Distriktskongress 2016 Upplands Väsby, april 2016

Transkript

1 Distriktskongress 2016 Upplands Väsby, april 2016 Motioner M

2 2 (12) Innehållsförteckning M MILJÖ/KLIMAT... 3 Motion M1 Klimat och miljö viktiga politiska frågor Nacka AK... 3 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion M Motion M2 Om att minska utsläppen av växthusgaser Tyresö AK... 4 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion M Motion M3 Om skyddande av Arktis - Tyresö... 7 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion M Motion M4 Satsa på trähus och biomassa Lidingö AK Distriktsstyrelsens utlåtande över motion M

3 3 (12) M MILJÖ/KLIMAT Motion M1 Klimat och miljö viktiga politiska frågor Nacka AK En av vår tids stora utmaningar är hanteringen av klimat- och miljöfrågorna ur ett politiskt perspektiv. Vi som nu är i vuxen ålder drabbas kanske mer på marginalen än våra barn och barnbarn kommer att göra. För dem blir hanteringen av klimatfrågorna livsavgörande I programskrifter av olika slag har vi socialdemokrater visat att vi förstått och tar de nuvarande och framtida problemen med vårt klimat och därmed med vår livsmiljö på fullaste allvar. När det gäller att omsätta förslag till lösningar i socialdemokratisk praktisk politik finns dock fortfarande en hel del att önska. Det verkar förhålla sig så att många av våra förtroendevalda och medlemmar fortfarande anser att miljöfrågor är något för nördar. Vi vanliga människor inom socialdemokratin ska i stället syssla med de stora politiska frågor, som vi alltid jobbat med, tycks man tänka. Inte ska vi syssla med klimat- och miljöpolitik, det kan Miljöpartiet mycket bättre, kan man höra. Det är naturligtvis ett feltänk. Det är minst sagt dags att gå från ord till mera handling. Det är hög tid att utbilda våra förtroendevalda i klimat- och miljöfrågor. Vi vill att distriktsstyrelsen ser till att distriktet får fram en kortfattad handbok i klimat- och miljöfrågor att använda för egen läsning och för studier: kortare centrala eller lokal kurser eller studiecirklar. Handboken ska också peka på hur man kan omvandla problemlösning till praktiska politiska förslag. Vi föreslår att distriktskongressen beslutar att ge distriktet i uppdrag att arbeta fram en kortfattad handbok i klimat- och miljöfrågor att användas av våra lokala politiker för egen läsning eller för organiserade studier. Carl-Magnus Grenninger Arbetarekommunens utlåtande över motion Klimat och miljö viktiga politiska frågor Motionären tar upp en mycket angelägen fråga som belyser miljöarbetet i länet. Det finns behov av studiematerial för att utveckla kunskapen och miljöarbetet hos förtroendevalda i partiet. Det är viktigt att vi utbildar våra förtroendevalda i miljöarbete för att stärka vår lokala kompetens inom miljöområdet. Nacka arbetarekommuns medlemsmöte 24/ beslutade att skicka in motionen som sin egen.

4 4 (12) Distriktsstyrelsens utlåtande över motion M1 Föredragande: Boel Godner Motionären sätter fingret på två viktiga frågor. För det första vårt gemensamma ansvar för den värld som vi lever i och som kommande generationer ska ta över efter oss. För det andra vårt behov av ständigt lärande för att kunna leda samhällsutvecklingen. Vårt parti ska vara bäst på det. Socialdemokraterna är inte ett parti som förvaltar arv efter andra utan har ambitionen att leda och styra utvecklingen. För det krävs både kunskap, idéer, debatt och politiska beslut. Historiskt har vi varit svårslaget bra på just detta. Distriktsstyrelsen tror dock att den tiden är förbi då en handbok eller folder (i vilket ämne det än vara må) har den kraft som krävs att omvandla engagemang till idéer. Vår stora utmaning som folkrörelseparti är att finna och följa med i 2000-talets metoder att engagera så många som möjligt i arbetet med våra visioner och verktygen för att nå dit. Distriktsstyrelsen håller med motionären om att klimat- och miljöfrågor behöver ta större plats på vår politiska palett men tror inte att distriktskongressbeslut om en handbok kommer att ge de effekter motionären efterlyser. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att avslå motionen. Motion M2 Om att minska utsläppen av växthusgaser Tyresö AK Världen står inför en stor mänsklig och miljömässig katastrof på grund av jordens temperaturhöjning. Länge har det först en diskussion kring i vilken mån temperaturhöjningen är människoskapt, men under de senaste åren har de personer som ifrågasätter det faktum att temperaturhöjningen är människoskapt minskat. Länge har debatten i till exempel USA präglats av skepsis mot att växthuseffekten är människoskapad. Även på andra sidan Atlanten verkar dock klimatet skifta, vilket bland annat har tagit sig i uttryck under den amerikanska valrörelsen. Som svar på att republikanska politiker ihärdigt sagt att de inte är forskare med syfte att inte behöva ta beslut kring den globala uppvärmningen har presidentkandidat Hillary Clinton har bland annat sagt, I'm not a scientist, I'm just a grandmother with two eyes and a brain. Många insatser ett mål Under de närmsta åren kommer Sverige behöva ta snabba steg mot att minska och sedan helt ta bort våra utsläpp. Ett mål som nämnts är att Sverige 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Om det ska kunna bli verklighet måste vi arbeta på alla fronter och därför är det klimatpolitiska ramverket ett första steg. Sverige måste omgående sätta konkreta utsläppsminskningsmål för 2030 och 2040 för att kunna leva upp till att netto inte ha några utsläpp 2050.

5 5 (12) Konsumtionsbaserade mål Vid de diskussioner som förs kring utsläppsmål är den rådande normen produktionsbaserade mål. Det innebär att Sverige sätter mål för att minska utsläppen för saker som produceras inom landets gränser. Detta angreppssätt är i många avseenden logiskt, då dessa utsläpp är de som vi direkt kan påverka. Samtidigt är en brist med produktionsbaserade mål att vi inte mäter de totala utsläppen som är en konsekvens av svenskarnas konsumtion. I en globaliserad värld räknas således inte de utsläpp med som är en konsekvens av våra köp, som har producerats utanför landets gränser. Dagens mål bör därför kompletteras någon form av konsumtionsbaserat mål. Direktivet om utsläppshandel Det inom EU rådande regelverket för handel med utsläppsrätter har både för och nackdelar. En av fördelarna är att EU har skapat en relativt väl fungerande marknadsmekanism för utsläpp. En av nackdelarna är att minskningen av utsläppsrätter sker väldigt långsamt. Det nuvarande utsläppstaket kommer minska utsläppen med 20 procent, där 2005 är startår och året då utsläppshandeln infördes. Till saken hör också att ett överskott av utsläppsrätter har uppstått, vilket innebär att systemets effektivitet minskar och utsläppen minskas inte enligt plan. 1 För att förbättra systemet och komma åt överskottet görs redan idag ett antal saker inom ramen för EU, men saker kan också göras i Sverige. Ett förslag som synts i debatten är att införa avdragsrätt för den som skrotar utsläppsrätter. Detta skulle öka incitamenten för skrota utsläppsrätter och därmed minska utsläppen. Vidare kan naturligtvis den svenska staten tydligt uttala att det nationella överskottet bör skrotas. Transportsektorns utsläpp av växthusgaser Många konsumenter är idag villiga att göra kloka och miljöriktiga val gällande transporter. Samtidigt är det inte alltid helt enkelt att göra rätt. Till exempel är det synnerligen svårt att göra ett överlagt val kring drivmedel för bil, då både bensin och diesel saknar ursprungsmärkning vid inköp. Gröna Bilister har föreslagit en klimat- och ursprungsmärkning av drivmedel, som exempelvis skulle kunna likna den märkning som idag finns på elektroniska produkter, såsom kylskåp. 2 Denna typ av märkning har länge diskuterats, men om ingen stat tar ledartröjan är risken stor att frågan drar ut på tiden och att flera olika märkningar i olika europeiska länder skapas. Jordbruk och matkonsumtion Dagens livsmedelsproduktion är en bidragande orsak till den globala uppvärmningen. Framför allt djurhanteringen leder till mycket negativa konsekvenser för miljön. Lite generaliserande är animalisk produktion mer energikrävande och kräver större produktion av livsmedel för att motsvara mänsklighetens behov. Djurhanteringen orsakar 14,5 procent av alla människoskapta växthusgaser, enligt siffror från FN-organet FAO (Food and Agricultural Organization of the United Nations). 3 Det kan Food and Agriculture Organization of the United Nation. Tackling Climate Change Through Livestock S. 15.

6 6 (12) jämföras med utsläppen från flyget som står för mellan tre till sju procent av utsläppen av de växthusdrivande gaserna. Djurhanteringen orsakar med andra ord en stor del av de växthusdrivande gaserna i världen. Mycket tyder på att upplysta konsumenter skulle välja mat med lägre utsläpp av koldioxid, om utsläppen tydligt framgick på förpackningen. En koldioxidmärkning ger bättre förutsättningar för konsumenten att välja det som ger minst miljöpåverkan samtidigt som det ger en relativ fördel för lokala och regionala producenter. Sammanfattning För att kunna stoppa den globala uppvärmningen behövs ett batteri av olika åtgärder och motionen har absolut inga pretentioner om att vara heltäckande. Dock skulle de föreslagna åtgärderna vara några viktiga steg i rätt riktning. Med stöd av ovanstående yrkar Tyresö Arbetarekommun att distriktsårskongressen: Bifaller motionen i sin helhet. Ställer sig bakom införandet av ett kompletterande konsumtionsbaserat utsläppsmål. Ställer sig bakom vad som i motionen anges för skrotande av utsläppsrätter. Ställer sig bakom införandet ursprungsmärkning av drivmedel. Verkar för att utreda koldioxidmärkning av mat. Skickar motionen till länsriksdagsgruppen. Tyresö Arbetarekommuns medlemsmöte beslutade att anta motionen som sin egen och skicka den till Stockholms Läns partidistrikts ordinarie distriktskongress Marita Bertilsson, protokollförare Mathias Tegnér, ordförande Distriktsstyrelsens utlåtande över motion M2 Föredragande: Agneta Karlsson - agnetakarlsson62@gmail.com Motionärerna vill se flera åtgärder för att utsläppen av växthusgaser ska minska. Motionärerna vill att distriktskongressen ställer sig bakom införandet av ett kompletterande konsumtionsbaserat utsläppsmål, att utsläppsrätterna skrotas, att ursprungsmärkning av drivmedel införs samt att koldioxidmärkning av mat utreds. Motionärerna vill också att motionen skickas till länsriksdagsgruppen. Sverige ligger långt framme i omställningsarbetet och har haft ett gott anseende som pådrivande i klimatfrågan. Sverige var tidigt ute med koldioxidskatt och våra utsläpp har minskat stadigt. Men under den borgerliga regeringen halkade Sverige ner i den internationella miljörörelsens ranking. Vi socialdemokrater har länge drivit på för en tuffare miljö- och klimatpolitik. I valrörelsen slog vi fast att ökningen av växthusgaser i atmosfären måste upphöra och temperaturökningen hejdas. Vi lovade också att Sverige ska vara ett land där vi samlas för att klara klimatutmaningen. Vi driver därför en aktiv klimatpolitik som också är en politik för framtidens jobb. Genom att Sverige går före och investerar i klimatvänlig teknik stärks våra företags konkurrenskraft. Det skapar jobb

7 7 (12) och exportintäkter. Det ska också vara lönsamt för företagen att agera miljövänligt. Men det ska också vara lättare för människor att ta ett klimatansvar i sin egen vardag. För oss är det också viktigt att göra klimatpolitiken rättvis. De rika industrialiserade länderna har historiskt stått för de största utsläppen, de fattigaste länderna drabbas hårdast. Vi har också satt upp ett ambitiöst mål: att Sverige ska bli den första fossilfria nationen. Miljö- och klimatarbetet är ett av den rödgröna regeringens absolut viktigaste områden. Sverige når och överträffar klimat- och energimålen till 2020, visar den kontrollstation som regeringen överlämnat till riksdagen. Regeringen har också höjt ambitionen och ökat takten i omställningen mot lägre klimatutsläpp och mer förnybar energi. Regeringen har också beslutat om en nationell strategi och antagit en vision för klimatanpassning. Detta visar tydligt att den rödgröna regeringen tagit politiken till helt nya nivåer än den tidigare regeringen. Distriktsstyrelsen delar motionärernas åsikt att det är viktigt att anlägga ett konsumtionsperspektiv i miljöarbetet. Många av de faktorer som påverkar miljö och hälsa hänger ihop med våra konsumtions- och produktionsmönster. De varor vi hanterar och många tjänster vi utnyttjar påverkar miljön och även sociala förhållanden i flera led; vid tillverkning, användning, återvinning och avfallshantering. För att lyckas nå våra ambitiösa mål måste verkligen alla vägar prövas. Vi är därför även positiva till och ställer oss bakom förslagen om att driva på för att utsläppsrätterna på sikt skrotas, att ursprungsmärkning av drivmedel införs samt att koldioxidmärkning av mat utreds. Vi ser därför gärna att vår länsriksdagsgrupp arbetar för detta i den socialdemokratiska riksdagsgruppen, även om vi inser att är ett långsiktigt arbete. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att bifalla motionen. Motion M3 Om skyddande av Arktis - Tyresö Arktis och isen Genom åren har det funnits olika definitioner av Arktis. En geografisk definition är de områden som ligger norr om norra polcirkeln 4 och ibland har det varit det område som har arktiskt klimat, dvs. alla årets månader har en genomsnittstemperatur som understiger 10 grader. 5 Arktis kan enkelt sagt beskrivas som det arktiska havet, samt den ismassa som täcker Nordpolen täckte ismassan ungefär 8 miljoner kvadratkilometer. Under ett antal år på 10-talet har nya botten nivåer i hur litet istäcket har blivit slagits, även om istäcket återhämtade sig något under 4 Nilsson, Annika. Världspolitikens Dagsfrågor. Varmare klimat skärper kampen om Arktis framtid. (Stockholm 2011). S Nationalencyklopedin

8 8 (12) Trenden är dock tydlig: istäcket försvinner snabbt. 6 Jämfört med 1980 har en yta som motsvarar upp emot halva USA försvunnit. Fauna och isen Den arktiska faunan är på många sätt unik. Den till synes hårda och karga naturen skapar unika möjligheter för djur och växter under sommarhalvåret, bland annat tack vare tillgång till sol dygnet runt. Arktiska havet är ett av de mest produktiva marinekologiska systemen i världen. En viktig förutsättning för Arktis biodiversitet är just det istäcke som nu är hotat. Istäcket, huserar växter, bland annat alger, samt djur såsom polartorsk. Om polartorsken hotas, hotas också den fisk och fågel som är beroende av polartorsken. Kort sagt hotas växter och djur ovanför, i och under istäcket av dess förändring och förminskning. 7 Olje- och gasexploatering i Arktis och dess konsekvenser En av konsekvenserna av den globala uppvärmningen är som nämnts ovan att den arktiska isens storlek har minskat. Det har också möjliggjort en ökad exploatering av olja och gas, vilken inte tidigare varit möjlig på grund av istäcket. Effekten av oljeborrning i Arktis torde vid ett oljeutsläpp leda till värre konsekvenser än vid utsläpp i andra områden. Orsakerna till detta är dels att området är otillgängligt, dels för att oljan blir trögflytande i det kalla vattnet, vilket också kan leda till att oljan inte kan brännas. 8 Arktiska rådet Det arktiska rådet skapades 1996 som en konsekvens av Ottawa-deklaration, där de åtta länderna som idag ingår i rådet enades om att ett mellanstatligt forum skulle inrättas. 9 Dessa åtta arktiska stater är Danmark, Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige och USA. Dessutom består rådet av sex internationella organisationer som representerar områdets ursprungsbefolkning. 10 Syftet med rådet är att främja samarbete mellan de arktiska staterna. Sedan starten har ordförandeskapet roterat mellan medlemsländerna. En av de viktigaste frågorna på 90-talet när rådet skapades var de höga halterna av miljögifter i växter och djur på Arktis. 11 Idag finns upp emot 80 projekt inom ramen för samarbetet. 12 Enligt Riksrevisionen är Arktiska rådet: ett värdefullt forum för internationella diskussioner och förhandlingar i arktiska frågor, och för att producera vetenskapligt grundad kunskap om utvecklingen i Arktis. 13 I samma granskning konkluderar Riksrevisionen att ett av de förbättringsområden som föreligger inom hela rådet är ett behov av att: CAFF Assessment Series No Life Linked to Ice. A guide to sea-ice-associated biodiversity in this time of rapid change. S Greenpeace. Risker och möjliga konsekvenser av oljeprospektering i Arktis Nilsson. Världspolitikens Dagsfrågor. S Riksrevisionen. Arktiska rådet vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar. RIR2015:8. S Riksrevisionen. Arktiska rådet vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar. RIR2015:8. S. 10.

9 9 (12) förbättra medlemsländernas uppföljning av implementeringen av rådets rekommendationer. Den svenska regeringen har tidigare vidtagit sådana åtgärder men mycket återstår för att kunna ge en överblick över implementeringsläget. 14 För att Arktiska rådet skall fungera finns således ett behov av bättre återkoppling av implementeringen av rådets rekommendationer, samt Trots att granskningen är huvudsakligen positiv är ibland känslan att de stora frågorna, såsom minskningen av istäcket på Arktis eller konsekvenserna av oljeutvinning, inte har blivit en del av de förhandlingar som förs inom rådet. Även om forskning inom dessa områden är av oerhörd vikt kan Arktiska rådet verkligen göra nytta om de stora frågorna också diskuteras där. Under perioden var Sverige ordförande för rådet. På många sätt kan ordförandeskapet ses som en förlorad tid i dessa frågor, då Sverige genom dåvarande utrikesminister Carl Bildt valde att inte driva ett stopp för oljeutvinning, med motiveringen att en sådan prioritering skulle lett till / / betydligt färre resultat 15 Sammanfattning Den minskande ismassan på Arktis har möjliggjort, och kommer troligen i framtiden i ännu högre grad möjliggöra, olje- och gasutvinning i Arktis. Denna verksamhet riskerar dock det unika växt- och djurlivet på Arktis, då ett utsläpp skulle kunna leda till extremt negativa konsekvenser på grund av områdets känsliga art. Även saneringssvårigheter som kyla, otillgänglighet och avstånd kan tänkas bidra till en framtida miljökatastrof. Trots att det med största sannolikhet finns ett behov av olje- och gasutvinning även i framtiden, torde de potentiella konsekvenserna av just denna utvinning i Arktis innebära att olje- och gasutvinning här anses olämplig. Med stöd av ovanstående yrkar Tyresö Arbetarekommun att Stockholms läns partidistrikt: Ställer sig bakom motionen i sin helhet. Verkar för ett upphörande av oljeutvinning på Artis. Skickar motionen till länsriksdagsgruppen. Tyresö Arbetarekommuns medlemsmöte beslutade att anta motionen som sin egen och skicka den till Stockholms Läns partidistrikts ordinarie distriktskongress Marita Bertilsson, protokollförare Mathias Tegnér, ordförande 14 Riksrevisionen. Arktiska rådet vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar. RIR2015:8. S

10 10 (12) Distriktsstyrelsens utlåtande över motion M3 Föredragande: Agneta Karlsson - agnetakarlsson62@gmail.com Motionen vill skydda Arktis mot miljöförstöring genom att verka för ett upphörande av oljeutvinningen. Tyresö arbetarekommun vill vidare att distriktskongressen ställer sig bakom motionen och skickar den till länsriksdagsgruppen. Det är en mycket angelägen fråga motionärerna tar upp - en hel värld påverkas när miljön i Arktis hotas. Arktis fungerar som ett kylskåp för planeten. De enorma vita ytorna av is och snö reflekterar stora delar av solens strålar tillbaka ut i rymden och stabiliserar jordens klimat. Området är hem för miljontals människor, inklusive urfolk, och eko systemen är av global betydelse. Den arktiska miljön och dess öde angår direkt eller indirekt alla. I dag är naturen i Arktis till stor del oskyddad. För bara några årtionden sedan ansågs det inte vara något större problem. Växthuseffekten märktes ännu inte tydligt och vidderna långt uppe i norr var svårtillgängliga. Men precis som motionärerna tar upp så har läget på kort tid försämrats. Snön och isen i Arktis smälter i allt snabbare takt på grund av den globala uppvärmningen. Det ökar tillgängligheten och därmed möjligheterna att exploatera olja, gas, mineraler och fisk i den känsliga miljön. Samtidigt gör den krympande isen att reflexionen av solstrålning avtar och den globala uppvärmningen späs på ytterligare. Konsekvenserna riskerar att bli katastrofala. Det nya globala klimatavtalet från Paris är startskottet för ett kraftigt ökat klimatarbete i alla länder. Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas långt under två grader och att åtgärder ska vidtas för att hålla den under en och en halv grad. För att nå målet behöver ytterligare beslut fattas i det internationella klimatarbetet, inklusive inom det arktiska samarbetet. Den svenska rödgröna regeringen har därför presenterat en stärkt miljöpolitik för Arktis. Som arktiskt land med höga miljöambitioner har Sverige en viktig roll att spela internationellt. Samtidigt som Sverige ställer krav på övriga arktiska länder tar regeringen ansvar på hemmaplan. Regeringens nya strategi som presenterades i slutet av januari i år innefattar fyra strategier: 1. Ett stärkt klimatarbete. Regeringen vill se förstärkta insatser inom Arktiska rådet kring klimat och förnybar energi. 2. Ge rättsligt skydd till känslig natur. Det finns stora brister i skyddet av Arktis värdefulla miljö. Regeringen driver på för att de arktiska länderna ska utveckla ett nätverk av skyddade områden, att havsrättskonventionen ska kompletteras med ett nytt skyddande avtal och att andra beslutsorgan agerar så aktivt som möjligt för att ett skydd ska komma på plats. 3. Förhindra riskerna med oljeborrning. Det är avgörande att ställa krav på oljebolagen, både ekonomiska och säkerhetsmässiga. Sverige vill se robusta regleringar som säkerställer högsta skyddsnivå. Vi vill att endast bolag som kan ta hela kostnaden vid en olycka ska kunna få tillstånd att utvinna olja i Arktis. I praktiken är detta krav som tillsammans kan skydda Arktis från riskerna med oljeborrning. 4. Förhindra överfiske. Regeringen anser att kommersiellt fiske i centrala norra ishavet inte bör tillåtas innan en regional organisation för fiskeriförvaltning finns på plats, som säkerställer att fiske sker på ett hållbart sätt.

11 11 (12) Med rättsligt skydd av känslig natur och tydligare krav på oljeborrning och fiske kan vi skydda naturen i Arktis och därmed förbättra möjligheterna för dagens barn att kunna leva goda liv i framtiden. Detta menar distriktsstyrelsen är väl i linje med vad motionärerna åsyftar. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att att bifalla attsats 3, samt anse att-sats 1 och 2 besvarade. Motion M4 Satsa på trähus och biomassa Lidingö AK Det är en överlevnadsfråga att vi framöver mildrar exploateringen av jordens ändliga naturresurser. Inom bygg- och bostadssektorn kan vi satsa på modern träbyggnadsteknik som baseras på förnybara resurser och på fjärrvärme, helst med solvärme och spillvärme från bland annat elproduktion och för vinterbehovet biomassa som ju kan lagras. Och på vindkraftverk på många fler platser i Sverige. På många befintliga hus kan man bygga solpaneler om man bygger en eller ett par extra våningar och nytt yttertak. Gärna indragna extra våningar så att fasaderna inte behöver ändras så mycket. Många nya bostäder och arbetsplatser behövs ju. Och gärna i centrala lägen där bra kollektivtrafik och annan servis lättare kan ordnas. Frihet och välfärd för alla. Och ekonomin blir bättre om bilberoendet minskar. Jag yrkar att partidistriktet verkar för att - Satsa avsevärt mer på modernt träbyggande - Bygga ut fjärrvärmen - Satsa på utbyggnad och vindkraftverk på lämpliga platser i Sverige - Satsa på solpaneler på många gamla och nya hus Birger Eneroth, Lidingö, Arbetarekommunens yttrande Lidingö arbetarekommun beslutade vid sitt medlemsmöte att anta motionen som sin egen samt sända in den till distriktskongressen 2016.

12 12 (12) Distriktsstyrelsens utlåtande över motion M4 Föredragande: Boel Godner Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att man med medvetna politiska beslut kan vara mer varsam med naturens resurser. Fjärrvärme, solpaneler och vindkraftverk är väl kända sätt att ta vara på naturens egna tillgångar och våra rester. Diskussionerna i både Sverige och övriga världen går precis i den riktning motionären vill. Socialdemokraterna är och behöver i ännu större utsträckning vara en del av klimat- och miljödiskussionerna, gärna i samband med utvecklingsfrågor och frågor som rör vår mat, industrins energibehov, konkurrenskraft, transporter och innovationer. Det händer mycket även om många av oss inte tycker att det går tillräckligt snabbt. Utvecklingen har kommit långt när det gäller nya byggnader till exempel och energiåtgången för uppvärmning har i en del fall kunnat minskas med mer än 50 %. När det gäller ökad byggnation i trä är diskussionen ännu ganska ny men mycket intressant att följa. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att att anse motionen besvarad, samt sända motionen och dess utlåtande till kommunala gruppen.