Utbildningsinspektion i Borås kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningsinspektion i Borås kommun"

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2006:120 Utbildningsinspektion i Borås kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Grundskolor Aplaredskolan och Gånghesterskolan Asklandaskolan Bergdalskolan Bodaskolan Borgstenaskolan Bredaredskolan Byttorpskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan Dannikeskolan och Äsperedskolan Ekarängskolan Engelbrektskolan Erikslundskolan Fjärdingskolan Fristadskolan Gula skolan Götaskolan Hestra Midgårdskolan Kerstingårdens skola och Tummarpskolan Kinnarummaskolan Kristinebergskolan Myråsskolan Norrbyskolan Rångedalaskolan och Målsrydskolan Sandaredskolan Sandhultskolan Sjöboskolan Sjömarkenskolan Sparsörskolorna Slättängskolan Kilskolan Svaneholmskolan Svedjeskolan Särlaskolan Trandaredskolan Viskaforsskolan Grundsärskola Sjöboskolan och Erikslundskolan Gymnasieskolor Almås-Björkängsgymnasiet Bäckängsgymnasiet Sven Eriksonsgymnasiet Tullengymnasiet Viskastrandsgymnasiet Bergslenagymnasiet och Östergårdsskolan Vuxenutbildningen

3 Beslut Borås kommun Borås (10) Dnr :3222 Genomförd utbildningsinspektion i Borås kommun Skolverket har genomfört inspektion i Borås kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 3 januari 2006 till och med den 15 september Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola. Detta beslut redovisar brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden) samt kommunövergripande områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skolnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 7 mars 2007, skall Borås kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.

4 Beslut (10) Dnr :3222 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att Borås kommun i huvudsak genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i enlighet med de nationella kraven och för att eleverna skall ges förutsättning att uppnå de nationella målen. Verksamheternas placering i förhållande till boendet i kommunen ger i regel god tillgänglighet till verksamheterna. För förskoleverksamheten och grundskolan erbjuder kommunen särskilda lärmiljöer genom naturvetenskapsoch teknikcentrat Navet och naturskolan i Rya åsar. Kommunen har ett stort och varierat utbud av utbildningar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen är dock mycket utspridd i kommunen vilket försvårar för de studerande att kombinera studier på olika kurser. I grundskolan är elevernas kunskapsresultat lägre än i riket som helhet de senaste fyra åren. Resultaten varierar stort mellan olika grundskolor. Eleverna i gymnasieskolan når genomsnittliga kunskapsresultat i jämförelse med resultatet i samtliga kommuner. Borås kommun är indelad i tio kommundelar som var och en inom sitt geografiska område har ansvar för barnomsorg och den obligatoriska skolan. Kompetensen och utvecklingsförmågan i kommundelarna varierar och styrningen där är ibland otydlig. Centralt i kommunen finns drivande tjänstemän med hög kompetens. Tack vare dem finns långsiktiga, skolformsövergripande utvecklingsprojekt bl.a. kring Kunskap och bedömning. Styrningen och ledningen av förskolorna fungerar i regel bra och kommundelsförvaltningarna har god kompetens inom förskoleområdet. Det övergripande ansvaret för den obligatoriska särskolan är, i vissa avseenden, inte helt tydligt. Grundskolornas styrning och ledning har varierande kvalitet. Centralt i kommundelarna har man inte alltid en tydlig bild av olika skolors problem och utvecklingsbehov. Skolor kan med andra ord ha stora problem utan att nämnd och förvaltning har kunskap om situationen eller förmåga att stödja en positiv utveckling. Generella problem för grundskolorna är en fokusering på ämnena engelska, matematik och svenska samt stadieindelning enligt tidigare läroplan. Kommunen bör reflektera över hur uppdelningen i stadier i grundskolan inverkar på organisationens effektivitet i förhållande till elevens behov och rättigheter. Kommunen bör sträva efter att organisera grundskolorna så att eleverna ser sammanhang i sin utbildning från förskoleklass till och med årskurs 9 i grundskolan samt att de har tillgång till välutbildade lärare i alla ämnen och att lärares kompetens används fullt ut. Grundskolorna organiserar ofta undervisningen så att eleverna inte har möjlighet att nå kursplanens mål att uppnå i årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap. När det gäller modersmålsundervisning och svenska som andraspråk bör kommunen sträva efter att underlätta för eleverna att delta. Enligt Skolverkets bedömning bör kommunen också i högre utsträckning utreda elevers behov av studiehandled- 2

5 Beslut (10) Dnr :3222 ning på modersmålet. Lokala kurser inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen uppfyller inte alltid författningarnas krav. Organisationen av gymnasieskola och vuxenutbildning kännetecknas av stabilitet och, i vissa avseenden, brist på visioner. Gymnasieskolornas struktur är traditionell och innebär att varje skola har program av samma typ. Skolorna har antingen yrkesinriktade eller teoretiska program. Det individuella programmet har en egen, mycket väl fungerande skola, Tullengymnasiet. Vuxenutbildningen är gedigen men geografiskt och organisatorisk splittrad vilket innebär svårigheter för den studerande att kombinera kurser. I de allra flesta fall erbjuder verksamheterna lärmiljöer som är positiva och trygga för barn, elever och vuxenstuderande. Skolbiblioteken är överlag mycket bra. Av skolrapporterna framgår dock att det i vissa grundskolor finns miljöer som, enligt inspektörernas bedömning, behöver förbättras. Vid grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning varierar kvaliteten på den pedagogiska verksamheten. Inspektörerna har besökt utmärkta lektioner med engagerade elever och lärare och med ett varierat, inspirerande och utvecklande arbetssätt, men också lektioner som varit oengagerade eller där koppling till nationella mål saknats. En hög andel av skolornas personal har föreskriven utbildning för den verksamhet de bedriver. Många lärare har arbetat länge på samma arbetsplats vilket kan medföra stora fördelar men också nackdelar. Sammantaget finns också i kommunen goda resurser för barn och elever i behov av särskilda stödåtgärder, men resurserna utnyttjas inte alltid på ett effektivt sätt. Borås kommun har genom att anta ett barn- och ungdomspolitiskt program och genom inrättandet av ett ungdomsråd visat på en lovvärd vilja att samverka med ungdomar i bl.a. frågor som rör deras skolsituation. Inom och mellan de enskilda grund- och gymnasieskolorna finns det stora skillnader i elevernas möjligheter att utöva direkt och representativt inflytande över verksamheten. I vissa grundskolor förekommer det att eleverna i årskurs 7 9 har gett upp när det gäller att få inflytande över verksamheten och sitt eget lärande. Det samlade kvalitetsarbetet fungerar till delar tillfredsställande och för verksamheterna har kommunen en samlad kvalitetsredovisning som på ett övergripande plan sammanfattar nuläge och utvecklingsbehov. Skolverket bedömer att grundskolornas, särskolornas och kommunens uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling bör förbättras. De tidigare nämnda långsiktiga kommunövergripande projekten bidrar enligt Skolverkets uppfattning till att höja måluppfyllelsen för eleverna. I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande övergripande områden är i behov av förbättringsinsatser. 3

6 Beslut (10) Dnr : Kommunen måste föra en fördjupad diskussion om grundskolornas fokus på de tre ämnen som ger behörighet till gymnasiestudier. - Verksamheterna inom skolbarnsomsorgen och grundskolan bör i ökad utsträckning komplettera varandra. - I vissa grundskolor finns sociala miljöer som behöver förbättras. - Eleverna i grund- och gymnasieskolan bör ges ökade möjlighet till inflytande över den egna skolsituationen. - Personalen vid skolorna bör i högre grad involveras i kvalitetsarbetet. - Elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen i grundskolan måste följas upp och analyseras både på kommunal nivå och på skolnivå. - Den samlade uppföljningen av elevernas resultat i den obligatoriska särskolan och redovisningen av resultaten i kvalitetsredovisningar bör förbättras. - Uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling och av utvecklingen av normer och värden i gymnasiesärskolan bör förbättras. - Kommunen bör se över om det stöd som ges genom respektive kommundel till grundskolors utveckling är tillräckligt. - Det övergripande ansvaret för den obligatoriska särskolan bör tydliggöras. Detta gäller både skolformens utveckling och ansvaret för elever som under sin skoltid behöver byta mellan grundsärskola och träningsskola. - Kommunen bör göra det övergripande ansvaret för elever som studerar på PRIV tydligt. - Kommunen bör se över och kvalitetssäkra utredningar och bedömningsunderlag vid mottagandet av elever i gymnasiesärskolan. - Kommunen bör förbättra organisationen så att lärares kompetens utnyttjas fullt ut samt reflektera över hur stadieuppdelningen i grundskolan inverkar på organisationens effektivitet i förhållande till elevens behov och rättigheter. - Kommunen bör utreda och diskutera orsakerna till att så många elever med behov av särskilda stödåtgärder går ett extra år i grundskolan i vissa kommundelar. - Kommunen bör kontrollera att tillämpningarna av timplanen i de olika skolorna överensstämmer så att eleverna får den garanterade undervisningstiden i respektive ämne. - Kommunen måste medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskolan. - Kommunen bör verka för att fler elever deltar i undervisning i modersmål och svenska som andraspråk. - Kommunen bör se till att grund- och gymnasieskolor i högre utsträckning utreder elevers behov av studiehandledning på modersmålet. 4

7 Beslut (10) Dnr : Kommunen måste se över vilka avgifter och kostnader som förekommer i skolorna. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Eva Jönsson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Hans Larson, undervisningsråden Elisabeth Fogelberg och Bosse Jersenius samt juristerna Ulrika Lindmark och Alf Johansson. Bilaga Förteckning över skolor där Skolverket kräver åtgärder. Kopia till Enligt fastställd sändlista 5

8 Bilaga Förteckning Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Grundskolor 6 (10) Asklandaskolan - Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp saknar fullföljdshänvisning (8 kap. 1 grundskoleförordningen). Bergdalskolan - Elever i behov av särskilda stödåtgärder ges inte sådant stöd (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen). Bodaskolan - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas (5 kap. 5 grundskoleförordningen). Bredaredskolan - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). Dalsjöskolan - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). - Elever som har behov av studiehandledning på sitt modersmål erbjuds inte detta (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). Daltorpskolan - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5, vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). Erikslundskolan - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5, vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).

9 Bilaga 7 (10) Fjärdingskolan - Beslut om anpassad studiegång för elev saknas (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen och 2 kap. 12 särskoleförordningen). - Skolan har inte upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Fristadskolan - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). - Skolan erbjuder inte språkval enligt författningarna (2 kap grundskoleförordningen). - Läsåret omfattar endast 176 skoldagar för elever i årskurs 7 (4 kap. 1 grundskoleförordningen). Gula skolan - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). Kinnarummaskolan - Vid skolan finns former av elevens val som inte är godtagbara: läxhjälp och olika typer av spel uppfyller inte författningarnas krav (2 kap grundskoleförordningen). Kristinebergskolan - Skolans arbetsplan bygger inte på nu gällande kursplaner (2 kap. 23 grundskoleförordningen samt förordningen om kursplaner för grundskolan). - Svenska som andraspråk ges, för vissa elever, som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). - Elev som har behov av studiehandledning på sitt modersmål erbjuds inte detta (5 kap. 2 grundskoleförordningen). 7

10 Bilaga 8 (10) Myråsskolan - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas (5 kap. 5 grundskoleförordningen). Norrbyskolan - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). Rångedalaskolan och Målsrydskolan - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte för elever som behöver det (2 kap grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). Sandaredskolan - Elever i behov av särskilda stödåtgärder ges inte sådant stöd (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen). Sandhultskolan - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). Sjöboskolan - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). Sjömarkenskolan - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). 8

11 Bilaga 9 (10) Sparsörskolorna - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång för elev saknas (5 kap. 10 grundskoleförordningen). Svedjeskolan - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Särlaskolan - Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Elevens val i form av aktiviteter anordnade av idrottsförening eller musikskola sker inte under ledning av lärare (1 kap. 2 och 2 kap grundskoleförordningen samt bilaga 3 till skollagen). Trandaredskolan - Beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp saknar fullföljdshänvisning (8 kap. 1 grundskoleförordningen). Viskaforsskolan - Beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp saknar fullföljdshänvisning (8 kap.1 grundskoleförordningen). - Vid skolan finns former av elevens val som inte är godtagbara; läxläsning uppfyller inte författningarnas krav (2 kap grundskoleförordningen). Grundsärskola Sjöboskolan och Erikslundskolan, grundsärskola - Arbetsplan saknas vid båda skolorna (2 kap. 12 särskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (2 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet i sin lydelse före den 15 augusti 2005). 9

12 Bilaga 10 (10) Gymnasieskolor och gymnasiesärskola Almås/Björkängsgymnasiet - Vid skolan finns lokala kurser, vars innehåll redan tillgodoses av nationell kurs (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Skolan tillåter, i strid med författningarna, elever som redan fått minst betyget Godkänd på en kurs att gå om kursen och få ett nytt betyg (6 kap. 14 gymnasieförordningen). Bäckängsgymnasiet - Av kursplanerna för vissa lokala kurser framgår inte kursernas mål (1 kap. 6 gymnasieförordningen). Sven Erikssongymnasiet - Eleverna på Entreprenörsprogrammet erbjuds inte individuella val till en omfattning av 300 gymnasiepoäng (5 kap. 4 c skollagen, bilaga 2 och 5 kap. 19 gymnasieförordningen). - Det specialutformade Entreprenörsprogrammet innehåller obligatoriska poäng vilket ger utökad studiekurs för samtliga elever (5 kap. 4a och 4c skollagen, bilaga 2 till skollagen samt 1 kap. 2 och 5 kap. 22 gymnasieförordningen). Tullengymnasiet - Elever i behov av studiehandledning på sitt modersmål får inte detta stöd (8 kap. 5 gymnasieförordningen). Viskastrandsgymnasiet - Individuellt val erbjuds inte enligt författningarnas krav (5 kap. 19 gymnasieförordningen). Vuxenutbildningen - I gymnasial vuxenutbildning finns lokala kurser, vars innehåll redan tillgodoses av nationell kurs eller som huvudsakligen består av övergripande läroplansmål (2 kap. 2, 5 och 8 förordning om kommunal vuxenutbildning). - Sfi-studerande alfabetiseras inte inom grundläggande vuxenutbildning (11 kap skollagen och SKOLFS 2004:25). 10

13 Utbildningsinspektion i Borås kommun Dnr :3222 Utbildningsinspektion i Borås kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...4 Bedömning av resultaten...5 Bedömning av genomförandet...15 Bedömning av förutsättningarna...28 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Borås kommun. Skolverket sände den 28 november 2005 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 3 januari 2006 till och med den 15 september De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolorna från exempelvis Skolverkets nationel- 1

14 la uppföljningssystem. I Borås kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen för kommunen och för alla kommundelar samt med förvaltningsledningar på central- och kommundelsnivå. Samtliga grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningen har besökts, men förskoleverksamheten har inte besökts. Inspektörerna har ibland besökt skolbarnsomsorgen när denna finns i anslutning till skolor. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt representanter för elever och lärare samt annan personal. Vidare har intervjuer genomförts i varje kommundel med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Inspektionen av de kommunala skolorna och vuxenutbildningen redovisas i separata skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass 999 Grundskola Obligatorisk särskola 140 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 155 Kommunal vuxenutbildning, komvux Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 68 Svenskundervisning för invandrare, sfi 380 Borås kommun har drygt invånare och räknas som större stad. Kommunen har sedan lång tid tillbaka präglats av handel samt av företagande inom textilbranschen. Borås är idag en handelsstad med intensiv utrikeshandel. Redan på 1500-talet arbetade bönder från trakten som kringresande försäljare, västgötaknallar. Handeln har gradvis övertagits av postorderföretag och nästan alla stora svenska postorderfirmor finns nu i Borås. Här finns också huvudkontoren för många svenska agenturer och affärskedjor i konfektionsbranschen. Ända in på 1960-talet sysselsatte textilbranchen två tredjedelar av de industriarbetande i Borås. Textilkrisen i slutet av 1960-talet innebar dock att den egna tillverkningen upphörde och över arbetstillfällen försvann. Från 1972 till 1985 minskade antalet invånare i kommunen. Befolkningsutvecklingen är dock numera positiv. Befolkningen i arbetsför ålder i Borås har, enligt Statistiska Centralbyråns kommunfakta 2006, kortare utbildning än genomsnittet i riket. 21 procent har endast förgymnasial utbildning jämfört med 17 procent i riket. I Borås är en större andel av befolkningen, 16 procent jämfört med 12 procent i riket, född i ett annat land. 19 procent av eleverna i gymnasieskolan har utländsk härkomst. Motsvarande siffra för riket är 15 procent. Fler ungdomar (20 24 år) förvärvsarbetar i Borås kommun, jämfört med riket. 2

15 Borås kommun är geografiskt utbredd och består av en central stadskärna och stora områden med jordbruks- och skogsbygd. Kommunen är indelad i tio kommundelar med ansvar för den obligatoriska skolan och barnomsorgen samt för äldreomsorg, bibliotek och fritidsgårdar. Bebyggelsen, befolkningssammansättningen och förvärvsfrekvensen varierar i de olika kommundelarna som sinsemellan är mycket olika. Kommunfullmäktige med sina 73 ledamöter är högsta beslutande organ i Borås kommun. Som styrelser för det offentliga skolväsendet har Borås kommun utsett 10 kommundelsnämnder och en utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden har ansvar för gymnasieskolorna i kommunen, den kommunala vuxenutbildningen, svenskundervisning för invandrare (sfi), gymnasiesärskolan och särvux. Den kommunala förskoleverksamheten i Borås kommun bedrivs i 85 förskolor och 30 familjedaghem. I kommunen finns 41 kommunala grundskolor. Den obligatoriska särskolans grundsärskola är förlagd till Sjöbo kommundel. Träningsskolan finns uppdelad i tre skolor i olika kommundelar, Byttorpskolan i kommundelen Norrby, Fjärdingskolan i kommundelen Brämhult och Kristinebergskolan i kommundelen Göta. Cirka 16 procent av särskolans elever är integrerade i grundskoleklass. I Borås kommun finns 43 kommunala fritidshem med 91 avdelningar. Flertalet fritidshem finns i anslutning till grundskolans lokaler. I Borås finns 5 kommunala gymnasieskolor och en gymnasiesärskola. Gymnasieskolan omfattar 16 nationella program, specialutformade program, individuella och programinriktade individuella program (PRIV) samt en internationell gymnasial utbildning, International Baccalaureate (IB). Gymnasiesärskolan finns inom Bergslenagymnasiet samt vid två av kommunens gymnasieskolor, Almås/Björkängsgymnasiet och Viskastrandsgymnasiet. Sammantaget omfattar gymnasiesärskolan två nationella program, hotell och restaurangprogrammet samt industriprogrammet, och flera olika specialutformade program samt individuellt program med yrkes- och verksamhetsträning. Vuxenutbildningen består av svenskundervisning för invandrare (sfi), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux), grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. 20 procent av vuxenutbildningens gymnasiala del genomförs på entreprenad av andra anordnare. Vuxenutbildningen finns vid olika enheter, i olika delar av kommunen. Förutom de kommunala förskolorna och skolorna finns även nio enskilda förskolor och två fristående grundskolor. Dessutom finns fyra fristående gymnasieskolor. Cirka 7 procent av barnen går i enskilda förskolor, 4,3 procent av grundskoleeleverna går i fristående skolor motsvarande grundskolan. 11,6 procent av gymnasieeleverna studerar vid fristående gymnasieskolor. För riket är motsvarande andel något högre, 13,2 procent. Inspektionen i några av de fristående skolorna genomförs under höstterminen 2006 och redovisas i separata rapporter. 3

16 Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen avser verksamhetens resultat, genomförandet av verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Skolverket bedömer att Borås kommun i huvudsak genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i enlighet med de nationella kraven och för att eleverna skall ges förutsättning att uppnå de nationella målen. Verksamheternas placering i förhållande till boendet i kommunen ger i regel god tillgänglighet till verksamheterna. För förskoleverksamheten och grundskolan erbjuder kommunen särskilda lärmiljöer genom naturvetenskaps- och teknikcentrat Navet och naturskolan i Rya åsar. Kommunen har ett stort och varierat utbud av utbildningar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen är dock mycket utspridd i kommunen vilket försvårar för de studerande att kombinera studier på olika kurser. I grundskolan är elevernas kunskapsresultat lägre än i riket som helhet de senaste fyra åren. Resultaten varierar stort mellan olika grundskolor. Eleverna i gymnasieskolan når genomsnittliga kunskapsresultat i jämförelse med resultatet i samtliga kommuner. Borås kommun är indelad i tio kommundelar som var och en inom sitt geografiska område har ansvar för barnomsorg och den obligatoriska skolan. Kompetensen och utvecklingsförmågan i kommundelarna varierar och styrningen där är ibland otydlig. Centralt i kommunen finns drivande tjänstemän med hög kompetens. Tack vare dem finns långsiktiga, skolformsövergripande utvecklingsprojekt bl.a. kring Kunskap och bedömning. Styrningen och ledningen av förskolorna fungerar i regel bra och kommundelsförvaltningarna har god kompetens inom förskoleområdet. Det övergripande ansvaret för den obligatoriska särskolan är, i vissa avseenden, inte helt tydligt. Grundskolornas styrning och ledning har varierande kvalitet. Centralt i kommundelarna har man inte alltid en tydlig bild av olika skolors problem och utvecklingsbehov. Skolor kan med andra ord ha stora problem utan att nämnd och förvaltning har kunskap om situationen eller förmåga att stödja en positiv utveckling. Generella problem för grundskolorna är en fokusering på ämnena engelska, matematik och svenska samt stadieindelning enligt tidigare läroplan. Kommunen bör reflektera över hur uppdelningen i stadier i grundskolan inverkar på organisationens effektivitet i förhållande till elevens behov och rättigheter. Kommunen bör sträva efter att organisera grundskolorna så att eleverna ser sammanhang i sin utbildning från förskoleklass till och med årskurs 9 i grundskolan samt att de har tillgång till välutbildade lärare i alla ämnen och att lärares kompetens används fullt ut. Grundskolorna organiserar ofta undervisningen så att eleverna inte har möjlighet att nå kursplanens mål att uppnå i årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap. När det gäller modersmålsundervisning och svenska som andraspråk bör kommunen sträva efter att underlätta för eleverna att delta. Enligt Skolverkets bedömning bör kommunen också i högre utsträckning utreda elevers be- 4

17 hov av studiehandledning på modersmålet. Lokala kurser inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen uppfyller inte alltid författningarnas krav. Organisationen av gymnasieskola och vuxenutbildning kännetecknas av stabilitet och, i vissa avseenden, brist på visioner. Gymnasieskolornas struktur är traditionell och innebär att varje skola har program av samma typ. Skolorna har antingen yrkesinriktade eller teoretiska program. Det individuella programmet (med undantag för PRIV) har en egen, mycket väl fungerande skola, Tullengymnasiet. Vuxenutbildningen är gedigen men geografiskt och organisatorisk splittrad vilket innebär svårigheter för den studerande att kombinera kurser. I de allra flesta fall erbjuder verksamheterna lärmiljöer som är positiva och trygga för barn, elever och vuxenstuderande. Skolbiblioteken är överlag mycket bra. Av skolrapporterna framgår dock att det i vissa grundskolor finns miljöer som, enligt inspektörernas bedömning, behöver förbättras. Vid grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning varierar kvaliteten på den pedagogiska verksamheten. Inspektörerna har besökt utmärkta lektioner med engagerade elever och lärare och med ett varierat, inspirerande och utvecklande arbetssätt, men också lektioner som varit oengagerade eller där koppling till nationella mål saknats. En hög andel av skolornas personal har föreskriven utbildning för den verksamhet de bedriver. Många lärare har arbetat länge på samma arbetsplats vilket kan medföra stora fördelar men också nackdelar. Sammantaget finns också i kommunen goda resurser för barn och elever i behov av särskilda stödåtgärder, men resurserna utnyttjas inte alltid på ett effektivt sätt. Borås kommun har genom att anta ett barn- och ungdomspolitiskt program och genom inrättandet av ett ungdomsråd visat på en lovvärd vilja att samverka med ungdomar i bl.a. frågor som rör deras skolsituation. Inom och mellan de enskilda grund- och gymnasieskolorna finns det stora skillnader i elevernas möjligheter att utöva direkt och representativt inflytande över verksamheten. I vissa grundskolor förekommer det att eleverna i årskurs 7 9 har gett upp när det gäller att få inflytande över verksamheten och sitt eget lärande. Det samlade kvalitetsarbetet fungerar till delar tillfredsställande och för verksamheterna har kommunen en samlad kvalitetsredovisning som på ett övergripande plan sammanfattar nuläge och utvecklingsbehov. Skolverket bedömer att grundskolornas, särskolornas och kommunens uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling bör förbättras. De tidigare nämnda långsiktiga kommunövergripande projekten bidrar enligt Skolverkets uppfattning till att höja måluppfyllelsen för eleverna. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på skol- och verksamhetsnivå samt kommunövergripande områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för 5

18 lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Generellt framgår av intervjuer med personalen att barnen i förskolan och inom skolbarnsomsorgen har möjligheter att påverka verksamhetens utformning. Framförallt är det inom de dagliga rutinerna för hur verksamheten skall formas som barnen genom direkt påverkan kan utöva inflytande. I flera verksamheter har personalen också i planer och dokument skrivit ner hur man vill att barnen skall få inflytande. I flertalet förskolor dokumenterar personalen systematiskt barnens lärande genom portfolio, individuella utvecklingsplaner eller liknande. Dokumentationen består av ett urval av barnens arbeten t.ex. teckningar. I förskolorna pågår arbete med barns språkutveckling och många av de intervjuade företrädarna för personalen framhåller att barnen utvecklar sin språkliga medvetenhet i förskolan. De intervjuade föräldrarna är överlag positiva till de resultat som förskolornas arbete ger både när det gäller barnens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Föräldrarna framhåller framför allt att barnen är trygga och trivs i sina respektive förskolor. Förskoleverksamhetens uppgift är, enligt skollagen, att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Inspektörerna bedömer utifrån intervjuer och dokumentstudier att barnen trivs i verksamheten och att arbetet resulterar i trygghet och lärande för barnen. Utifrån intervjuer med personal och föräldrar samt ett begränsat antal besök i fritidshem bedömer inspektörerna att barnen är trygga. Variationen är dock stor mellan olika enheter när det gäller huruvida skolbarnsomsorgen är ett komplement till skolan. I vissa fall samverkar skola och skolbarnsomsorg och verksamheten är av mycket god kvalitet, medan inspektörerna i andra fall bedömer att grundskola och skolbarnsomsorg är separerade från varandra trots att de i de flesta fall har gemensam ledning och har verksamhet för samma barn. I dessa fall är det inte tydligt om skolbarnsomsorgen bidrar till barnens lärande på det sätt som är avsikten. Enligt den intervjuade personalen inom skolbarnsomsorgen beror detta på bristande styrning och ledning, t.ex. saknas ofta tid för gemensamma konferenser och intresset från skolans sida brister. Andra skäl är i vissa fall lokaler och stora barngrupper. Enligt kommunens senaste kvalitetetsredovisning har samarbetet mellan förskola, skola och skolbarnsomsorg fördjupats sedan tidigare år. Inspektörerna bedömer dock att kommunen bör göra ytterligare insatser för att verksamheterna skall komplettera varandra. Barn- och ungdomsutbildning Grundskola Grundskolans mål är att eleverna skall ges kunskaper och färdigheter. Dessutom skall utbildningen, i samarbete med hemmen, främja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Utifrån lektionsbesök och intervjuer med elever och föräldrar bedömer inspektörerna att eleverna i grundskolorna är trygga i sin skolmiljö. Av skolrapporterna framgår dock att det i vissa grundskolor finns miljöer som, enligt inspektörernas bedömning, behöver förbättras. Detta gäller exempelvis Daltorpskolan, Fjärdingskolan och Gula skolan. 6

19 I några kommundelar genomförs årligen intervjuer med barn från och med förskolan och upp till och med 9 års ålder. Bland eleverna i årskurserna 4 9 görs en enkätundersökning för att kartlägga det pedagogiska och sociala klimatet (PESOK 1 ). Skolorna har kunnat få hjälp av forskare att analysera enkätresultatet och att ta fram åtgärdsplaner för att förbättra skolklimatet. I kommunens kvalitetsredovisning för 2005 skriver kommunen utifrån resultaten av intervjuerna att trivseln är mycket hög bland de yngre barnen. Någon motsvarande bedömning av elevernas trivsel i årskurserna 4 9 görs inte och resultatet kommenteras heller inte i kvalitetsredovisningen. Företrädare för Borås kommun bedömer att eleverna i årskurserna 4 9 överlag ger positiva svar på frågor som gäller det sociala klimatet men mindre positiva svar på frågor som rör inflytande och elevernas förståelse för målen inom respektive ämne. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Inspektörerna uppfattar att eleverna i de flesta av kommunens skolor har goda möjligheter till delaktighet inom ramen för elevråd och till viss del även genom klassråd. I en stor del av skolorna är eleverna dock tveksamma till hur klassråden fungerar och hur frågor som tas upp i klassråden, men inte kan avgöras där, förs vidare. Elevernas möjligheter att ha inflytande över undervisningen och sitt eget lärande varierar mellan och inom skolorna, liksom elevernas kännedom om målen för utbildningen (se vidare i skolrapporter från grundskolorna). I viss utsträckning får inspektörerna i intervjuer och samtal med elever intrycket att eleverna har gett upp när det gäller att utöva inflytande via klassråden och över sitt eget lärande. När det gäller elevrådens arbete är ofta de elever som deltar i elevråden engagerade och insatta i skolornas verksamhet. Det finns dock en tendens till att endast de elever som är med i elevråden deltar i processen och blir informerade om frågor som behandlas i elevråden. Information och delaktighet når då inte majoriteten av eleverna. Inspektörerna uppfattar att detta till stor del beror på att klassråden inte är ett forum för diskussioner och information om för eleverna gemensamma frågor. Inspektörerna bedömer att kommunen bör öka sina ansträngningar för att eleverna skall ha möjlighet till inflytande över 1 PESOK (skolors pedagogiska och sociala klimat) enkäter för undersökning av elevers, pedagogers och föräldrars attityder till skolan. Undersökningen omfattar 11 områden: rektors pedagogiska ledarskap, samsyn om mål och vision, en lärande miljö, undervisning och lärande, undervisningskvalitet, höga förväntningar, positiv återkoppling, uppföljning och utvärdering, ansvar och inflytande för elever, samarbete skola och hem samt en lärande organisation. 7

20 den egna skolsituationen. En förutsättning för detta är att eleverna görs medvetna om målen för utbildningen. Kommunen bör också utveckla elevernas möjligheter att, direkt och indirekt t.ex. genom representanter i elevråd påverka verksamheten. Det finns dock också exempel från en skola på att rektorn intervjuar varje elev och i intervjun betonar frågor om elevens inflytande. I kommunens kvalitetsredovisning för 2005 förs ett utförligt resonemang om elevernas resultat på nationella prov och de slutbetyg eleverna får från grundskolan. Borås kommun arbetar sedan flera år med ett utvecklingsområde, Kunskap och bedömning som ökat medvetenheten om elevernas kunskapsutveckling och hur denna skall bedömas. Inspektörerna bedömer att detta arbete till stora delar är framgångsrikt. I kommunen finns på central nivå liksom på många skolor en hög medvetenhet om och en relevant analys av situationen samt beredskap att arbeta vidare för ökad måluppfyllelse. Inspektörerna bedömer dock mot bakgrund av nedanstående resonemang att det vid en del av de betygsättande skolorna finns anledning att ytterligare öka ansträngningarna. Det finns också anledning att involvera fler i arbetet för ökad måluppfyllelse, t.ex. varierar graden av intresse och medvetenhet bland den personal som undervisar i årskurser där eleverna inte betygssätts. De nationella proven i engelska, matematik och svenska genomförs i samtliga skolor. Av kommunens kvalitetsredovisning för 2005 framgår att 88 procent av eleverna i årskurs 5 bedömdes ha uppnått målen i engelska och svenska, medan 83 procent av eleverna bedömdes ha uppnått målen i matematik 2. I kvalitetsredovisningen framhålls framför allt vikten av tidiga insatser för att öka elevernas möjlighet att nå målen i årskurs 5 och att flera insatser redan görs för att öka måluppfyllelsen, t.ex. anställs specialpedagoger i förskolan i flera kommundelar. Tabell 1. Resultat av nationella prov i årskurs enligt Skolverkets statistik. Prov Delprov Svenska som andraspråk Antal elever Antal som gjorde delprovet Andel (procent) av elever som gjorde delprovet G VG MVG Ej nått målen Svenska Matematik Engelska Genomgående har pojkar lägre provbetyg än flickor. Andelen med betyget Godkänd skiljer sig dock inte nämnvärt åt mellan könen förutom i svenska där andelen pojkar som uppnått godkänt provbetyg är lägre än andelen flickor. Eftersom 2005 är det första året som samlade provbetyg redovisas i ämnena engelska och svenska går det inte att göra jämförelser över tid för dessa ämnen. I matematik är andelen elever med minst betyget Godkänd på provet ungefär lika stor som 2004, men andelen elever med Väl godkänd respektive Mycket väl 2 I kommunens redovisning ingår även de fristående skolorna Borås kristna skola och Malmen. 8

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Grums kommun

Utbildningsinspektion i Grums kommun Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3725 Utbildningsinspektion i Grums kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Särskolan Skolrapporter

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Utbildningsinspektion i Örnsköldsviks kommun

Utbildningsinspektion i Örnsköldsviks kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:23 Utbildningsinspektion i Örnsköldsviks kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Grundskolor Alneskolan Arnässkolan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Osby kommun

Utbildningsinspektion i Osby kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:35 Utbildningsinspektion i Osby kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter F 9-verksamheter Spår A Hasslarödsskolan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Halmstads kommun

Utbildningsinspektion i Halmstads kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2006:122 Utbildningsinspektion i Halmstads kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Andersbergsskolan F 5 Brearedsskolan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Mariestads kommun

Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Inspektionsrapport från Skolverket 53-2006:3234 Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Skolområde Norr Högelidsskolan,

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Beslut. Hällefors kommun 712 83 Hällefors 2010-05-19. Dnr 43-2009:3888. Kommunbeslut. efter tillsyn i Hällefors kommun

Beslut. Hällefors kommun 712 83 Hällefors 2010-05-19. Dnr 43-2009:3888. Kommunbeslut. efter tillsyn i Hällefors kommun Beslut Hällefors kommun 712 83 Hällefors 2010-05-19 Dnr 43-2009:3888 Kommunbeslut efter tillsyn i Hällefors kommun 2 (32) Innehållsförteckning Helhetsbedömning och beslut Allmänt om tillsynen Beskrivning

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Utbildningsinspektion i Karlskrona kommun

Utbildningsinspektion i Karlskrona kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2006:118 Utbildningsinspektion i Karlskrona kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Aspöskolan och Rosenfeldtskolan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun

Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:65 Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Simrislundsenheten F 6 Simrislundsskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Beslut. Köpings kommun 731 85 Köping 2011-05-18. Dnr 43-2010:5178. Kommunbeslut. efter tillsyn av Köpings kommun 2011-05-18

Beslut. Köpings kommun 731 85 Köping 2011-05-18. Dnr 43-2010:5178. Kommunbeslut. efter tillsyn av Köpings kommun 2011-05-18 Beslut Köpings kommun 731 85 Köping Kommunbeslut efter tillsyn av Köpings kommun 1 (43) Innehållsförteckning Helhetsbedömning och beslut... 2 Allmänt om tillsynen... 8 Beskrivning av kommunen... 9 Tillsynsprotokoll

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den?

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den? Särskolan hur fungerar den? 1 SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Förskola I förskoleåldern deltar barnen i ordinarie förskoleverksamhet. Förskoleklass För barn i förskoleklass

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Genomförd regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping 1 (22) Genomförd regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Inledning Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Falköpings kommun av förskoleverksamheten,

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Beslut 2011-10-06. Dnr 43-2010:2243. Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund. Beslut. efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund

Beslut 2011-10-06. Dnr 43-2010:2243. Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund. Beslut. efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund Beslut 2011-10-06 Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund Dnr 43-2010:2243 Beslut efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund 2(16) Innehållsförteckning Helhetsbedömning... 3 Allmänt om tillsynen...

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Beslut. efter tillsyn av Upplands-Bro kommun. U ppl ands-br o

Beslut. efter tillsyn av Upplands-Bro kommun. U ppl ands-br o Oh Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se. Beslut efter tillsyn av Upplands-Bro kommun. U ppl ands-br o Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Nyköpings kommun. Beslut och rapporter. Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2008:452

Regelbunden tillsyn i Nyköpings kommun. Beslut och rapporter. Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2008:452 Regelbunden tillsyn i Nyköpings kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2008:452 Innehåll Beslut Verksamhetsrapporter Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Vuenutbildning Skolrapporter

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Utbildningsinspektion i Huddinge kommun

Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2005:41 Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Beslut Kommunrapport Skolrapporter Beslut Huddinge kommun 141 85 Huddinge 2005-06-29 1 (6) Genomförd utbildningsinspektion

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Beslut och rapporter

Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Beslut och rapporter Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:399 Innehåll Kommunbeslut Verksamhetsrapporter Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Vuxenutbildning Skolrapporter

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Utbildningsinspektion i Ragunda kommun

Utbildningsinspektion i Ragunda kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:21 Utbildningsinspektion i Ragunda kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Anders-Olof skolan Hansåkerskolan och

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Lysekils kommun 458 30 LYSEKIL

Lysekils kommun 458 30 LYSEKIL BESLUT 2004-03-08 1 (3) Lysekils kommun 458 30 LYSEKIL Genomförd utbildningsinspektion i Lysekils kommun Skolverket har genomfört inspektion i Lysekils kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Stockholms Internationella Restaurangskola i Stockholms kommun Theducation AB Box 5066 121 16 JOHANNESHOV 1 (11) Tillsyn vid Stockholms

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och vuxenutbildningen Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gymnasieskolan och vuxenutbildningen Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och vuxenutbildningen Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Regelbunden tillsyn i. Beslut och rapporter. Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:37

Regelbunden tillsyn i. Beslut och rapporter. Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:37 Regelbunden tillsyn i kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:37 Innehållsförteckning Kommunbeslut Bilaga 1 Allmänt om tillsynen och beskrivning av kommunen Bilaga 2 Tillsynsprotokoll

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Östersunds kommun. Östersunds kommun. 2014-06-18 Dnr 43-2013:5007

Beslut. efter tillsyn i Östersunds kommun. Östersunds kommun. 2014-06-18 Dnr 43-2013:5007 AAr:rrrr; rr.r:..rr, rr;.. Beslut Östersunds kommun Beslut efter tillsyn i Östersunds kommun Skoiinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Regelbunden tillsyn i Säter kommun Klockarskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Grundskola årskurs 7-9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Säter kommun under hösten

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2014 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för planen Verksamhetsledare Cecilia Björkquist,

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Sala kommun Beslut och rapporter

Regelbunden tillsyn i Sala kommun Beslut och rapporter Regelbunden tillsyn i Sala kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:3754 Innehållsförteckning Kommunbeslut Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Allmänt om tillsynen och beskrivning av

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Utbildningsnämndens delegeringsordning Antagen av utbildningsnämnden 2011-10-26

Utbildningsnämndens delegeringsordning Antagen av utbildningsnämnden 2011-10-26 Utbildningsnämndens delegeringsordning Antagen av utbildningsnämnden 2011-10-26 Reviderad 2012-04-18: Punkt 7.3 Reviderad 2012-05-23: Punkt 10.4 Reviderad 2012-06-20: Punkt 5.7, punkt 14.1, ägg med två

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Inspektion av utbildningen vid den fristående grundskolan Pauliskolan i Helsingborg

Inspektion av utbildningen vid den fristående grundskolan Pauliskolan i Helsingborg 1 (9) Cecilia Hanö Dnr54-2003:2868 Inspektion av utbildningen vid den fristående grundskolan Pauliskolan i Helsingborg 1 Inledning 1.1 Rättslig reglering Utbildningen i fristående förskoleklasser regleras

Läs mer

Utbildningsinspektion i Malmö kommun

Utbildningsinspektion i Malmö kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2006:22 Utbildningsinspektion i Malmö kommun Beslut Kommunrapport Sfi rapport Beslut Malmö kommun 205 80 MALMÖ 2006-03-01 1 (18) Genomförd utbildningsinspektion i Malmö

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Lust att lära - möjlighet att lyckas Skolplan för Borås Stad 1 Innehåll Inledning, definitioner 4 Statens uppdrag till kommunen och förskola/skola

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning Styrelsen för Prolympia skola i Norrköping Ultra Education Kaserngatan 12 553 05 JÖNKÖPING 1 (8) Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Skolenhet Syd Dnr 53-2006:1435 Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2010

efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2010 Ordförandens förslag till beslut Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 2010-12-14 Ärende 1. Informations- och frågestund Beteckning BUN/2010:4 Läggs till handlingarna 2. Meddelanden BUN/2010:5

Läs mer

Tabellbilaga för bokslut 2014

Tabellbilaga för bokslut 2014 Tabellbilaga för bokslut 2014 Personal Tabell 1 Kostnader 2013* Kostnad per inskrivet barn/ elev/heltidsstuderande totalt år 2013 Hudiksvall %** Jämförbara kommuner *** %** Riket %** Förskola 120 700 (2)

Läs mer

Utbildningsinspektion i Folkungaskolan grundskola årskurs 4 9 och gymnasieskola

Utbildningsinspektion i Folkungaskolan grundskola årskurs 4 9 och gymnasieskola Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Folkungaskolan Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Folkungaskolan grundskola årskurs 4 9 och gymnasieskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Karlstads Praktiska Gymnasium i Karlstad

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Karlstads Praktiska Gymnasium i Karlstad Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Karlstads Praktiska Gymnasium i Karlstad Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-SV2008:357 Beslut Baggium Utbildning AB Ängbackevägen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Hur Laholms kommun följer upp vuxenutbildningens resultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning

Hur Laholms kommun följer upp vuxenutbildningens resultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Beslut 2009-06-10 Dnr: 2008:376 1 (8) Laholms kommun Humlegången 6 312 80 Laholm Hur Laholms kommun följer upp vuxenutbildningens resultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Bakgrund Vuxenutbildningen

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Utbildningsinspektion i Täby kommun

Utbildningsinspektion i Täby kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2005:53 Utbildningsinspektion i Täby kommun Beslut Kommunrapport Skolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Byleskolan och Kyrkskolan Drakskeppsskolan

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer