Utbildningsinspektion i Borås kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2006:120 Utbildningsinspektion i Borås kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Grundskolor Aplaredskolan och Gånghesterskolan Asklandaskolan Bergdalskolan Bodaskolan Borgstenaskolan Bredaredskolan Byttorpskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan Dannikeskolan och Äsperedskolan Ekarängskolan Engelbrektskolan Erikslundskolan Fjärdingskolan Fristadskolan Gula skolan Götaskolan Hestra Midgårdskolan Kerstingårdens skola och Tummarpskolan Kinnarummaskolan Kristinebergskolan Myråsskolan Norrbyskolan Rångedalaskolan och Målsrydskolan Sandaredskolan Sandhultskolan Sjöboskolan Sjömarkenskolan Sparsörskolorna Slättängskolan Kilskolan Svaneholmskolan Svedjeskolan Särlaskolan Trandaredskolan Viskaforsskolan Grundsärskola Sjöboskolan och Erikslundskolan Gymnasieskolor Almås-Björkängsgymnasiet Bäckängsgymnasiet Sven Eriksonsgymnasiet Tullengymnasiet Viskastrandsgymnasiet Bergslenagymnasiet och Östergårdsskolan Vuxenutbildningen

3 Beslut Borås kommun Borås (10) Dnr :3222 Genomförd utbildningsinspektion i Borås kommun Skolverket har genomfört inspektion i Borås kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 3 januari 2006 till och med den 15 september Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola. Detta beslut redovisar brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden) samt kommunövergripande områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skolnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 7 mars 2007, skall Borås kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.

4 Beslut (10) Dnr :3222 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att Borås kommun i huvudsak genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i enlighet med de nationella kraven och för att eleverna skall ges förutsättning att uppnå de nationella målen. Verksamheternas placering i förhållande till boendet i kommunen ger i regel god tillgänglighet till verksamheterna. För förskoleverksamheten och grundskolan erbjuder kommunen särskilda lärmiljöer genom naturvetenskapsoch teknikcentrat Navet och naturskolan i Rya åsar. Kommunen har ett stort och varierat utbud av utbildningar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen är dock mycket utspridd i kommunen vilket försvårar för de studerande att kombinera studier på olika kurser. I grundskolan är elevernas kunskapsresultat lägre än i riket som helhet de senaste fyra åren. Resultaten varierar stort mellan olika grundskolor. Eleverna i gymnasieskolan når genomsnittliga kunskapsresultat i jämförelse med resultatet i samtliga kommuner. Borås kommun är indelad i tio kommundelar som var och en inom sitt geografiska område har ansvar för barnomsorg och den obligatoriska skolan. Kompetensen och utvecklingsförmågan i kommundelarna varierar och styrningen där är ibland otydlig. Centralt i kommunen finns drivande tjänstemän med hög kompetens. Tack vare dem finns långsiktiga, skolformsövergripande utvecklingsprojekt bl.a. kring Kunskap och bedömning. Styrningen och ledningen av förskolorna fungerar i regel bra och kommundelsförvaltningarna har god kompetens inom förskoleområdet. Det övergripande ansvaret för den obligatoriska särskolan är, i vissa avseenden, inte helt tydligt. Grundskolornas styrning och ledning har varierande kvalitet. Centralt i kommundelarna har man inte alltid en tydlig bild av olika skolors problem och utvecklingsbehov. Skolor kan med andra ord ha stora problem utan att nämnd och förvaltning har kunskap om situationen eller förmåga att stödja en positiv utveckling. Generella problem för grundskolorna är en fokusering på ämnena engelska, matematik och svenska samt stadieindelning enligt tidigare läroplan. Kommunen bör reflektera över hur uppdelningen i stadier i grundskolan inverkar på organisationens effektivitet i förhållande till elevens behov och rättigheter. Kommunen bör sträva efter att organisera grundskolorna så att eleverna ser sammanhang i sin utbildning från förskoleklass till och med årskurs 9 i grundskolan samt att de har tillgång till välutbildade lärare i alla ämnen och att lärares kompetens används fullt ut. Grundskolorna organiserar ofta undervisningen så att eleverna inte har möjlighet att nå kursplanens mål att uppnå i årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap. När det gäller modersmålsundervisning och svenska som andraspråk bör kommunen sträva efter att underlätta för eleverna att delta. Enligt Skolverkets bedömning bör kommunen också i högre utsträckning utreda elevers behov av studiehandled- 2

5 Beslut (10) Dnr :3222 ning på modersmålet. Lokala kurser inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen uppfyller inte alltid författningarnas krav. Organisationen av gymnasieskola och vuxenutbildning kännetecknas av stabilitet och, i vissa avseenden, brist på visioner. Gymnasieskolornas struktur är traditionell och innebär att varje skola har program av samma typ. Skolorna har antingen yrkesinriktade eller teoretiska program. Det individuella programmet har en egen, mycket väl fungerande skola, Tullengymnasiet. Vuxenutbildningen är gedigen men geografiskt och organisatorisk splittrad vilket innebär svårigheter för den studerande att kombinera kurser. I de allra flesta fall erbjuder verksamheterna lärmiljöer som är positiva och trygga för barn, elever och vuxenstuderande. Skolbiblioteken är överlag mycket bra. Av skolrapporterna framgår dock att det i vissa grundskolor finns miljöer som, enligt inspektörernas bedömning, behöver förbättras. Vid grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning varierar kvaliteten på den pedagogiska verksamheten. Inspektörerna har besökt utmärkta lektioner med engagerade elever och lärare och med ett varierat, inspirerande och utvecklande arbetssätt, men också lektioner som varit oengagerade eller där koppling till nationella mål saknats. En hög andel av skolornas personal har föreskriven utbildning för den verksamhet de bedriver. Många lärare har arbetat länge på samma arbetsplats vilket kan medföra stora fördelar men också nackdelar. Sammantaget finns också i kommunen goda resurser för barn och elever i behov av särskilda stödåtgärder, men resurserna utnyttjas inte alltid på ett effektivt sätt. Borås kommun har genom att anta ett barn- och ungdomspolitiskt program och genom inrättandet av ett ungdomsråd visat på en lovvärd vilja att samverka med ungdomar i bl.a. frågor som rör deras skolsituation. Inom och mellan de enskilda grund- och gymnasieskolorna finns det stora skillnader i elevernas möjligheter att utöva direkt och representativt inflytande över verksamheten. I vissa grundskolor förekommer det att eleverna i årskurs 7 9 har gett upp när det gäller att få inflytande över verksamheten och sitt eget lärande. Det samlade kvalitetsarbetet fungerar till delar tillfredsställande och för verksamheterna har kommunen en samlad kvalitetsredovisning som på ett övergripande plan sammanfattar nuläge och utvecklingsbehov. Skolverket bedömer att grundskolornas, särskolornas och kommunens uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling bör förbättras. De tidigare nämnda långsiktiga kommunövergripande projekten bidrar enligt Skolverkets uppfattning till att höja måluppfyllelsen för eleverna. I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande övergripande områden är i behov av förbättringsinsatser. 3

6 Beslut (10) Dnr : Kommunen måste föra en fördjupad diskussion om grundskolornas fokus på de tre ämnen som ger behörighet till gymnasiestudier. - Verksamheterna inom skolbarnsomsorgen och grundskolan bör i ökad utsträckning komplettera varandra. - I vissa grundskolor finns sociala miljöer som behöver förbättras. - Eleverna i grund- och gymnasieskolan bör ges ökade möjlighet till inflytande över den egna skolsituationen. - Personalen vid skolorna bör i högre grad involveras i kvalitetsarbetet. - Elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen i grundskolan måste följas upp och analyseras både på kommunal nivå och på skolnivå. - Den samlade uppföljningen av elevernas resultat i den obligatoriska särskolan och redovisningen av resultaten i kvalitetsredovisningar bör förbättras. - Uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling och av utvecklingen av normer och värden i gymnasiesärskolan bör förbättras. - Kommunen bör se över om det stöd som ges genom respektive kommundel till grundskolors utveckling är tillräckligt. - Det övergripande ansvaret för den obligatoriska särskolan bör tydliggöras. Detta gäller både skolformens utveckling och ansvaret för elever som under sin skoltid behöver byta mellan grundsärskola och träningsskola. - Kommunen bör göra det övergripande ansvaret för elever som studerar på PRIV tydligt. - Kommunen bör se över och kvalitetssäkra utredningar och bedömningsunderlag vid mottagandet av elever i gymnasiesärskolan. - Kommunen bör förbättra organisationen så att lärares kompetens utnyttjas fullt ut samt reflektera över hur stadieuppdelningen i grundskolan inverkar på organisationens effektivitet i förhållande till elevens behov och rättigheter. - Kommunen bör utreda och diskutera orsakerna till att så många elever med behov av särskilda stödåtgärder går ett extra år i grundskolan i vissa kommundelar. - Kommunen bör kontrollera att tillämpningarna av timplanen i de olika skolorna överensstämmer så att eleverna får den garanterade undervisningstiden i respektive ämne. - Kommunen måste medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskolan. - Kommunen bör verka för att fler elever deltar i undervisning i modersmål och svenska som andraspråk. - Kommunen bör se till att grund- och gymnasieskolor i högre utsträckning utreder elevers behov av studiehandledning på modersmålet. 4

7 Beslut (10) Dnr : Kommunen måste se över vilka avgifter och kostnader som förekommer i skolorna. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Eva Jönsson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Hans Larson, undervisningsråden Elisabeth Fogelberg och Bosse Jersenius samt juristerna Ulrika Lindmark och Alf Johansson. Bilaga Förteckning över skolor där Skolverket kräver åtgärder. Kopia till Enligt fastställd sändlista 5

8 Bilaga Förteckning Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Grundskolor 6 (10) Asklandaskolan - Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp saknar fullföljdshänvisning (8 kap. 1 grundskoleförordningen). Bergdalskolan - Elever i behov av särskilda stödåtgärder ges inte sådant stöd (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen). Bodaskolan - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas (5 kap. 5 grundskoleförordningen). Bredaredskolan - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). Dalsjöskolan - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). - Elever som har behov av studiehandledning på sitt modersmål erbjuds inte detta (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). Daltorpskolan - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5, vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). Erikslundskolan - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5, vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).

9 Bilaga 7 (10) Fjärdingskolan - Beslut om anpassad studiegång för elev saknas (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen och 2 kap. 12 särskoleförordningen). - Skolan har inte upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Fristadskolan - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). - Skolan erbjuder inte språkval enligt författningarna (2 kap grundskoleförordningen). - Läsåret omfattar endast 176 skoldagar för elever i årskurs 7 (4 kap. 1 grundskoleförordningen). Gula skolan - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). Kinnarummaskolan - Vid skolan finns former av elevens val som inte är godtagbara: läxhjälp och olika typer av spel uppfyller inte författningarnas krav (2 kap grundskoleförordningen). Kristinebergskolan - Skolans arbetsplan bygger inte på nu gällande kursplaner (2 kap. 23 grundskoleförordningen samt förordningen om kursplaner för grundskolan). - Svenska som andraspråk ges, för vissa elever, som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). - Elev som har behov av studiehandledning på sitt modersmål erbjuds inte detta (5 kap. 2 grundskoleförordningen). 7

10 Bilaga 8 (10) Myråsskolan - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas (5 kap. 5 grundskoleförordningen). Norrbyskolan - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). Rångedalaskolan och Målsrydskolan - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte för elever som behöver det (2 kap grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). Sandaredskolan - Elever i behov av särskilda stödåtgärder ges inte sådant stöd (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen). Sandhultskolan - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). Sjöboskolan - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). Sjömarkenskolan - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). 8

11 Bilaga 9 (10) Sparsörskolorna - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång för elev saknas (5 kap. 10 grundskoleförordningen). Svedjeskolan - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Särlaskolan - Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Elevens val i form av aktiviteter anordnade av idrottsförening eller musikskola sker inte under ledning av lärare (1 kap. 2 och 2 kap grundskoleförordningen samt bilaga 3 till skollagen). Trandaredskolan - Beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp saknar fullföljdshänvisning (8 kap. 1 grundskoleförordningen). Viskaforsskolan - Beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp saknar fullföljdshänvisning (8 kap.1 grundskoleförordningen). - Vid skolan finns former av elevens val som inte är godtagbara; läxläsning uppfyller inte författningarnas krav (2 kap grundskoleförordningen). Grundsärskola Sjöboskolan och Erikslundskolan, grundsärskola - Arbetsplan saknas vid båda skolorna (2 kap. 12 särskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (2 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet i sin lydelse före den 15 augusti 2005). 9

12 Bilaga 10 (10) Gymnasieskolor och gymnasiesärskola Almås/Björkängsgymnasiet - Vid skolan finns lokala kurser, vars innehåll redan tillgodoses av nationell kurs (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Skolan tillåter, i strid med författningarna, elever som redan fått minst betyget Godkänd på en kurs att gå om kursen och få ett nytt betyg (6 kap. 14 gymnasieförordningen). Bäckängsgymnasiet - Av kursplanerna för vissa lokala kurser framgår inte kursernas mål (1 kap. 6 gymnasieförordningen). Sven Erikssongymnasiet - Eleverna på Entreprenörsprogrammet erbjuds inte individuella val till en omfattning av 300 gymnasiepoäng (5 kap. 4 c skollagen, bilaga 2 och 5 kap. 19 gymnasieförordningen). - Det specialutformade Entreprenörsprogrammet innehåller obligatoriska poäng vilket ger utökad studiekurs för samtliga elever (5 kap. 4a och 4c skollagen, bilaga 2 till skollagen samt 1 kap. 2 och 5 kap. 22 gymnasieförordningen). Tullengymnasiet - Elever i behov av studiehandledning på sitt modersmål får inte detta stöd (8 kap. 5 gymnasieförordningen). Viskastrandsgymnasiet - Individuellt val erbjuds inte enligt författningarnas krav (5 kap. 19 gymnasieförordningen). Vuxenutbildningen - I gymnasial vuxenutbildning finns lokala kurser, vars innehåll redan tillgodoses av nationell kurs eller som huvudsakligen består av övergripande läroplansmål (2 kap. 2, 5 och 8 förordning om kommunal vuxenutbildning). - Sfi-studerande alfabetiseras inte inom grundläggande vuxenutbildning (11 kap skollagen och SKOLFS 2004:25). 10

13 Utbildningsinspektion i Borås kommun Dnr :3222 Utbildningsinspektion i Borås kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...4 Bedömning av resultaten...5 Bedömning av genomförandet...15 Bedömning av förutsättningarna...28 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Borås kommun. Skolverket sände den 28 november 2005 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 3 januari 2006 till och med den 15 september De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolorna från exempelvis Skolverkets nationel- 1

14 la uppföljningssystem. I Borås kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen för kommunen och för alla kommundelar samt med förvaltningsledningar på central- och kommundelsnivå. Samtliga grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningen har besökts, men förskoleverksamheten har inte besökts. Inspektörerna har ibland besökt skolbarnsomsorgen när denna finns i anslutning till skolor. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt representanter för elever och lärare samt annan personal. Vidare har intervjuer genomförts i varje kommundel med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Inspektionen av de kommunala skolorna och vuxenutbildningen redovisas i separata skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass 999 Grundskola Obligatorisk särskola 140 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 155 Kommunal vuxenutbildning, komvux Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 68 Svenskundervisning för invandrare, sfi 380 Borås kommun har drygt invånare och räknas som större stad. Kommunen har sedan lång tid tillbaka präglats av handel samt av företagande inom textilbranschen. Borås är idag en handelsstad med intensiv utrikeshandel. Redan på 1500-talet arbetade bönder från trakten som kringresande försäljare, västgötaknallar. Handeln har gradvis övertagits av postorderföretag och nästan alla stora svenska postorderfirmor finns nu i Borås. Här finns också huvudkontoren för många svenska agenturer och affärskedjor i konfektionsbranschen. Ända in på 1960-talet sysselsatte textilbranchen två tredjedelar av de industriarbetande i Borås. Textilkrisen i slutet av 1960-talet innebar dock att den egna tillverkningen upphörde och över arbetstillfällen försvann. Från 1972 till 1985 minskade antalet invånare i kommunen. Befolkningsutvecklingen är dock numera positiv. Befolkningen i arbetsför ålder i Borås har, enligt Statistiska Centralbyråns kommunfakta 2006, kortare utbildning än genomsnittet i riket. 21 procent har endast förgymnasial utbildning jämfört med 17 procent i riket. I Borås är en större andel av befolkningen, 16 procent jämfört med 12 procent i riket, född i ett annat land. 19 procent av eleverna i gymnasieskolan har utländsk härkomst. Motsvarande siffra för riket är 15 procent. Fler ungdomar (20 24 år) förvärvsarbetar i Borås kommun, jämfört med riket. 2

15 Borås kommun är geografiskt utbredd och består av en central stadskärna och stora områden med jordbruks- och skogsbygd. Kommunen är indelad i tio kommundelar med ansvar för den obligatoriska skolan och barnomsorgen samt för äldreomsorg, bibliotek och fritidsgårdar. Bebyggelsen, befolkningssammansättningen och förvärvsfrekvensen varierar i de olika kommundelarna som sinsemellan är mycket olika. Kommunfullmäktige med sina 73 ledamöter är högsta beslutande organ i Borås kommun. Som styrelser för det offentliga skolväsendet har Borås kommun utsett 10 kommundelsnämnder och en utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden har ansvar för gymnasieskolorna i kommunen, den kommunala vuxenutbildningen, svenskundervisning för invandrare (sfi), gymnasiesärskolan och särvux. Den kommunala förskoleverksamheten i Borås kommun bedrivs i 85 förskolor och 30 familjedaghem. I kommunen finns 41 kommunala grundskolor. Den obligatoriska särskolans grundsärskola är förlagd till Sjöbo kommundel. Träningsskolan finns uppdelad i tre skolor i olika kommundelar, Byttorpskolan i kommundelen Norrby, Fjärdingskolan i kommundelen Brämhult och Kristinebergskolan i kommundelen Göta. Cirka 16 procent av särskolans elever är integrerade i grundskoleklass. I Borås kommun finns 43 kommunala fritidshem med 91 avdelningar. Flertalet fritidshem finns i anslutning till grundskolans lokaler. I Borås finns 5 kommunala gymnasieskolor och en gymnasiesärskola. Gymnasieskolan omfattar 16 nationella program, specialutformade program, individuella och programinriktade individuella program (PRIV) samt en internationell gymnasial utbildning, International Baccalaureate (IB). Gymnasiesärskolan finns inom Bergslenagymnasiet samt vid två av kommunens gymnasieskolor, Almås/Björkängsgymnasiet och Viskastrandsgymnasiet. Sammantaget omfattar gymnasiesärskolan två nationella program, hotell och restaurangprogrammet samt industriprogrammet, och flera olika specialutformade program samt individuellt program med yrkes- och verksamhetsträning. Vuxenutbildningen består av svenskundervisning för invandrare (sfi), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux), grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. 20 procent av vuxenutbildningens gymnasiala del genomförs på entreprenad av andra anordnare. Vuxenutbildningen finns vid olika enheter, i olika delar av kommunen. Förutom de kommunala förskolorna och skolorna finns även nio enskilda förskolor och två fristående grundskolor. Dessutom finns fyra fristående gymnasieskolor. Cirka 7 procent av barnen går i enskilda förskolor, 4,3 procent av grundskoleeleverna går i fristående skolor motsvarande grundskolan. 11,6 procent av gymnasieeleverna studerar vid fristående gymnasieskolor. För riket är motsvarande andel något högre, 13,2 procent. Inspektionen i några av de fristående skolorna genomförs under höstterminen 2006 och redovisas i separata rapporter. 3

16 Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen avser verksamhetens resultat, genomförandet av verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Skolverket bedömer att Borås kommun i huvudsak genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i enlighet med de nationella kraven och för att eleverna skall ges förutsättning att uppnå de nationella målen. Verksamheternas placering i förhållande till boendet i kommunen ger i regel god tillgänglighet till verksamheterna. För förskoleverksamheten och grundskolan erbjuder kommunen särskilda lärmiljöer genom naturvetenskaps- och teknikcentrat Navet och naturskolan i Rya åsar. Kommunen har ett stort och varierat utbud av utbildningar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen är dock mycket utspridd i kommunen vilket försvårar för de studerande att kombinera studier på olika kurser. I grundskolan är elevernas kunskapsresultat lägre än i riket som helhet de senaste fyra åren. Resultaten varierar stort mellan olika grundskolor. Eleverna i gymnasieskolan når genomsnittliga kunskapsresultat i jämförelse med resultatet i samtliga kommuner. Borås kommun är indelad i tio kommundelar som var och en inom sitt geografiska område har ansvar för barnomsorg och den obligatoriska skolan. Kompetensen och utvecklingsförmågan i kommundelarna varierar och styrningen där är ibland otydlig. Centralt i kommunen finns drivande tjänstemän med hög kompetens. Tack vare dem finns långsiktiga, skolformsövergripande utvecklingsprojekt bl.a. kring Kunskap och bedömning. Styrningen och ledningen av förskolorna fungerar i regel bra och kommundelsförvaltningarna har god kompetens inom förskoleområdet. Det övergripande ansvaret för den obligatoriska särskolan är, i vissa avseenden, inte helt tydligt. Grundskolornas styrning och ledning har varierande kvalitet. Centralt i kommundelarna har man inte alltid en tydlig bild av olika skolors problem och utvecklingsbehov. Skolor kan med andra ord ha stora problem utan att nämnd och förvaltning har kunskap om situationen eller förmåga att stödja en positiv utveckling. Generella problem för grundskolorna är en fokusering på ämnena engelska, matematik och svenska samt stadieindelning enligt tidigare läroplan. Kommunen bör reflektera över hur uppdelningen i stadier i grundskolan inverkar på organisationens effektivitet i förhållande till elevens behov och rättigheter. Kommunen bör sträva efter att organisera grundskolorna så att eleverna ser sammanhang i sin utbildning från förskoleklass till och med årskurs 9 i grundskolan samt att de har tillgång till välutbildade lärare i alla ämnen och att lärares kompetens används fullt ut. Grundskolorna organiserar ofta undervisningen så att eleverna inte har möjlighet att nå kursplanens mål att uppnå i årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap. När det gäller modersmålsundervisning och svenska som andraspråk bör kommunen sträva efter att underlätta för eleverna att delta. Enligt Skolverkets bedömning bör kommunen också i högre utsträckning utreda elevers be- 4

17 hov av studiehandledning på modersmålet. Lokala kurser inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen uppfyller inte alltid författningarnas krav. Organisationen av gymnasieskola och vuxenutbildning kännetecknas av stabilitet och, i vissa avseenden, brist på visioner. Gymnasieskolornas struktur är traditionell och innebär att varje skola har program av samma typ. Skolorna har antingen yrkesinriktade eller teoretiska program. Det individuella programmet (med undantag för PRIV) har en egen, mycket väl fungerande skola, Tullengymnasiet. Vuxenutbildningen är gedigen men geografiskt och organisatorisk splittrad vilket innebär svårigheter för den studerande att kombinera kurser. I de allra flesta fall erbjuder verksamheterna lärmiljöer som är positiva och trygga för barn, elever och vuxenstuderande. Skolbiblioteken är överlag mycket bra. Av skolrapporterna framgår dock att det i vissa grundskolor finns miljöer som, enligt inspektörernas bedömning, behöver förbättras. Vid grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning varierar kvaliteten på den pedagogiska verksamheten. Inspektörerna har besökt utmärkta lektioner med engagerade elever och lärare och med ett varierat, inspirerande och utvecklande arbetssätt, men också lektioner som varit oengagerade eller där koppling till nationella mål saknats. En hög andel av skolornas personal har föreskriven utbildning för den verksamhet de bedriver. Många lärare har arbetat länge på samma arbetsplats vilket kan medföra stora fördelar men också nackdelar. Sammantaget finns också i kommunen goda resurser för barn och elever i behov av särskilda stödåtgärder, men resurserna utnyttjas inte alltid på ett effektivt sätt. Borås kommun har genom att anta ett barn- och ungdomspolitiskt program och genom inrättandet av ett ungdomsråd visat på en lovvärd vilja att samverka med ungdomar i bl.a. frågor som rör deras skolsituation. Inom och mellan de enskilda grund- och gymnasieskolorna finns det stora skillnader i elevernas möjligheter att utöva direkt och representativt inflytande över verksamheten. I vissa grundskolor förekommer det att eleverna i årskurs 7 9 har gett upp när det gäller att få inflytande över verksamheten och sitt eget lärande. Det samlade kvalitetsarbetet fungerar till delar tillfredsställande och för verksamheterna har kommunen en samlad kvalitetsredovisning som på ett övergripande plan sammanfattar nuläge och utvecklingsbehov. Skolverket bedömer att grundskolornas, särskolornas och kommunens uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling bör förbättras. De tidigare nämnda långsiktiga kommunövergripande projekten bidrar enligt Skolverkets uppfattning till att höja måluppfyllelsen för eleverna. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på skol- och verksamhetsnivå samt kommunövergripande områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för 5

18 lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Generellt framgår av intervjuer med personalen att barnen i förskolan och inom skolbarnsomsorgen har möjligheter att påverka verksamhetens utformning. Framförallt är det inom de dagliga rutinerna för hur verksamheten skall formas som barnen genom direkt påverkan kan utöva inflytande. I flera verksamheter har personalen också i planer och dokument skrivit ner hur man vill att barnen skall få inflytande. I flertalet förskolor dokumenterar personalen systematiskt barnens lärande genom portfolio, individuella utvecklingsplaner eller liknande. Dokumentationen består av ett urval av barnens arbeten t.ex. teckningar. I förskolorna pågår arbete med barns språkutveckling och många av de intervjuade företrädarna för personalen framhåller att barnen utvecklar sin språkliga medvetenhet i förskolan. De intervjuade föräldrarna är överlag positiva till de resultat som förskolornas arbete ger både när det gäller barnens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Föräldrarna framhåller framför allt att barnen är trygga och trivs i sina respektive förskolor. Förskoleverksamhetens uppgift är, enligt skollagen, att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Inspektörerna bedömer utifrån intervjuer och dokumentstudier att barnen trivs i verksamheten och att arbetet resulterar i trygghet och lärande för barnen. Utifrån intervjuer med personal och föräldrar samt ett begränsat antal besök i fritidshem bedömer inspektörerna att barnen är trygga. Variationen är dock stor mellan olika enheter när det gäller huruvida skolbarnsomsorgen är ett komplement till skolan. I vissa fall samverkar skola och skolbarnsomsorg och verksamheten är av mycket god kvalitet, medan inspektörerna i andra fall bedömer att grundskola och skolbarnsomsorg är separerade från varandra trots att de i de flesta fall har gemensam ledning och har verksamhet för samma barn. I dessa fall är det inte tydligt om skolbarnsomsorgen bidrar till barnens lärande på det sätt som är avsikten. Enligt den intervjuade personalen inom skolbarnsomsorgen beror detta på bristande styrning och ledning, t.ex. saknas ofta tid för gemensamma konferenser och intresset från skolans sida brister. Andra skäl är i vissa fall lokaler och stora barngrupper. Enligt kommunens senaste kvalitetetsredovisning har samarbetet mellan förskola, skola och skolbarnsomsorg fördjupats sedan tidigare år. Inspektörerna bedömer dock att kommunen bör göra ytterligare insatser för att verksamheterna skall komplettera varandra. Barn- och ungdomsutbildning Grundskola Grundskolans mål är att eleverna skall ges kunskaper och färdigheter. Dessutom skall utbildningen, i samarbete med hemmen, främja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Utifrån lektionsbesök och intervjuer med elever och föräldrar bedömer inspektörerna att eleverna i grundskolorna är trygga i sin skolmiljö. Av skolrapporterna framgår dock att det i vissa grundskolor finns miljöer som, enligt inspektörernas bedömning, behöver förbättras. Detta gäller exempelvis Daltorpskolan, Fjärdingskolan och Gula skolan. 6

19 I några kommundelar genomförs årligen intervjuer med barn från och med förskolan och upp till och med 9 års ålder. Bland eleverna i årskurserna 4 9 görs en enkätundersökning för att kartlägga det pedagogiska och sociala klimatet (PESOK 1 ). Skolorna har kunnat få hjälp av forskare att analysera enkätresultatet och att ta fram åtgärdsplaner för att förbättra skolklimatet. I kommunens kvalitetsredovisning för 2005 skriver kommunen utifrån resultaten av intervjuerna att trivseln är mycket hög bland de yngre barnen. Någon motsvarande bedömning av elevernas trivsel i årskurserna 4 9 görs inte och resultatet kommenteras heller inte i kvalitetsredovisningen. Företrädare för Borås kommun bedömer att eleverna i årskurserna 4 9 överlag ger positiva svar på frågor som gäller det sociala klimatet men mindre positiva svar på frågor som rör inflytande och elevernas förståelse för målen inom respektive ämne. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Inspektörerna uppfattar att eleverna i de flesta av kommunens skolor har goda möjligheter till delaktighet inom ramen för elevråd och till viss del även genom klassråd. I en stor del av skolorna är eleverna dock tveksamma till hur klassråden fungerar och hur frågor som tas upp i klassråden, men inte kan avgöras där, förs vidare. Elevernas möjligheter att ha inflytande över undervisningen och sitt eget lärande varierar mellan och inom skolorna, liksom elevernas kännedom om målen för utbildningen (se vidare i skolrapporter från grundskolorna). I viss utsträckning får inspektörerna i intervjuer och samtal med elever intrycket att eleverna har gett upp när det gäller att utöva inflytande via klassråden och över sitt eget lärande. När det gäller elevrådens arbete är ofta de elever som deltar i elevråden engagerade och insatta i skolornas verksamhet. Det finns dock en tendens till att endast de elever som är med i elevråden deltar i processen och blir informerade om frågor som behandlas i elevråden. Information och delaktighet når då inte majoriteten av eleverna. Inspektörerna uppfattar att detta till stor del beror på att klassråden inte är ett forum för diskussioner och information om för eleverna gemensamma frågor. Inspektörerna bedömer att kommunen bör öka sina ansträngningar för att eleverna skall ha möjlighet till inflytande över 1 PESOK (skolors pedagogiska och sociala klimat) enkäter för undersökning av elevers, pedagogers och föräldrars attityder till skolan. Undersökningen omfattar 11 områden: rektors pedagogiska ledarskap, samsyn om mål och vision, en lärande miljö, undervisning och lärande, undervisningskvalitet, höga förväntningar, positiv återkoppling, uppföljning och utvärdering, ansvar och inflytande för elever, samarbete skola och hem samt en lärande organisation. 7

20 den egna skolsituationen. En förutsättning för detta är att eleverna görs medvetna om målen för utbildningen. Kommunen bör också utveckla elevernas möjligheter att, direkt och indirekt t.ex. genom representanter i elevråd påverka verksamheten. Det finns dock också exempel från en skola på att rektorn intervjuar varje elev och i intervjun betonar frågor om elevens inflytande. I kommunens kvalitetsredovisning för 2005 förs ett utförligt resonemang om elevernas resultat på nationella prov och de slutbetyg eleverna får från grundskolan. Borås kommun arbetar sedan flera år med ett utvecklingsområde, Kunskap och bedömning som ökat medvetenheten om elevernas kunskapsutveckling och hur denna skall bedömas. Inspektörerna bedömer att detta arbete till stora delar är framgångsrikt. I kommunen finns på central nivå liksom på många skolor en hög medvetenhet om och en relevant analys av situationen samt beredskap att arbeta vidare för ökad måluppfyllelse. Inspektörerna bedömer dock mot bakgrund av nedanstående resonemang att det vid en del av de betygsättande skolorna finns anledning att ytterligare öka ansträngningarna. Det finns också anledning att involvera fler i arbetet för ökad måluppfyllelse, t.ex. varierar graden av intresse och medvetenhet bland den personal som undervisar i årskurser där eleverna inte betygssätts. De nationella proven i engelska, matematik och svenska genomförs i samtliga skolor. Av kommunens kvalitetsredovisning för 2005 framgår att 88 procent av eleverna i årskurs 5 bedömdes ha uppnått målen i engelska och svenska, medan 83 procent av eleverna bedömdes ha uppnått målen i matematik 2. I kvalitetsredovisningen framhålls framför allt vikten av tidiga insatser för att öka elevernas möjlighet att nå målen i årskurs 5 och att flera insatser redan görs för att öka måluppfyllelsen, t.ex. anställs specialpedagoger i förskolan i flera kommundelar. Tabell 1. Resultat av nationella prov i årskurs enligt Skolverkets statistik. Prov Delprov Svenska som andraspråk Antal elever Antal som gjorde delprovet Andel (procent) av elever som gjorde delprovet G VG MVG Ej nått målen Svenska Matematik Engelska Genomgående har pojkar lägre provbetyg än flickor. Andelen med betyget Godkänd skiljer sig dock inte nämnvärt åt mellan könen förutom i svenska där andelen pojkar som uppnått godkänt provbetyg är lägre än andelen flickor. Eftersom 2005 är det första året som samlade provbetyg redovisas i ämnena engelska och svenska går det inte att göra jämförelser över tid för dessa ämnen. I matematik är andelen elever med minst betyget Godkänd på provet ungefär lika stor som 2004, men andelen elever med Väl godkänd respektive Mycket väl 2 I kommunens redovisning ingår även de fristående skolorna Borås kristna skola och Malmen. 8