Eugenik - i går, i dag och i övermorgon

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eugenik - i går, i dag och i övermorgon"

Transkript

1 Eugenik - i går, i dag och i övermorgon Av Torbjörn Tännsjö Vill vi moraliskt bedöma historiska personer bör vi göra delar av deras föreställningsvärld till vår. Vi bör fråga oss: om vi hade delat de föreställningar om världen, som de var berättigade att omfatta, och om vi varit i deras situation, hur skulle vi då ha handlat? Tänk på den inkvisitor, som beskrivits på följande vis. Han ligger på sitt yttersta. Han reflekterar över det liv som just passerat. Han är på det hela taget nöjd med sitt liv. Det är bara en sak han ångrar. Men detta är något förfärligt. Vid ett tillfälle var han försumlig i sin gärning. Han lät på grund av ren och skär blödighet bli att tortera ett barn. En kort stund led han av moralisk svaghet. Nu tänker han att barnets själ, på grund av hans försumlighet, har gått förlorad. Detta är i sanning ohyggligt. Felet är hans och ingen annans. Han kan inte förlåta sig själv. Kan vi förstå honom? 1 Det viktiga här är förstås om vi kan dela hans föreställning om himmel och helvete. Vore vi berättigade i att dela den är vi nog också beredda att tänka att det var fel att inte tortera det där barnet den där gången. Och vi måste medge att det i så fall inte var något litet fel. Det var förfärligt. Kan man vara berättigad i tron på himmel och helvete? Knappast i dag. Men kanske i en medeltida inkvisitors föreställningsvärld. Jag är osäker. Men visst finns det människor som, trots att de brukat sin kognitiva förmåga till det yttersta, kan ha levt i en så olycklig situation att de utan egen förskyllan kommit att tro på det den religion inkvisitorn tar för given. Men då är vi nog också benägna att förstå deras handlingar, hur avskyvärda den än kan förefalla då de betraktas från dagens utgångspunkt. Dessa individer handlade fel, men det var försvarligt av dem att göra så. Vi har inte några skäl att klandra dem. Om vi varit i deras situation och haft kraften att göra det, så skulle vi ha handlat som de gjorde. Vi skulle t.o.m. ha torterat ett oskyldigt barn, för att rädda dess odödliga själ. Och i den mån vi misslyckades skulle vi beklaga det och skylla på vår egen oförsvarliga blödighet. På samma sätt bör vi tänka kring gårdagens eugenik. Vi bör sortera mellan föreställningar som dess utövare kan ha varit berättigade att hysa och sådana de inte varit berättigade att hysa. Och vi bör försöka förstå hur vi, om vi hade delat deras berättigade föreställning om världen, själva skulle ha handlat. Vi ska döma dem i ljuset av vad de rimligen trodde, inte i ljuset av vad vi i dag vet. Gårdagens eugenik I gårdagens eugeniska rörelse ingick olika politiska föreställningar; vissa av dess utövare var högerinriktade, andra vänsterinriktade. Detta bör vi försöka tänka bort då vi bedömer själva eugeniken, det politiska rör inte sakens kärna. Andra föreställningar var av mera naturvetenskaplig karaktär, vissa tydligt fördomsfulla och felaktiga, andra lika felaktiga, men sådana att det var förnuftigt att den gången omfatta dem. 1 Jag har någon gång läst om denna episod, men minns inte längre källan. Jag hoppas någon läsare kan hjälpa mig till en korrekt referens (och därmed till en korrekt återgivning av episoden). 1

2 Här tror jag vi kan våga oss på en viss förenkling. Det fanns två tydliga stråk i den gamla eugeniska rörelsen, ett illa grundat och ett mera välgrundat (fast, skulle det visa sig, också felaktigt). Det illa grundade förhållningssättet handlade om klassifikationen av människor i olika "raser" och i klassifikationen av dessa olika raser som över- och underlägsna varandra. Detta förhållningssätt hade inget stöd ens i den tidens vetenskap och det var ofta något som den tidens biologiskt skolade personer tillägnade sig av politiska, taktiska skäl. Ofta nog gav de endast en läpparnas bekännelse till det. Alfred Ploetz, den tyske nestorn inom den eugeniska rörelsen, var t.ex. mer än villig att anamma den nazistiska antisemitismen, men inte av övertygelse, utan för att den gav honom en plats i samhället och därmed en möjlighet att verka också för de eugeniska föreställningar han hade som var välgrundade. Vi bör fördöma Ploetz för denna hans kompromiss med nazismen. I denna var han inte bättre än filosofen Heidegger, som valde att göra samma slags karriär genom medlemskap i NSDAP. Men detta rör egentligen inte kärnan i den eugeniska teoribildningen. Det bättre grundade synsättet, själva kärnan i den eugeniska teoribildningen, som också omfattades av t.ex. Ploetz, hade inget med mänskliga raser att göra. Det var i stället en uppfattning om att den mänskliga arten (eller "rasen", som man ofta uttryckte det) som sådan hotades av undergång. Eller, i en mildare variant, att den mänskliga civilisationen åtminstone var i fara. Risken var att det moderna välfärdssamhället, där alla människor överlevde, oavsett om de bar på anlag för allvarliga sjukdomar, skulle bidra till ett negativt selektionstryck. Den mänskliga arten skulle degenerera, på ungefär samma sätt som vissa i dag tror att den svenska vargstammen p.g.a. inavel hotas av undergång. Olika anlag för sjukdomar och svagheter skulle spridas i den mänskliga genpoolen då "kampen för tillvaron" sattes ur spel. Till sist hotades alltså mänsklighetens eller den mänskliga civilisationens överlevnad. Detta resonemang har visat sig mycket överdrivet; det var grundat på felaktiga föreställningar, framför allt på en bristande förståelse av hur vanligt det är med recessiva anlag för allvarliga sjukdomar. Vi bär var och en av oss på många sådana (vart och ett mycket ovanligt). Detta kände man inte till. Det är inte möjligt att eliminera dem ur den mänskliga genpoolen genom t.ex. tvångssterilisering. Det följer av hur vitt spridda de är. Men de utgör å andra sidan inget sådant hot, som man trodde inom den klassiska eugeniska rörelsen. De utgör åtminstone inget hot mot genpoolen som sådan så länge vi undviker extrem inavel utan endast mot enskilda individer i enskilda fall. Det är t.o.m. rimligt att tänka sig att det är bra att dessa anlag finns spridda i den mänskliga genpoolen, då det innebär att individer som har dessa anlag i enkel uppsättning, utan att det leder till sjukdom, har någon fördel av dem. Allt detta är alltså ny kunskap. Låt oss emellertid för ett ögonblick glömma den. Anta i stället att den då rådande föreställningen hade varit riktig. Anta att den mänskliga arten verkligen hade hotats av undergång, om inget gjordes åt saken. Eller anta åtminstone att den mänskliga civilisationen var hotad. Anta vidare att du varit övertygad om detta. Då du mötte kritik mot din uppfattning var du snar att avvisa den. Du avvisade den då du insåg att den byggde på ideologiska föreställningar. Då du kritiserades för din oro av vänsterradikaler kunde du lätt avvisa deras kritik, så snart du förstod att den bottnade i en ideologisk tro på Lysenkos förkastande av darwinismen. När konservativa kritiserade dig var det lika lätt att avfärda deras kritik, då den byggde på religiös fundamentalism. När du hävdade att mänskligheten eller den mänskliga civilisationen var i fara kände du dig att du hade stöd i allt vad som meddelades hem ifrån forskningsfronten. Vad slags tvångsåtgärder skulle du då ha funnit motiverade, för att 2

3 avvärja faran? Jag tror många av oss skulle vara beredda att gå så långt vi trodde att det behövdes, för att uppnå målet: mänsklighetens eller den mänskliga civilisationens räddning. Behövdes det inskränkningar i den reproduktiva friheten hade vi accepterat sådana. Det som just skisserats är ett rent tankeexperiment. Då vi funderat färdigt över det, kan vi tryggt lägga det åt sidan. Hotet var inte reellt. Vi behöver inte bekymra oss om den mänskliga genpoolen. Den klarade sig då och den klarar sig också i vår tid. Detta avgör emellertid inte frågan om eugenikens plats i vårt samhälle. Det finns moderna versioner av den gamla eugeniken. Hur ska vi förhålla oss till dem? I våra dagar är det gängse motivet för eugeniska åtgärder omsorg om individen. Jag tänker här på sådant som fosterdiagnostik och selektiv abort (genom tekniker som utvecklats sedan 1970-talet i vårt land), preimplantatorisk genetisk diagnostik (då flera ägg befruktas utanför livmodern, analyseras, och där ett av dem väljs ut och återförs till livmodern för att utvecklas till ett barn, något som skett sedan 1990-talet i vårt land) och, i spekulationer om framtiden, genmanipulation med effekter som går i arv (som syftar till förbättring av oss människor eller rent av till att ersätta oss med något bättre, en transhuman övermänniska). Det finns idag olika tekniker som möjliggör för föräldrar att "välja barn". Dessa tekniker är också stadda i hastig utveckling. Är detta av godo? Eller kan det ligga något farligt eller problematiskt i detta? Finns här något som påminner om gamla onda tider? Jag tror att dessa tekniker som sådana är moraliskt neutrala och att det finns användningar av dem som är av godo. Här finns emellertid också problematiska aspekter, som vi också måste hantera. Det gäller att göra rätt slags bruk av teknikerna, för att vi ska kunna tillgodogöra oss deras positiva potential och undvika skador och hot. Dagens eugenik Det är alltså vanligt i dagens samhälle att föräldrar tar reda på om deras väntade barn har anlag för olika sjukdomar och egenskaper. Ja, i vissa landsting i vårt land erbjuds alla att genomföra en enkel preliminär fosterdiagnostik, som utvisar om man löper ökad risk att få ett barn med kromosomförändringar. Oftast väljer de föräldrar, som visat sig tillhöra en "riskgrupp", att gå vidare till en regelrätt fosterdiagnostik. Om denna utvisar att det barn de väntar har en kromosomförändring är de vanligt att de väljer abort, för att undvika att få just detta barn. Är detta problematiskt? Blir någon lidande av det? Utgör denna praxis ett hot mot någon? Skulle den kunna utgöra ett hot, om den utformades fel? Man kunde tycka att dessa aborter, just för att de är aborter, är moraliskt problematiska. Abortetiken reser komplicerade frågor som inte kan avhandlas i det här sammanhanget. Själv menar jag att aborten som sådan är moraliskt oskyldig. Många tycks dela min uppfattning (det utförs nära fyrtio tusen aborter om året i vårt land). Men också om aborten i sig vore problematisk, och om det av det skälet skulle vara problematiskt att välja barn genom selektiv abort, kan man notera att den medicinska tekniken utvecklas på ett sätt som gör att eugeniken blir mer och mer oberoende av abortingreppet. Vid den preimplantatoriska genetiska diagnostiken väljer man som beskrivits ovan ett befruktat embryo framför andra, efter genetisk diagnostik av vart och ett av dem. Det går att träffa ett positivt val av det slags barn man vill ha, utan någon abort. Jag lämnar hur som helst i fortsättningen aborten utanför mitt resonemang. Frågan är i stället 3

4 om själva valet av barn, utan vissa anlag för sjukdomar och egenskaper, i sig är problematiskt. Kan ett sådant val vara skadligt för någon? Om samhället framtvingar ett sådant val är det förstås problematiskt. Om samhället fråntar oss vår reproduktiva frihet, vare sig det sker på så vis att vissa förhindras från att sätta barn till världen (som skedde genom forna tiders tvångssteriliseringar) eller på så vis att vi tvingas bruka medicinska tekniker som vi inte gillar, skapar det obehag och lidande. Men så går det inte till i vårt samhälle. I stort sett tycks vi ha lärt oss läxan från det förgångna. Vi hindrar i stort sett ingen från att sätta barn till världen och eugenikens tekniker för val av barn är något föräldrar är fria att använda eller inte använda så som de önskar. Här föreligger inget tvång. Men utgör inte en praxis, också där föräldrar själva fritt väljer bort barn med anlag för vissa egenskaper, ett hot mot individer, som lever med dessa egenskaper? Om föräldrar väljer att abortera foster med Downs syndrom, vilket är den överlägset vanligaste grunden för selektiv abort, innebär det inte ett hot mot individer som lever med Downs syndrom? Nej, jag tror inte det. Den stora risken ligger i vart fall inte i det fria valet, och i de val som faktiskt sker, utan i om samhället skulle välja att framtvinga sådana val. Då skulle samhället verkligen sända en signal om att individer med Downs syndrom inte är önskvärda. Det individuella beslutet att inte sätta barn till världen med Downs syndrom behöver inte bygga på någon som helst fördom mot människor med Downs syndrom. Jag är personligen av den filosofiska övertygelsen att en individ med Downs syndrom normalt lever ett lika bra liv som det jag lever. Ändå skulle jag tveka att skaffa barn med Downs syndrom. Detta har inget med hur jag uppfattar deras livskvalitet som sådan att göra. Jag skulle emellertid tänka att de är skyddslösa och att de lätt kan råka illa ut, särskilt då jag själv är borta. Vem vet hur samhället ser ut då? För att de ska leva lika bra liv som det jag lever förutsätts ju att det finns ett fungerande socialt skyddsnät. Samhället har utvecklats positivt i detta hänseende de sista femtio åren, men just nu känner jag mig inte övertygad om att denna positiva utveckling ska fortsätta. Jag skulle inte vilja sätta ett barn till världen som på detta sätt är beroende av en fortsatt positiv samhällsutveckling, en utveckling som kan komma av sig. Det viktiga är alltså inte individens val utan att samhället är neutralt ifråga om val som dessa. Fullständig neutralitet förutsätter att individen får göra de val hon vill. Det ska t.ex. vara tillåtet att välja kön på sina barn. Förbjuder man val av kön med hänvisning till att det ena könet inte är mera värt än det andra, och tillåter man samtidigt val av normalbegåvade barn framför barn med Downs syndrom, sänder man en obehaglig signal. Personer med Downs syndrom är ett problem. I huvudsak är jag nöjd med lagstiftningen i vårt land på det här området. Vår reproduktiva frihet respekteras av staten. Det finns emellertid en del oroande tendenser i tiden, både i det att det nu utvecklas tekniker för fosterdiagnostik, som ensidigt inriktas mot Downs syndrom, och i det att man ofta hör politiker tala om att man bör frånta föräldrar rätten att välja t.ex. kön på de barn de väntar. Jämfört med vårt stormiga förflutna med tvångssterilisering i massomfattning är detta emellertid krusningar på ytan. Eugenik i en nära framtid Den eugenik, som utövas i vår samtid, men hjälp av fosterdiagnostik och selektiv abort, och i växande utsträckning med hjälp av preimplantatorisk genetisk diagnostik, leder till att färre och färre barn föds med Downs syndrom och att ovanliga svåra monogent nedärvda sjukdomar, 4

5 såsom Huntingtons sjukdom, Cystisk fibros och liknande, undviks i enskilda fall. Den medicinska utvecklingen går emellertid snabbt och det är inte uteslutet att man inom några årtionden kommer att finna att det är möjligt att göra mera hisnande val av egenskaper hos de barn man sätter till världen. Låt oss försöka hålla vår fantasi i strama tyglar men ändå spekulera över framtiden. Låt oss hålla oss till sådant som framstår som högst sannolikt. Jag tänker på val av anlag för egenskaper, som visserligen inte är nedärvda genom en enkel mutation i en enda gen, utan som ärvs i mer komplicerade mönster, men där vi ändå lär oss att identifiera dessa. Det finns en rad egenskaper, som rimligen har en genetisk komponent, vilka är sådana att det är fördelaktigt för individen att slippa dem åtminstone i det slags samhälle där vi lever. Jag tänker på egenskaper som låg intelligens (utan att det medför ett förståndshandikapp, som gör att man är berättigad till särskild omsorg), dyslexi, ADHD samt svårigheter att leva sig in i hur andra människor tänker (empatistörningar). Anta att vi kunde göra det möjligt för presumtiva föräldrar att med vad vi kan kalla eugeniska metoder se till så att deras barn saknade dessa egenskaper. De skulle, om de ville, kunna försäkra sig om att de barn de satte till världen var normalbegåvade, utan läs- och skrivsvårigheter, inte led av ADHD eller empatistörningar. Vore detta något bra eller dåligt? Hur ska man tänka att dessa medel skulle komma att användas? Jag misstänker att om bruket av teknikerna framstod som säkert, skulle nära nog alla som planerat satte barn till världen använda dem. Vem skulle kunna ta ansvaret för att sätta barn till världen med dessa problem, om det var möjligt att undvika dem? Resultatet skulle bli vad man kunde kalla ökad biologisk jämlikhet (i de här nämnda avseendena). Vore en sådan biologisk jämlikhet bra eller dålig? Jag tror ingen av de uppräknade egenskaperna är sådan att den som sådan gör att en individ måste leva att dåligt liv. Det är emellertid klart att i vårt konkurrensinriktade samhälle får man ofta problem, om man uppvisar dessa egenskaper. Man löper t.ex. ökad risk att hamna i brottslighet och i fängelse, om man har dessa egenskaper, än om man saknar dem. Det hänger bland annat samman med hur man bemöts av föräldrar (fosterföräldrar), lärare och klasskamrater. Det innebär alltså inte att dessa egenskaper som sådana disponerar för ett dåligt liv. I ett samhälle där ingen kan läsa är ju t.ex. dyslexi knappast något problem. För en person som är kung i ett land som vårt är det inte heller något problem. På en sådan person ställs ju inga intellektuella krav. Men på de flesta som måste klara sig på egen hand i vårt arbetsliv är det ett problem att vara dyslektiker. Den som inte kan läsa en manual/arbetsbeskrivning och handla på basis av den är utesluten från många typer av anställningar. Den som inte kan fylla i blanketter får problem med sin relation till olika myndigheter. Den som inte kan fokusera på en arbetsuppgift under ett antal timmar i sträck, den som inte förstår andras reaktioner i kafferummet, får problem att få eller behålla en anställning. Också om man hamnar i en kriminell karriär skadas man av dessa egenskaper. Risken att man ska åka fast ökar, risken att man ska bli illa behandlat i fängelset är en möjlighet som materialiseras i många fall, då man inte förstår att samverka med andra. Jag tror allt detta talar för att det vore bra, om en framtida eugenik kunde hjälpa oss till ökad biologisk jämlikhet. En invändning som osökt inställer sig är emellertid denna. Om det inte är dessa egenskaper som sådana, som ger upphov till ett dåligt liv, utan bemötandet av människor med dessas egenskaper, borde man inte i så fall ändra detta bemötande? Borde man inte i grunden ändra samhället? Borde man inte i synnerhet göra upp med den hårda 5

6 konkurrensmentaliteten, som råder i vårt samhälle? Borde man inte bryta utvecklingen mot meritokrati? Allt detta är rimligt. Tanken att man i stället ska ändra på samhället är emellertid inte rimlig. Det är inte säkert att detta kommer att lyckas. Då bör föräldrar i det individuella fallet få en möjlighet att se till sina barns bästa. Detta kan rimligen inte vara något som försvårar en samhällsutveckling mot ökad tolerans. Jag föreställer mig att det i själva verket är enklare att utveckla samhället mot större tolerans och mindre hård konkurrens om människor, rent biologiskt, faktiskt är mera lika. Det är moraliskt orimligt att ge vissa människor högre lön bara för att de är mer begåvade än andra (det är ju inte något de själva har åstadkommit), men det är faktiskt något som sker och även något som förefaller ha hög acceptans i samhället. Så här skriver t.ex. Francis Fukuyama om saken, i en bok som andas oro över den moderna eugeniken: De flesta människor godtar det faktum att en Mozart, eller en Einstein, eller en Michael Jordan har talanger och förmågor som de saknar, och att de får erkännande och även ekonomisk kompensation för vad de åstadkommer med dessa talanger.. (Francis Fukuyama, Our Posthuman Future. Consequences of the Biotechnology Revolution, New York: Picador, 2002, s. 149, min översättning) Detta är förvisso sant om än sorgligt. Men om vi visste att vi alla var ungefär lika högt begåvade skulle vi inte kunna motivera status- och inkomstskillnader på det viset. Det skulle helt enkelt bli svårare att upprätthålla klass- och konkurrenssamhället. Vi bör med andra ord se positivt på eugeniken i vår nära framtid; den kan göra samhället bättre för oss alla, förutsatt att vi hanterar den på ett förnuftigt sätt. Och en förnuftig hantering av den innebär att den används för att utplåna skillnader i kognitiva hänseenden (begåvning, läs- och skrivförmåga, koncentrationsförmåga och förmåga till inlevelse med andra). Och det är väl klart att skillnaderna ska utplånas på så vis att de som är sämst lottade erbjuds en möjlighet att förbättra sina biologiska förutsättningar. Samtidigt är det viktigt att vår reproduktiva frihet inte ifrågasätts av staten (våra politiker). Eugenikens framtid Hur ska man då se på eugeniken på lång sikt. Det är här Francis Fukuyama har uttryckt sin oro. Han fruktar helt enkelt för mänsklighetens fortsatta existens (ungefär som Ploetz och andra gjorde på den gamla onda tiden). Här är undergångsvisionen emellertid annorlunda till sin karaktär. Det handlar visserligen om att den mänskliga arten ska gå under, men inte för att bara försvinna, utan för att lämna något annat efter sig: supermänniskan (den transhumana varelsen), som är överlägsen de rikast begåvade av människor. Hur ska vi se på denna möjlighet? Vore det förskräckligt om det i stället för oss människor levde en annan art på vårt klot (och i vårt närområde i rymden), vars medlemmar var klokare, starkare, snabbare, mera nöjd med livet, och långt mera seglivad än vi? Detta är inte någon ny tanke. Man behöver bara läsa Homeros för att förstå att den alltid varit med oss människor. I antikens Grekland kunde man aldrig vara säker. Om man mötte en människa som var ovanligt stor, vacker och klok, måste man misstänka att det antingen var en förklädd gud, eller en halvgud. Det är väl just halvgudarna, som motsvarar vår tids 6

7 föreställningar om den transhumana varelsen. Tänk på Odysseus då han hålls fången av Kalypso. Kalypso är en halvgud (hon är dotter till Atlas). Hon vill ha Odysseus för evigt och lockar honom därför med evigt liv och evig ungdom. Hon är större (det var tydligen viktigt), vackrare och sexuellt mer förfaren än Odysseus hustru Penelope. Hon var i sanning en transhuman varelse av ungefär det slag som är centrum för dagens spekulationer om övermänniskan. Ändå tackar Odysseus nej till hennes erbjudande. Och med Pallas Atenas hjälp tar han sig bort från hennes ö. Varför? Det handlar inte om någon längtan hem till hustrun Penelope. Någon romantisk kärlek existerar inte i Homeros föreställningsvärld. Familjerna bildades och ombildades av praktiska skäl. Sexuellt njöt man av den som stod till buds. Individen var utbytbar. Odysseus längtade inte efter Penelope, han ville helt enkelt hem, han vill tillbaka till sin ö, sitt hushåll, sina anförvanter, för att runda av sitt liv, för att dö. Han hade gripits av ren och skär leda. Gjorde han rätt? Ja, han gjorde rätt. Jag misstänker emellertid att få kommer att i en framtid göra det val han gjorde. De flesta kommer att klamra sig fast vid livet med näbbar och klor. Kan de också få evig ungdom är saken klar. Ändå kommer de inte att kunna njuta av livet, så som nya generationer, om de fått födas (nu får de inte plats) hade gjort. Också vår mänskliga civilisation är hotad. Vetenskaplig och konstnärlig kreativitet kommer att avta. För allas vårt bästa borde var och en släppa taget. Men människans individuella egoism hindrar henne från att gör just det. Vi är rädda för att dö. Temat om evigt liv och evig ungdom d.v.s. om transhumanismen, återkommer ständigt i litteraturen. Tänk på t.ex. Atterboms Lycksalighens ö eller på Janacecs opera Metropolisfallet. Skalderna tycks tro att vi ska säga nej till erbjudandet om evigt liv och evig ungdom, då det verkligen gäller. Jag tror de tar miste. Vi kommer att säga ja. Men detta ja är uttryck för galenskap. Det är uttryck för en kollektiv galenskap. Jag tror tyvärr att vi här har identifierat det allvarligaste problemet med transhumanismen. Jag skriver "tyvärr" då problemet är det olösligt. Vi behöver inte bli klokare, större, starkare eller ens snabbare för att leva ett gott liv. Ändå kommer vi att skaffa våra barn dessa egenskaper, då det blir möjligt, t.o.m. om det innebär att våra barn inte längre korrekt kan karaktäriseras som människor av vår egen sort, utan måste ses som transhumana övermänniskor. Detta kan framstå som onödigt. Det är å andra sidan oskyldigt. Det är inget fel att ha dessa egenskaper. De berövar inte livet dess mening. Livsförlängning däremot, också om den innebör evig ungdom, är inte oskyldig. Den är inte ett onödigt men väl ett oundvikligt ont, som väntar dem som ska ta över efter oss. 7

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 Bokförlaget thales svar till bauhn & demirbag-sten Torbjörn Tännsjö i vårt forskningsprojekt kring hedersrelaterat våld, och de problem sådant ger upphov

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales bör vi moraliskt förbättra människan? Torbjörn Tännsjö i olika debatter sedan början av 1990-talet har jag hävdat att människor bör

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Att få barn: HDBuzz s reportage om olika fertilitetstekniker som kan hjälpa

Läs mer

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron Tankar om Foto: Bengt Nilsson Döden Sorgen Den kristna tron Sorgen - en process att ta fasta på. Något av det mest smärtsamma och svåra en människa går igenom är förlusten av en nära anhörig. Speciellt

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak.

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak. På följande sidor presenteras AMBs värdegrunder och lite tankar kring dessa. Dessa värdegrunder genomsyrar hela skolan och kommuniceras på en mängd olika sätt varje vecka under samtliga tre skolår. 1.

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Kenneth Isaiahs Crystal

Kenneth Isaiahs Crystal diskussionsunderlag Kenneth har genomgått en lång och kostsam resa för att få bli förälder. Han har kalkylerat med tre möjligheter för att förverkliga sin längtan; att adoptera, att skaffa barn med ett

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Jag tror att varje enskild dimension i denna lilla värld har sin egen fastlåsta stereotyp.

Jag tror att varje enskild dimension i denna lilla värld har sin egen fastlåsta stereotyp. Produkter av verkligheten, människan ver.2.0 Samlaren och Jägaren är död. Filosofen Vetenskaparen Fascisten är född. Min egen analys av oss människor, av idag, år 2010 Den vise Filosofens sten ett problem

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Apostladagen, 8/6 Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Dagens tema är sänd mig. Dagens text, som vi strax ska läsa, handlar bland annat om själva grunden

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

Den siste Adam och frågan om arvsynd

Den siste Adam och frågan om arvsynd Den siste Adam och frågan om arvsynd Talar det Nya testamentet om arvsynd när det berättar om den förste och den siste Adam? Nedan följer ett studium av Bibeln utifrån denna frågeställning och möjliga

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda. Hur skiljer sig Buddha från hinduismen? Buddha trodde inte på någon gud, Buddha är ateist. Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle ta över kungariket. Hans pappa försökte skydda honom

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa Högkänslighet Comfort Zone, november 2010 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper INDISKA BERÄTTELSER DEL 10 KARMAN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper Indiska Berättelser

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

MAD MEN MANAGEMENT MMM

MAD MEN MANAGEMENT MMM MAD MEN MANAGEMENT MMM av Paula Liukkonen Alla människor och i synnerhet de som arbetar i akademier är jämlika men somliga människor i akademin är mera jämlika än andra. Fritt efter Georg Orwells Animal

Läs mer

Han går aldrig förbi dig! Av: Johannes Djerf

Han går aldrig förbi dig! Av: Johannes Djerf Han går aldrig förbi dig! Av: Johannes Djerf Var är Gud någonstans? Jag tror att Maria många gånger hade funderat på om inte Gud hade gått förbi henne. Hon försökte så gott hon kunde leva nära det som

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM!

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! 1. FRÅGA Vad innebär rasism? A C D Nedvärdering av människovärdet Storhetsvansinne Eremitnatur Stor egenkärlek 1. SVAR A Nedvärdering av människovärdet

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Den rytande mannen & Bittertanten

Den rytande mannen & Bittertanten Den rytande mannen & Bittertanten Osäkerhet och dålig självkänsla kan ta sig olika uttryck. För att den rytande mannen ska känna sig lugn och trygg måste saker och ting ske på hans sätt. Han har en väldigt

Läs mer

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar om etiska fonder och smutsiga pengar Joakim Sandberg, doktorand i praktisk filosofi Under de senaste åren har allt fler organisationer och finansinstitut börjat intressera sig för etiska frågor i samband

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Avklätt inpå bara skinnet om kaos, kamp och kärlek i diagnosernas dimma. Asperger möter ADHD i en turbulent men läkande passion.

Avklätt inpå bara skinnet om kaos, kamp och kärlek i diagnosernas dimma. Asperger möter ADHD i en turbulent men läkande passion. Avklätt inpå bara skinnet om kaos, kamp och kärlek i diagnosernas dimma. Asperger möter ADHD i en turbulent men läkande passion. Unni Drougge HALVHALT Om att försöka leva ett normalt liv med diagnoserna

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Topplista för UR access

Topplista för UR access Topplista för UR access Detta dokument redovisar de 10 (25) program som spelats upp flest gånger under respektive månad (år). Uppgifterna inkluderar samtliga lärosäten som ingår i den gemensamma mediaservern.

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Argumentationsanalys - övningar

Argumentationsanalys - övningar Argumentationsanalys - övningar 1. En vanlig tanke är att man aldrig avsiktligt får ta livet av någon. Trots det goda i denna tankegång så bör dödshjälp eller eutanasi legaliseras. Praktiserad under kontrollerade

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer