i samarbete med en tysk forskargrupp under ledning av professor Helmuth Langer i Bochum och publicerades I arbetet beskrevs synpigmentens funktion i vitmärlans öga, och i synnerhet hur synpigmentet återbildas efter ljusexponering. Vi hade då genom experiment lyckats påvisa hur synpigmentet i vitmärlans öga efter att ha blekts med ljus, igen omvandlas till ett fungerande pigment längs två olika vägar. Den snabbare vägen var via belysning med blått ljus av vissa våglängder. Denna omvandling, som överför (re-isomeriserar) det blekta så kallade metapigmentet (som inte framkallar en synupplevelse) till fungerande synpigment sker snabbt, och förmår alltså hålla djurets synkänslighet på en hög nivå om ljusintensiteten inte är för stark. Den andra vägen är produktion av nytt synpigment i ögat. Det är däremot en långsam process som kan ta dagar i anspråk. Det är intressant att djurets beteende verkligen tycks följa de begränsningar som synförmågan ställer; vitmärlan är aktiv endast när det är mörkt. Den använder sina ögon närmast som detektorer som meddelar om det är tillräckligt mörkt för att kunna simma ostört utan risk att bli uppäten. Den långsamma enzymatiska processen räcker då bra till för att djuret skall behålla hög synkänslighet. Den andra, snabbare omvandlingen måste åtminstone i Östersjön ses som en sekundär metod, emedan djuren troligen aldrig blir utsatta för blått ljus tillräckligt starkt och länge

4 för att synpigmentet skall hinna återbildas. De resultat som vi erhöll fungerade som bas för FM Wilhelm Fortelius bilaudatur i fysiologisk zoologi 1989 som han utförde under vår ledning. Ljusinducerad ögonskada hos Cirolana 1980 startade den forskning som kom att bli dominerande inom laboratoriets synfysiologi för lång tid framåt. Fil. mag. Heimo Nilsson, från Zoologiska institutionen i Lund vände sig till mig angående ögats finstruktur hos en djupt levande marin gråsugga från en norsk fjord utanför Bergen, nämligen isopoden Cirolana borealis, avlägsen släkt med Östersjöns spånakäring (Saduria entomon). Finstrukturen i ögat hade bekymrat honom, eftersom den såg ut att sakna organisation. Det framkastades en ide om att ögat kanske hade skadats av för mycket ljus vid fångsten. Nilsson lyckades få med sig till Tvärminne djur som fångats i betade fällor på natten. De transporterades i mörka behållare till Tvärminne. Hela projektet hade lätt kunnat gå i stöpet: det vatten som sänts flera dagar i förväg med biltransport till Finland anlände först efter fem dagars resa med tåg runt Bottniska viken till Tvärminne, och då hade hälften av djuren dött emedan de inte klarade av det konstgjorda havsvatten som vi framställde i panik. Djurens spektralkänslighet och syntröskel mättes efter exponering till olika starka ljus. Experimenten krävde noggrann planering; djur exponerades för olika intensiteter under olika långa tider, varefter de fick mörkeradaptera sig i bestämt antal timmar innan de togs till elektrofysiologi eller histologi. Under en av dessa intensiva perioder registrerade vi elektroretinogram i 112 timmar under sex dygn. För dessa experiment i september 1980 och juni 1981 utvecklade vi en teknik att alltifrån infångandet hålla djuren i mörker. Med hjälp av en infraljusomvandlare kunde vi göra alla preparationer i infrarött ljus, som var osynligt för djuret i fråga. Undersökningen visade att redan en svag ljusexponering var tillräcklig för att djurens synförmåga skulle nedsättas permanent och att ögats finstruktur föll sönder mer och mer med ökande ljusexponering. Korrelationen mellan försämringen av ögats funktion och det ljuskänsliga rhabdomets (djurets retina) sönderfall var slående. Dessa arbeten, som publicerades 1983, citeras alltjämt i undersökningar gällande ögonskada förorsakad av ljus. Samarbetet med Nilsson, som disputerat 1982, fortsatte med en jämförande undersökning av ögats spektrala känslighet hos pungräkor (Mysis relicta) från två olika vatten; sjön Pääjärvi i Lammi och Pojoviken, norr om Ekenäs (1984, 1988). Dessa två vattenmiljöer har nämligen olika ljusgenomsläpplighet, och hypotesen var att pungräkorna i sjön, som är mycket mörk och mest genomtränglig för rött ljus, skulle ha synkänsligheten förskjuten mer mot rött än pungräkorna i Pojoviken. Undersökningen bekräftade detta. Populationen i Pääjärvi hade faktiskt ett absorptionsmaximum i ca 570 nm, d.v.s. 20 nm mer mot rött än djuren i Pojoviken. Först gav experimenten dock det oväntade resultatet att de senare djuren var blinda i början av experimentperioden, men efter några dagar började deras synkänslighet öka. Detta fenomen kom sedermera att bli ett huvudtema i den synfysiologiska forskningen. Horisontalmigrationsstudierna börjar År 1983 beviljades jag ett stipendium från Walter och Andrée de Nottbecks stiftelse, och det kom att finansiera min fortsatta verksamhet under lång tid framåt. Jag byggde upp ett laboratorium med tre meter långa, smala, akvarier på vilka kunde fästas fotoceller för avläsning av djurens simningsaktivitet. Anläggningen byggdes upp i stationens nedre akvarierum, där ena långväggen avskildes med mörkläggningsgardiner. Idén var att undersöka kustvitmärlans (Monoporeia affinis) simning i horisontalled i situationer där någon omgivningsfaktor var olika i akvariets bägge ändar. Experimenten började med undersökning av vitmärlans simmande i svaga vattenströmmar. I detta sammanhang filmades för första gången vitmärlans beteende i mörker. Jag fick låna en Panasonic videokamera från universitetets TV-institution (TV-laitos). Framför denna monterades den nya infraljusomvandlaren, som omvandlade reflekterat infrarött ljus till en synlig grön bild. De första

5 filmsnuttarna visade simmande djur inom ett mycket litet runt grönt synfält. Tekniken med infraröd videofilmning utvecklades och kom sedermera att bli en av de viktigaste registreringsmetoderna i laboratoriet. Våren 1985 flyttades hela anläggningen upp till ett temperaturreglerat kylrum, där det blev lättare att hålla temperaturen konstant och dessutom garantera att inget ljus trängde in i anläggningen vid fel tidpunkt. Redan de första experimenten visade att djuren har en tendens att söka sig åt bestämda håll i miljöer där omgivningen inte är helt likvärdig överallt; i strömmande vatten sökte de sig mot strömmen. Ljusmätningar under vattnet Arbetet med synens spektralkänslighet hos olika organismer ledde helt logiskt till frågan hur väl ögonen är anpassade just till det ljus som förekommer i djurets omedelbara närhet. Mätningar av ljusets spektralfördelning hade gjorts på 1940-talet (R. Witting: Das Licht im Meere.- Acta Soc. Sci. Fenn. N.S.A, 1944) men med rätt grova metoder. Jag lyckades spåra upp en kvantumspektrometer till Tekniska högskolan i Luleå, och fick den till låns. Senare köpte laboratoriet mätaren. Med hjälp av denna började Heimo och jag, senare också Fk. Wilhelm Fortelius, mäta ljusets spektrala fördelning och intensitet på olika djup i närheten av Tvärminne. Mätningarna gjordes under flera års tid, och en mer sammanhängande mätperiod inföll mellan maj 1989 och juli Mätningarna gjordes från zoologiska stationens båtar; Esox, Clupea och Saduria. Med de två första måste en extra bensindriven generator medtagas för att försörja mätare och skrivare med ström. Mätningarna visade att den spektrala ljusfördelningen för det mesta bibehåller sitt maximum (ca 567 nanometer), men att t.ex. algblomningar kan förändra undervattensljuset avsevärt. Stora skillnader fanns dock mellan olika vattendrag. T.ex. sjön Pääjärvi transmitterar endast rött ljus, och det endast (i mätbara mängder) till ca tio meters djup. Stora variationer förkom under året på samma lokaler och djup. Det år 2000 publicerade arbetet var ämnat som ett stöd för ekologer som arbetar med vattenfloraoch fauna. Ljusmätningstekniken ledde till fördjupning av de frågeställningar som elektrofysiologin undersökte men gav också möjlighet att simulera och bygga upp olika ljusförhållanden i laboratoriet. Ett exempel på detta var ett arbete om makroalgernas primärproduktion (Leskinen et al. 1992) i relation till olika ljusförhållanden. Ljusmätningstekniken blev eftersökt; och jag gjorde flera mätningar för olika instanser och forskningsgrupper, bl.a. för Tekniska högskolan och Forststyrelsen. Ljusinducerad ögonskada hos pungräkan Mysis relicta År 1986 inleddes ett samarbete med Dr. Benno Meyer-Rochow, zoolog med inriktning på synfysiolog och elektronmikroskopi, då verksam vid universitetet i Waikato, Nya Zeeland. Dr. Meyer-Rochow kom att arbeta vid laboratoriet i flera repriser och var medförfattare till sju publikationer om synfysiologi fram till dags dato. Det första samarbetet gällde pungräkornas lättförstörda ögon. I arbetet medverkade också Dr. Heimo Nilsson. Vi hade visat att mysider från Pojoviken inte skadades nämnvärt av starkt ljus, medan djur från sjön Pääjärvi blev övergående blinda vid fångst på dagen, även om man gjorde allt för att förkorta den tid de var utsatta för ljusexponering (1984). Enda möjligheten var att fånga djuren på natten och endast använda infraljusomvandlare under denna process. Fångsten i sig utgjorde projekt. Zoologens bil fylldes med nödvändig utrustning, och sedan bar det av till Lammi (ca 3 timmars körning). Därefter flyttades utrustningen över i Lammi biologiska stations lilla forskningsbåt Iita, varefter man inväntade mörkrets inbrott. Provtagningspunkten ligger ca 30 minuters färd från stationen. Själva provtagningen utfördes med släckta lanternor och ljusomvandlare. Mysiderna håvades upp från ca 60 meters djup och sattes i plastpåsar i kylväskor. Detta var relativt lätt på sommaren, men sent på hösten kunde det regna och temperaturen röra sig kring fryspunkten. Efter ca tre timmars fångst var det bara att återvända, blåsa rent syre genom

6 plastpåsarna (i mörkret på laboratoriet) och därefter köra tillbaka till Tvärminne. Vanligen kom man fram vid sextiden på morgonen och hann få in djuren i akvarier före frukosten. Det visade sig, icke ovänta,t att djur som fångats på natten hade perfekt synkänslighet. Vi exponerade mysider för olika stora ljusmängder, mätte sedan synkänsligheten och gjorde histologiska preparat av ögonen för elektronmikroskopi. På samma sätt som hos isopoden Cirolana borealis sönderföll ögats finstruktur med ökad ljusexponering. I kompletterande undersökningar påvisades också hur ökande temperatur inverkade accelererande på denna process (publ. 1988, 1997). Benno Meyer-Rochow, Wilhelm Fortelius och jag undersökte också ljustoleransen och spektralkänsligheten hos spånakäringen, Saduria entomon, som trots liknande levnadssätt som Cirolana inte skadades av starkt ljus trots stor synkänslighet. Jag deltog 1987 i ett möte i Moskva där jag presenterade de första resultaten av mysidögonundersökningen. Ett samarbetsprojekt mellan Finlands akademi och ryska vetenskapsakademin pågick, med bl.a. professor Kai Otto Donner som deltagande. Akademiprofessor Michail Ostrovsky föreslog ett samarbete med oss kring frågeställningarna om ljusinducerad ögonskada, och 1990 inleddes experimenten. Den ryska gruppen, som bestod av tre forskaer; förutom Ostrovsky Dr. Irina Fedorovich och Dr. Alexander Dontsov, återkomt regelbundet för experiment några veckor ca vartannat år. Andra fasen av horisontalmigrationsstudierna 1987 anslöts Fil.kand. Wilhelm Fortelius till migrationsprojektet som finansierades av Walter och Andrée de Nottbecks stiftelse. Tillsammans fortsatte vi forskningen kring vitmärlans simningsbeteende i svaga vattenströmmar. De intressantaste observationerna gällde tidpunkten för djurens migration. I experiment där djurens simningsaktivitet registrerades med fotoceller och på video kunde man inte se någon som helst koncentration av djur i någondera ändan av akvariet. Men då man under dagtid, då djuren befann sig i bottensedimentet, delade upp akvariet i sektioner med hjälp av mellanväggar, visade det sig följande natt att djurens antal och därvid aktivitet var mycket större i den ända av akvariet som låg motströms. De hade alltså simmat mot strömmen, men tydligen först i det skede då de sökte sig ned mot bottnen för att vara nergrävda innan det blev ljust. Resultaten publicerades Sedan vidtog experiment med djurens migration i temperaturgradienter. Motsvarande beteende registrerades i temperaturexperimenten; djuren sökte sig mot högre temperatur, och detta skedde också i gryningen. Fenomenet kunde lätt ha förbisetts, emedan djurens aktivitet avtog med stigande temperatur, och ingen koncentration av djur (ökad simningsaktivitet) kunde registreras någonstans i akvariet, bara en avtagande aktivitet i akvariets alla delar. Vi återställde dock temperaturen i den varmare delen av akvariet till den som rått före uppvärmningen, varvid det framkom att de flesta djuren hade sökt sig till den varmare ändan av akvariet, men sedan förblivit inaktiva. Resultaten publicerades Experimenten med vitmärlans migration fortsatte med undersökning av vad bottenmaterialet betyder för djurens simningsaktivitet och migration. Sex arbeten om vitmärlans migration sammanfattades i min doktorsavhandling Det videofilmade materialet granskades senare på nytt av oss år Vi använde då en videosensor, en apparat med vilken punkter eller linjer av bestämd riktning och storlek kunde genereras på videoskärmen. Dess sensorer fungerade som fotoceller, så att ett djur som passerade en sensor gav upphov till en on-off signal som registrerades tidsmässigt i en dator. På detta sätt kunde djurens simningshastighet mätas på olika sätt. År 2001 publicerade de ett arbete bl.a. om hur djurens simningsaktivitet och -hastighet är beroende av vattentemperaturen och hur populationstätheten och tiden på dygnet påverkar det enskilda djurets beteende. Bioturbationsexperiment

7 Under experimenten med simningsaktivitet hade vi lagt märke till hur sedimentytan på akvariebottnen ändrade färg och blev ljusare under försökens gång. Detta ledde till en undersökning av hur de bottenlevande djurens grävningsaktivitet påverkade sedimentet. Under senare delen av 1990-talet rörde sig forskningen främst kring denna bioturbation. Sedimentets färgförändring användes som indikator på syreförekomst. Idén att djuren med sitt grävande skulle medverka till att syrsätta sin egen omgivning kunde nu testas med en enkel metod. När sedimentet är syrefritt är dess färg närmast svart. När syre tränger ner sker det en oxidation av reducerat järn. Det oxiderade järnet rosten har en betydligt ljusare färg, och gränsen mellan det syrefria och det syrsatta lagret är mycket tydlig. Men i förhållanden där det saknas bottenlevande makroevertebrater sker syrsättning av sedimentet endast genom diffusion, som är mycket långsam. En grävande vitmärla t.ex. dyker ned i sedimentet flera gånger i dygnet, och för därvid med sig syrsatt ytsediment ner i sina gångar och hämtar upp syrefritt sediment. Dessutom ökar bottenytans areal genom alla hål och gångar. Andra organismer som t.ex. pungräkorna rör sig på bottnen och virvlar upp sediment i syrsatta vattenskikt, varifrån det sedan dalar ner. Östersjömusslan Macoma balthica får representera en tredje typ av omblandning. När den grävt ner sig i bottnen avsöker den sedimentytan med sin ena sifon, suger i sig fint ytmaterial, filtrerar det i matsmältningsorganen och blåser ut den odugliga andelen på nytt. Processade näringsrester förpassas genom den andra sifonen upp till ytan, där man kan iakttaga små högar av musselavföring. Sedimentet omfördelades sålunda på ytan. I arbetet användes infraröd video, och prövades avgjutning av vitmärlans gångar; det senare visade sig svårt. En österrikisk student, Martin Ortner, gjorde 1997 sin pro gradu avhandling med mig och Harri Kuosa som handledare om hur kustvitmärlan inverkar på flödet av näringsämnen i vattnet genom sin bioturbation. Skyddsmekanismer i pungräkans öga Den ryska forskargruppens besök i laboratoriet utgjorde ett välkommet tillskott i kunnande och metodik. De intressanta experimenten med ljusinducerad ögonskada hos pungräkorna hade lagt grunden till en helt ny forskningsriktning. Laboratoriet hade nu tillgång till två populationer av pungräkan Mysis relicta som var genetiskt lika, men vars synförmåga reagerade olika på starkt ljus. Populationen från Pojoviken kunde exponeras till solljus utan att ögonen skadades nämnvärt medan populationen från sjön Pääjärvi skadades allvarligt. Här fanns nu en perfekt modell för jämförelsestudier som skulle kunna förklara mekanismen bakom ögonskadorna. Gruppens första publikation utkom I den konstaterades att skillnaden i ljustolerans till största delen beror på att den djurgrupp som lever i starkare ljus har nästan två och en halv gånger högre koncentration av avskärmande och därigenom skyddande pigment i ögonfasetterna. Arbetet fortsatte med undersökning av bl.a. mängden antioxidanter som har förmågan att neutralisera nedbrytande fria syreatomer i ögat. År 2001 kom förutom Ostrovsky, Dr. Tatyana Feldman till laboratoriet för att jämföra de båda mysidpopulationerna med nya metoder, och Dr Pavel Zak som kom för att förbereda ett nytt projekt gällande synpigmentets molekylära uppbyggnad. Projektet fortsatte till år 2013, och skulle ha fortsatt om inte den ryska politiken försvårat Akademiernas samarbeten. Den sista publikationen hittills reder dock ut en kvistig fråga sedan fyrtio år tillbaka, nämligen varför mysidernas spektralkänslighetskurva är bredare än amfipodernas. Den bredare kurvan motsvarar absorptionen hos porphyropsin, inte rhodopsin, men porphyropsin har inte kunnat påvisas hos mysiderna. Genom analys av ögats svar på ytterst korta ljusretningar, turvis av rött och blått ljus kunde vi se skillnader i elektroretinogrammets form under de första millisekunderna. Det visade sig slutligen att mysiderna har två rhodopsinpigment som ligger så nära varandra i känslighet att det är omöjligt att skilja åt dem med klassiska metoder. Detta leder till att känslighetsspektrumet blir bredare. Talitrus saltators orientering

8 År 1994 etablerades kontakt med Dr. Alberto Ugolini från universitetet i Florens. Han hade en längre tid arbetat med en strandlevande amfipod, en märlkräfta vid namn Talitrus saltator. Detta lilla djur äger en förvånande orienteringsförmåga, och Ugolini ville veta om det är synen som är det viktiga sinnet för Talitrus. Ugolini och hans kolleger Bruno Tiribilli och Carlo Castellini från Istituto Nazionale di Ottica (det nationella institutet för optik) har flera gånger besökt laboratoriet och utfört experiment med Talitrus synförmåga. Genom olika elektrofysiologiska experiment lyckades vi påvisa att djuret har minst två olika synpigment, av vilket det ena är känsligt långt i den blå delen av spektrumet. Ett arbete publicerades Nya aspekter på synsinnets funktion i Talitrus orientering krävde att testljusspektrumet utvidgades till att omfatta också ultraviolett ljus. Den italienska gruppen försåg vänligen laboratoriet med nödvändig utrustning, och undersökningen fortsatte, till år Aktiveringsenergiexperiment En ny riktning i forskningen öppnade sig också 2001 genom ett samarbetsprojekt med Prof. Kristian Donners grupp från Biovetenskapliga institutionens avdelning för zoofysiologi och Tekniska högskolan. Fil.mag. Johan Pahlberg kom till mitt lab för att lära sig tekniken för preparationer för elektroretinogrammätningar under enbart infrarött ljus. Experimenten gällde huruvida temperaturen påverkar synpigmentets aktiveringsenergi hos ryggradslösa djur på samma sätt som hos ryggradsdjuren. Som försöksdjur användes pungräkan M. relicta från Pääjärvi, emedan experimenten krävde känslighet i extremt långa våglängder De preliminära experimenten visade faktiskt att högre temperatur ledde till lägre aktiveringsenergi i den långvågiga, röda delen av spektrumet, såsom hypotesen förutsagt. BEBOP-projektet De uppmuntrande experimenten med bioturbation krävde en fortsättning, och 2001 erhöll jag ett stipendium från Maj och Tor Nesslings stiftelse som också innehöll medel för apparatur och assistentarbetskraft. Syftet med projektet var att undersöka hur olika syreförhållanden i vattnet inverkade på djurens bioturbationsbeteende, och hur detta i sin tur inverkar på syrsättningen av bottensedimenten. Under föregående år hade ett nytt klimarum inretts, och det medgav en välkommen modernisering av apparatur och metodik. Från Tvärminne zoologiska stations sida ingick i gruppen docent Eva Sandberg-Kilpi och forskningstekniker Svante Degerholm. FM Jouni Lehtoranta från Finlands miljöcentral deltog som expert på sedimentkemi. Gruppen, som gick under namnet BEBOP (Bioturbation, Ecology, Behaviour, Oxygenation and Physiology), byggde upp ett nytt registreringssystem med en kamera som löpte på räls mycket nära det tre meter långa akvariet. Vagnens och kamerans rörelser styrdes från ett skilt kontrollrum. Kameran var fokuserad på sediment-vattenfasen, och bilden belystes med infrarött ljus. Förstoringsgraden var av storleksklassen 1:10. En annan kamera rörde sig på en räls en bit ifrån akvariet. Med denna kunde större akvarieytor avläsas och försöksdjurens beteende filmas. Vi kunde också zooma in och följa enskilda djurs simnings- och grävningsbeteende. Ett system för att erhålla önskad syrehalt i akvariet byggdes också. I ett ca 30 liters vertikalt akrylrör justerades syrehalten genom endera luft- eller kvävebubbling. En syremätare kopplad till en regulator höll syrenivån på konstant nivå ± ca 3 %. Syrehalten kunde justeras ner till s.g.s. anoxi. En cirkulationspump cirkulerade vattnet genom akvariet med en strömningshastighet av en halv till en liter per minut. Akvariet uppdelades i sektioner med hjälp av nätförsedda mellanväggar som hindrade djur att röra sig mellan avdelningarna, men tillät fri vattenpassage. I akvariet kunde man avdela önskat antal sektioner. En bestämd mängd vatten utbyttes dagligen automatiskt i akvariet. Akvariet tillfördes sediment som sållats fritt från makroskopiska djur och homogeniserats. Djur tillsattes i vissa sektioner, medan de övriga fungerade som kontroller. Djuren fick acklimatisera sig i till syreförändringar i speciella kammare ifall experimentets syrehalt avvek från förrådsakvariernas. Stud. Eeva-Kaarina Lillsund

9 anställdes som forskningsassistent för tre månader och utförde därvid också den experimentella delen av sitt specialarbete (pro gradu) i zoologi inom projektet. Vitmärlor och pungräkor användes i experimenten. Det visade sig att de senare, åtminstone på sommaren, hade en betydligt större och snabbare effekt på bottensedimentets syrsättning än vitmärlan. De djurförsedda avdelningarnas sediment syrsattes ned till ca tio mm, fastän på olika sätt, beroende på djurets beteendetyp. De djurfria kontrollsektionerna syrsattes synnerligen långsamt och syre trängde ner högst ca 1 mm i sedimentet. Mysidernas reaktioner på lågt syre var intressant; de slutade att simma ner till bottnen. Följande steg var att utveckla ett mikroelektrodsystem med vilket man kunde mäta syreprofiler från ytan ner till bottnen och ner i sedimentet. Svante Degerholm, chefstekniker på Zoologen, hjälpte med uppbyggandet av systemet. En hållare för syre-mikroelektroder byggdes på kameravagnen. Nu kunde syreprofilerna mätas med en noggrannhet av ca 0,006 mm ända ner i sedimentet till helt anoxiska lager. Experimenten gav spännande resultat. Om ett syrefritt sediment utsattes för strömmande vatten som var fullständigt syremättat, hade man väntat sig en syrsättning av sedimentets ytlager. Detta skedd dock inte, om inte bottenpåverkande djur var närvarande. I två angränsande avdelningar kunde syreprofilen se lika ut från bottnen ner till ca en cm över sedimentet. I den djurfria avdelningen kunde sedan syrehalten sjunka till närmast noll innan bottnen nåddes, medan den andra avdelningen med några mysider kunde ha 80 % syremättnad vid sedimentytan, och syre ner till flera millimeters djup. Mysiderna, som ju inte gräver ner sig i bottenslammet, behöver bottenkontakt för sitt normala liv, och emedan deras gälfötter är i ständig rörelse bryter de ner det så kallade diffusa gränsskiktet mellan vatten och sediment, och sedimentet syrsätts. I djurfria avdelningar glider det strömmande vattnet över sedimentet utan att egentligen alls påverka det. Jag började beställa syre-elektroderna utan förslutning i kabeländan för att på så sätt kunna införa ett optiskt fiberknippe i elektroden, som sedan fungerar som ljusledare ända ned i spetsen. Både synligt ljus och infrarött (för våra ögon) osynligt ljus kan användas. På det här sättet blev det mycket lättare att på kamerabilden avgöra exakt när elektrodspetsen träffade sedimentytan. Det gav också ett nytt sätt att definiera var det såkallade diffusa gränsskiktet tar vid. Kursverksamhet Ekofysiologiska laboratoriet har dock inte bara sysslat med forskning hela tiden. Wilhelm Fortelius och jag började hålla kurser i akvatisk ekofysiologi. Kurserna har varit omtyckta och populära. Då Fortelius fick annat arbete övertogs hans plats av Johan Pahlberg, och när denne erhållit en post-doc position i Los Angeles, tog Philipp Lehmann på sig arbetet som andre kursledare. Kursverksamheten har fortsatt, och sedan några år tillbaka har kurserna också fått betydelse som språkbad på svenska. På kurserna har deltagarna blivit introducerade i synfysiologi, beteenderegistreringar, olika organismers orientering och dessutom i ljusets grundläggande egenskaper genom föreläsningar. Om möjligt har man också gjort exkursioner under vilka man registrerat undervattensljuset både till spektralfördelning och intensitet eller samlat in kräftdjur för olika kursarbeten. Kurserna har varit uppbyggda kring fyra eller fem utdelade kursarbeten som alla deltagare varit ansvariga för under en viss period, varefter varje grupp presenterat en rapport över sitt tilldelade specialämne. Symposier Genom Kai Otto Donners engagemang i Tvärminnelaboratoriet kom Tvärminne att bli en uppskattad plats för möten anordnade av Planeringsgruppen för perifera synfysiologiska mekanismer. Gruppen var ett löst organiserat forum för ögonläkare- och forskare samt zoologer intresserade av synfysiologi. Gruppen finansierades av Svenska medicinska forskningsrådet, och samlade mellan 20 och 50 deltagare från hela Norden, förstärkt med någon inbjuden känd utländsk

10 föreläsare. Gruppen började sin verksamhet 1970, och möten hölls s.g.s. varje år, ibland två gånger i året. Donner sammankallade möten 1972 och 1974 i Tvärminne, varefter jag övertog uppgiften för mötena 1980, 1983, 1987, 1993 och Möten förde med sig en stor del goodwill för zoologiska stationen, och trots att möten i övrigt hölls å mondäna kurscentra stod Tvärminne främst på listan av platsönskemål och var faktiskt den populäraste mötesorten; tvåa kom Linköping med fem möten. Genom dessa planeringsmöten uppstod många samarbeten mellan forskarna. Då systemet med planeringsgrupper slopades i Sverige, upphörde Planeringsgruppens möten. Det sista mötet hölls 2001 i Sönderborg i Danmark. Nästa år bjöd jag in ett antal inhemska synforskare till ett litet möte (vi var endast 17 forskare) till Tvärminne. Föredragen hölls på finska eller svenska. Mötet väckte stort intresse, och följande år hade några svenskar och några ryssar anmält intresse, varefter symposiet har blivit internationellt, med engelska som konferensspråk. De första åren gjordes abstraktsamlingen av föredragen först efter symposiet, närmast för att undvika stress hos deltagarna, men sedan 2004 har abstrakten lämnats in så tidigt att jag har hunnit producera en liten abstraktbok i A5-format att utdelas i början av mötet. Hittills har symposiet besökts 480 gånger (179 olika forskare har deltagit). Mötet hålls under tre dygn i slutet av september eller början av oktober. Deltagarna anländer på torsdag kväll, fredagen ägnas föredrag och postersessioner liksom också lördagen. På lördag kväll hålls en festmiddag, och på söndagen avslutas symposiet efter lunch. Symposiet saknar sponsorer, så varje forskare deltar genom egen finansiering. De mest långväga deltagarna har kommit från Sibirien, St. USA, Paraguay och Australien och Japan. För tillfället pågår planeringen av Visionarium XIV, 24-27/ inspelades en film på Tvärminne under rubriken Livstidsfången i det elektrofysiologiska laboratoriet, i vilken jag var huvudperson. Filmen ingick i SVT:s programserie Seportaget. Större delen av filmen ägnas mitt laboratorium och min verksamhet, och den blev rätt underhållande. Också vårt synnerligen allvarligt menade Museum för Gammal Mat har hamnat i TV i samband med Prisma Studio i ett program om varför en del gamla hamburgare inte förändras med tiden. Närmare upplysningar om museet fås av mig. En rätt fullständig publikationslista finns på researchgate.net Magnus Lindström Docent Tvärminne zoologiska station Hangö Finland E-post:

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

Modellfoto utanför studion

Modellfoto utanför studion Modellfoto utanför studion Tre grunder för rätt exponering I det här dokumentet går jag igenom de tre byggstenarna för rätt exponering - bländare, slutartid och ISO. Glöm inte att prova med din kamera

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Föroreningar försämrar vitmärlans chans att klara syrebrist

Föroreningar försämrar vitmärlans chans att klara syrebrist Föroreningar försämrar vitmärlans chans att klara syrebrist Marie Löf, Elena Gorokhova & Brita Sundelin, Stockholms universitet Foto: Niklas Wijkmark/Azote Östersjön är ett av världens mest förorenade

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Belysning. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Belysning. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen Belysning Belysningens betydelse för syn- och hörselskadade personer Bra belysning är speciellt viktig för personer med svag syn. Det beror på belysningens styrka och kvalitet och hur färger används hur

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA ÖGONSKYDD 1 DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA Är du utsatt för följande risker i din arbetsmiljö? Stora flygande partiklar eller föremål Damm, rök, dis, små partiklar Heta vätskor, smält material Gaser,

Läs mer

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT EN PILOTSTUDIE AV ROXOR-FILTER MED FRÅGAN: KAN MAN FÖRSTÄRKA SYNINTRYCK OCH SAMTIDIGT MINSKA BLÄNDNING? av Krister Inde, synpedagog, Karlstad Det synliga ljuset och kantfilter Det

Läs mer

MÄNNISKAN OCH LJUSET

MÄNNISKAN OCH LJUSET MÄNNISKAN OCH LJUSET Inom fysiken definierar man ljus som en elektromagnetisk strålning inom ett våglängdsområde som ögat är känsligt för. Det är alltså elektromagnetisk strålning som ger bilder på ögats

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma.

Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma. Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma. Har nu Multipointantimaskeringsteknik med integrerad spraydetektering Oöverträffade Bosch-teknologier förbättrar

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Belysning sida 1. Hur mycket ljus får vi från solen?

Belysning sida 1. Hur mycket ljus får vi från solen? Belysning sida 1 I flera av de tidigare delkurserna har det varit tal om ljus. Du har fått klart för dig att växter behöver ljus, men du sitter säkert med en mängd frågor kring det här med ljus. Det blir

Läs mer

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank Solpaneler Solpanelen är en anordning som omvandlar solenergin till elektricitet. Solljuset absorberas av solcellsmaterialet därefter sparkas elektroner ut ur materialet, dessa leds i en externkrets och

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

Vår resa med Vision For All till Guatemala, maj 2010 Text: Hanna Johansson, Fanny Josefsson, Helena Julin, Elena Netskar Foto: Elena Netskar

Vår resa med Vision For All till Guatemala, maj 2010 Text: Hanna Johansson, Fanny Josefsson, Helena Julin, Elena Netskar Foto: Elena Netskar Vår resa med Vision For All till Guatemala, maj 2010 Text: Hanna Johansson, Fanny Josefsson, Helena Julin, Elena Netskar Foto: Elena Netskar Den 6 maj 2010 åkte vi fem optikerstudenter från Karolinska

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

* Bygg en solcellsdriven färgsnurra

* Bygg en solcellsdriven färgsnurra * Bygg en solcellsdriven färgsnurra Kort version Prova Olika färger Svarta cirkelstreck Påklistrade småbitar av cd-skivor 1 * Bygg en solcellsdriven färgsnurra Utförlig version Så här kan du göra Det är

Läs mer

Om Wideco Sweden AB. Wideco Sweden AB startades1982

Om Wideco Sweden AB. Wideco Sweden AB startades1982 Om Wideco Sweden AB Wideco Sweden AB startades1982 Idag är vi 11 anställda som tillsammans har mer än 35 års erfarenhet av läckagedetektering/lokalisering på fjärrvärme-, fjärrkyla- och industriella rör.

Läs mer

Detektering av cykeltrafik

Detektering av cykeltrafik Vägverket Konsult Affärsområde Väg och Trafik Box 4107 17104 Solna Solna Strandväg 4 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Carlsson, Erik Fransson KVTn henrik-c.carlsson@vv.se, erik.fransson@vv.se Direkt: 08-445

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder Digital fotografering Kamerateknik Inställningar Digitalkamera Samma optik som en analog kamera Byt ut filmen mot en sensor, CCD Bästa digitala sensorn ca 150 Mpixel Vanliga systemkameror mellan 8-12 Mpixel

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Resultat av utvärdering SK-kursen Praktisk Optik 2005

Resultat av utvärdering SK-kursen Praktisk Optik 2005 Resultat av utvärdering SK-kursen Praktisk Optik 2005 1. Ögonläkarföreningens generella utvärdering 1.1 Skattningar generell utvärdering Skattningar av varje utbildningsmoment visas i Figur 1. Praktisk

Läs mer

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB 2014-03-27 1 (5) Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare Herrljunga Terrazzo AB Box 13, SE-524 21 Herrljunga Office +46 (0)513-78 50 00 www.terrazzo.se 2014-03-27

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

LJUSET Handledning inklusive praktiska lärarhandledningar

LJUSET Handledning inklusive praktiska lärarhandledningar LJUSET Handledning inklusive praktiska lärarhandledningar Hur du som lärare kan använda Färg och Seende Du kan använda dig av bilder och texter för att sedan låta eleverna självständigt arbeta vidare med

Läs mer

Monterings råd till ditt nya Larm Dokumentet hjälper dig att göra en bra montering med högsta säkerhet.

Monterings råd till ditt nya Larm Dokumentet hjälper dig att göra en bra montering med högsta säkerhet. Monterings råd till ditt nya Larm Dokumentet hjälper dig att göra en bra montering med högsta säkerhet. Dessutom får du ytterligare givande tips i slutet av dokumentet. Vill du ha rådgivning kontakta Bostadslarmet

Läs mer

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckans tema är ouppmärksamhet användning av mobiltelefon (prata, lyssna på musik, spela) att röra sig i grupp att rikta uppmärksamheten på

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Arbete TD5 Bestämning av transporttal

Arbete TD5 Bestämning av transporttal Arbete TD5 Bestämning av transporttal 1. INLEDNING Såväl positiva som negativa joner deltar samtidigt i transporten av ström i en elektrolytlösning. Med jonens transporttal avses den andel av den totala

Läs mer

Filtersolglasögon från Multilens

Filtersolglasögon från Multilens Filtersolglasögon från Multilens Varför Filtersolglasögon och inte vanliga solglasögon? De flesta solglasögon har tagits fram med prioritet på en sak: Att de ska vara trendiga. Att de dessutom har skydd

Läs mer

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index Med skrivaren får du möjlighet att kommunicera med färg. drar till sig uppmärksamhet, ger ett attraktivt intryck och förhöjer värdet på det material eller den information som du skrivit ut. Om du använder

Läs mer

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på!

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! VÄRMEGARDIN Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! Genom att lyssna på vad konsumenten kan tänka sig att göra för att spara energi har

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

LASER I TRAFIKEN Risker för yrkesförare vid laserangrepp

LASER I TRAFIKEN Risker för yrkesförare vid laserangrepp LASER I TRAFIKEN Risker för yrkesförare vid laserangrepp Informationsmaterial om risker med laserpekare i trafiken. Informationen är främst riktad till förare (buss, spårvagn, tåg, flyg), polis, räddningstjänst,

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Forskning Jakthundar. Björnhundar. behöver bättre träning. Nr 2/3 2011 Svensk Jakt

Forskning Jakthundar. Björnhundar. behöver bättre träning. Nr 2/3 2011 Svensk Jakt Forskning Jakthundar Björnhundar behöver bättre träning 76 184 Eftersöksekipage på björn saknar den kompetens som är nödvändig för att spåra björn. Det visar ett examensarbete som är baserat på praktiska

Läs mer

C-UPPSATS. Om en videoreporter

C-UPPSATS. Om en videoreporter C-UPPSATS 2009:031 Om en videoreporter Pernilla Neumann Luleå tekniska universitet C-uppsats Medie- och kommunikationsvetenskap, produktion Institutionen för Musik och medier Avdelningen för Medier och

Läs mer

Ljusets polarisation

Ljusets polarisation Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel

Läs mer

Tabell 1. Isoleringsåtgärder och andra skyddsåtgärder för annan verksamhet

Tabell 1. Isoleringsåtgärder och andra skyddsåtgärder för annan verksamhet 4748 Nr 1053 Bilaga Tabell 1 Isoleringsåtgärder och andra skyddsåtgärder för annan verksamhet 1 Separat laboratorieutrymme ( 1 ) 2 Laboratorium skall kunna tillslutas hermetiskt för att möjliggöra rökbehandling

Läs mer

Brandvarnare. Jonisk eller optisk? Placering Test & skötsel. EL & VVS - för din säkerhet

Brandvarnare. Jonisk eller optisk? Placering Test & skötsel. EL & VVS - för din säkerhet Brandvarnare EL Jonisk eller optisk? Placering Test & skötsel EL & VVS - för din säkerhet Jonisk eller optisk brandvarnare? En jonisk brandvarnare reagerar på den osynliga rök som framkallas av öppna lågor.

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser PRESSMEDDELANDE 2014 10 06 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014 skall utdelas med ena hälften till John O Keefe och den andra

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN! MARKBÄDD FÖR AVLOPPSVATTEN i marken nedgrävd eller terrasserad anläggning för behandling av avloppsvatten genom vilken avloppsvatten som förbehandlats åtminstone i en slamavskiljare renas genom ett filtrerande

Läs mer

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Tentamen Freagen en 1:e juni 2012, kl 08:00 12:00 Fysik el B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Tentamen

Läs mer

Den olydiga tändsticksasken

Den olydiga tändsticksasken Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas

Läs mer

Problemsituationer då man använder blixt

Problemsituationer då man använder blixt Blixtfotografering Lika väl som vid all annan fotografering gäller vid blixtfotografering att få rätt (önskad) exponering och motivet belyst på ett tillfredsställande sätt. I motsats till fotografering

Läs mer

Biomedicinarnas Riks Organisation BRO

Biomedicinarnas Riks Organisation BRO Sida 1 av 5 Biomedicinarnas Riks Organisation BRO PROTOKOLL Typ av sammanträde Sammanträdesdatum BRO s årsmöte 2008-11-22 Sekreterare Justeringsperson Mia Ländin Rebecca Andersson Närvarande Linköping:

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning 1 BANDGAP 13--6 1. Inledning I denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

1 Analog TV. Televisionens historia

1 Analog TV. Televisionens historia 1 Analog TV Kapitel 1 Analog TV Televisionens historia Utvecklingen av televisionen startade officellt 1884 i och med att tysken Paul Nipkow tog patent på ett mekaniskt televisionssystem tillsammans med

Läs mer

Stigebrandt Oxygenator

Stigebrandt Oxygenator R Stigebrandt Oxygenator för syresättning och omblandning av bassänger Stigebrandt oxygenator installerad för biologisk vattenrening vid oljeindustri. Stora bilden visar pumpsystem med två parallella linjer,

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Rör i bostadshus. Miimu Airaksinen, TkD

Rör i bostadshus. Miimu Airaksinen, TkD Rör i bostadshus Miimu Airaksinen, TkD Antal av bostadshus i Finland 2 Renvationspotential i bostadshus 3 Läckage Läckage i rör spiller vatten och skadar strukturerna 30 m 3 /år sytråd Hålets storlek 300

Läs mer

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa

Läs mer

Användarmanual till GS-luftsolfångare

Användarmanual till GS-luftsolfångare GS solvärmeventilation 1 Användarmanual till GS-luftsolfångare Innehåll: Solcellspanel med solceller och ventilator Värmeregulator Plaströr diameter 100 mm, längd 63 cm, inkl. dragring) Flänsmontering

Läs mer

Bygg med Vision. HomIQ

Bygg med Vision. HomIQ HomIQ Beskrivning: Har du åkt hemifrån och är orolig att du kanske glömt spisen på? Med HomIQs nya system får du full kontroll över el, värme och larm i huset, genom ett knapptryck på din PC, ipad, iphone

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Experiment 1: Krulligt hår

Experiment 1: Krulligt hår Experiment 1: Krulligt hår Hårstrån som är raka har oftast så gott som cirkulärt tvärsnitt. Däremot har krulliga hårstrån ett mer elliptiskt tvärsnitt. Det blir din uppgift att bestämma ellipticiteten

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

PUTSARBETSBESKRIVNING

PUTSARBETSBESKRIVNING ARBETSBESKRIVNING 16.3 1 (5) PUTSARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Ytorna som skall putsas rengörs från smuts och löst damm. Det puts som skadats när den gamla brukytan reparerats, avlägsnas

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

HANDBOK för dig som ska installera optofiber ansluten till Härjedalens kommuns byanät.

HANDBOK för dig som ska installera optofiber ansluten till Härjedalens kommuns byanät. HANDBOK för dig som ska installera optofiber ansluten till Härjedalens kommuns byanät. Innehållsförteckning Fakta om din fiberkabel sid 2 Steg för steg sid 3 Installationsanvisningar sid 3-4 Inför anslutningen

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Information om utbytet: Mikael Simberg Systemvetenskaper ETH Zürich, vårterminen 2013, Erasmusutbyte

Information om utbytet: Mikael Simberg Systemvetenskaper ETH Zürich, vårterminen 2013, Erasmusutbyte Information om utbytet: Mikael Simberg Systemvetenskaper ETH Zürich, vårterminen 2013, Erasmusutbyte En stor del (eller alla) av magisterskurserna vid ETH Zürich föreläses på engelska. Alla mina kurser

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Ett Sverige i miniatyr. Sommarprogram

Ett Sverige i miniatyr. Sommarprogram Ett Sverige i miniatyr. Sommarprogram 2012 Kullens fyr på Kullaberg är Sveriges högst belägna och ljusstarkaste fyr med 4,2 miljoner candela och en lysvidd på 27,5 nautiska mil. naturum Kullaberg alltid

Läs mer