Eugenik - i går, i dag och i övermorgon

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eugenik - i går, i dag och i övermorgon"

Transkript

1 Eugenik - i går, i dag och i övermorgon Av Torbjörn Tännsjö Vill vi moraliskt bedöma historiska personer bör vi göra delar av deras föreställningsvärld till vår. Vi bör fråga oss: om vi hade delat de föreställningar om världen, som de var berättigade att omfatta, och om vi varit i deras situation, hur skulle vi då ha handlat? Tänk på den inkvisitor, som beskrivits på följande vis. Han ligger på sitt yttersta. Han reflekterar över det liv som just passerat. Han är på det hela taget nöjd med sitt liv. Det är bara en sak han ångrar. Men detta är något förfärligt. Vid ett tillfälle var han försumlig i sin gärning. Han lät på grund av ren och skär blödighet bli att tortera ett barn. En kort stund led han av moralisk svaghet. Nu tänker han att barnets själ, på grund av hans försumlighet, har gått förlorad. Detta är i sanning ohyggligt. Felet är hans och ingen annans. Han kan inte förlåta sig själv. Kan vi förstå honom? 1 Det viktiga här är förstås om vi kan dela hans föreställning om himmel och helvete. Vore vi berättigade i att dela den är vi nog också beredda att tänka att det var fel att inte tortera det där barnet den där gången. Och vi måste medge att det i så fall inte var något litet fel. Det var förfärligt. Kan man vara berättigad i tron på himmel och helvete? Knappast i dag. Men kanske i en medeltida inkvisitors föreställningsvärld. Jag är osäker. Men visst finns det människor som, trots att de brukat sin kognitiva förmåga till det yttersta, kan ha levt i en så olycklig situation att de utan egen förskyllan kommit att tro på det den religion inkvisitorn tar för given. Men då är vi nog också benägna att förstå deras handlingar, hur avskyvärda den än kan förefalla då de betraktas från dagens utgångspunkt. Dessa individer handlade fel, men det var försvarligt av dem att göra så. Vi har inte några skäl att klandra dem. Om vi varit i deras situation och haft kraften att göra det, så skulle vi ha handlat som de gjorde. Vi skulle t.o.m. ha torterat ett oskyldigt barn, för att rädda dess odödliga själ. Och i den mån vi misslyckades skulle vi beklaga det och skylla på vår egen oförsvarliga blödighet. På samma sätt bör vi tänka kring gårdagens eugenik. Vi bör sortera mellan föreställningar som dess utövare kan ha varit berättigade att hysa och sådana de inte varit berättigade att hysa. Och vi bör försöka förstå hur vi, om vi hade delat deras berättigade föreställning om världen, själva skulle ha handlat. Vi ska döma dem i ljuset av vad de rimligen trodde, inte i ljuset av vad vi i dag vet. Gårdagens eugenik I gårdagens eugeniska rörelse ingick olika politiska föreställningar; vissa av dess utövare var högerinriktade, andra vänsterinriktade. Detta bör vi försöka tänka bort då vi bedömer själva eugeniken, det politiska rör inte sakens kärna. Andra föreställningar var av mera naturvetenskaplig karaktär, vissa tydligt fördomsfulla och felaktiga, andra lika felaktiga, men sådana att det var förnuftigt att den gången omfatta dem. 1 Jag har någon gång läst om denna episod, men minns inte längre källan. Jag hoppas någon läsare kan hjälpa mig till en korrekt referens (och därmed till en korrekt återgivning av episoden). 1

2 Här tror jag vi kan våga oss på en viss förenkling. Det fanns två tydliga stråk i den gamla eugeniska rörelsen, ett illa grundat och ett mera välgrundat (fast, skulle det visa sig, också felaktigt). Det illa grundade förhållningssättet handlade om klassifikationen av människor i olika "raser" och i klassifikationen av dessa olika raser som över- och underlägsna varandra. Detta förhållningssätt hade inget stöd ens i den tidens vetenskap och det var ofta något som den tidens biologiskt skolade personer tillägnade sig av politiska, taktiska skäl. Ofta nog gav de endast en läpparnas bekännelse till det. Alfred Ploetz, den tyske nestorn inom den eugeniska rörelsen, var t.ex. mer än villig att anamma den nazistiska antisemitismen, men inte av övertygelse, utan för att den gav honom en plats i samhället och därmed en möjlighet att verka också för de eugeniska föreställningar han hade som var välgrundade. Vi bör fördöma Ploetz för denna hans kompromiss med nazismen. I denna var han inte bättre än filosofen Heidegger, som valde att göra samma slags karriär genom medlemskap i NSDAP. Men detta rör egentligen inte kärnan i den eugeniska teoribildningen. Det bättre grundade synsättet, själva kärnan i den eugeniska teoribildningen, som också omfattades av t.ex. Ploetz, hade inget med mänskliga raser att göra. Det var i stället en uppfattning om att den mänskliga arten (eller "rasen", som man ofta uttryckte det) som sådan hotades av undergång. Eller, i en mildare variant, att den mänskliga civilisationen åtminstone var i fara. Risken var att det moderna välfärdssamhället, där alla människor överlevde, oavsett om de bar på anlag för allvarliga sjukdomar, skulle bidra till ett negativt selektionstryck. Den mänskliga arten skulle degenerera, på ungefär samma sätt som vissa i dag tror att den svenska vargstammen p.g.a. inavel hotas av undergång. Olika anlag för sjukdomar och svagheter skulle spridas i den mänskliga genpoolen då "kampen för tillvaron" sattes ur spel. Till sist hotades alltså mänsklighetens eller den mänskliga civilisationens överlevnad. Detta resonemang har visat sig mycket överdrivet; det var grundat på felaktiga föreställningar, framför allt på en bristande förståelse av hur vanligt det är med recessiva anlag för allvarliga sjukdomar. Vi bär var och en av oss på många sådana (vart och ett mycket ovanligt). Detta kände man inte till. Det är inte möjligt att eliminera dem ur den mänskliga genpoolen genom t.ex. tvångssterilisering. Det följer av hur vitt spridda de är. Men de utgör å andra sidan inget sådant hot, som man trodde inom den klassiska eugeniska rörelsen. De utgör åtminstone inget hot mot genpoolen som sådan så länge vi undviker extrem inavel utan endast mot enskilda individer i enskilda fall. Det är t.o.m. rimligt att tänka sig att det är bra att dessa anlag finns spridda i den mänskliga genpoolen, då det innebär att individer som har dessa anlag i enkel uppsättning, utan att det leder till sjukdom, har någon fördel av dem. Allt detta är alltså ny kunskap. Låt oss emellertid för ett ögonblick glömma den. Anta i stället att den då rådande föreställningen hade varit riktig. Anta att den mänskliga arten verkligen hade hotats av undergång, om inget gjordes åt saken. Eller anta åtminstone att den mänskliga civilisationen var hotad. Anta vidare att du varit övertygad om detta. Då du mötte kritik mot din uppfattning var du snar att avvisa den. Du avvisade den då du insåg att den byggde på ideologiska föreställningar. Då du kritiserades för din oro av vänsterradikaler kunde du lätt avvisa deras kritik, så snart du förstod att den bottnade i en ideologisk tro på Lysenkos förkastande av darwinismen. När konservativa kritiserade dig var det lika lätt att avfärda deras kritik, då den byggde på religiös fundamentalism. När du hävdade att mänskligheten eller den mänskliga civilisationen var i fara kände du dig att du hade stöd i allt vad som meddelades hem ifrån forskningsfronten. Vad slags tvångsåtgärder skulle du då ha funnit motiverade, för att 2

3 avvärja faran? Jag tror många av oss skulle vara beredda att gå så långt vi trodde att det behövdes, för att uppnå målet: mänsklighetens eller den mänskliga civilisationens räddning. Behövdes det inskränkningar i den reproduktiva friheten hade vi accepterat sådana. Det som just skisserats är ett rent tankeexperiment. Då vi funderat färdigt över det, kan vi tryggt lägga det åt sidan. Hotet var inte reellt. Vi behöver inte bekymra oss om den mänskliga genpoolen. Den klarade sig då och den klarar sig också i vår tid. Detta avgör emellertid inte frågan om eugenikens plats i vårt samhälle. Det finns moderna versioner av den gamla eugeniken. Hur ska vi förhålla oss till dem? I våra dagar är det gängse motivet för eugeniska åtgärder omsorg om individen. Jag tänker här på sådant som fosterdiagnostik och selektiv abort (genom tekniker som utvecklats sedan 1970-talet i vårt land), preimplantatorisk genetisk diagnostik (då flera ägg befruktas utanför livmodern, analyseras, och där ett av dem väljs ut och återförs till livmodern för att utvecklas till ett barn, något som skett sedan 1990-talet i vårt land) och, i spekulationer om framtiden, genmanipulation med effekter som går i arv (som syftar till förbättring av oss människor eller rent av till att ersätta oss med något bättre, en transhuman övermänniska). Det finns idag olika tekniker som möjliggör för föräldrar att "välja barn". Dessa tekniker är också stadda i hastig utveckling. Är detta av godo? Eller kan det ligga något farligt eller problematiskt i detta? Finns här något som påminner om gamla onda tider? Jag tror att dessa tekniker som sådana är moraliskt neutrala och att det finns användningar av dem som är av godo. Här finns emellertid också problematiska aspekter, som vi också måste hantera. Det gäller att göra rätt slags bruk av teknikerna, för att vi ska kunna tillgodogöra oss deras positiva potential och undvika skador och hot. Dagens eugenik Det är alltså vanligt i dagens samhälle att föräldrar tar reda på om deras väntade barn har anlag för olika sjukdomar och egenskaper. Ja, i vissa landsting i vårt land erbjuds alla att genomföra en enkel preliminär fosterdiagnostik, som utvisar om man löper ökad risk att få ett barn med kromosomförändringar. Oftast väljer de föräldrar, som visat sig tillhöra en "riskgrupp", att gå vidare till en regelrätt fosterdiagnostik. Om denna utvisar att det barn de väntar har en kromosomförändring är de vanligt att de väljer abort, för att undvika att få just detta barn. Är detta problematiskt? Blir någon lidande av det? Utgör denna praxis ett hot mot någon? Skulle den kunna utgöra ett hot, om den utformades fel? Man kunde tycka att dessa aborter, just för att de är aborter, är moraliskt problematiska. Abortetiken reser komplicerade frågor som inte kan avhandlas i det här sammanhanget. Själv menar jag att aborten som sådan är moraliskt oskyldig. Många tycks dela min uppfattning (det utförs nära fyrtio tusen aborter om året i vårt land). Men också om aborten i sig vore problematisk, och om det av det skälet skulle vara problematiskt att välja barn genom selektiv abort, kan man notera att den medicinska tekniken utvecklas på ett sätt som gör att eugeniken blir mer och mer oberoende av abortingreppet. Vid den preimplantatoriska genetiska diagnostiken väljer man som beskrivits ovan ett befruktat embryo framför andra, efter genetisk diagnostik av vart och ett av dem. Det går att träffa ett positivt val av det slags barn man vill ha, utan någon abort. Jag lämnar hur som helst i fortsättningen aborten utanför mitt resonemang. Frågan är i stället 3

4 om själva valet av barn, utan vissa anlag för sjukdomar och egenskaper, i sig är problematiskt. Kan ett sådant val vara skadligt för någon? Om samhället framtvingar ett sådant val är det förstås problematiskt. Om samhället fråntar oss vår reproduktiva frihet, vare sig det sker på så vis att vissa förhindras från att sätta barn till världen (som skedde genom forna tiders tvångssteriliseringar) eller på så vis att vi tvingas bruka medicinska tekniker som vi inte gillar, skapar det obehag och lidande. Men så går det inte till i vårt samhälle. I stort sett tycks vi ha lärt oss läxan från det förgångna. Vi hindrar i stort sett ingen från att sätta barn till världen och eugenikens tekniker för val av barn är något föräldrar är fria att använda eller inte använda så som de önskar. Här föreligger inget tvång. Men utgör inte en praxis, också där föräldrar själva fritt väljer bort barn med anlag för vissa egenskaper, ett hot mot individer, som lever med dessa egenskaper? Om föräldrar väljer att abortera foster med Downs syndrom, vilket är den överlägset vanligaste grunden för selektiv abort, innebär det inte ett hot mot individer som lever med Downs syndrom? Nej, jag tror inte det. Den stora risken ligger i vart fall inte i det fria valet, och i de val som faktiskt sker, utan i om samhället skulle välja att framtvinga sådana val. Då skulle samhället verkligen sända en signal om att individer med Downs syndrom inte är önskvärda. Det individuella beslutet att inte sätta barn till världen med Downs syndrom behöver inte bygga på någon som helst fördom mot människor med Downs syndrom. Jag är personligen av den filosofiska övertygelsen att en individ med Downs syndrom normalt lever ett lika bra liv som det jag lever. Ändå skulle jag tveka att skaffa barn med Downs syndrom. Detta har inget med hur jag uppfattar deras livskvalitet som sådan att göra. Jag skulle emellertid tänka att de är skyddslösa och att de lätt kan råka illa ut, särskilt då jag själv är borta. Vem vet hur samhället ser ut då? För att de ska leva lika bra liv som det jag lever förutsätts ju att det finns ett fungerande socialt skyddsnät. Samhället har utvecklats positivt i detta hänseende de sista femtio åren, men just nu känner jag mig inte övertygad om att denna positiva utveckling ska fortsätta. Jag skulle inte vilja sätta ett barn till världen som på detta sätt är beroende av en fortsatt positiv samhällsutveckling, en utveckling som kan komma av sig. Det viktiga är alltså inte individens val utan att samhället är neutralt ifråga om val som dessa. Fullständig neutralitet förutsätter att individen får göra de val hon vill. Det ska t.ex. vara tillåtet att välja kön på sina barn. Förbjuder man val av kön med hänvisning till att det ena könet inte är mera värt än det andra, och tillåter man samtidigt val av normalbegåvade barn framför barn med Downs syndrom, sänder man en obehaglig signal. Personer med Downs syndrom är ett problem. I huvudsak är jag nöjd med lagstiftningen i vårt land på det här området. Vår reproduktiva frihet respekteras av staten. Det finns emellertid en del oroande tendenser i tiden, både i det att det nu utvecklas tekniker för fosterdiagnostik, som ensidigt inriktas mot Downs syndrom, och i det att man ofta hör politiker tala om att man bör frånta föräldrar rätten att välja t.ex. kön på de barn de väntar. Jämfört med vårt stormiga förflutna med tvångssterilisering i massomfattning är detta emellertid krusningar på ytan. Eugenik i en nära framtid Den eugenik, som utövas i vår samtid, men hjälp av fosterdiagnostik och selektiv abort, och i växande utsträckning med hjälp av preimplantatorisk genetisk diagnostik, leder till att färre och färre barn föds med Downs syndrom och att ovanliga svåra monogent nedärvda sjukdomar, 4

5 såsom Huntingtons sjukdom, Cystisk fibros och liknande, undviks i enskilda fall. Den medicinska utvecklingen går emellertid snabbt och det är inte uteslutet att man inom några årtionden kommer att finna att det är möjligt att göra mera hisnande val av egenskaper hos de barn man sätter till världen. Låt oss försöka hålla vår fantasi i strama tyglar men ändå spekulera över framtiden. Låt oss hålla oss till sådant som framstår som högst sannolikt. Jag tänker på val av anlag för egenskaper, som visserligen inte är nedärvda genom en enkel mutation i en enda gen, utan som ärvs i mer komplicerade mönster, men där vi ändå lär oss att identifiera dessa. Det finns en rad egenskaper, som rimligen har en genetisk komponent, vilka är sådana att det är fördelaktigt för individen att slippa dem åtminstone i det slags samhälle där vi lever. Jag tänker på egenskaper som låg intelligens (utan att det medför ett förståndshandikapp, som gör att man är berättigad till särskild omsorg), dyslexi, ADHD samt svårigheter att leva sig in i hur andra människor tänker (empatistörningar). Anta att vi kunde göra det möjligt för presumtiva föräldrar att med vad vi kan kalla eugeniska metoder se till så att deras barn saknade dessa egenskaper. De skulle, om de ville, kunna försäkra sig om att de barn de satte till världen var normalbegåvade, utan läs- och skrivsvårigheter, inte led av ADHD eller empatistörningar. Vore detta något bra eller dåligt? Hur ska man tänka att dessa medel skulle komma att användas? Jag misstänker att om bruket av teknikerna framstod som säkert, skulle nära nog alla som planerat satte barn till världen använda dem. Vem skulle kunna ta ansvaret för att sätta barn till världen med dessa problem, om det var möjligt att undvika dem? Resultatet skulle bli vad man kunde kalla ökad biologisk jämlikhet (i de här nämnda avseendena). Vore en sådan biologisk jämlikhet bra eller dålig? Jag tror ingen av de uppräknade egenskaperna är sådan att den som sådan gör att en individ måste leva att dåligt liv. Det är emellertid klart att i vårt konkurrensinriktade samhälle får man ofta problem, om man uppvisar dessa egenskaper. Man löper t.ex. ökad risk att hamna i brottslighet och i fängelse, om man har dessa egenskaper, än om man saknar dem. Det hänger bland annat samman med hur man bemöts av föräldrar (fosterföräldrar), lärare och klasskamrater. Det innebär alltså inte att dessa egenskaper som sådana disponerar för ett dåligt liv. I ett samhälle där ingen kan läsa är ju t.ex. dyslexi knappast något problem. För en person som är kung i ett land som vårt är det inte heller något problem. På en sådan person ställs ju inga intellektuella krav. Men på de flesta som måste klara sig på egen hand i vårt arbetsliv är det ett problem att vara dyslektiker. Den som inte kan läsa en manual/arbetsbeskrivning och handla på basis av den är utesluten från många typer av anställningar. Den som inte kan fylla i blanketter får problem med sin relation till olika myndigheter. Den som inte kan fokusera på en arbetsuppgift under ett antal timmar i sträck, den som inte förstår andras reaktioner i kafferummet, får problem att få eller behålla en anställning. Också om man hamnar i en kriminell karriär skadas man av dessa egenskaper. Risken att man ska åka fast ökar, risken att man ska bli illa behandlat i fängelset är en möjlighet som materialiseras i många fall, då man inte förstår att samverka med andra. Jag tror allt detta talar för att det vore bra, om en framtida eugenik kunde hjälpa oss till ökad biologisk jämlikhet. En invändning som osökt inställer sig är emellertid denna. Om det inte är dessa egenskaper som sådana, som ger upphov till ett dåligt liv, utan bemötandet av människor med dessas egenskaper, borde man inte i så fall ändra detta bemötande? Borde man inte i grunden ändra samhället? Borde man inte i synnerhet göra upp med den hårda 5

6 konkurrensmentaliteten, som råder i vårt samhälle? Borde man inte bryta utvecklingen mot meritokrati? Allt detta är rimligt. Tanken att man i stället ska ändra på samhället är emellertid inte rimlig. Det är inte säkert att detta kommer att lyckas. Då bör föräldrar i det individuella fallet få en möjlighet att se till sina barns bästa. Detta kan rimligen inte vara något som försvårar en samhällsutveckling mot ökad tolerans. Jag föreställer mig att det i själva verket är enklare att utveckla samhället mot större tolerans och mindre hård konkurrens om människor, rent biologiskt, faktiskt är mera lika. Det är moraliskt orimligt att ge vissa människor högre lön bara för att de är mer begåvade än andra (det är ju inte något de själva har åstadkommit), men det är faktiskt något som sker och även något som förefaller ha hög acceptans i samhället. Så här skriver t.ex. Francis Fukuyama om saken, i en bok som andas oro över den moderna eugeniken: De flesta människor godtar det faktum att en Mozart, eller en Einstein, eller en Michael Jordan har talanger och förmågor som de saknar, och att de får erkännande och även ekonomisk kompensation för vad de åstadkommer med dessa talanger.. (Francis Fukuyama, Our Posthuman Future. Consequences of the Biotechnology Revolution, New York: Picador, 2002, s. 149, min översättning) Detta är förvisso sant om än sorgligt. Men om vi visste att vi alla var ungefär lika högt begåvade skulle vi inte kunna motivera status- och inkomstskillnader på det viset. Det skulle helt enkelt bli svårare att upprätthålla klass- och konkurrenssamhället. Vi bör med andra ord se positivt på eugeniken i vår nära framtid; den kan göra samhället bättre för oss alla, förutsatt att vi hanterar den på ett förnuftigt sätt. Och en förnuftig hantering av den innebär att den används för att utplåna skillnader i kognitiva hänseenden (begåvning, läs- och skrivförmåga, koncentrationsförmåga och förmåga till inlevelse med andra). Och det är väl klart att skillnaderna ska utplånas på så vis att de som är sämst lottade erbjuds en möjlighet att förbättra sina biologiska förutsättningar. Samtidigt är det viktigt att vår reproduktiva frihet inte ifrågasätts av staten (våra politiker). Eugenikens framtid Hur ska man då se på eugeniken på lång sikt. Det är här Francis Fukuyama har uttryckt sin oro. Han fruktar helt enkelt för mänsklighetens fortsatta existens (ungefär som Ploetz och andra gjorde på den gamla onda tiden). Här är undergångsvisionen emellertid annorlunda till sin karaktär. Det handlar visserligen om att den mänskliga arten ska gå under, men inte för att bara försvinna, utan för att lämna något annat efter sig: supermänniskan (den transhumana varelsen), som är överlägsen de rikast begåvade av människor. Hur ska vi se på denna möjlighet? Vore det förskräckligt om det i stället för oss människor levde en annan art på vårt klot (och i vårt närområde i rymden), vars medlemmar var klokare, starkare, snabbare, mera nöjd med livet, och långt mera seglivad än vi? Detta är inte någon ny tanke. Man behöver bara läsa Homeros för att förstå att den alltid varit med oss människor. I antikens Grekland kunde man aldrig vara säker. Om man mötte en människa som var ovanligt stor, vacker och klok, måste man misstänka att det antingen var en förklädd gud, eller en halvgud. Det är väl just halvgudarna, som motsvarar vår tids 6

7 föreställningar om den transhumana varelsen. Tänk på Odysseus då han hålls fången av Kalypso. Kalypso är en halvgud (hon är dotter till Atlas). Hon vill ha Odysseus för evigt och lockar honom därför med evigt liv och evig ungdom. Hon är större (det var tydligen viktigt), vackrare och sexuellt mer förfaren än Odysseus hustru Penelope. Hon var i sanning en transhuman varelse av ungefär det slag som är centrum för dagens spekulationer om övermänniskan. Ändå tackar Odysseus nej till hennes erbjudande. Och med Pallas Atenas hjälp tar han sig bort från hennes ö. Varför? Det handlar inte om någon längtan hem till hustrun Penelope. Någon romantisk kärlek existerar inte i Homeros föreställningsvärld. Familjerna bildades och ombildades av praktiska skäl. Sexuellt njöt man av den som stod till buds. Individen var utbytbar. Odysseus längtade inte efter Penelope, han ville helt enkelt hem, han vill tillbaka till sin ö, sitt hushåll, sina anförvanter, för att runda av sitt liv, för att dö. Han hade gripits av ren och skär leda. Gjorde han rätt? Ja, han gjorde rätt. Jag misstänker emellertid att få kommer att i en framtid göra det val han gjorde. De flesta kommer att klamra sig fast vid livet med näbbar och klor. Kan de också få evig ungdom är saken klar. Ändå kommer de inte att kunna njuta av livet, så som nya generationer, om de fått födas (nu får de inte plats) hade gjort. Också vår mänskliga civilisation är hotad. Vetenskaplig och konstnärlig kreativitet kommer att avta. För allas vårt bästa borde var och en släppa taget. Men människans individuella egoism hindrar henne från att gör just det. Vi är rädda för att dö. Temat om evigt liv och evig ungdom d.v.s. om transhumanismen, återkommer ständigt i litteraturen. Tänk på t.ex. Atterboms Lycksalighens ö eller på Janacecs opera Metropolisfallet. Skalderna tycks tro att vi ska säga nej till erbjudandet om evigt liv och evig ungdom, då det verkligen gäller. Jag tror de tar miste. Vi kommer att säga ja. Men detta ja är uttryck för galenskap. Det är uttryck för en kollektiv galenskap. Jag tror tyvärr att vi här har identifierat det allvarligaste problemet med transhumanismen. Jag skriver "tyvärr" då problemet är det olösligt. Vi behöver inte bli klokare, större, starkare eller ens snabbare för att leva ett gott liv. Ändå kommer vi att skaffa våra barn dessa egenskaper, då det blir möjligt, t.o.m. om det innebär att våra barn inte längre korrekt kan karaktäriseras som människor av vår egen sort, utan måste ses som transhumana övermänniskor. Detta kan framstå som onödigt. Det är å andra sidan oskyldigt. Det är inget fel att ha dessa egenskaper. De berövar inte livet dess mening. Livsförlängning däremot, också om den innebör evig ungdom, är inte oskyldig. Den är inte ett onödigt men väl ett oundvikligt ont, som väntar dem som ska ta över efter oss. 7

Därför ska det vara tillåtet att abortera flickfoster

Därför ska det vara tillåtet att abortera flickfoster Därför ska det vara tillåtet att abortera flickfoster Publicerad: 2009-02-23, Uppdaterad: 2009-02-25 Även om fall som det nu uppdagade i Eskilstuna, där kvinnor väljer att abortera flickfoster, väcker

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014 årgång 18 Bokförlaget thales om den motbjudande slutsatsen ett svar till olle risberg Torbjörn Tännsjö det är min övertygelse att den motbjudande slutsatsen är

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 Bokförlaget thales svar till bauhn & demirbag-sten Torbjörn Tännsjö i vårt forskningsprojekt kring hedersrelaterat våld, och de problem sådant ger upphov

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

STANNA KVAR SAMPLE. Budskap om evig räddning

STANNA KVAR SAMPLE. Budskap om evig räddning STANNA KVAR Budskap om evig räddning STANNA KVAR För en del år sedan hände det att vi passerade genom den lilla staden Yarmouth på ön Isle of Wight, just då en svår storm drabbade Englands sydkust. Yarmouth

Läs mer

Därför ska det vara tillåtet att abortera flickfoster - Artikel av...

Därför ska det vara tillåtet att abortera flickfoster - Artikel av... TORBJÖRN TÄNNSJÖ FÖRSVARAR RÄTTEN ATT VÄLJA BARNETS KÖN: Därför ska det vara tillåtet att abortera flickfoster Publicerad: 2009-02-23, Uppdaterad: 2009-02-25 Diskussionen började redan för några år sådan,

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. -Ur Hippokrates ed Inledning biologisk mening uppstår mänskligt liv i och med befruktningen.

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Vår moral och framtida generationer

Vår moral och framtida generationer Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Needbuilder: Kanske är du som jag och kämpar med din tro ibland på olika sätt. - Kanske du är överlåten till församlingen och lever livet för Gud,

Läs mer

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo 1 Inledning Låt oss börja med att förflytta oss 3 mil i avstånd till Rydaholm och 320 år i tiden till 1689. Vi ska möta en ung man som heter Per Svensson.

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

HDYO har mer information om HD för ungdomar, föräldrar och yrkesverksamma på vår webbplats:

HDYO har mer information om HD för ungdomar, föräldrar och yrkesverksamma på vår webbplats: Att skaffa barn HDYO har mer information om HD för ungdomar, föräldrar och yrkesverksamma på vår webbplats: www.hdyo.org Att veta att du är i riskzonen för Huntingtons sjukdom kan ha en inverkan på om

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Föräldraskap. www.sannanovaemilia.se. och värde blir ett

10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Föräldraskap. www.sannanovaemilia.se. och värde blir ett 10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Nova Emilia Föräldraskap Att lära l med hjärtat www.sannanovaemilia.se Författare När till kunskap boken och värde blir ett Innan något förälder? jag du sätter

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Omvänd dig och få leva

Omvänd dig och få leva "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen av den Engelska titeln Repent and live. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media

Läs mer

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs. DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Citation for the original published paper (version of record):

Citation for the original published paper (version of record): http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. Citation for the original published paper (version of record): Bergström, L. (2014) Ett universum

Läs mer

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat.

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat. Predikotext: Luk 12:4-7 Uttrycket Var inte rädd återkommer ofta i bibeln. I lite olika former hela 365 gånger dvs ett för varje dag året runt! Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan

Läs mer

Predikotext: Luk 9: 46-48

Predikotext: Luk 9: 46-48 Predikotext: Luk 9: 46-48 Att mäta sig och jämföra sig med andra är väl något vi ständigt ägnar oss åt. De senaste veckorna har de idrottsintresserade kunnat följa EM i både friidrott och simning. Vältränade

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

Praktisk etik 4! livsval och livsslut

Praktisk etik 4! livsval och livsslut Praktisk etik 4! livsval och livsslut Det moraliskt felaktiga i att döda en person som vill leva? SINGER Personens viljeattityder för framtiden önskningar, planer och andra framtidsorienterade intressen

Läs mer

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 15 söndagen efter Trefaldighet Psalmer: 67, L63, 243, 249, 400, 207:1-3 Texter: 5 Mos 6:4-7, Gal 5:25-6:10, Matt 6:24-34 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Läs mer

Joh.16:16-22, 4:e sönd. i påsktiden

Joh.16:16-22, 4:e sönd. i påsktiden Joh.16:16-22, 4:e sönd. i påsktiden 090503 Det är en ganska märklig text vi snart ska läsa. Den är lite märklig och svår både i sitt innehåll, men också kanske för att den återger ett så speciellt tillfälle.

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ASTROLOGI. Det finns många frågor att ställa om astrologin!

FRÅGOR OCH SVAR OM ASTROLOGI. Det finns många frågor att ställa om astrologin! 1 2 3 Ivan Wilhelm FRÅGOR OCH SVAR OM ASTROLOGI Det finns många frågor att ställa om astrologin! Vissa av frågorna ställs av så kallade skeptiker i syfte att misskreditera eller rent av förlöjliga astrologin

Läs mer

Ämne: Apologin av Platon. Sokrates kommenterar sin dödsdom.

Ämne: Apologin av Platon. Sokrates kommenterar sin dödsdom. 2016-10-29 Cyberrymden knarkologika.se är ett apolitiskt och irreligiöst forum för konstruktiv diskussion kring missbruk och missbruksvård. Varje person med ett seriöst motiv är välkommen med sitt bidrag

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm

Läs mer

Familjen. Familjen. Krisens förlopp och symtom. Utvecklingsstörning som funktionshinder. Utvecklingsstörning i ett. livsperspektiv.

Familjen. Familjen. Krisens förlopp och symtom. Utvecklingsstörning som funktionshinder. Utvecklingsstörning i ett. livsperspektiv. Utvecklingsstörning i ett livsperspektiv Utvecklingsstörning som funktionshinder Psykologiskt (reducerad intellektuell förmåga) Socialt (miljön och tillhörande krav) Administrativt (de som är registrerade

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Jag avser att i denna artikel diskutera

Jag avser att i denna artikel diskutera TORGNY T SEGERSTEDT: Ett liberalt frihetsbegrepp Sv T fortsätter artikelserien om makten och friheten, l 7-8186 och 9186 skrev Anders As/und, Danne Nordling, Jan Wallenberg och Carl Johan Ljungberg. Torgny

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 Bokförlaget thales guilty by association: replik till torbjörn tännsjö Yuval Eylon & Levi Spectre (Översättning: Karl Karlander) Diskussion om Torbjörn

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 4 sön e Trettondedagen Västerås 2017-01-28, Norrköping 2017-01-29 1/5 Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 Nåd vare med er och

Läs mer

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Att få barn: HDBuzz s reportage om olika fertilitetstekniker som kan hjälpa

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

Nyårsdagen Lars B Stenström

Nyårsdagen Lars B Stenström 080101 Nyårsdagen Lars B Stenström Den nya dagen kommer till oss och vi tar emot den på olika sätt med oro för allt ouppklarat med förväntan för det vi hoppas på med osäkerhet inför något nytt och främmande

Läs mer

EVIGHET SAMPLE. Budskap om evig räddning

EVIGHET SAMPLE. Budskap om evig räddning EVIGHET Budskap om evig räddning EVIGHET De ting som synas, äro för en tid, men de som inte synas, eviga, 2 Kor. 4: 18. Vi är vandrare på Tidens väg, varje tickande av klockan markerar ett fotsteg, varje

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt.

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Om försoning som redskap i socialt arbete. (Kapitelrubrik) De som arbetar i frivilligt socialt arbete möter människor som bär på olika trauman

Läs mer

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som

Läs mer

Det tar tid förstår du

Det tar tid förstår du Det tar tid förstår du Barns perspektiv på relationsskapandet Barns villkor för relationsskapandet l Var de bor l Vilka föräldrar de har l Hur familjebildningen ser ut l Hur uppväxtvillkoren ser ut l I

Läs mer

Förskolan Gula Huset. Tvärålund. Vår vision. Upprättad HT- 2015

Förskolan Gula Huset. Tvärålund. Vår vision. Upprättad HT- 2015 Upprättad HT- 2015 Förskolan Gula Huset Tvärålund Vår vision Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik. Barnen ska mötas av vuxna som ser varje barns möjligheter. Inget barn ska bli diskriminerat, trakasserat

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85

REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85 REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85 SANNING BARMHÄRTIGHET RÄTTVISA FRED Baserat på en text ur boken Reconcile: Conflict Transformation for Ordinary Christians av John Paul Lederach. Bearbetad till drama av Kat

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper INDISKA BERÄTTELSER DEL 10 KARMAN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper Indiska Berättelser

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron Tankar om Foto: Bengt Nilsson Döden Sorgen Den kristna tron Sorgen - en process att ta fasta på. Något av det mest smärtsamma och svåra en människa går igenom är förlusten av en nära anhörig. Speciellt

Läs mer

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här Religionsfilosofi 3 Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här vårt begränsade mänskliga förstånd

Läs mer

Var är själarna efter döden?

Var är själarna efter döden? Var är själarna efter döden? Vad är meningen med "livet" efter döden? Vart hamnar själarna? Finns dom hela tiden omkring oss? LS Frågan utgår från ett påstående om att det finns ett enskilt liv efter döden.

Läs mer