Sparbanken tar täten Sölvesborg-Mjällby Sparbanks VD Richard Karlsson invigde Hällevik Tradjazzfestival i augusti Foto: Ann-Marie Mörngård

Transkript

1 Å r s r e d o v i s n i n g 2009

2 Omslag: Sparbanken tar täten Sölvesborg-Mjällby Sparbanks VD Richard Karlsson invigde Hällevik Tradjazzfestival i augusti Foto: Ann-Marie Mörngård

3 INNEHÅLL VD kommenterar... 2 Fem år i sammandrag... 4 Förvaltningsberättelse... 6 Resultaträkning... 8 Balansräkning... 9 Rapport över förändringar i eget kapital...10 Kassaflödesanalys...11 Noter till de finansiella rapporterna...12 Revisionsberättelse...46 Företagsstyrning...47 Huvudmän, styrelse m m...48 SPARBANKSSTÄMMAN med huvudmännen äger rum fredagen den 21 maj 2010 med början kl i Valjeviken, lokal Eken Drottninggården 1

4 VD kommenterar När jag accepterade jobbet som VD i Sölvesborg-Mjällby Sparbank var vi mitt uppe i en högkonjunktur, när jag tillträdde så var vi mitt uppe i en finanskris och det ekonomiska läget i landet var det sämsta sedan depressionen under 1930-talet. Tiden mellan att jag accepterade och att jag började var mindre än 6 månader. Detta visar att i en värld som blir allt mer sammanflätad så händer det saker snabbt och ofta så händer det oväntat. När jag ser tillbaka på året som passerat så kan jag konstatera att trots en mycket svag konjunktur och negativt klimat i stort så är det lätt att hitta många positiva faktorer. Banken och medarbetarna Att vara sparbank är att vara annorlunda. Detta märkte jag direkt när jag börjande på banken. Det finns en enorm samhörighet mellan de som arbetar i banken och man är verkligen stolt för det man gör och det banken står för. Detta genererar trivsel och personalomsättningen är därför väldigt låg. Detta kommer sedan våra kunder till godo då man verkligen får chansen att känna sin bankman och vice versa. Vidare så skapar kontinuiteten en erfarenhet och successivt också en kunskapsgrad som är hög vilket har gjort att jag har fått en tämligen enkel första tid på jobbet. Alla vet vad de ska göra och hur man ska göra det och min uppgift har initialt bestått i att jobba med frågor som strategi och förändringsarbete. Jag kunde inte ha valt ett bättre jobb och stoltheten över banken och alla som jobbar här är från min sida oskattbar. Kunderna blev fler 2009 Att vara sparbank är att vara annorlunda. En av de bärande tankarna i sparbanksidén är att vi ska vara lokala och vi ska vara nära våra kunder. Detta kan man sedan översätta på flera olika sätt när det gäller praktisk handling. Vårt sätt är att vi tror på tillgänglighet och generösa öppettider. Vi vill även vara lätta att nå och det är därför viktigt att den som ringer vår bank möter en person som sitter i Sölvesborg eller i Mjällby. Detta är bärande komponenter i det som utgör vårt service erbjudande och något som vi hela tiden söker vägar att förbättra. Min tro är att detta är det som över tiden gör skillnad i en bankrelation och därför är det glädjande att konstatera att vi har en positiv kundutveckling både inom företags segmentet och inom privat sidan. Men vi är inte färdiga med detta. Vi vill ha fler kunder, då vi tror att vi har något riktigt bra att erbjuda, och utmaningen är att få folk att våga prova. Inlåningen ökade Att vara sparbank är att vara annorlunda. Vi är ofta små och vi är lokala. För att kunna vara en stabil och långsiktig partner för våra kunder i alla lägen, även när det gäller kreditgivning, så är inlåning en central del i det vi jobbar med. Vi lånar in medel från allmänhet och sedan kan vi låna ut dessa medel till de som har ett finansieringsbehov. Då vi i banken i ett längre tidsperspektiv måste vara självförsörjande när det gäller kapitalanskaffning så lägger vi numera stort fokus på just inlåning. Konstateras kan att detta har gett resultat och banken har ökat sin inlåning med över 11 %. Detta är en riktigt bra siffra och det måste alltid betonas att i en sparbank måste arbetet med inlåning vara minst lika viktigt och intensivt som arbetet med kreditgivning. Vårt aktieägande i Swedbank Att vara sparbank är att vara annorlunda. Det är något som vi verkligen ser när vi nu lever i en värld där datorer, IT-lösningar och internet påverkar vår vardag i princip allt vi gör. Just bankverksamhet är en av de mest IT-krävande branscherna och dessa kostnader blir därför ofta väldigt höga. Ett sätt att hålla ner dessa är att samarbeta så att man blir flera som kan dela på dyra utvecklingskostnader m m. Detta gör vi och vår samarbetspartner i denna fråga heter Swedbank. Likaså har vi ett samarbete med Swedbank när det gäller produkt- 2

5 utveckling - det är precis lika viktigt för vår lilla bank som för den stora banken att kunna erbjuda produkter och tjänster som ligger i framkant. Och i och med att vi har ett så nära samarbete när det gäller dessa båda frågor så känns det naturligt att ha ett aktie ägande i Swedbank som är en så pass viktig partner för oss. Men ska man vara partner så ska man vara det i svåra tider precis som i goda tider och man kan lätt konstatera att Swedbanks senaste två år kan beskrivas som väldigt svåra. Trots detta så väljer vi att inte bara ligga kvar med vårt ägande utan vi har genom de båda nyemissionerna även ökat vårt ägande. Detta har vi gjort då vår tro är att Swedbank är en långsiktig och viktig partner för oss och vi tror även att ägandet sett över tiden dessutom kommer att vara en god finan siell placering. Finansiellt starkare Att vara sparbank är att vara annorlunda. Vi är små och vi har funnits i över 170 år. Under dessa 170 år så har det ibland varit goda tider och ibland mindre goda tider. Just nu så är tiderna svåra men trots allt så lämnar vi 2009 som en bank som har en starkare balansräkning än Vår soliditet är högre precis som den så vikiga kapitaltäckningskvoten. Att vi förbättrar oss just inom dessa områden är viktigt av just det skälet att vi är fristående. Vi måste alltid kunna stå på egna ben. Därför så måste vi vara lönsamma och genom bra resultat bygga en stark balansräkning i banken. Vårt sociala engagemang Att vara sparbank är att vara annorlunda. Vi är inget aktiebolag och har därför inga aktieägare och lämnar därmed ingen aktieutdelning till någon. Istället så arbetar vi på ett annorlunda sätt genom att vi har en högre personaltäthet, vi har en bättre kontorstäthet och detta göra att vi är mer tillgängliga och lättare att nå och möta. Men i och med att vi inte delar ut aktieutdelning så ligger det i vår sociala tradition att stödja olika initiativ, olika föreningar och andra händelser inom områden som näringsliv, idrott och kultur. Detta gör vi genom sponsring och den långsiktiga tanken hos oss är att om vi kan bidra till att det blir lite mer spännande och lite mer kul att bo och verka i Sölvesborgs kommun så mår bygden bra på kort sikt men även på lång sikt. Och mår bygden bra och utvecklas väl så mår banken bra. Bygden och banken är på så sätt två kommunicerande kärl som är väldigt viktiga för varandra. Jag då Att vara sparbank är att vara annorlunda. Det insåg jag när jag började. Men jag insåg också att det som gör oss annorlunda är något som både vi som jobbar här, samt många av våra kunder tar för givet. Men det ska vi inte göra, utan vi ska jobba med att lyfta fram det som gör oss annorlunda och göra det än mer tydligt. För det är just det som gör oss annorlunda som är framtidens konkurrensfaktorer. Faktorer som närhet, tillgänglighet, lokalkännedom och den genuina viljan att vilja gå in i framtiden tillsammans med kommunen och dess invånare och försöka bidra till sådant som jag tidigare nämnde, det vill säga sådant som gör det mer spännande och mer kul att bo och verka i Sölvesborgs kommun. Sölvesborg i mars 2010 Richard Karlsson 3

6 Fem år i sammandrag Nyckeltal 2009* 2008* 2007* Volym Affärsvolym ultimo, tkr förändring under året, % 15,2 1,8 6,9 9,8 11,2 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet** 12,2 9,7 14,7 12,9 14,0 Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot 1,5 1,4 1,8 1,9 2,0 Kapitalbas/Kapitalkrav Primärkapitalrelation 2,3 1,8 2,4 2,5 2,7 Primärkapital/Kapitalkrav Resultat Placeringsmarginal 2,1 2,4 2,3 2,6 2,8 Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym 1,3 0,8 1,3 1,4 1,4 Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym 0,4-0,1 0,4 0,6 0,2 Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital 6,9-2,0 6,6 9,6 2,5 Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster 0,60 1,06 0,65 0,65 0,83 Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster *** 0,71 1,16 0,66 0,58 0,89 Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar 65,9 55,4 62,3 63,7 79,6 Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar 0,5 0,6 0,4 0,5 0,4 Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå 0,4 0,3 0,0-0,3 0,3 Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor * Enligt lagbegränsad IFRS ** Nyckeltalen är omräknade efter vid varje tidpunkt gällande skattesats *** Exklusive nedskrivning av finansiella tillgångar 4

7 Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkning, tkr 2009* 2008* 2007* Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader [1] Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier Materiella tillgångar Övrigt Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övrigt Avsättningar för pensioner m m Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital *Enligt lagbegränsad IFRS Jämförelsesiffror för har ej omräknats enligt lagbegränsad IFRS. [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 7000 Affärsvolym, mkr 200 Affärsvolym/anställd, mkr

8 Förvaltningsberättelse Redovisning för verksamhetsåret 2009 Styrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank, organisationsnummer , får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2009, bankens 171:a verksamhetsår. Allmänt om verksamheten Sölvesborg-Mjällby Sparbank bildades 1839 och drivs som en traditionell sparbank i ett verksamhetsområde som präglas av den lilla tätorten. Verksamhetsområdet omfattar hela Sölvesborgs kommun och delar av Bromölla kommun. Antalet huvudmän uppgår till 50 stycken. Sparbanken har två kontor - ett i Sölvesborg och ett i Mjällby. Bankens kunder är såväl privatpersoner som mindre företag. Marknadsandelen uppgår till drygt 50 procent inom båda dessa segment. Den globala finanskrisen och lågkonjunkturen som följde i dess spår präglade år Riksbanken har fortsatt att sänka reporäntan och att med olika medel stimulera det finansiella systemet. Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret Ny VD Håkan Ursberg som har varit VD för Sölvesborg-Mjällby Sparbank sedan 1997, valde att utnyttja sitt avtal om förtida pensionsavgång och slutade sin anställning den 30 juni. Ny VD från och med 1 april 2009 är Richard Karlsson. Övrigt Under våren har kontorsutrymmen i Sölvesborgsfastigheten byggts om till två nya lägenheter och samtidigt har en hiss installerats. Totalkostnaden för ombyggnaden var 5,5 Mkr, varav 1,5 Mkr avser fastighetskostnader som direkt belastar resultatet. Den 12 oktober genomförde en ensam knivbeväpnad man ett rån mot sparbankens Mjällbykontor. Rånaren kunde snabbt gripas efter tips från allmänheten. Bankens rutiner och tekniska utrustning fungerade bra och personalen fick professionell hjälp, eftersom ett rån alltid är en traumatisk upplevelse. Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Balansomslutning Balansomslutningen minskade under året med 1,8 % till 2 070,9 Mkr. Minskningen är en följd av bankens förändrade utlåningsstrategi, vilken innebär att utlåningen i högre grad än tidigare placeras i Swedbank Hypotek. Medelomslutningen ökade med 4,9 %, vilket skall jämföras med 5,6 % som är genomsnittet för Sparbanker anslutna till Sparbankernas Riksförbund. Inlåning och fondsparande Inlåningen från allmänheten uppgick till 1 568,5 Mkr, en ökning jämfört med föregående år med 162,4 Mkr eller 11,6 %. Marknadsvärdet på förmedlade volymer till Swedbank Robur Fonder och Swedbank Försäkring ökade med 298,2 Mkr (+37,6 %) och uppgick till 1 091,1 Mkr Försäkring Fond Egen portfölj Utlåning Utlåningen till allmänheten uppgick till 1 908,1 Mkr, en minskning jämfört med föregående år med 81,8 Mkr eller 4,1 %. Den förmedlade lånestocken till Swedbank Hypotek ökade under året med 308,8 Mkr (+51,9 %) och uppgick till 903,4 Mkr Hypotek Egen portfölj Obligationer m m Sparbankens värdepappersportfölj uppgår till nominellt 5,0 Mkr. 6

9 Aktier - Swedbank AB I oktober genomförde Swedbank AB en nyemission av A- aktier. Sparbanken tilldelades teckningsrätter (teckningsvillkor 1:2, kurs 39 kr). Sparbankens styrelse valde att delta i emissionen med ett begränsat belopp teckningsrätter användes för att teckna A-aktier och resterande teckningsrätter avyttrades. - Övriga aktier Panaxia Security genomförde också en nyemission, men sparbanken valde att inte delta i emissionen. Teckningsrätterna såldes och senare under året avyttrades hela aktieinnehavet ( st aktier). Likviditet Sparbanken har försäkrat sig om krediter hos Swedbank AB, som är tillräckligt stora för en god betalningsberedskap och utrymme för en fortsatt utveckling av verksamheten (se även not 22). Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 21,3 Mkr (-6,6 Mkr), vilket är en ökning med 27,9 Mkr. Räntenettot uppgick till 44,6 Mkr (47,5 Mkr) vilket är en minskning med 6,2 %. Aktieutdelning - Swedbank AB lämnade ingen aktieutdelning 2009 (2008 5,3 Mkr). Provisioner (netto) ökade med 2,3 Mkr till 16,1 Mkr. Provisionerna avseende försäljning av Swedbank Roburs aktieoch värdepappersfonder uppgick till 5,4 Mkr (6,1 Mkr), Swedbank Försäkring 1,6 Mkr (1,4 Mkr) och provisioner för förmedling av krediter till Swedbank Hypotek 4,8 Mkr (2,5 Mkr). Nettoresultat av finansiella transaktioner uppgår till 12,1 Mkr (-26,0 Mkr). Här redovisas realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument, nedskrivningar på finansiella instrument och valutakursförändringar. Posten består bland annat av realisationsvinst vid försäljning av teckningsrätter (6,0 Mkr) och marknadsvärdering av de teckningsrätter som utnyttjades för teckning av aktier (6,1 Mkr) - båda beloppen avser Swedbank AB. De totala rörelsekostnaderna, exklusive kreditförluster, uppgår till 44,2 Mkr, vilket är en ökning med 0,8 Mkr. Personalkostnaderna uppgick till 23,6 Mkr (24,1 Mkr). Löner och arvoden inklusive socialförsäkringsavgifter ökade med 0,4 Mkr till 18,4 Mkr. Pensionskostnaderna uppgår till 3,1 Mkr (3,1 Mkr). Avgående VD utnyttjade sin rätt till särskild ålderspension från och med 1 juli I samband med detta löstes pensionsskulden upp och ersattes av en engångsbetald försäkring via Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Ytterligare en tjänsteman erbjöds pension med engångsbetald försäkring via SPK (enligt kollektivavtalets 7). Kostnaden för dessa pensioneringar ingår i pensionskostnaden. Avsättningar till vinstandelar uppgick till 1,1 Mkr (1,4 Mkr). Antalet arbetade timmar i banktjänst minskade med och uppgick till timmar. IT-kostnaderna ökade med 0,3 Mkr och uppgår till 6,1 Mkr och av dessa är 1,1 Mkr (1,3 Mkr) utvecklingskostnader. Fastighetskostnaderna ökade med 1,5 Mkr och uppgick till 2,1 Mkr. Ökningen beror på kostnader i samband med ombyggnaden av fastigheten Ålen 1. Årets kreditförluster ökade med 3,4 Mkr och uppgår till 7,8 Mkr. För resultatmått och jämförelsesiffror i övrigt hänvisas till nyckeltalen under rubriken Fem år i sammandrag. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen I budgeten för 2010 räknar sparbankens styrelse med ett resultat före kreditförluster om 13,9 Mkr. Detta är historiskt sett ett lågt resultat och beror dels på utebliven utdelning på sparbankens Swedbankaktier och dels på att räntenettot förväntas minska med 3,5 Mkr. Kreditförlusterna förväntas vara höga även år Osäkerhet angående ränteutveckling, arbets- och fastighetsmarknad gör dock prognoserna osäkra. Principer för ersättning till personer i ledande ställning Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. För detaljuppgifter hänvisas till not 10. Finansiella instrument, risker och osäkerhetsfaktorer Styrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank är medveten om samtliga risker, men bedömer kreditrisken och ränterisken som de enskilt viktigaste riskerna. Sparbankens finansiella risker presenteras i not 3. Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp behandlas enligt följande: - överföring till reservfonden Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärde- 7

10 ringspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,46 (1,40). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 160,2 Mkr (156,4 Mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 109,8 Mkr (111,2 Mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital s åsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat

11 Balansräkning Per den 31 december tkr Not Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier Derivat Materiella tillgångar 19 - Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar 14, Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Uppskjuten skatteskuld Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital 28 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter inga inga Ansvarsförbindelser Åtaganden

12 Rapport över förändringar i eget kapital Fond för Reserv verkligt värde Årets Totalt eget fond reserv resultat kapital Ingående eget kapital Vinstdisposition Finansiella tillgångar som kan säljas: Omvärderingar redovisade mot eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital Ingående eget kapital Vinstdisposition Uppskrivning av materiella anläggningstillgångar Finansiella tillgångar som kan säljas: Omvärderingar redovisade mot eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital

13 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) 0 16 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (not 32) Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen

14 Noter till de finansiella rapporterna Angivna belopp är i tusental kronor (tkr) och bokfört värde om ej annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år. 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2009 och avser Sölvesborg-Mjällby Sparbank (org nr ). Sparbanken bildades 1839 och drivs som en traditionell sparbank i ett verksamhetsområde som präglas av den lilla tätorten. Verksamhetsområdet omfattar hela Sölvesborgs kommun och delar av Bromölla kommun. Antalet huvudmän uppgår till 50 stycken. Sparbanken har två kontor - huvudkontor på Södergatan 17 i Sölvesborg och avdelningskontor på Centrumvägen 2 i Mjällby. Bankens kunder är såväl privatpersoner som mindre företag. Marknadsandelen uppgår till drygt 50 procent inom båda dessa segment. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) och Rådet för finansiellrapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.2 och FFFS 2008:25. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 mars Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 21 maj De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent för år 2007, 2008 och Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finan siella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finan siella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusen tal. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som före taget tillämpar från och med 1 januari Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2009 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. Upplysningar om finansiella instrument Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar med tillämpning från 1 januari 2009 påverkar företagets finansiella rapportering från och med årsredovisningen för Ändringarna medför huvudsakligen att nya upplysningskrav om finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen. Instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten; där nivå 3 med lägst kvalitet på indata omfattas av mer upplysningskrav än de andra nivåerna. Dessa upplysningskrav har främst påverkat not 31 nedan. Därutöver medför ändringen av IFRS 7 några förändringar avseende upplysningar om likviditetsrisk. 12

15 Enligt övergångsbestämmelserna i IFRS 7 behöver under första tillämpningsåret jämförande upplysningar inte lämnas för de upplysningar som krävs av ändringarna. Företaget har valt att frivilligt ändå lämna jämförande information för 2008 även avseende de upplysningar som tillkommit i och med ändringarna. Eftersom ändringarna inte påverkar hur redovisade belopp ska fastställas, har inga justeringar gjorts av belopp i de finansiella rapporterna. Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m. räkenskapsår efter 2010 planeras inte att förtidstillämpas. I den mån förväntade effekter på de finansiella rapporterna av tilllämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har företaget ännu inte gjort en bedömning av dessa effekter. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balans dagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de ut gifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån, samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner perio diseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken 13

16 erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kredit förluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument), i den mån det inte särredovisats på egen rad. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde. - Valutakursförändringar. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokal-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. 14

17 Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redo visas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundoch lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper). Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde och ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller 15

18 eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resul taträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/ hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: - risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan - risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del 16

19 som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en perio disering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen, utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är notera de på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas - med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till - framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till tkr (3 197 tkr). Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången: - betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, - ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, - beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, - det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, 17

20 - upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller - observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive - negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller - inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypotekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen). Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs, till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter, redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken gör en individuell bedömning vid varje bokslut om det finns nedskrivningsbehov för egetkapitalinstrument som tillgång, som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassi ficerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. 18