Slutbetänkandet En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) (Ju2010/9441/L1)

Transkript

1 Yttrande Ärendenummer AD 115/ Sundsvall (28) Tfn: Fax: bolagsverket@bolagsverket.se Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stockholm Ju.L1@justice.ministry.se Slutbetänkandet En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) (Ju2010/9441/L1) Inledning Bolagsverket är i de allra flesta delarna överens med utredningen. På några punkter gör dock Bolagsverket andra eller kompletterande bedömningar och lämnar egna förslag. Bolagsverket har valt att huvudsakligen ta upp hur utredningens förslag påverkar verket i dess uppgifter att föra register över föreningarna och fatta vissa beslut som rör dem. Där inte annat framgår av sammanhanget menar vi med föreningarna såväl vanliga ekonomiska föreningar som sambruksföreningar och bostadsrättsföreningar etc. De förslag och synpunkter som Bolagsverket har framfört i sitt yttrande över delbetänkandet Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar, SOU 2009:37 återkallas inte genom detta yttrande även om Bolagsverkets avsikt har varit att i det här föreliggande yttrandet uttryckligen upprepa eller modifiera de punkter som är mest angelägna enligt Bolagsverkets bedömning. Bolagsverket hoppas kunna få samverka med departementet i de frågor som särskilt berör verket, detta gäller bl.a. * de regler som ska gälla i frågan verkets tillkommande ärendetyper, * vad som ska gälla om revisorer och lekmannarevisorer, * reglerna om likvidation och upplösning utan likvidation, * reglerna för hur långt firmaskyddet för bostadsrättsföreningar m.fl. ska vara utsträckt, * införandelagen (ikraftträdande- och övergångsreglerna), samt * förordningen om ekonomiska föreningar. Som utredningens förslag nu ligger påverkar det Bolagverket på en rad sätt. De kostnadsuppskattningar som finns redovisade i utredningen synes vara tilltagna i underkant. Särskilt resursåtgången, och därmed kostnaderna, för att införa nya regler med allt vad det medför i frågan om utveckling och modifiering av befintliga datasystem och e-tjänster samt för utbildning av personalen, och framtagande och publicering av ny information verkar, så långt som nu kan bedömas, bli ganska omfattande. När det gäller de löpande kostnaderna är dessa beroende av bl.a. vilken lösning som väljs, exempelvis i frågan om revisorer och lekmannarevisorer

2 2 (28) och likvidation. Även en sådan sak inverkar som huruvida de revisorer som Bolagsverket ska utse också ska registreras (något som påverkar både handläggning och datasystem m.m.). De totala kostnaderna är också i vissa fall svåra att uppskatta. Detta gäller inte minst de nya ärendetyperna om revisorer och lekmannarevisorer och att Bolagsverket ska kunna kalla till bolagsstämma. De löpande kostnaderna kan därför komma att betydligt överskrida vad som motsvarar 1 årsarbetskraft (vilket är den nivå som nämnts i utredningen). Det är av stor vikt för Bolagsverket, som ju är en i princip helt avgiftsfinansierad myndighet, att avgifterna för alla ärendetyper, även de som nu tillkommer, sätts så att full kostnadstäckning uppnås. Den föreslagna ikraftträdandetidpunkten, den 1 januari 2013, sammanfaller för Bolagsverkets del med ett redan planerat mycket omfattande arbete med överföring av datasystem från en teknisk miljö till en annan, migrering. För att säkerställa att detta kan göras så störningsfritt som möjligt är det önskvärt att minimera antalet systemförändringar innan dess. Detta arbete ianspråktar en stor del av Bolagsverkets resurser för IT-utveckling. En annan och senare tidpunkt för ikraftträdande bör därför väljas, dock tidigast den 1 juli För ett gott resultat och för att den nödvändiga systemutvecklingen m.m. ska hinna göras krävs också att det ges en väl tilltagen tid mellan beslut i riksdagen, respektive regeringen för de olika författningsändringarna och tiden för ikraftträdande. Sammanfattning Utredningens inriktning Bolagsverket är positivt inställt till utredningens allmänna bedömningar och förslagens inriktning och ambitionsnivå, exempelvis i frågan om att * reformerna inom föreningsområdet ges formen av en ny lag om ekonomiska föreningar, * den nya lagen i stort följer den nya aktiebolagslagens reglering av privata aktiebolag, * författningarna ges en tydligare struktur och en modernare språklig form, * flertalet av de enskilda reglerna har fått ett ändamålsenligt innehåll, exempelvis när det gäller hur en förening stiftas, bildas och registreras, föreningens ledning och när förändringar rörande styrelsen ska ha verkan (då en anmälan om ändringen kommit in till Bolagsverket) och kapitalskyddet, * föreningarna får större frihet och flexiblare regler om hur verksamheten ska bedrivas och organiseras, exempelvis i frågan om medlemmarnas kooperativa deltagande i verksamheten och möjligheten att, utöver vanliga medlemmar, även anta s.k. investerande medlemmar, * de ekonomiska föreningarna får möjlighet att vägra medlemskap i de fall då det skulle kunna medföra företagsekonomiska risker för dem att anta nya medlemmar, * de ekonomiska föreningarna ges möjlighet att alltid bedriva viss mindre del av verksamheten utanför en förenings koncern, samt att de ekonomiska föreningarna kan bedriva en större del av verksamheten i företag som inte är dotterföretag, om det finns ett avtal som ger den ekonomiska föreningen ett betydande inflytande i det andra företaget, * reglerna om medlemsförteckningar förtydligas och att revisorerna och lekmannarevisorerna ges rollen att granska att dessa förs på ett riktigt sätt (detta förslag är så bra att motsvarande regler borde övervägas i frågan om granskning av aktieböckerna för aktiebolag), * begreppen revision och revisor, liksom inom aktiebolagsområdet, renodlas till att syfta på det lagstadgade uppdrag som en kvalificerad revisor (dvs. godkänd revisor, godkänd revisor som avlagt revisorsexamen, auktoriserad revisor eller ett av Revisorsnämnden registrerat revisionsbolag) utför, och som bl.a. resulterar i en revisionsberättelse,

3 3 (28) * föreningarna får tillgång till en för dem ny typ av funktionär lekmannarevisor som bl.a. ska leverera en granskningsrapport, * möjligheten att, i stället för en särskilt kvalificerad revisor, i vissa fall utse ett s.k. revisionsorgan (som bl.a. inte står under Revisorsnämndens tillsyn) tas bort, och * Bolagsverkets beslut i frågor om dispens för att utse viss godkänd revisor i stället för en särskild kvalificerad revisor får överklagas, i stället för som i dag till regeringen, till allmän förvaltningsdomstol (vilket, med nuvarande forumregler, innebär Förvaltningsrätten i Härnösand). Kravet på när revisor eller lekmannarevisor ska finnas Bolagsverket menar att utredningens förslag i frågan om när revisorer och lekmannarevisorer ska finnas har fått en komplicerad struktur som är svår att överblicka, inte minst för föreningarna själva. Utredningens förslag har dessutom ytterligare nackdelar. Bolagsverket ger förslag om en något annan och klarare inriktning och utformning av reglerna inom detta område. Förslagen om att Bolagsverket ska ta över vissa typer av ärenden Bolagsverket tillstyrker utredningens förslag (och lämnar ytterligare något förslag i denna riktning) att verket ska ta över vissa uppgifter från * länsstyrelserna, * de allmänna domstolarna (tingsrätterna), och * Kronofogdemyndigheten. Detta handlar om att kalla till föreningsstämma, utse revisorer av olika slag (under flera olika förutsättningar), besluta om att överskott av obetydligt värde vid likvidation i vissa fall ska kunna tillfalla Allmänna arvsfonden och om att kalla på okända borgenärer när gäldenären är en ekonomisk förening. De förslagna typerna av ärenden har klara kopplingar till vad Bolagsverket redan gör. Det blir också en fördel för föreningarna att i flera frågor bara behöva vända sig till en instans. Utsträckningen av firmaskyddet De vanliga ekonomiska föreningarna har i dag ett skydd för sin firma (sitt företagsnamn) i hela landet. För tre former av föreningar, nämligen bostadsrättföreningarna, de kooperativa hyresrättsföreningarna och sambruksföreningarna, torde dock gälla att de har ett skydd som är begränsat till det föreningsregister som de ingår i eller det s.k. registerlänet. Utredningen föreslår att det fortsättningsvis endast ska finnas ett register för hela landet för alla former av ekonomiska föreningar inklusive de nu nämnda tre formerna. För att det ska klargöras huruvida dessa tre typer av föreningar ska ges ett rikstäckande skydd för sina företagsnamn bör ett förtydligande om detta föras in i respektive lag. Om den här föreslagna modellen inte skulle visa sig framkomlig föreslår Bolagsverket ett alternativt sätt att åstadkomma ett klarläggande. Det fortsatta lagstiftningsarbetet Bolagsverket poängterar att det vid det fortsatta lagstiftningsarbetet inom det associationsrättsliga området behövs ytterligare saklig och tidsmässig samordning med förslag och genomförda reformer från andra utredningar. Det gäller särskilt de nyligen genomförda

4 4 (28) förändringarna inom revisionsområdet för aktiebolag m.fl. företagsformer, betänkandet Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. SOU 2009:34, propositionen 2010/11:119 Domstolarnas handläggning av ärenden och de reformer som är under genomförande inom bankoch försäkringsområdet, inklusive för de ömsesidiga försäkringsbolagen. Ett exempel på det nu sagda är att man lämpligen bör hålla samman aktiebolagsområdet och området för ekonomiska föreningar i frågan om de bosättningskrav, och möjligeter till dispens från dessa, som för närvarande finns inom de båda områdena med i stort sett identisk utformning. Således bör inte bosättningskraven och de sammanhängande dispensmöjligheterna avskaffas inom föreningsområdet förrän de slutliga övervägandena rörande dessa frågor som har väckts av utredningen om ett enklare aktiebolag har gjorts. Yttrandet här utgår dock fortsättningsvis från antagandet att de lättnader som de båda utredningarna har föreslagit kommer att genomföras till sitt sakliga innehåll, men vi förordar alltså en långt gående samordning. Bolagsverket lämnar inga synpunkter på de bosättningskrav som finns inom det finansiella området där Finansinspektionen i stället för Bolagsverket kan ge dispens. Det antecknas att bosättningskravet för VD i en filial nyligen har mildrats på det sättet att särskild delgivningsmottagare krävs i färre fall, nämligen när VD är bosatt utanför EES. Fortsatta reformer Med tanke på det mycket ringa antal sambruksföreningar som finns (13 stycken) och att den föreslagna nya lagen om ekonomiska föreningar ger större frihet att ordna med föreningens organisation och olika former av kapitaltillskott etc. bör man i en senare översyn överväga att inlemma sambruksföreningarna i den nya lagen om ekonomiska föreningar. I den mån det bedöms att särskilda regler då fortfarande skulle behövas för sambruksföreningarna borde dessa kunna utgöra ett eget kapitel i den nya lagen. Vid en sådan översyn borde man också kunna närmare överväga om det inte vore möjligt att också inlemma äldre former av ekonomiska föreningar mera fullt ut i den nya lagen så att det hittills eviga övergångsreglerna för dessa kunde utmönstras, eventuellt med hjälp av något motsvarande grepp som för sambruksföreningarna. Bolagsverket menar att det vid detta lagstiftningstillfälle är lämpligt att upprätthålla gränsen mellan ideella föreningar, oregistrerade ekonomiska föreningar och registrerade ekonomiska föreningar på det sätt som utredningen har gjort. Verket menar dock att det också är lämpligt att senare återkomma till frågan, inte minst sett ur perspektivet om vilka organisationsformer som samhället ska erbjuda en registrering av. Det finns tendenser till en ökad efterfrågan av någon organisationsform för dem som vill driva en verksamhet med blandade eller övervägande ideella syften, med en mera utvecklad registrering av organisationen som sådan och dess styrelse etc., utöver den, något hybridartade, skuggregistrering i handelsregistrena av s.k. näringsdrivande ideella föreningar som finns i dag. Gränsdragningsproblem inom skatteområdet bör här inte få utgöra hinder. Dessa olika vakuum rörande registrering borde fyllas ut. På sikt bör också övervägas att införa åtminstone en frivillig registrering av ideella föreningar och ett enda legalt och tekniskt sammanhållet organisationsregister hos Bolagsverket. Dispositionen av detta yttrande Förutom den nyss gjorda inledningen och sammanfattningen, med en mera fri disposition, anknyter detta remissvar i stort till utredningens disposition på följande sätt. Bolagsverkets yttrande följer den ordningsföljd och numrering av delavsnitt som författningsförslagen har. Våra synpunkter rörande författningsförslagen som sådana, utredningens allmänna delar och utredningens författningskommentarer redovisas i regel i ett sammanhang, vid respektive för-

5 5 (28) fattning, kapitel och paragraf. Detta har gjorts för att undvika att behöva behandla samma fråga på flera ställen i yttrandet. Vidare behandlas kompletterande allmänna synpunkter på valet av tidpunkt för när nya regler ska träda i kraft sist i detta yttrande. Bolagsverket lämnar i övrigt följande synpunkter på utredningens förslag. 1 Förslag till lag (2012:000) om ekonomiska föreningar 1 kap. Inledande bestämmelser Begreppet tillämplig lag om årsredovisning 8 Bolagsverket menar att det i denna paragraf, i förtydligande syfte, borde tas in en hänvisning också till lagen (1995:1560) om årsredovisning för försäkringsföretag. Bakgrunden till behovet av hänvisningar till andra lagar om årsredovisning än årsredovisningslagen är förekomsten av kreditmarknadsföreningar, den nya regleringen av medlemsbankerna (med sin hänvisning till LEF) och de tillkommande försäkringsföreningarna samt de ömsesidiga försäkringsbolagen (som också i stora delar ska följa LEF). 10 och 11 Bolagsverket delar utredningens uppfattning om att användningen av modern teknik i föreningar kan leda till såväl minskade kostnader som minskade administrativa bördor. Utredningens förslag om att skriftlig kallelse och annan information får skickas till medlemmarna via elektroniska hjälpmedel är bra. 2 kap. Vad en ekonomisk förening är Föreningens ändamål 2 Bolagsverket anser att det är bra att det av lagtexten framgår att föreningen ska ha till huvudsakligt ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Det blir tydligare än om det endast framgår av förarbeten och praxis. Särskilda bestämmelser för vissa icke-kooperativa föreningar 9 Bolagsverket föreslår för tydlighetens skull att det även i lagtexten, och inte bara i författningskommentaren, framgår att en sådan förening som det här är frågan om inte heller kan registreras som en ekonomisk förening. 4 kap. Föreningens stadgar Stadgarnas innehåll Obligatoriska uppgifter 1 Bolagsverket anser att det vore bra att, i förtydligande syfte, i paragrafen lägga till (företagsnamn), efter ordet firma. Ordet firma används i vardagsspråket mest för att benämna företaget som sådant (den person eller organisation som utövar näringsverksamheten, och inte specifikt namnet på denna). Det är en allmän erfarenhet som Bolagsverket kan bekräfta att ordet firma, utanför kretsen av jurister som har haft anledning att arbeta med firmalagen, ofta skapar hinder för förståelsen och väcker frågor. Företagsnamn är också den benämning som Bolagsverket, samt även andra aktörer, i allt större uträckning numera använder sig av. Det stämmer därför bra med utredningens ambition att skriva en modern

6 6 (28) och lättförståelig lagtext om detta språkbruk också kunde bekräftas i själva lagtexten på bl.a. det här föreslagna sättet. Det är bra att ändamålet med verksamheten inte är en obligatorisk punkt i stadgarna, det är tillräckligt att det framgår av 2 kap. 2. Bolagsverket har samma uppfattning när det gäller inom vilken tid stämman ska sammankallas, det räcker med regleringen i 7 kap kap. Medlemmarna i föreningen Tidpunkten för avgång ur föreningen efter utträde eller uteslutning 11 Bolagsverket föreslår att paragrafen ska lyda: En medlem upphör att vara medlem i föreningen efter en viss tid om 1. medlemmen har sagt upp sig till utträde, 2. medlemmen har uteslutits, 3. någon annan omständighet har inträffat som ska medföra att medlemmen avgår. Medlemskapet upphör när det räkenskapsår har gått ut som pågår en månad efter att en omständighet enligt första stycket har inträffat. I stadgarna får bestämmas att tiden får vara längre. Tiden får dock inte sättas längre än till när det räkenskapsår har gått ut som pågår sex månader efter den aktuella omständigheten. Om medlemmen har sagt upp sig till utträde enligt 4 kap. 8 eller 17 kap. 28, får medlemmen, oavsett vad som har bestämts i stadgarna, gå ur föreningen när det räkenskapsår har gått ut som pågår en månad efter uppsägningen. Skälen till detta förslag är följande. Utredningens förslag använder dels uttrycket näst efter (som i sammanhanget kan verka något ogenomskinligt), dels ordet räkenskapsårsskifte (som nog inte tidigare har använts i liknande sammanhang i författningar). Bolagsverkets förslag har en klarare form bl.a. genom sin uppdelning i punkter. Det anknyter också genom uttrycket när det räkenskapsår har gått ut bättre till det uttryck som i dag är gängse, nämligen vid (eller intill) utgången av det räkenskapsår. Anledningen till att Bolagsverket i sitt förslag här inte använder uttrycket han eller hon är att en medlem även kan vara en juridisk person. 7 kap. Föreningsstämma Rätt att delta vid föreningsstämma 5 Bolagsverket delar utredningens uppfattning att det är bra att ett ombud som huvudregel får företräda fler än en medlem. Eftersom den sista meningen i utredningens lagförslag kan göra att paragrafen uppfattas som att det inte skulle vara lagligt att i stadgarna ha en bestämmelse som tillåter att ett ombud företräder fler än tre medlemmar borde någon form av förtydligande göras. Bolagsverket anser därför att paragrafen bör omarbetas och lämnar här följande förslag till lydelse: Finns inte någon annan bestämmelse i stadgarna får ett ombud inte företräda fler än tre medlemmar. I stadgarna får dock bestämmas att ett ombud får företräda ett lägre eller ett högre antal medlemmar. Det framgår av 4 att en medlem alltid kan företrädas av ombud.

7 7 (28) 8 andra stycket Bolagsverket anser att, i förekommande fall ska läggas till före ordet koncernrevisionsberättelse precis så som har gjorts enligt paragrens första stycke, när det gäller revisionsberättelsen. 15 Bolagsverket är positivt till den nya rollen som den myndighet som i vissa fall ska kunna kalla till föreningsstämma. Bolagsverket har fått gehör för det som vi påpekade i samband med yttrandet över utredningens delbetänkande SOU 2009:37. Utredningens förslag klargör numera att föreningen ska ersätta Bolagsverket för kostnader för kallelse och sådana övriga kostnader för anordnande av stämman som Bolagsverket har haft, det är ett välkommet förtydligande. Enligt beräkningar som har gjorts från uppgifter från några länsstyrelser kan dessa ärenden komma att uppgå till sammanlagt stycken per år. Från samma källa uppges att ärendena är tämligen krävande till sin natur. Redan den omständigheten att man behöver vända sig till en myndighet för att få till stånd en kallelse lär nog många gånger vara ett tecken på ytterligare problem och kanske även motsättningar i en sådan förening. Det kan alltså exempelvis bli svårt att få in sådana uppgifter som behövs (eller få in oemotsagda uppgifter) för att kallelserna som sådana m.m. ska fungera. 38 tredje stycket Bolagsverket anser att utredningens förslag till lagtext inte är optimalt och kan innebära en del oklarheter för föreningarna. Motsvarande lydelse finns i och för sig delvis för aktiebolagen. Tyvärr har dock Bolagsverkets erfarenhet visat att den inte sällan skapar missförstånd. Dessa beror antagligen ibland på att man inte känner till att föreningsstämmans ordförande i regel själv kan utse vem som ska föra protokollet och på att han eller hon också kan välja att själv föra protokollet. Det senare är nog något som inte är helt sällsynt att man vill utnyttja i mindre föreningar. Det uppstår också i ärenden hos verket ifrågasättanden om varför det skulle behövas så många som tre personers underskrifter på ett föreningsstämmoprotokoll i en liten förening och varför ordföranden anges som en av dem som ska justera något som kan uppfattas vara en exklusiv benämning för den uppgift justeringsmannen har. Bolagsverket får också in rätt många felaktigt utformade protokoll. Ett exempel på felaktighet är att underskrift från stämmans ordförande saknas. Bolagsverket föreslår därför följande lydelse. Protokollet ska skrivas under av ordföranden för föreningsstämman och, om en särskild protokollförare är utsedd, av protokollföraren, samt av minst en justeringsman som föreningsstämman har utsett. Motsvarande lydelse kan med fördel införas också på andra ställen, såsom i ABL. 8 kap. Förenings ledning 13 Bolagsverket föreslår att ordet beslutsför ändras till beslutför, som också är det uttryckssätt som används i ABL. Ordet beslutför har också valts i rubriken till 19 samt även i den paragrafen. Ordformerna är likvärdiga enligt Svenska Akademiens ordlista. Om ett byte till, det förmodligen vardagligare uttrycket, beslutsför skulle vara önskvärt, så bör förstås bytet, för enhetlighetens skull, göras på samtliga ställen i författningarna.

8 8 (28) Styrelseprotokoll 23 Bolagsverket hänvisar till vad vi anfört ovan vid 7 kap. 38. Vissa justeringar måste dock göras med tanke på att här rör sig om styrelseprotokoll och inte stämmoprotokoll. Bolagsverket föreslår följande lydelse. Protokollet ska skrivas under av styrelseordföranden och, om en särskild protokollförare är utsedd, av protokollföraren, samt av minst en styrelseledamot som styrelsen vid sammanträdet har utsett till justeringsman. Verkställande direktör 25 Bolagsverket tillstyrker att ekonomiska föreningar av alla slag, och utan krav på ett visst antal anställda, ska kunna utse en verkställande direktör. Verkställande direktörs mandattid 30 Bolagsverket anser att paragrafens rubrik är något missvisande. Paragrafen behandlar mer frågan om VD:s tillträde och avgång än själva mandattiden. Bolagsverket föreslår följande rubrik: Verkställande direktörens tillträde och avgång. Motsvarande ändring bör göras i ABL. Särskild delgivningsmottagare 37 Det är Bolagsverkets erfarenhet att uttrycket behörig ställföreträdare orsakar tolkningsproblem för aktiebolagen och föreningarna. Uttrycket torde här tolkas mot bakgrund av reglerna i delgivningslagen. Se för övrigt även rubriken innan 32 Styrelsen som föreningens ställföreträdare (motsvarande rubrik finns även i aktiebolagslagen). Denna rubrik kan nog, speciellt för någon som inte är jurist, vid en jämförelse med det här tidigare nämnda uttrycket, bidra till att det blir extra förvillande. Bolagsverket föreslår därför följande tillägg i förtydligande syfte. Som behörig ställföreträdare räknas här den som är styrelseledamot och den som, utan att vara styrelseledamot, är en sådan särskild firmatecknare som får teckna firman själv eller i förening med en eller flera andra. Tillägget kan placeras efter meningen som slutar (särskild delgivningsmottagare). Bolagsverket föreslår i detta yttrande att en förening ska göras delgivningsbar genom sin verkställande direktör, se Bolagsverkets kommentarer nedan vid 18 kap. 15 (vid 2). Jfr att det genom den nya delgivningslagen har blivit möjligt att delge ett aktiebolag genom sin verkställande direktör. Om Bolagsverkets förslag genomförs bör, efter orden är styrelseledamot i det föreslagna tillägget här ovan, även tilläggas orden eller verkställande direktör. Samma tillägg bör göras i motsvarande bestämmelse i 8 kap. 40 aktiebolagslagen. Registrering 40 tredje stycket Bolagsverkets uppfattning är att det ska vara obligatoriskt och inte frivilligt för föreningarna att anmäla för registrering vem som utsetts till styrelseordförande. Den ordningen gäller för aktiebolag och bör gälla även för föreningar, om inte annat för att det ska gälla lika villkor för ekonomiska föreningar och aktiebolag. Tillräckliga skäl för en annan ordning har

9 9 (28) inte anförts i utredningen. Det förekommer i viss utsträckning att Bolagsverket får frågor om vem som är styrelseordförande. Det kan därför inte sägas att uppgiften inte är efterfrågad. En registrering av denna funktion kan också bidra till att tydliggöra det särskilda ansvar för styrelsens arbete som styrelseordföranden har. Det är dock rimligt att ge föreningarna en övergångstid så att styrelseordföranden kan anmälas vid det första tillfälle efter lagens ikraftträdande då något annat ska anmälas, dock senast två tre år efter ikraftträdandet. På det sättet blir det i betydligt färre fall som det skulle behöva uppstå någon extra kostnad för registreringsavgift på grund av införandet i sig. Antalet skiften på ordförandeposten som inträffar utan att också någon annan omständighet har inträffat som ska anmälas till Bolagsverket torde inte vara så stort. Bolagsverket anser därför att den tillkommande administrativa börda som det nu nämnda förslaget skulle innebära är klart begränsad. Den kan också i viss mån sägas bli uppvägd av den nytta som det innebär att kunna få uppgifter om styrelseordföranden ur registret utan att föreningen behöver svara på frågor i detta avseende. Frågan regleras utan större svårigheter i en övergångsbestämmelse. Bolagsverket har vana av att hantera övergångsregler av detta slag. 9 kap. Revision Utredningens förslag avviker i onödan, och onödigt mycket, både från vad som gäller inom aktiebolagsområdet och från vad som i dag gäller för föreningarna. Det skulle också leda till att ett gränsvärde som är under utfasning i frågan om andra företagsformer, nämligen , utan tillräckligt starka skäl, skulle dröja sig kvar inom föreningsområdet. Bolagsverket föreslår därför en annan struktur rörande dessa regler. Bolagsverkets förslag utgår från att de flesta föreningarna i stort ska kunna fortsätta att ha samma nivå på sin revision (inklusive allmän granskning av okvalificerade revisorer, fortsättningsvis kallade lekmannarevisorer) som de har i dag. Men även Bolagsverkets förslag innebär lättnader för föreningarna, både för de minsta och för de största. För de största föreningarna går Bolagsverkets föreslagna lättnader något längre än vad utredningens förslag gör. Bolagsverket menar att en ännu större reform i frågan om kravet på revisor, lekmannarevisor och gränsvärden, som utredningen förslag skulle innebära, bör avvakta en utvärdering av den nyligen genomförda reformen på aktiebolagsområdet och den reform som Bolagsverket nu föreslår. En sådan reform bör i övrigt, om möjligt samordnas med eventuellt fortsatta reformer för andra företagsformer, eller för företag i allmänhet, såsom en allmän höjning av något gränsvärde ( ?) på EU-rättslig grund, eller ett införande av regler för en ny storleksklass av företag, s.k. mikroföretag. Det finns tämligen starka skäl till varför ekonomiska föreningar, vid olika storleksnivåer etc., borde ha samma krav på revisorer som aktiebolag. Dessa skäl är bl.a. hänsyn till en önskad konkurrensneutralitet mellan företagsformerna och lagstiftningstekniska och systematiska skäl. En påtaglig andel av de mindre ekonomiska föreningarna, inte minst bostadsrättsföreningarna, lär dock f.n. använda sig av revisorer som inte är kvalificerade. En sådan ordning skulle därför innebära en rätt stor skärpning av reglerna för denna grupp av föreningar. För att ändå upprätthålla en större likhet i kraven mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar och också ge tid för utvärdering och samordning mellan olika företagsformer m.m. föreslår Bolagsverket följande.

10 10 (28) 1. Alla ekonomiska föreningar ges möjlighet att anlita lekmannarevisorer med ett mer begränsat uppdrag (allmän granskning) än de kvalificerade revisorerna. Detta är i överensstämmelse med vad utredningen har föreslagit. 2. De minsta föreningarna som inte uppfyller gränsvärdet 3-1,5-3 får, liksom motsvarande storleksklass av aktiebolag, möjligheten att helt slippa revision från kvalificerade revisorer. 3. De föreningar som uppfyller gränsvärdet 3-1,5-3, men inte gränsvärdet får välja mellan att ha lekmannarevisorer, kvalificerade revisorer eller bådadera, men de får inte välja bort både revision och allmän granskning. 4. De minsta bostadsrättsföreningarna, som inte uppfyller gränsvärdet 3-1,5-3, måste, trots detta, om de inte anlitar revisor, anlita lekmannarevisor. Detta förslag ligger helt i linje med en del av utredningens förslag. I denna del förefaller det, enligt utredningen, som att bostadsrättsrörelsen, på grund av den särskilda verksamheten i en bostadsrättsförening att på visst sätt tillhandahålla bostäder har önskat en lösning av detta slag. Motiven för detta får nog uppfattas vara ett uttryck för det stora värde och den centrala betydelse som boendet har för medlemmarna i bostadsrättsföreningarna och de kooperativa hyresrättsföreningarna samt för allmänna bostadssociala skäl. Bolagsverket vill då i detta läge inte motsätta sig en sådan lösning, trots att den utgör en avvikelse från helt likställda kravnivåer. 5. De föreningar, inklusive t.ex. bostadsrättsföreningar, som uppfyller gränsvärdet ska ha minst en särskilt kvalificerad revisor, alltså en godkänd revisor som avlagt revisorsexamen, en auktoriserad revisor eller ett av Revisorsnämnden registrerat revisionsbolag. Detta förslag ger visserligen, jämfört med utredningens förslag, där motsvarande skiljelinje går då gränsvärdet är uppfyllt, något fler föreningar möjlighet att själva bestämma (i stadgarna) hur man vill reglera frågan än vad utredningen har föreslagit. Men ett sådant högre gränsvärde (dvs. lägre krav) skulle förmodligen i praktiken innebära endast en marginell förändring. De föreningar som uppfyller storleksnivån , men inte nivån har troligen redan en kvalificerad revisor och kommer sannolikt att välja att även i framtiden ha kvar ett krav på en kvalificerad revisor i sina stadgar (om än möjligen i vissa fall fortfarande en revisor som bara är godkänd revisor). Det är också troligt att de, snarare än att välja bort revision helt och hållet, kommer att välja en särskilt kvalificerad revisor när de revisorer som enbart är godkända så småningom inte längre kommer att finnas att tillgå. 6. De föreningar som är verksamma inom det finansiella området (försäkring och bank etc.), eller vars värdepapper handlas på en reglerad marknad ska, oavsett storlek, ha en särskilt kvalificerad revisor. 7. Det ska vara möjligt för en förening att utse revisor eller lekmannarevisor eller bådadera även om det inte skulle vara ett krav i lagen eller i stadgarna. De främsta fördelarna med Bolagsverkets förslag är att det går något långsammare fram i reformarbetet, medan det har en betydligt klarare struktur utan att några föreningar får strängare krav (i större utsträckning än vad utredningen föreslår). Åtminstone till dess en ny översyn och en förhoppningsvis med andra företagsformer samordnad ny bedömning görs, av kraven på revision och lekmannarevision, blir valmöjligheterna och därmed antalet varianter för föreningar att ta ställning till färre.

11 11 (28) Jfr även vad som sägs nedan i anslutning till 9 kap. 26 BRL och 2 kap. 20 KHFL. Vid den fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet på denna punkt bör särskilt uppmärksammas nedanstående: * i vilken utsträckning som det är lämpligt att i lagen kräva att föreningarna ska bli tvungna att reglera frågan om de ska ha revisor (eller lekmannarevisor) i stadgarna (jfr den nyligen införda ordningen för aktiebolag där frågan om krav på revisor (eller inte krav på revisor) måste få ett aktivt uttryck i bolagsordningarna, * att de föreningar som vill behålla sina okvalificerade revisorer på det sättet att de ges den nya rollen lekmannarevisorer eller gå över till att anlita kvalificerade revisorer får en lämplig tid för sin omreglering, alltså att ta ställning till vilken modell som de vill ha i stadgarna, i den mån detta ska krävas, och för att besätta funktionen lekmannarevisor eller funktionen revisor, eller bådadera, och * i vilken mån de något jämkade grundprinciper som Bolagsverket här föreslagit i frågan om revisor respektive lekmannarevisor ska påverka de olika situationerna där Bolagsverket ska kunna utse revisor, i vart fall bör dessa senare reglers placering ses över för att öka överskådligheten. Bolagsverket vill uppmärksamma följande. Lekmannarevisorernas granskningsrapporter eller andra former av bokslutsrapporter ska inte offentliggöras genom att skickas in till Bolagsverket tillsammans med årsredovisningarna. Denna princip ska upprätthållas. För detta talar bl.a. tydlighetsskäl. Skyldighet att ha revisor med hänsyn till föreningens storlek 1 första stycket 1 Om utredningens förslag, trots vad som sagts ovan, ska genomföras antar Bolagsverket att det hellre bör stå för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren även under punkt 1 precis som under 2 och 3 i samma paragraf. Jfr 8 kap. 5 i gällande LEF. Minoritetsrevisor 11 Bolagsverket är positivt till att ta över uppgiften från länsstyrelserna att utse minoritetsrevisor. I frågan om registrering se kommentar här nedan vid 29. Medrevisor 12 Bolagsverket är positivt till att ta över uppgiften från länsstyrelserna att utse medrevisor. I frågan om registrering se kommentar här nedan vid Paragrafen bör ges en egen underrubrik som förslagsvis kan lyda: Dispens från kravet på särskilt kvalificerad revisor. Rekvisitet olämpligt att utse en annan revisor bör bytas ut. Det är ett något för starkt uttryck. Det kan också uppfattas som motsägelsefullt eller också att det skulle krävas att en revisor, med den formellt högre kvalifikationen som en enskild förening i denna situation egentligen skulle ha, eller till och med alla sådana revisorer, skulle vara olämpliga. Även en sådan felläsning bör motverkas som skulle gå ut på att endast just den revisor, med den

12 12 (28) lägre kvalifikationen som föreningen redan har, skulle kunna vara lämplig. Enligt Bolagsverkets mening bör det vara tillräckligt att det finns någon måttlig grad av särskilda skäl för att övergångsvis få behålla den revisor man har. I detta ligger att uppdraget ska ligga inom den kompetens och erfarenhet som den aktuella sittande revisorn har och att någon större förändring i frågan om ökning av verksamhetens omfattning eller ändring av dess inriktning eller andra omständigheter till andra, ur revisionssynpunkt särskilt krävande förhållanden, inte förutses. I frågan om Bolagsverkets möjlighet att i vissa fall ge dispens från kravet på särskilt kvalificerad revisor och i stället ge rätt att utse en viss godkänd revisor vill verket göra följande påpekanden. Motsvarande regel finns inom aktiebolagsområdet där ett något större antal ärenden förekommer. Ärendetypen har flyttats över omkring 1994 från Kommerskollegium. Bolagsverket har övertagit och förtydligat den praxis som har funnits där. Den innebär att den som ska kunna komma i fråga ska ha varit bolagets revisor i en följd av år, vilket, enligt fast praxis, har getts innebörden minst fem år. I vissa fall har Bolagsverket dock sett något mildare på femårskravet nämligen då det har funnits organisatoriska skäl. Exempelvis kan huvuddelen av en verksamhet i en koncern ha bedrivits i ett helägt dotterbolag som senare har fått ett nytt moderbolag utan att andra ändringar har gjorts. Enligt en annan regel bör då, om möjligt, en revisor vara gemensam i moderbolag och dotterbolag. Detta skulle i vissa fall inte gå att uppnå vid en strikt tillämpning av femårskravet. Vidare anser Bolagsverket att det finns ett visst stöd i förarbetena för att möjligheten att kunna utnyttja en godkänd revisor, när lagkravet egentligen är en särskilt kvalificerad revisor, har avsetts att utgöra en övergångslösning för ett enskilt företag som utan ändring av verksamhetens inriktning så småningom kommer att uppnå gränsvärdet för särskilt kvalificerad revisor. Bolagsverket har därför som regel inte gett en andra dispens för samma bolag för en längre tid än två tre år och har därefter inte gett någon ytterligare dispens. Denna praxis har fungerat väl. Bolagsverket menar att det bör göras det tillägget i lagtexten att det för dispens krävs särskilda skäl. För att klargöra att den nya lydelsen av bestämmelsen inte är avsedd att utgöra grund för någon ändrad praxis i ärendena är det enligt Bolagsverkets mening önskvärt att det i en kommande proposition klargörs att det vid en ansökan om en första dispens inte är avsett att kraven på de särskilda skälen behöver sättas speciellt högt och att det även i övrigt framkommer huvuddragen av den hittillsvarande praxisen (varit företagets revisor i fem år, respektive att avsikten inte är att dispens ska kunna vara ett mer eller mindre permanent förhållande utan snarare ska ses som en övergångslösning). 25 och 26 Vid förtida avgång krävs att det vid anmälan anges skäl från föreningen och från revisorn samt att revisorn lämnar en redogörelse för de iakttagelser som den har gjort. Även tilllämpningen av dessa regler medför kostnader för Bolagsverket, inte minst om en anmälan från en revisor om egen avgång, liksom på aktiebolagsområdet, ska kunna medföra avregistrering utan avgift. Det kan nämnas att reglerna vid förtida avgång, som lär har sin grund i en EU-rättslig reglering, har mött motstånd och ifrågasättanden bland aktiebolagen. Det finns därför anledning att anta att de även av föreningarna kommer att uppfattas som en svårmotiverad administrativ börda. Om det finns något utrymme att göra någon lättnad åtminstone för föreningarnas del bör det därför utnyttjas.

13 13 (28) Bolagsverket förordnande av revisor 29 Bolagsverket framhåller att vi är positiva till att ta över uppgiften från länsstyrelserna att i vissa fall utse revisor. Vi vill dock poängtera följande. En förening ska enligt 51 för registrering anmäla vem som har utsetts till revisor. Av bestämmelsen framgår dock inte att en revisor som har utsetts av Bolagsverket enligt 29 ska anmälas för registrering av föreningen. Bolagsverket menar att övervägande skäl talar för att Bolagsverket i sådana fall bör ta in de personuppgifter m.m. som kan behövas för att kunna göra registreringen i samband med att en tilltänkt revisor tillfrågas om den skulle vara villig att åta sig ett uppdrag. På det sättet skulle en sådan revisor kunna registreras i direkt samband med att den utsågs. Det bör dock beaktas att ansökningsavgiften bör sättas med hänsyn till att den också ska täcka kostnaderna för förfrågningen (som är ett moment som normalt inte ingår vid vanliga registreringsanmälningar), registrering och kungörande och att avgift ska betalas också vid ändring av vem som ska vara revisor (inklusive minoritetsrevisor etc.). Det bör klargöras i författningen i vilka fall de revisorer av olika slag samt lekmannarevisorer som utses av Bolagsverket också ska registreras. Enligt Bolagsverkets mening ligger det närmast till hands att registrera dessa former av revisorer som Bolagsverket ska kunna utse enligt 11, 12, 29 och 30 som revisorer, i första hand utan någon särskild benämning. Om registrering ska ske är det av värde att också, för tydlighetens skull, i någon form klargöra, i vilken mån samma principer i frågan om att vid förtida avgång ange skäl, både från föreningen och från revisorn, samt om revisorns redogörelse för iakttagelser, ska tillämpas som på aktiebolagsområdet, jfr här ovan vid 25 och Bolagsverket är också klart positivt inställt till att från länsstyrelserna ta över uppgiften att i vissa fall utse en kvalificerad revisor. I frågan om registrering se kommentar vid första stycket 2 Bolagsverket föreslår att punkten bör inledas med orden omfattningen av det räkenskapsår som. Motivet är att även de räkenskapsår som förlängts eller förkortats enligt reglerna i bokföringslagen är att se som räkenskapsår Se kommentaren i frågan om registrering här ovan vid 29. Jfr kommentaren här nedan, vid 10 kap. 22 och 23 om registrering av särskilda granskare. 10 kap. Allmän och särskild granskning 9 I frågan om registrering se kommentaren här ovan vid 9 kap Enligt Bolagsverkets mening behöver inte registrering ske av särskilda granskare på föreningsområdet. På aktiebolagsområdet saknas bestämmelser om registrering av särskilda granskare som är fysiska personer, se dock 10 kap. 22 ABL i frågan om registrerade revi-

14 14 (28) sionsbolag. Det bör klargöras på ett likformigt sätt för föreningar och aktiebolag i vilken mån registrering ska ske. Om registrering är önskvärd, jfr kommentaren här ovan vid 9 kap Enligt Bolagsverkets mening behöver inte registrering ske av särskilda granskare på föreningsområdet. På aktiebolagsområdet saknas bestämmelser om registrering av särskilda granskare som är fysiska personer, se dock 10 kap. 22 ABL i frågan om registrerade revisionsbolag. Det bör klargöras på ett likformigt sätt för föreningar och aktiebolag i vilken mån registrering ska ske. Om registrering är önskvärd, jfr kommentaren här ovan vid 9 kap kap. Fusion Bolagsverkets allmänna kommentarer På s. 586, sista stycket, rad 4 står bolag, ska stå förening. På s. 892, första stycket, rad 9 står överlåtande, ska stå övertagande På s. 906, andra stycket, står prop. 2008/09, ska stå prop. 2007/08. 2 Det blir här möjligt med vederlag till medlemmarna i den övertagande föreningen. Någon motsvarighet för aktieägarna i det övertagande bolaget finns inte nämnd vid en fusion enligt ABL. Ett sådant förhållande måste också betraktas som ett avsteg från vad man normalt kan förvänta vid en fusion. Bolagsverket föreslår därför att ett sådant förhållande särskilt ska nämnas och motiveras i fusionsplanen, jfr kommentaren här nedan vid 7. 7 Även om utredningen har antagit att det inom föreningsområdet förmodligen kommer att vara vanligare än inom aktiebolagsområdet att en fusion, utan särskilda problem, kan bestämmas till att genomföras utan vederlag bör enligt Bolagsverkets mening den grundläggande ansatsen vara densamma för båda företagsformerna. Bolagsverket har funnit det angeläget att särskilt kräva en uttrycklighet i fusionsplanerna för aktiebolag i de fall när fusionen ska vara vederlagsfri. Samma synsätt bör alltså gälla inom föreningsområdet. Detta eftersom ett sådant förhållande principiellt sett utgör en avvikelse från vad som annars får uppfattas som huvudmodellen för hur en fusion går till och eftersom det har ifrågasatts om en vederlagsfri fusion över huvud taget är tillåten. Enligt utvecklad registreringspraxis så gäller detta redan för aktiebolag. Bolagsverket föreslår av denna anledning att punkt 3 får följande lydelse. För det fall att det ska utgå fusionsvederlag, vad som ska gälla för detta och, om vederlag inte ska utgå, skälen för detta. Underrättelse till överlåtande förenings kända borgenärer 18 Eftersom paragrafen också berör borgenärer i den övertagande föreningen föreslår Bolagsverket att rubriken får följande lydelse. Underrättelse till föreningarnas kända borgenärer. I paragrafens andra stycke föreslår Bolagsverket att ordet sändas ändras till skickas.

15 15 (28) Kallelse på överlåtande förenings borgenärer 22 Eftersom paragrafen också berör borgenärer i den övertagande föreningen föreslår Bolagsverket att rubriken får följande lydelse. Kallelse på föreningarnas borgenärer. I paragrafens andra stycke föreslår Bolagsverket att han eller hon byts ut mot borgenären. Formuleringen han eller hon kan felaktigt ge sken av att juridiska personer inte kan motsätta sig ansökan, jfr 18 kap. 23 där ordet borgenärer har valts. Registrering av fusionen 25 Bolagsverket konstaterar att reglerna om registrering av fusionen, till skillnad mot vad som gäller för aktiebolag, inte innehåller någon bestämmelse om att en kvalificerad revisor ska intyga att tillgångarna i den eller de överlåtande föreningarna har övergått till den övertagande föreningen. Se 23 kap. 25 ABL. Att en sådan bestämmelse finns för aktiebolag torde ha sin grund i hänsyn till aktieägarintressen och borgenärsintressen. Det kan möjligen hävdas att medlemsintresset vid en fusion till sin natur i en förening är något annorlunda än aktieägarintresset och att denna skillnad blir extra tydlig i de vanligaste fallen av fusion då medlemmarna i en överlåtande förening blir medlemmar i den övertagande föreningen. Men den ekonomiska aspekten av medlemskapet uppvisar ändå likheter mellan företagsformerna och borgenärsintresset torde vara detsamma även i föreningsfallet. Bolagsverket vill därför väcka frågan om att i denna del helt likställa bestämmelserna om fusion för föreningar med reglerna för aktiebolag. Jfr prop. 2007/08:5 s Fusionens rättsverkningar 26 tredje stycket Bolagsverket föreslår att ordet förordna ersätts med besluta eller bestämma. Dessa ord upplevs enligt vår uppfattning mer moderna, lediga, samt bättre passande när den som agerar som här är ett privat subjekt, nämligen föreningen. Gränsöverskridande fusioner Tillämpliga bestämmelser 30 I denna paragraf görs hänvisningar till 17 kap. 18 och 22. Eftersom Bolagsverket har föreslagit att dessa rubriker justeras, se här ovan, bör samma justeringar göras i denna paragraf. Tillhandahållande av fusionsplanen 37 andra stycket Bolagsverket föredrar formuleringarna skickas och skicka över i stället för sändas och översändas. 18 kap. Likvidation 12 första stycket 3 I förslaget till den nya likvidationsgrunden som ska kunna tillämpas när en förening inte har lämnat in sina årsredovisningshandlingar till Bolagsverket nämns följande. Om ett bolag trots ett föreläggande om att komma in med handlingarna inte har gjort det efter tre måna-

16 16 (28) der kan Bolagsverket i stället förelägga en sådan förening att fullgöra sin skyldighet med risk att den annars kan sättas i likvidation. Det bör observeras att denna regel kan slå lite annorlunda än den i första stycket 2 där det, för likvidationsföreläggande behövs att handlingarna inte kommit in inom elva månader från räkenskapsårets utgång. Det kan behöva övervägas närmare om denna elvamånadersfrist, som är samma frist som i motsvarande fall gäller för aktiebolag, kan göra att tremånadersfristen i första stycket 3 (som inte har någon motsvarighet för aktiebolag) kommer i ett annat ljus. Man bör då ta hänsyn till de olika situationer som uppstår dels om Bolagsverkets första föreläggande var ett vanligt föreläggande (utan särskild påföljd) eller ett föreläggande vid vite. Det finns också en möjlighet att en förening håller sin föreningsstämma mycket tidigt ett år och att någon känner till detta och då snabbt begär att Bolagsverket ska infordra årsredovisningshandlingarna. Då kan eventuellt uppkomma den situationen att en sådan förening kan föreläggas om tvångslikvidation tidigare enligt första stycket 3 än enligt första stycket 2. Detta eftersom handlingarna då i vissa fall rätteligen ska ha kommit in till Bolagsverket inom en månad från det att de fastställdes en tidpunkt som Bolagsverket normalt inte känner till, se 8 kap. 3 första stycket 1 årsredovisningslagen (1995:1554). Även relationen mellan en möjlig önskan om att anmoda en förening att komma in med sina handlingar och en ansökan om likvidationsföreläggande kan behöva analyseras mera. Bolagsverket föreslår att det i detta lagstiftningsärende närmare övervägs om det nu vore lämpligt att införa ytterligare en grund när Bolagsverket kan besluta om tvångslikvidation. I frågan om aktiebolag kan Bolagsverket besluta om likvidation om ett bolag inte har en sådan revisor som det ska ha. Motsvarande borde i princip gälla även för föreningar. Både utredningen och Bolagsverket föreslår att det i vissa fall ska vara obligatoriskt för föreningar att ha revisor eller lekmannarevisor. Man kan därför tänka sig att en likvidationsgrund av det nu nämnda slaget också ska innefatta en möjlighet att besluta om tvångslikvidation när en förening inte har en sådan lekmannarevisor som den ska ha. Bolagsverket kan visserligen inte generellt åta sig att vaka över om föreningarna uppfyller olika gränsvärden. Men i vissa fall torde det vara uppenbart att en förening är skyldig att ha revisor eller lekmannarevisor. I andra fall kan det röra sig om en bostadsrättsförening eller en förening med finansiell inriktning eller vars värdepapper handlas på en reglerad marknad varvid det kan bli enklare att avgöra om föreningen behöver revisor. Beroende på vilken lösning som väljs i frågan om lagens krav i dessa delar kan likvidationsgrunden (eller likvidationsgrunderna) komma att behöva utformas något olika. Det bör även påpekas att ett föreläggande om tvångslikvidation kan beslutas efter ansökan från exempelvis en borgenär. Det bör också observeras att det, beroende på vilken lösning som väljs i frågan om möjligheten att i stadgarna välja att inte ha revisor eller lekmannarevisor, kan bli så att en förening av en mindre storleksklass kan undvika ett beslut om tvångslikvidation genom att anmäla en stadgeändring av detta slag i stället för att anmäla den revisor eller lekmannarevisor som man annars skulle ha. Mot att nu införa en likvidationsgrund av detta slag kan tala att det skulle kunna uppkomma konfliktsituationer mellan sådana regler och Bolagsverkets föreslagna roll att i vissa sammanhang utse revisorer och rollen att vara den som ska utfärda likvidationsförelägganden på grund av att revisor saknas. Lämpligast kan därför eventuellt vara att först införa reglerna om att i vissa fall utse revisorer, sedan utvärdera dem, och först därefter göra ett

17 17 (28) nytt övervägande om det bör införas någon tvångslikvidationsgrund som gäller revisorer eller lekmannarevisorer. Handläggningen av frågor om likvidation Handläggningen hos Bolagsverket 15 Bolagsverket vill här göra två påpekanden som har med den nya delgivningslagen (2010:1932) att göra. 1. Delgivningssättet särskild delgivning med aktiebolag har utvidgats och något modifierats, bl.a. på det sättet att det numera benämns särskild delgivning med juridisk person. Detta innebär att det kan användas också för att delge en ekonomisk förening exempelvis ett föreläggande om tvångslikvidation. Detta är bra. 2. I nya delgivningslagen har bestämts att ett aktiebolag ska kunna delges genom sin verkställande direktör. Bestämmelsen gäller både sådana verkställande direktörer som är obligatoriska, då det handlar om ett publikt aktiebolag, och sådana som finns på grund av ett frivilligt beslut. Utredningens förslag har tagit bort den bestämmelse som tidigare fanns om att en ekonomisk förening obligatoriskt ska ha en verkställande direktör vid ett visst antal anställda, liksom förbudet för bostadsrättsföreningar och sambruksföreningar att ha verkställande direktör. Enligt Bolagsverkets mening har det, vare sig i samband med ändringarna i delgivningslagen eller i utredningen, framförts några övertygande skäl till varför en förening inte skulle kunna delges genom sin verkställande direktör. Bolagsverket föreslår därför att en sådan ändring görs. Den skulle också stämma väl med förtecknen för den nya delgivningslagen, nämligen att underlätta att delgivning kommer till stånd. Flera argument kan anföras. Ett är följande. Eftersom förutsättningarna för att kunna delge en juridisk person genom en styrelsesuppleant (som kanske aldrig har tjänstgjort i stället för en styrelseledamot) tämligen ofta är uppfyllda (det behövs bara ett misslyckat försök till vanlig delgivning), anser Bolagsverket att det är svårmotiverat att en juridisk person inte ska kunna delges genom en funktionär med en så pass omfattande behörighet som en verkställande direktör har. 16 Hänvisningen ska i stället göras till 38 och delgivningslagen (2010:1932). Jfr 25 kap. 24 ABL Kallelse på okända borgenärer 24 Bolagsverkets allmänna kommentarer 1. Bolagsverket har i sitt yttrande över betänkandet om ett enklare aktiebolag ansett att tidsfristen för de okända borgenärerna vid en kallelse på okända borgenärer enligt denna särskilda lag lämpligen kan sättas till tre månader. Samma tid bör gälla när gäldenären är en ekonomisk förening. Regeln om kallelsetidens längd bör vidare, som hittills, ha sin placering i lagen om kallelse på okända borgenärer. Motiven för att inte korta tiden mera än till tre månader är följande. Det är rimligt att denna tid sätts något längre än tiden i sådana kallelser på borgenärer som sker inför fusion och tillstånd till minskning av reservfond etc. eftersom rättsföljderna vid kallelse på okända borgenärer enligt den särskilda lagen som ska ske vid likvidation är mera långtgående, nämligen att rätten att göra en fordring gällande kan förloras (prekluderas). Även vid en jämförelse med andra frister, exempelvis för klan-

18 18 (28) der av föreningsstämmobeslut, överklagandetider i vissa fall osv. framstår en tid på två månader för okända borgenärer som väl kort för att institutet ska ha någon reell innebörd. De okända borgenärerna har ju typiskt sett inte kunnat få någon personlig kallelse eller underrättelse utan är hänvisade till att ta del av kungörelsen i PoIT. Tre månader är också den tid som gäller i Finland. 2. Bolagsverket har i sin framställan till Justitiedepartementet den 25 april 2007, med ärendenummer AD /07, pekat på vissa problem, främst stora kostnader, i samband med kallelse på okända borgenärer där det förekommer ett mycket stort antal kända borgenärer (något som har hänt några gånger och som principiellt sett lär kunna hända igen). Vi ser fram emot att problemen kan få en lösning när man nu ändå (i vart fall enligt Bolagsverkets förslag i detta remissvar) kommer att göra ändringar i den i den aktuella lagen. 32 och 34 I propositionen 2010/11:119 Domstolarnas handläggning av ärenden föreslås en ändring i aktiebolagslagens 25 kap. 44 tredje stycket, jfr SOU 2010:90 s. 143 i frågan om föreningslagen och lagrådsremissen Domstolarnas handläggning av ärenden. Den föreslagna ändringen i paragrafen innebär att Bolagsverket tar över handläggningen av ärenden från allmän domstol när det gäller beslut om att kvarvarande tillgångar av obetydligt värde i ett aktiebolag ska tillfalla Allmänna arvsfonden. Bolagsverkets uppfattning är att samma regler bör gälla vid likvidation av ekonomiska föreningar. Paragrafen bör därför ändras i enlighet med detta. Bolagsverket ställer sig positivt till att ta över denna uppgift. 19 kap. Upplösning utan föregående likvidation Det har tidigare ansetts att de förutvarande reglerna om s.k. fattiglikvidation missbrukades till borgenärernas förfång varför en avveckling i mera organiserade former med särskilt utsedd likvidator har införts. Dock har en rad aktiebolag och föreningar, inte minst sådana föreningar som en gång bildades för att genomföra en ombildning från hyresrätt till bostadsrätt i praktiken blivit övergivna i stället för att bli likviderade när det planerade övertagandet av hyreshuset inte blev av. Ofta har det i dessa föreningar inte bedrivits någon eller endast mycket blygsam ekonomisk aktivitet. Det finns ett uttalat behov av att kunna upplösa sådana föreningar på ett någorlunda enkelt sätt. Utredningens förslag kan utgöra en lämplig avvägning mellan borgenärsintresset och den eftersträvade enkelheten. Bolagsverket bedömer dock att det i flera fall kommer att bli svårt för föreningarna att uppfylla kraven för detta förfarande. Mänskligt att döma lär det vara få som vill ta på sig att utreda det som behöver utredas, särskilt om det inte finns några pengar kvar i föreningen. Detsamma gäller nog i än högre grad om dokumentationen är bristfällig i allmänhet och inte minst om det helt saknas årsredovisningshandlingar eller medlemsförteckningar. Antalet förenklade upplösningar kommer kanske därför inledningsvis inte att bli så högt. Med tiden, och när förhoppningsvis de nya skärpta reglerna om medlemsförteckning har hunnit verka, borde dock läget bli ljusare. På sikt kommer troligen detta förfarande att kunna bli ett ofta använt alternativ till frivillig likvidation. Förfarandet bör dock utvärderas efter några år. Ett särskilt skäl till detta är att många föreningar i praktiken saknar revisorer och i framtiden, om utredningens förslag kommer att gå igenom, lagligen kommer att kun-

19 19 (28) na sakna både revisorer och lekmannarevisorer. Ett annat skäl är att det är angeläget att se om det finns tendenser till att den förut nämnda formen av missbruk återuppstår. Bolagsverket vill i detta avsnitt särskilt hänvisa till de utförliga synpunkter på detta förfarande om förenklad upplösning som lämnades i vårt yttrande över delbetänkandet. Bolagsverket har också ännu tidigare lämnat en promemoria med förslag inom detta område. Vi upprepar här vårt starka önskemål om att reglerna om förenklad upplösning av en förening samordnas så mycket som möjligt med motsvarande föreslagna regler för aktiebolag (som i det liggande förslaget har fått en utformning som i flera delar är annorlunda jämfört med utredningens förslag för föreningar). Förenklad upplösning 2 andra stycket Bolagsverket är positivt till att paragrafen, jämfört med det ursprungliga förslaget i delbetänkandet (SOU 2009:37), ändrats på så sätt att det nu klargörs att samtycke från ledamot, och, i förekommande fall verkställande direktör, ska lämnas skriftligt. 11 Denna paragraf bör för systematikens skull förgås av en rubrik, förslagsvis av följande lydelse. Likvidation efter konkurs med överskott m.m. Detta är ett nytt förfarande som kräver utveckling av nya datasystem hos Bolagsverket. Bolagsverket vill också väcka frågan om möjligheten till likvidation ska stå öppen om tillgångar yppats efter föreningens upplösning, jfr delbetänkandet s kap. Registrering Föreningsregistret Förslaget innebär att föreningar ska registreras i ett och samma register, inte ett register per län som det är i dag. Detta är i princip önskvärt. Det är dock i utredningen inte närmare belyst i vilken grad detta kan medföra komplikationer inom det firmarättsliga området eller för Bolagsverkets granskning. I denna del se kommentaren här nedan vid 21 kap. Avregistrering av obehöriga ställföreträdare 8 Bolagsverket föreslår att rubriken i stället ska lyda Avregistrering av obehöriga funktionärer. Bolagsverket föreslår att orden särskild delgivningsmottagare läggs till efter ordet firmatecknare i första stycket första meningen. Skälen till förslagen är att den som är revisor eller lekmannarevisor inte är företrädare för föreningen och att den som är särskild delgivningsmottagare har ett så pass begränsat uppdrag att den inte heller spontant kan uppfattas som annan ställföreträdare för föreningen, se också kommentarerna vid 8 kap. 37. Motsvarande ändringar bör göras i ABL.

20 20 (28) Avregistrering av firma 9 Det förefaller mera systematiskt riktigt att placera bestämmelsen om avregistrering av firma under 21 kap. som handlar om firma (företagsnamn) och då lämpligen närmast före den för närvarande sista paragrafen med övriga bestämmelser. Det bör också i samband med rubriken och innehållet om avregistrering av firma (var detta nu ska placeras) införas ett förtydligande om att en firma också kan avregistreras som en följd av de nya reglerna i firmalagen om administrativ hävning av firma efter beslut av Bolagsverket osv., se prop. 2009/10:225 och 16 m.fl. firmalagen (1974:156). Ett kortfattat sätt att få med denna nya möjlighet skulle vara att efter orden sedan en dom lägga till orden eller ett beslut. 21 kap. Firma Firma 1 I andra stycket fastslås att en vanlig ekonomisk förenings företagsnamn (firma) ska ha skydd i hela landet. Så är det även i dagens föreningslag. I gällande rätt torde dock anses att vissa särskilda typer av föreningar, nämligen bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar har skydd för sin firma endast i det län som de är registrerade. Motsvarande torde gälla för sambruksföreningarna. Frågor om det geografiska skyddsområdet berörs något, men inte uttömmande, i Mallmén A, Lagen om ekonomiska föreningar, 3 uppl. s. 550 samt i Essén E W Firmarätt på några ställen. I gällande rätt hänvisar exempelvis 9 kap. 31 BRL till 15 kap. LEF och därmed till den f.n. rådande registreringen i särskilda länsvisa register. Sambruksföreningarna registreras enligt 19 SambruksfL i en särskild avdelning av det föreningsregister som menas i LEF. Enligt utredningens förslag sker i stället hänvisning till 20 kap. i nya LEF, med sin formulering om ett föreningsregister för hela landet. Vid den ändring från länsvisa föreningsregister till ett register för hela landet som utredningen föreslår uppkommer några möjliga firmarättsliga komplikationer. Som Bolagsverket har uppfattat saken har utredningen inte avsett att ändra på den geografiska utsträckningen av firmaskyddet för de tre här nämnda särskilda typerna av föreningar. De bestämmelser som föreslås 9 kap. 6 BRL, 2 kap. 25 KHFL och 18 SambruksfL är enligt Bolagsverkets mening utformade så att de primärt tar sikte på att undvika s.k. identitetsförväxlingar inom samma register. Det blir därför nu, för att öka tydligheten, aktuellt att i respektive författning också ge ett mera aktivt uttryck för vilket grundläggande geografiskt skyddsområde som dessa föreningar ska ha för sina firmor. På grund av den verksamhetsinriktning som dessa föreningar har, och ska ha, är det inte sannolikt att de har behov av ett större geografiskt skydd än inom sitt län. Deras firmor bör därför i regel inte heller vid firmagranskningen hos Bolagsverket hindra registrering av sådana andra firmor i föreningsre-