Prioriterade områden för folkhälsoarbetet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010"

Transkript

1 Folkhälsorådet 1(6) Datum Handläggare Sandra Beletic Prioriterade områden för folkhälsoarbetet Bakgrund Under våren 2009 beslutades det att folkhälsorådet skulle ta fram en arbetsplan för folkhälsoarbete Underlaget för arbetsplanen är en inventering av folkhälsoarbetet och befintlig statistik. Folkhälsoläget En kartläggning av folkhälsoläget i Landskrona sammanställdes En ny kommer att tas fram under Syfte är att ge en kontinuerlig uppdatering för att kunna följa utvecklingen över tid och finna trender i materialet. Rapporten visar på att Landskrona har en hög brottslighetsfrekvens och många invånare, framförallt män, känner sig otrygga i staden. Dessutom har kommunen ett högt antal försörjningsstödstagare samt invånare med låg inkomst, särskilt bland ensamstående och samboende med barn under 18 år. Barnfattigdomsindexen visar en andel på cirka 23 % varav majoriteten är barn med utländsk bakgrund. Därutöver föds det cirka 22 % fler barn med låg födelsevikt jämfört med hela regionen. Inom arbetslivet är bland annat siffran för ohälsotal och förtidspensionärer hög. Gällande dåliga levnadsvanor är det många som röker och har låg fysisk aktivitet. De dåliga levnadsvanorna resulterar i sin tur till att frekvensen av dödlighet i hjärtinfarkter, KOL och lungcancer är väldigt hög i kommunen. Statistik som är framlagd i rapporten ovan baseras bland annat på statistik framställd av Region Skåne. De har under 2009 gett ut rapporterna Hälsoförhållande i Skåne 2008 och Folkhälsoprofiler Det som framgår och som man bör titta närmare på är att den psykiska ohälsan ökar kraftigt bland invånarna. Nationellt sett ligger Landskrona högt. Även känslan av att inte kunna påverka den egna hälsan har ökat och vardagsstressen, framförallt hos män. En av följderna av den ökade vardagsstressen är sömnbesvär som har ökat sedan 2000 men minskat något sedan Gällande levnadsvanor och livsstil kan man se att riskkonsumtionen för alkohol och spel ökar. Även den alkoholrelaterade dödligheten bland kvinnor och flickor har ökat. Tobaksbruket har sammantaget minskat en hel del sedan 2000 men har avstannat sedan Nationellt sett är andelen hög i Landskrona. Samt är andelen för rökande blivande mödrar hög jämfört med övriga Skåne och riket. I undersökningen framgår det även att indikatorn någonsin rökt hasch har en konstant ökning sedan Dessutom ökar andelen personer med fetma och vi äter mindre mängd frukt och grönsaker i jämförelse med Det man också kan utläsa är att män rör sig mycket mindre på fritiden än vad kvinnor gör. Socialt kapital 1 har en stark koppling till god folkhälsa och man kan utläsa en ökning utav indikatorerna lågt socialt deltagande, låg social förankring i bostadsområdet och känslan av osäkerhet i bostadsområdet. En positiv utveckling är att förtroendet för samhällsinstitutioner har ökat och den ekonomiska stressen har minskat. 1 Socialt kapital kan allmänt beskrivas som en resurs som blir tillgänglig genom ett socialt nätverk (Folkhälsoinstitutet (2007) Rapport nr A 2007:05)

2 2(6) I oktober 2009 lanserades rapporten Öppna Jämförelser inom folkhälsoområdet. Det är den första rapporten där man jämför ett antal indikatorer på kommun och landstingsnivå. Syftet är att se vad kommuner och landsting åstadkommer och att stimulera till förbättringsarbete. Rapporten bygger bland annat på data från Region Skånes undersökning Hälsoförhållande i Skåne. Slutsatsen som kan dras utav jämförelsen är att den övervägande delen av siffrorna för Landskrona är nationellt sett genomsnittlig. Arbetsplan Det som framgår utav inventeringen är att det utförs en hel del folkhälsoarbete inom den kommunala verksamheten och de övriga aktörernas verksamhetsområde. De målområden som det görs flest satsningar inom är: 1, 2, 3, 6, 9 och 11. De 11 nationella målområdena: 1. Delaktighet och inflytande i samhället. 2. Ekonomisk och social trygghet. 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet. 5. Sunda och säkra miljöer och produkter. 6. En mer hälsofrämjande och hälso- och sjukvård. 7. Gott skydd mot smittspridning. 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. 9. Ökad fysisk aktivitet. 10. Goda matvanor och säkra livsmedel. 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning. De slutsatser som kan dras utifrån inventeringen kopplat till statistiken är att psykisk ohälsa, ohälsotal, tobak, alkohol och droger, samt fetma och fysisk aktivitet är de problemområden som är mest angelägna att satsa på för förbättrad folkhälsa. Inom dessa områden bedrivs det i dagsläget många aktiviteter, bl.a; rådgivning och stöd till unga och särskilda grupper, antistressprojekt, främjande av sociala aktiviteter, projekt kring att reducera sjukskrivningar, gruppverksamhet och samverkansprojekt kring missbruk, rökavvänjning, fysisk aktivitet på recept, grannsamverkan för motion, drogförebyggande arbete mot ungdomar, antitobaksprojekt m.m. Det görs många insatser men en bredare ansats och starkare förankring av igångsatta processer behövs samt nya tillvägagångssätt. Därmed är de prioriterade områden följande: Familjecentral i Karlslund Psykosocial hälsa Sjukskrivningsproblematik Barn- och ungdomsarbetet kring tobak Strukturuppbyggnad kring alkohol- och drogarbetet Fysisk aktivitet på recept (FaR) Familjecentral i Karlslund I den nationella handlinsplanen för den sociala barn och ungdomsvården, Källan till en chans statens offentliga utredningar SOU 2005:81 betonar man familjecentralers viktiga roll som möjliggör en tvärfacklig samverkan där olika yrkeskategorier arbetar tillsammans runt barnfamiljen. Dåvarande regeringen har även i sin proposition 2004/05:11, Kvalitet i förskolan som antagits av riksdagen uttalat att familjecentraler är en mycket värdefull form av samverkan. En fullt utbyggd familjecentral består av kompetens från mödravård, barnavårdscentral (BVC), socialtjänst och öppen förskolan. Syftet är att samlad kompetens ska ge stöd åt föräldrar och barn. Landskrona stad har idag en verksamhet, Rådstugan, som till stora delar påminner om en fullt utbyggd familjecentral. Den är centralt belägen och blir i samband med byte

3 3(6) av lokaler mer ändamålsenlig för de familjer som besöker den. Dock täcker den inte geografiskt sett de behov som finns i Landskrona. Karlslund är ett område i Landskrona där behovet av stöd till barnfamiljer är stort. Många diskussioner pågår idag om hur man på ett positivt sätt ska kunna möta de som bor i området med fritidssysselsättningar, bra service och stöd för de familjer som behöver det. Tanken med en familjecentral i detta område skulle komma bli en naturlig mötesplats för barnfamiljer och effektivisera arbetet hos berörda aktörer. Aktörerna skulle kunna få en långsiktighet i arbetet med familjer och skapa bättre kännedom om området och dess behov. Möjligheterna till kontinuitet i det totala barn och ungdomsarbetet kan öka om berörda verksamheter kan samplanera i större utsträckning än idag. att i ett första skede initiera en utredning av de förutsättningar som gäller bland aktuella aktörer för en familjecentral i området Karlslund. Psykosocial hälsa Uppväxtförhållanden och sociala- och ekonomiska villkor under uppväxten har betydelse för vår psykosociala hälsa. Likaså kan aktuella levnadsvillkor samt möjligheter till delaktighet och inflytande i skolan eller på arbetsplatsen påverka hälsan. Det finns stora skillnader i psykisk hälsa mellan könen då kvinnor mår sämre än män. Det finns också stora skillnader mellan personer med olika etnisk bakgrund och mellan grupper med olika sociala och ekonomiska förutsättningar. Att förbättra den psykiska hälsan i stort innebär att man på flera nivåer måste arbeta för att förbättra det psykiska välbefinnandet för individer, familjer, organisationer och samhälle. Människor med psykiska problem är överrepresenterade när det gäller användning av tobak, alkohol och andra droger samt att ha problem med övervikt, inaktivitet, svagt nätverk och låg status det vill säga ytterligare riskfaktorer för hälsan. Då man i Folkhälsoprofil 2009 kan se en tydlig ökning vad gäller psykisk ohälsa i Landskrona mellan år bör området prioriteras. Ökningen gäller såväl män/pojkar som kvinnor/flickor och båda grupperna ligger över Skånesnittet. Regionen har mött dessa behov, bland annat, genom att i en särskild Gränsdragningsöverenskommelse ange riktlinjer och klargöra ansvarsförhållanden för omhändertagande av patienter med psykiatriska symtom inom primärvård respektive psykiatrisk specialistsjukvård. Överenskommelsen har lett till förstärkningar inom primärvårdsenheterna vad gäller psykosocial kompetens som socionomer och psykologer. att följa förverkligandet av denna överenskommelse och med detta som utgångspunkt ta initiativ till en kartläggning av såväl regionens, stadens som övriga stödfunktioners förmåga att möta ovan beskrivna behov. Sjukskrivningsproblematik Det finns ett starkt samband mellan den nedsatta psykiska hälsan och ökade sjukskrivningar. De två viktigaste orsakerna till sjukskrivning från arbetet är belastningssjukdomar, som har ett samband med arbetsmiljön, och psykisk ohälsa, där stress i kombination med brist på inflytande har en central roll. Cirka en tredjedel av dem som söker primärvård har psykiska eller psykosociala problem. Speciellt utsatta finns bland ensamstående, arbetslösa, individer med utländsk bakgrund, långvarigt sjukskrivna, lågutbildade och de med låg social och ekonomisk ställning.

4 4(6) Sedan några år tillbaka har ett antal initiativ tagits för att bringa ned ohälsan bland befolkningen och begränsa långtidssjukskrivningarna. Olika metoder prövas för att utveckla en kvalitetssäker, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. Flera av dem har det gemensamt att huvudmännen via en samverkan försöker utveckla processen och effektivisera rehabiliteringen så att en återgång i arbete eller sysselsättning kan ske så snart som möjligt. Tanken är att de parter som har en nyckelroll i sammanhanget ska utveckla såväl samarbete som finansiell samordning och på så sätt undvika att den sjukskrivne bollas mellan skilda myndigheter och vården. Strävan är att åtgärder i samarbete med patienten/klienten kan sättas in snabbt. I Landskrona Svalöv togs ett gemensamt initiativ med Region Skåne och Försäkringskassan. Projektet ska bedrivas under 2009 med avsikt att fullföljas under 2010 (Samverkansöverenskommelse 2009). att följa utvecklingen av ovanstående projekt för att, vid eventuellt positivt utfall, tillsammans med inblandade aktörer aktualisera frågan om en mer permanent, långsiktig organisering av detta arbete. Barn- och ungdomsarbetet kring tobak Rökning är den enskilt största hälsorisken i Sverige och är en av de stora orsakerna till skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Rökningen medför stora kostnader för den enskilda individen i form av ohälsa och minskade ekonomiska resurser. Bland rökarna idag finns en stor andel som lever i en socialt och ekonomiskt utsatt situation. I Landskrona har tobaksbruket sammantaget minskat en hel del sedan 2000 men har avstannat sedan Nationellt sett är andelen hög i Landskrona. Samt är andelen för rökande blivande mödrar hög jämfört med övriga Skåne och riket. Under hösten 2008 uppmärksammades att ett ökat antal ungdomar stod och rökte utanför Dammhagskolan på rasterna. Ett antal aktörer samlades för att planera och genomföra aktiviteter för att motverka denna utveckling. Detta utmynnade i en enkätundersökning och en föreläsning av Non Smoking Generation riktat till elevernas föräldrar på Dammhagskolan. Centrum & Österlyftet har ett nära samarbete med Region Skåne kring folkhälsa. När regionen fick vetskap om tobaksaktiviteterna väcktes en idé om samarbete kring tobaksbruk. Intresset från regionen kom framförallt från Tandvårdsnämndens kansli genom tandläkare Inga-Lill P Bakker. Tandvårdsnämnden såg här ett bra tillfälle att få in tandvården i ett nätverk för att arbeta med folkhälsa i ett vidare perspektiv, vilket man uppfattar inte funnits tidigare. Under året har gruppen från Landskrona haft möten med Regionen och man har tillsammans arbetat med att ta fram ett konkret projekt. Målsättningen är att ha ett projekt på plats med start i början av Processen har dragit ut på tiden av olika anledningar. Dels pga. ändrade förutsättningar från Regionens sida men delvis också pga. att den breda samverkan vi vill uppnå, med många aktörer inblandade, självfallet tar tid. Sandra Beletic, Claes Zachrison och Kimmo Kolehmainen skall innan oktobermånads utgång presentera en konkret projektplan. Från Regionens sida kommer Inga-Lill P Bakker att samordna och delta i utformningen av planen Folkhälsorådets uppdrag att ge stöd och struktur till ovanstående aktörer i arbetet att skapa en samlad strategi för barn- och ungdomsarbetet kring tobak.

5 5(6) Strukturuppbyggnad kring alkohol- och drogarbetet Landskrona stad befinner sig i en region där tillgängligheten av alkohol och droger är stor. Den ökade efterfrågan av droger har visat sig i 2009 års drogvaneundersökning, där ett alltför stort antal ungdomar har provat narkotika i någon utsträckning. Även andra undersökningar indikerar på att riskkonsumtionen för alkohol ökar samt haschrökningen. Dessutom har den alkoholrelaterade dödligheten bland kvinnor och flickor ökat drastiskt. Länsstyrelsen i Skåne arbetar regionalt med dessa frågor genom kommunala samordnare. Med drogvaneundersökningen som ett av flera underlag utarbetas strategier på regional nivå. För den enskilda kommunen och deras arbete är den regionala ansatsen betydelsefull eftersom detta är en frågeställning som är tvärsektoriell både på regional som kommunal nivå. Allt fler utvärderingar visar att effekten av ett preventivt arbete blir bäst genom en bra koordinering av olika insatser. För Landskronas del är det därför viktigt att bli en del i det regionala arbetet samt få en bättre koordinering och styrning av det egna tvärsektoriella arbetet. I dagsläget ingår Vuxenförvaltningen i ett stort samverkansprojekt, SIKTA. Projektet har till syfte att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Detta sker genom att bedriva tvärsektoriellt och gränsöverskridande utvecklingsarbete på samtliga preventionsnivåer. Man vill fokusera insatser och skapa förutsättningar för att kunna följa utveckling och mäta resultat. Detta arbete är en viktig del av helheten. Men inom det lokala arbetet behövs en bättre och tydligare struktur på samordning. Arbetet är idag utspritt på flera förvaltningar/verksamheter. Till följd av ovanstående har Landskrona möjlighet att vidareutveckla det totala alkohol- och drogförebyggande arbetet genom ett initialt stöd av Länsstyrelsen. De skriver i sina direktiv att de vid fördelning av bidraget kommer att prioritera kommuner där det finns en vilja, beredskap och en tydlig och väl förankrad plan för förbättring och långsiktig inriktning av det alkohol- och drogförebyggande arbetet. att ta fram ett beslutsunderlag för en ansökan till Länsstyrelsen genom att förtydliga Landskrona stad förutsättningar och behov. att aktivt stötta pågående utvecklingsarbete som bedrivs inom SIKTA. Fysisk aktivitet på recept Fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor för livsstilsrelaterade sjukdomar. Exempel på dessa sjukdomar är diabetes typ II, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar. Bland befolkningen i stort utgör inaktivitet den viktigaste riskfaktorn, men är också en av de faktorer som har den största förändringspotentialen. Att öka fysisk aktivitet är av stor vikt för både den enskilde och samhället i stort. Genom goda matvanor, tillräckligt med fysisk aktivitet och rökstopp skulle vi kunna förebygga 90 % av diabetes typ II, 80 % av hjärt- och kärlsjukdom och 30 % av all cancer. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en arbetsform som i ett förebyggande och behandlande syfte ska stödja patienten till en mer fysiskt aktiv livsstil. I Skåne har man utarbetat en Skånemodell med målet att det ska bli en etablerad arbetsmetod. Tanken är att receptet ska ha en pedagogisk motiverande funktion på patienten för att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Nyttan av ökad fysisk aktivitet handlar inte enbart om att uppnå positiva medicinska effekter utan även om ett ökat självförtroende genom t.ex. ömsesidig uppmuntran, stöd, möjligen nyfunna vänner och en bättre livskvalitet.

6 6(6) År 2008 genomförde Fritids- och Kulturförvaltningen, Primärvården, Korpen och Kraftsportklubben ett försöksprojekt. Denna försöksverksamhet kommer under hösten 2009 att utvärderas. Den ska ligga till grund för det fortsatta arbetet och användas till att förbättra arbetsmetoden. Målen är att hitta fler samarbetspartners, öka utbudet av fysisk aktivitet, öka antalet deltagare som får receptet och att deltagarna ska fortsätta att vara fysiskt aktiva efter receptperioden. att skapa struktur och tydlighet i FaR-arbetet, samt få en bättre och starkare förankring hos alla engagerade.

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Vision för Essunga kommun: Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat

Läs mer

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 SAMMANFATTNING Detta är Örkelljunga kommuns första sammanställda rapport över folkhälsoläget i kommunen. För att få en övergripande bild över folkhälsoläget i

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT 2011-2014 Erfarenheter och insatser Trysil 7 september 2011 Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson, Barnoch

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014 Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 72 786 90-94 72 432 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 30 534 90-94 30 496 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 776 90-94 13 009 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 815 90-94 9 968 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 1 177 90-94 1 339 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 332 90-94 43 913 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Es Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 51 093 90-94 50 972 141 883 90-94 141 829 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer