ÅR SRED OV IS N I NG 2010

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2010

2 Omslag: Svanar Skymning vid Sillnäsudden ute på Listerlandet Foto: Bengt-Ove Birgersson från Hosaby

3 INNEHÅLL VD kommenterar... 2 Förvaltningsberättelse... 4 Fem år i sammandrag... 6 Resultaträkning... 8 Balansräkning... 9 Rapport över förändringar i eget kapital...10 Kassaflödesanalys...11 Noter till de finansiella rapporterna...12 Revisionsberättelse...46 Företagsstyrning...47 Huvudmän, styrelse m m...48 SPARBANKSSTÄMMAN med huvudmännen äger rum fredagen den 13 maj 2011 med början kl i Sparbankens lokaler på Södergatan 17 i Sölvesborg 1

4 VD kommenterar Ännu ett år har passerat, och Sölvesborg Mjällby Sparbank kan därmed lägga det bakom sig, på samma sätt som man har gjort 171 gånger tidigare. Min tanke är att försöka beskriva hur banken tänkte 2010 och hur vi ser på framtiden. Det förstnämnda är rätt lätt det sistnämnda är mycket svårare. Att jag tycker det, beror uteslutande på att jag samtidigt som jag skriver detta sneglar på nyheterna där man försöker tyda och beskriva vad som händer i Japan just nu. Det som händer där är svårare att förhålla sig till. Man frågar sig; Hur skall de orka resa sig? samtidigt som de självklart sörjer. Hur ska de lyckas släcka ner de reaktorer som riskerar att haverera totalt? Andra frågor är; Hur kommer detta att påverka oss? både mentalt och hur vi fattar beslut. Hur kommer det att påverka världsekonomin, som nyss påbörjat en återhämtning? Svaren på dessa frågeställningar har inte jag. Men behoven av trygghet, behoven av att känna igen sig och behoven av en bra strategi och en tydlig linje i det man gör kommer att öka. Vår linje Ett återkommande uttryck förra året, var att vara sparbank är att vara annorlunda. Detta är något som fortfarande håller, något som fortfarande driver oss. I en värld där alla verkar leka följa John så är min tro att det finns ett värde i att vara annorlunda, att våga sticka ut och gå sin egen väg. Det vi kallar vår väg är att slå vakt om sparbanksidén och utveckla densamma på vårt sätt. Detta tar sig i uttryck på många olika sätt. Några sätt är; Kontor, både i Sölvesborg och i Mjällby. Kompetensen hos våra medarbetare som finns här i Sölvesborgs kommun. Det bästa helhetserbjudandet för våra kunder. Detta innefattar såväl ett bra pris, som närhet till hjälp, råd och service. Vi ska hela tiden utveckla vårt sortiment och vårt sätt att jobba, så att vi kan hjälpa till med så många saker som möjligt vid varje kontakt. Och tar inte du som kund kontakt, så ska vi ta kontakt med dig. Vi ska vara en aktiv bank. Snabba och raka besked. Detta klarar vi eftersom vi är banken här och nu, vilket innebär att vi fattar besluten här och nu. Inte sen och inte någon annanstans där man som kund inte är känd, där ingen vet vilken man är och där ingen vet vad man kan. Vår tro på bygden, stället där vi har vårt hjärta. Vi vill verkligen vara banken med hjärtat i bygden. Detta vill vi vara för att vi kan, för att vi vill, och för att vi verkligen gillar Sölvesborg med omnejd. Detta tar sig i uttryck på många olika sätt men vår ledstjärna är att vi vill medverka till att det blir lite mer kul och spännande att bo och verka i Sölvesborgs kommun. Vårt år Banken fortsätter att generera goda resultat resultat som ligger i linje med det styrelsen förväntar sig. Självklart så hade vi kunnat tjäna än mer pengar, men att leva sparbanksidén kostar. Att ha två fullservicekontor i en och samma kommun kostar. Att ha lokal expertis inom alla områden kostar. Att stödja bygden och många av dess aktiviteter och föreningar kostar. Men det får kosta och trots att det kostar så kan vi visa på ett rörelseresultat rensat från finansiella poster och utebliven aktieutdelning som är bättre än någonsin. Orsakerna till att det går bra för banken är självklart flera. En viktig orsak är att vi har blivit mer proaktiva. Vi träffar fler kunder än någonsin och det gör vi för att vi vet att den största kritiken mot banker i Sverige är De hör aldrig av sig. Det är precis det vi försöker göra, att höra av oss hjälpa och ge råd. Detta har självklart påverkat bankens volymer och vi är större än någonsin. Förra året växte vi med nästan 9 %. Det var inte bara banken som växte, utan även den för banken prioriterade inlåningen. Denna ökade med 7,4 % och eftersom detta är ett mycket viktigt fokusområde för oss, så förväntar vi oss att den fortsätter att öka. 2

5 Under det gångna året kunde vi även addera nya tjänster till vårt tjänsteutbud tack vare att vi är öppna för möjligheter och öppna för samarbete. I augusti upprättade vi ett samarbete med Indecap, som är ett företag som vi anser vara ledande inom förvaltning av PPM pengar. Det vi lägger i ordet ledande är att de har varit duktiga på att få försäkringskapitalet att växa, samt att de erbjuder en tjänst som innebär att om kunden avlider innan 65 år så betalas värdet av sparandet ut till insatt förmånstagare. Tidigare har ett dödsfall inneburit att kapitalet gått tillbaka till staten. Ett annat samarbete som vi ser som strategiskt viktigt är vårt delägarskap i den oberoende försäkringsmäklarfirman 1826 Försäkra. Vi menar att det finns ett behov hos våra kunder, framförallt på företagssidan, att få sin försäkringslösning prövad av en oberoende part och redan på kort tid så har vi fått detta bekräftat. Genom samarbete och i detta fall delägarskap, har vi nu tillgång till en organisation med 17 specialister inom området företagsägd försäkring. Vårt erbjudande Vi bygger vår existens på att vi är lokala. Detta är annorlunda då världen tycks bli mer och mer centraliserad vilket egentligen är märkligt. När man frågar människor hur man vill köpa och hur man vill mötas, så är närhet och en varaktig relation det som nämns först. Detta gör att vi sätter person och relation först i vårt erbjudande. Sedan kompletterar vi detta med olika produkter och tjänster. En konsekvens av detta är att vi alltid stävar efter en helkundsrelation för att vi vid ett och samma tillfälle alltid ska kunna diskutera hela kundens situation. På så vis samlar vi på oss kunskap om kundens situation, vilket gör att vi under kundens resa i livet kan finnas som en uppdaterad och aktiv partner för privatpersoner och för företagare. Vår ambition är självklart att vi sedan ska underlätta för kunden att möta oss, genom att vi är tillgängliga och att vi även framledes kommer att ha en fungerande kontanthantering, med öppna kassor och utländsk valuta. blir fler som söker. Vissa föreningar är stora medan andra är små. Viktigt är dock att ändamålet faller inom tanken att stödet ska medverka till att del blir lite mer kul eller spännande att bo och verka i Sölvesborgs kommun. För precis som i alla andra sammanhang så lever orten i en konkurrens där man tävlar med andra orter om turisters pengar, om arbetstillfällen eller skattekronor. Därför är det så viktigt att vi hela tiden känner att vi har något att erbjuda och vi på banken känner att vi har en viktig roll att spela. Logiken är ganska enkel. En ort som stagnerar ger en stagnerande bank. En ort som utvecklas ger möjligheter för banken att växa och utvecklas. Vår framtid Vår framtid och vår rätt att existera bygger som jag ser det på vår skicklighet att verkligen vara sparbank. Lyckas vi inte med det så blir vi en bank som alla andra och då faller många av våra konkurrensfördelar. Viktigt är dock att vi även framledes har en insikt om att vi måste vara lönsamma dock lönsamma på ett klokt sätt, utan att vara dumsnåla. Utan att vi tappar hjärtat i bygden. Framtiden och alla nya regler som följer med den finanskris som världen har gått igenom, kommer att kräva att vi är lönsamma och att vi är välkapitaliserade. Alltså något som vi är idag och något som vi ska vara även framledes. På så vis säkrar vi vårt oberoende och vår frihet att kunna fortsätta att vara en framåtriktad sparbank med fokus på vad som händer och sker i kommunen. Ja just det en skön bank med hjärtat i bygden. Sölvesborg i mars 2011 Richard Karlsson Vårt hjärta En viktig komponent hos oss är att vi vill uppfattas som en bank med hjärtat i bygden. Inte för att det är marknadsföring, utan för att vi verkligen har vårt hjärta i bygden, och så har haft i över 170 år. Vi vill medverka till att bygden utvecklas och vi gör det genom att vi stödjer olika föreningar och olika projekt eller aktiviteter. Ibland gör vi det när vi får dem presenterade för oss men ibland så tar vi själva initiativet när vi ser att något saknas. I dagsläget stödjer vi ett åttiotal föreningar via olika typer av sponsring och vi ser gärna att det 3

6 Förvaltningsberättelse Redovisning för verksamhetsåret 2010 Styrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank, organisationsnummer , får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2010, bankens 172:a verksamhetsår. Allmänt om verksamheten Sölvesborg-Mjällby Sparbank bildades 1839 och drivs som en traditionell sparbank i ett verksamhetsområde som präglas av den lilla tätorten. Verksamhetsområdet omfattar hela Sölvesborgs kommun och delar av Bromölla kommun. Antalet huvudmän uppgår till 50 stycken. Sparbanken har två kontor - ett i Sölvesborg och ett i Mjällby. Bankens kunder är såväl privatpersoner som mindre företag. Marknadsandelen uppgår till drygt 50 procent inom båda dessa segment. Sparbankens sociala engagemang gör att vi är annorlunda än de andra bankerna och det är något vi är stolta över. Banken kommer att fortsätta på den inslagna vägen och vara till nytta för bygden. Vi är bygdens bank och verkar under devisen - Med Hjärtat i bygden. Omvärlden När det gäller vår omvärld, så har den globala ekonomin återhämtade sig snabbare än förväntat under 2010 efter finanskrisen. Den svenska ekonomin har stärkts påtagligt och tillhörde ifjol bland de snabbaste växande ekonomierna i Europa. Riksbanken har höjt styrräntan vid fyra tillfällen under 2010 från 0,25 % till 1,25 % och fler räntehöjningar förväntas under Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Balansomslutning Balansomslutningen ökade under året med 8,5 % till 2 246,2 Mkr. Medelomslutningen ökade med 1,1 %, vilket skall jämföras med 7,8 % som är genomsnittet för Sparbanker anslutna till Sparbankernas Riksförbund. Den stora skillnaden i ökningstakt beror på bankens förändrade utlåningsstrategi, vilken innebär att utlåningen i högre grad än tidigare placeras i Swedbank Hypotek. Den nya strategin började tillämpas Utlåning Utlåningen till allmänheten uppgick till 1 894,2 Mkr, en minskning jämfört med föregående år med 13,9 Mkr eller 0,7 %. Den förmedlade lånestocken till Swedbank Hypotek ökade under året med 144,1 Mkr (+15,9 %) och uppgick till 1 047,5 Mkr Försäkring Fond Egen portfölj Hypotek Egen portfölj Obligationer m m Sparbankens värdepappersportfölj består av en obligation på nominellt 5,0 Mkr. Inlåning och fondsparande Inlåningen från allmänheten uppgick till 1 685,2 Mkr, en ökning jämfört med föregående år med 116,7 Mkr eller 7,4 %. Marknadsvärdet på förmedlade volymer till Swedbank Robur Fonder och Swedbank Försäkring ökade med 151,9 Mkr (+13,9 %) och uppgick till 1 243,1 Mkr. Aktier - Sparbankernas Affärsutvecklings AB; Hela innehavet av aktier i Sparbankernas Affärsutvecklingsbolag har sålts till Sparbankernas Riksförbund. Betalning erhölls dels kontant och dels mot revers som återbetalas under tre år. 4

7 - Sveland Sakförsäkring AB; Tre fjärdedelar av aktierna i Sveland Sakförsäkringar AB har sålts till Trygg-Hansa. De återstående aktierna har värderats till senaste försäljningspris Försäkra AB; Sparbanken har förvärvat 9 % av aktierna i 1826 Försäkra AB - säljare var Sparbanken Likviditet Sparbanken har försäkrat sig om kreditlimit hos Swedbank AB och upplåning från sparbanker, vilket ger oss en god betalningsberedskap och utrymme för en fortsatt utveckling av verksamheten ( se även not 22 Skulder till Kreditinstitut ). Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 19,5 (21,2) Mkr, vilket är en minskning med 1,7 Mkr. Räntenettot uppgick till 45,0 (44,6) Mkr vilket är en ökning med 1,0 %. Aktieutdelning var 0,1 mkr och avser utdelning i Sparbankernas Affärsutveckling AB. På aktierna i Swedbank AB lämnades ingen aktieutdelning varken 2009 eller Provisioner (netto) ökade med 2,5 Mkr till 18,6 Mkr. Provisionerna avseende försäljning av Swedbank Roburs aktieoch värdepappersfonder uppgick till 6,7 (5,4) Mkr, Swedbank Försäkring 2,3 (1,6) Mkr och provisioner för förmedling av krediter till Swedbank Hypotek 4,1 (4,8) Mkr. Nettoresultat av finansiella transaktioner uppgår till -1,0 (12,1) Mkr. Här redovisas realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument, nedskrivningar på finansiella instrument och valutakursförändringar. Posten består bland annat av realisationsförlust vid försäljning av aktier i Sparbankernas Affärsutveckling AB och Sveland Sakförsäkring AB, samt nedskrivning av resterande innehav i Sveland till marknadsvärde. De totala rörelsekostnaderna, exklusive kreditförluster, uppgår till 42,4 Mkr, vilket är en minskning med 1,9 mkr. Personalkostnaderna uppgick till 23,4 (23,6) Mkr. Löner och arvoden inklusive socialförsäkringsavgifter uppgår till 18,4 Mkr, vilket är samma belopp som föregående år. Försäkringspremierna för sparbankens pensionsåtagande minskade med 0,5 Mkr. Avsättningar till vinstandelar uppgick till 1,4 (1,1) Mkr. Antalet arbetade timmar i banktjänst minskade med 489 och uppgick till timmar. IT-kostnaderna ökade med 0,2 Mkr och uppgår till 6,3 Mkr och av dessa är 1,2 Mkr (1,3 Mkr) utvecklingskostnader. Fastighetskostnaderna minskade med 1,3 Mkr och uppgick till 0,7 Mkr. Minskningen beror på att år 2009 belastades av kostnader i samband med ombyggnaden av fastigheten Ålen 1. Årets kreditförluster minskade med 6,4 Mkr och uppgår till 1,4 Mkr. För resultatmått och jämförelsesiffror i övrigt hänvisas till nyckeltalen under rubriken Fem år i sammandrag som utgör en del av förvaltningsberättelsen. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen För år 2011 förväntas en mindre volymtillväxt med fokus på ökad inlåning för att trygga kapitalanskaffningen och stärka likviditeten. I resultatbudgeten för 2011 räknar sparbankens styrelse med ett resultat före kreditförluster om 26,0 Mkr. Riksbanken förväntas fortsätta med Reporäntehöjningarna, vilket kommer att förbättra räntenettot. Provisionsnettot kommer att öka marginellt, eftersom marginalerna på bolån förmedlade till Swedbank hypotek krymper. I det budgeterade resultatet ingår 3,8 Mkr i utdelning på Swedbankaktierna. Principer för ersättning till personer i ledande ställning Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. För detaljuppgifter hänvisas till not 10. Finansiella instrument, risker och osäkerhetsfaktorer Styrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank är medveten om samtliga risker, men bedömer kreditrisken och ränterisken som de enskilt viktigaste riskerna. Sparbankens finansiella risker presenteras i not 3. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 5

8 Fem år i sammandrag Nyckeltal 2010* 2009* 2008** Volym Affärsvolym ultimo, mkr 6 321, , , , ,3 förändring under året, % 7,4 15,2 1,8 6,9 9,8 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet 13,2 12,2 9,7 14,7 12,9 Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot 1,6 1,5 1,4 1,8 1,9 Kapitalbas/Kapitalkrav Primärkapitalrelation 2,7 2,3 1,8 2,4 2,5 Primärkapital/Kapitalkrav Resultat Placeringsmarginal 2,1 2,1 2,4 2,3 2,6 Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym 1,0 1,3 0,8 1,3 1,4 Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym 0,3 0,4-0,1 0,4 0,6 Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital 5,2 6,9-2,0 6,6 9,6 Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster 0,67 0,60 1,06 0,65 0,65 Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster 0,69 0,71 1,16 0,66 0,58 Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar 59,6 65,9 55,4 62,3 63,7 Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar 0,5 0,5 0,6 0,4 0,5 Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå 0,1 0,4 0,3 0,0-0,3 Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor * Enligt lagbegränsad IFRS ** Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 6

9 Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkning, mkr 2010* 2009* 2008** Resultaträkning Räntenetto 45,0 44,6 47,5 40,7 36,7 Provisioner, netto 18,6 16,1 13,7 16,3 16,2 Nettoresultat av finansiella transaktioner -1,0 12,1-25,9 0,8 0,1 Övriga intäkter 0,7 0,5 5,9 5,2 8,0 Summa intäkter 63,3 73,3 41,2 63,0 61,0 Allmänna administrationskostnader -36,3-38,2-37,3-35,2-34,2 Övriga kostnader [1] -6,1-6,0-6,1-5,9-5,3 Kreditförluster -1,4-7,8-4,4-0,3 3,8 Summa kostnader -43,8-52,0-47,8-41,4-35,7 Rörelseresultat 19,5 21,3-6,6 21,6 25,3 Bokslutsdispositioner 0,0 3,9-3,9 0,1-0,1 Skatter -5,7-3,6-3,5-4,8-5,8 Årets resultat 13,8 21,5-14,0 16,9 19,4 Balansräkning Kassa 15,9 19,2 18,1 19,7 20,1 Utlåning till kreditinstitut 175,2 6,4 6,2 10,9 17,4 Utlåning till allmänheten 1 895, , , , ,2 Räntebärande värdepapper 5,0 5,0 5,0 29,8 35,5 Aktier 122,6 93,1 48,8 107,7 51,7 Materiella tillgångar 25,8 27,3 24,7 26,2 26,2 Övrigt 6,1 9,6 10,5 16,5 10,1 Summa tillgångar 2 246, , , , ,2 Skulder till kreditinstitut 250,8 236,0 473,5 223,0 111,5 Inlåning från allmänheten 1 685, , , , ,5 Övrigt 11,9 12,2 17,5 11,8 11,6 Avsättningar för pensioner m m 1,6 1,7 5,4 4,6 4,4 Summa skulder och avsättningar 1 949, , , , ,0 Obeskattade reserver 0,1 0,0 3,9 0,0 0,1 Eget kapital 296,7 252,6 201,8 272,2 200,1 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 246, , , , ,2 * Enligt lagbegränsad IFRS ** Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,61 (1,46). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 175,6 (160,2) Mkr och slutligt minimi kapitalkrav till 109,0 (109,8) Mkr. Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. 7

10 Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Uppskrivning av anläggningstillgångar Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

11 Balansräkning Per den 31 december tkr Not Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier Derivat Materiella tillgångar 19 - Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar 14, Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar för uppskjuten skatteskuld Summa skulder och avsättningar Eget kapital 26 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter inga inga Ansvarsförbindelser Åtaganden

12 Rapport över förändringar i eget kapital Fond för Reserv verkligt värde Årets Totalt eget tkr fond reserv resultat kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utgående eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utgående eget kapital Affärsvolym, mkr 250 Affärsvolym/anställd, mkr

13 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Avyttring av materiella tillgångar (+) 7 59 Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning 88 0 Erhållen ränta Erlagd ränta

14 Noter till de finansiella rapporterna Angivna belopp är i tusental kronor (tkr) och bokfört värde om ej annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år. 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2010 och avser Sölvesborg-Mjällby Sparbank (org nr ). Sparbanken bildades 1839 och drivs som en traditionell sparbank i ett verksamhetsområde som präglas av den lilla tätorten. Verksamhetsområdet omfattar hela Sölvesborgs kommun och delar av Bromölla kommun. Antalet huvudmän uppgår till 50 stycken. Sparbanken har två kontor, ett på Södergatan 17 i Sölvesborg och ett på Centrumvägen 2 i Mjällby. Bankens kunder är såväl privatpersoner som mindre företag. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.3 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.3 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 16 mars Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 13 maj De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 29) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. RFR 2.3 Redovisning för juridisk person anger att ändrade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ska tillämpas även avseende juridisk person, med några undantag. En effekt av detta, jämfört med tidigare rapportering, är att en rapport över totalresultat tillkommit efter resultaträkningen. En annan effekt är att rapporten över förändringar i eget kapital har förändrats i och med att de intäkter och kostnader som förr redovisats direkt i eget kapital nu redovisas i övrigt totalresultat i rapporten över totalresultat. Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår 2011 och framåt planeras inte att förtidstillämpas. 12

15 Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balans dagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån, samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. 13

16 Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument), i den mån det inte särredovisats på egen rad. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde. - Valutakursförändringar. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokal-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. 14

17 Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundoch lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper). Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde och ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS

18 Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/ hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tilllämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring). 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring). Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: - risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. - risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak. Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultat räkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. 16

19 Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna. Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas - med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till - framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till (2 568) tkr. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. - betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, - ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, - beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, - det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, - upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller - observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive - negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller - inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypotekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen). Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. 17

20 Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken gör en individuell bedömning vid varje bokslut om det finns nedskrivningsbehov för egetkapitalinstrument som tillgång, som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad, vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. 18