MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
|
|
- Ingegerd Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2013) 141 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Bättre nutrition för mödrar och barn i det externa biståndet: ett politiskt ramverk för EU {SWD(2013) 72 final} SV SV
2 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Bättre nutrition för mödrar och barn i det externa biståndet: ett politiskt ramverk för EU UNDERNÄRING EN TRAGEDI SOM KAN FÖRHINDRAS Effekterna av dålig nutrition är en av vår tids allvarligaste tragedier och den kan förhindras. Sorgligt nog släpar många länder efter när det gäller att nå millennieutvecklingsmålet att halvera andelen människor som lider av hunger, och ett av sex barn är fortfarande underviktigt. Dessa barn är offer för en ond cirkel, där en kombination av fattigdom, otillräcklig kost och sjukdomar ger dem sämsta tänkbara start i livet och gör att enskilda och samhällen blir fast i fattigdom. EU är en viktig aktör när det gäller tryggad livsmedels- och näringsförsörjning finansiella beslut som gäller hållbar landsbygdsutveckling, fysisk planering, hållbart jordbruk och tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition motsvarar i genomsnitt 1 miljard euro per år under perioden Flera särskilda initiativ har bidragit till förbättrad livsmedels- och näringstrygghet. Bland dessa kan nämnas livsmedelsmekanismen värd 1 miljard euro, som hjälpte de länder som drabbades hårdast av livsmedelspriskrisen , och initiativet avseende millennieutvecklingsmålen värt 1 miljard euro, som stöder de länder som släpar efter när det gäller att nå målen i synnerhet mål 1c om att halvera andelen människor som lider av hunger och målen 3 och 4. Genom det humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet gör EU dessutom insatser vid akut osäker livsmedels- och näringsförsörjning. Varje år går mellan en tredjedel och hälften av EU:s budget för humanitärt bistånd till att tillgodose livsmedels- och näringsbehov. Nyligen gjorde kommissionen ett politiskt åtagande inom ramen för det toppmöte om hunger som hölls i London 2012 om att stödja partnerländerna i deras insatser för att minska antalet barn under 5 år som lider av tillväxthämning med minst 7 miljoner till Detta meddelande är kommissionens svar på hur man kan möta detta mål och mer generellt, minska undernäringen bland mödrar och barn totalt sett. För att lösa detta krävs det en sektorsövergripande strategi som innefattar hållbart jordbruk, landsbygdsutveckling, tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition, folkhälsa, vatten och sanitet, socialt skydd och utbildning. Partnerländerna måste erkänna problemet och förbinda sig att ta itu med det, så att kvinnor och barn kan få den omvårdnad och de näringsämnen som behövs för en god start i livet. Det internationella samfundet är fast beslutet att göra allt det kan för att stödja partnerländerna i deras ansträngningar för att förbättra nutritionen för mödrar och barn. EU:s politiska ramverk för utveckling beskrivs i kommissionens förslag till en agenda för förändring 1 och i rådets slutsatser i maj till följd av den. EU:s strategi när det gäller tryggad livsmedelsförsörjning och humanitärt livsmedelsbistånd i tredjeländer har vidareutvecklats i meddelandena om tryggad livsmedelsförsörjning och om humanitärt livsmedelsbistånd 3 och i rådets slutsatser från maj I dessa dokument läggs lika stor KOM(2011) 637. Dokument 9369/12. KOM(2010) 127 och KOM(2010) 126. SV 2 SV
3 vikt vid var och en av de fyra pelarna i en tryggad livsmedelsförsörjning livsmedelsutbudet, tillgången till livsmedel, förbättrat näringsvärde och bättre förebyggande och hantering av kriser. Dessutom betonas de särskilda utmaningarna när det gäller att nå nutritionsrelaterade resultat i humanitära sammanhang. Detta meddelande kompletterar och utvecklar den förstärkta nutritionspelaren. Det politiska ramverket har kompletterats med meddelandet om EU-strategin för resiliens: lära av livsmedelsförsörjningskriser 5, där det betonas hur nutrition och resiliens ibland hänger nära samman (särskilt i Sahelregionen och på Afrikas horn, där resiliens är den vägledande principen för initiativen Agir 6 och Share 7, som omfattar flera partner och gäller livsmedels- och näringskriser). I EU:s handlingsplan för jämställdhet och ökat medinflytande för kvinnor i utvecklingssamarbetet framhävs att det finns ett strakt samband mellan millenniemålen 1, 3 och 4 och kvinnors roll och jämställdhet. I detta policydokument om nutrition belyses behovet av bättre samordning mellan humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd för en ökad resiliens hos de drabbade befolkningarna. Det har efterfrågats av rådet och revisionsrätten och beskriver det primära ansvaret för nationella regeringar och deras politik när det gäller nutrition, liksom den viktiga roll som kvinnor och män i utvecklingsländer har att spela när det gäller att driva fram förändring. 1. BAKGRUND Problemets omfattning Världshälsoorganisationen anser att dålig nutrition är det största enskilda hotet mot hälsan i världen. I många utvecklingsländer är dålig nutrition den bakomliggande orsak till minst en tredjedel av all barnadödlighet och 20 % av mödradödligheten varje år 9. Miljontals barn överlever men växer upp med tillväxthämning (korta för sin ålder och med försämrad psykisk utveckling) och/eller har upplevt flera perioder av utmärgling före fem års ålder. Globalt är det omkring 165 miljoner barn, eller en fjärdedel av världens barn, som lider av tillväxthämning 10 och 2,6 miljoner barn under fem år dör varje år till följd av undernäring 11. Över 90 % av dessa barn finns i Afrika och Asien. Dessutom lider ca 52 miljoner (8 %) av alla barn i världen under fem år av utmärgling, varav de flesta även i detta fall finns i Asien och Afrika 12. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas befolkningsgrupper som lider av undernäring i länder där den institutionella kapaciteten är svag och ständiga katastrofer eller konflikter får förödande effekter för de mest utsatta grupperna, som t.ex. i instabila länder. Undernäring gör att enskilda och samhällen blir fast i fattigdomens onda cirkel. Barn som växer upp i fattiga hushåll är mer benägna att drabbas av undernäring, vilket undergräver deras förmåga till inlärning och medför ökad risk att drabbas av sjukdomar. Det gör det svårare för barnet att få arbete som vuxen och att leva ett produktivt liv, och därmed förs Dokument 9597/10. KOM(2012) 586. Alliance Globale pour l Initiative Résilience. Supporting the Horn of Africa s Resilience (Stöd till Afrikas horns resiliens). SEK(2010) 265. Black R. E. et al., Maternal and child undernutrition: global and regional exposures and health consequences, The Lancet, 2008 UNICEF, WHO och Världsbanken, Levels & Trends in Child Malnutrition, 2012 (uppgifter från 2011) UNICEF, Levels and trends in child mortality, 2011 UNICEF, WHO och Världsbanken, Levels & Trends in Child Malnutrition, 2012 (uppgifter från 2011) SV 3 SV
4 fattigdomen vidare från generation till generation. Undernäringen är särskilt svår bland fattiga befolkningsgrupper på landsbygden och bland dem som drabbas av diskriminering. Andelen barn med tillväxthämning är 1,5 gånger högre i landsbygdsområden än i stadsområden 13. EU har därför förbundit sig att stödja småjordbruk och försörjning på landsbygden. Många kvinnor i utvecklingsländerna är också kortväxta (lider av tillväxthämning) och/eller underviktiga. Dessutom klassificeras % av kvinnorna i Afrika söder om Sahara och % av kvinnorna i Sydasien som alltför magra. Anemi till följd av järnbrist är det vanligaste nutritionsproblemet för denna grupp och drabbar nästan hälften av alla kvinnor 14. Perioden från graviditeten till ett barns andra födelsedag de första dagarna anses vara den mest kritiska när det gäller att förebygga undernäring och dess konsekvenser hos den vuxna individen. I hälften av fallen grundläggs tillväxthämning hos barn i livmodern, vilket innebär att bättre nutrition för kvinnor och flickor i reproduktiv ålder är av avgörande betydelse. Risken att föda ett litet barn är hög för mödrar som är underviktiga, lider av tillväxthämning och/eller är anemiska. Framstegen världen över när det gäller att vidta åtgärder mot tillväxthämning och utmärgling har varit långsamma. Andelen barn som lider av tillväxthämning minskade från 40 % 1990 till 26 % Framstegen när det gäller att ta itu med utmärgling har varit ännu långsammare, vilket visar på att mycket mer behöver göras. Brist på mikronäringsämnen som är nödvändiga för individens tillväxt och utveckling (t.ex. vitamin A, jod, järn och zink) drabbar i likhet med tillväxthämning och utmärgling nästan två miljarder människor världen över 16. Orsaker Orsakerna till undernäring varierar beroende på sammanhang och individ och sammanfattas i begreppsramen. De finns vanligen på tre nivåer (se diagrammet nedan): Omedelbara orsaker har två dimensioner: otillräckligt livsmedelsintag (i kvalitativt och kvantitativt hänseende) och sjukdom. Bakomliggande orsaker hänger nära samman med fattigdom och kan delas in i tre kategorier: osäker livsmedelsförsörjning i hushållen, otillräcklig omvårdnad av barn/kvinnor samt bristfälliga miljö-/vårdtjänster. Grundläggande orsaker finns på regional, nationell och internationell nivå: från dålig samhällsstyrning till demografisk tillväxt; från konflikter till klimatförändringar; från knappa naturtillgångar till höga och volatila livsmedelspriser Ibid De Benoist B. et al., Worldwide Prevalence of Anemia : WHO Global Database on Anaemia, WHO and Centers for Disease Control and Prevention, 2008 Ibid WHO, WFP, UNICEF, Preventing and controlling micronutrient deficiencies in populations affected by an emergency - Multiple vitamin and mineral supplements for pregnant and lactating women, and for children aged 6 to 59 months, 2007 SV 4 SV
5 Begreppsram för nutrition Kortsiktiga konsekvenser: Dödlighet, sjuklighet och funktionshinder Långsiktiga konsekvenser: Vuxenlängd, intellektuell förmåga, ekonomisk produktivitet, reproduktiv förmåga, metabola sjukdomar och hjärtlungsjukdomar Undernäring bland mödrar och barn Otillräckligt kostintag Sjukdom Omedelbara orsaker Osäker livsmedelsförsörning i hushållen Otillräcklig omvårdnad Ohälsosam bostadsmiljö och brist på hälso- och sjuk vårdnadstjänster Bakomliggande orsaker Inkomstfattigdom, sysselsättning, egenföretagande, boende, tillgångar, överföringar från utvandrare, pensioner och överföringar Brist på finansiellt, mänskligt, fysiskt och socialt kapital samt naturtillgångar Grundläggande orsaker Social, ekonomisk och politisk miljö Källa: Baserat på Unicef (1990) och anpassat från The Lancet Series, De potentiella orsakernas relativa betydelse beror på den särskilda dynamiken i varje enskild situation och befolkningsgrupp. En grundlig analys är därför en nödvändig förutsättning för SV 5 SV
6 varje insats. De olika orsakerna till undernäring samverkar och kräver därför sektorsövergripande insatser. Konsekvenser På individnivå är undernäring i många fall den bakomliggande orsaken till barna- och mödradödlighet. Undernäring bidrar till 35 % av de sjukdomar som drabbar barn under fem år 17, och långvarig undernäring (tillväxthämning och/eller frekventa perioder av utmärgling och brist på mikronäringsämnen) orsakar förödande och oåterkallelig skada. Jodbrist och tillväxthämning förknippas med en betydligt reducerad kognitiv utveckling Black R. E. et al., Maternal and child undernutrition: global and regional exposures and health consequences, The Lancet, 2008 S Grantham-McGregor et al., Development potential in the first 5 years for children in developing countries, The Lancet, 2007 SV 6 SV
7 Tillväxthämning är inte bara en personlig tragedi som kan förhindras det är också en faktor som hindrar ekonomisk utveckling, båda för enskilda familjer och för nationer. De ekonomiska kostnaderna för undernäring har uppskattats till 10 % av individens livsinkomst 19 och 2 8 % av bruttonationalprodukten (BNP). Undernäring innebär också en påfrestning på överbelastade vårdsystem eftersom undernärda individer löper större risk att bli sjuka, och undernäring i barndomen förknippas med kroniska, kostsamma sjukdomar senare i livet. Utmaningar i insatserna mot undernäring För att man ska kunna bekämpa undernäring måste man först hantera ett antal utmaningar. Dessa utmaningarna medför en rad krav: Ökade nationella investeringar i nutrition (särskilt på lång sikt). Här ingår även en förstärkning av ledarskap, regelverk, förvaltning och strategisk kapacitet på nationell nivå, så att aktörerna kan engageras för ett gemensamt mål och en konsekvent sektorsövergripande strategi. Harmonisering av politik med betydelse för nutrition mellan olika ministerier och givarinstanser. Nutrition måste integreras som ett centralt mål i politik för landsbygdsutveckling och lokala initiativ, hållbart jordbruk, fiske, tryggad livsmedelsförsörjning, folkhälsa, reproduktiv hälsa, vatten och sanitet, socialt skydd och utbildning. Främjande av jämställdhet och kvinnors egenmakt i alla sektorer med koppling till nutrition 20. Kvinnors roll inom ekonomi och reproduktion samt i hushållen har stor betydelse för en tryggad livsmedels- och näringsförsörjning. Eftersom undernäring är ett problem som förs vidare från generation till generation och en följd av både kriser och långsiktig utveckling måste större konsekvens och samordning åstadkommas över hela linjen från katastrofinsatser till utvecklingsbistånd. Bättre insikt om vad som fungerar i nutritionshänseende genom tillämpad forskning och noggrann övervakning och utvärdering krävs för att man ska kunna identifiera vilken politik och vilka nutritionsinsatser som är effektiva i olika sektorer och för att det ska vara möjligt att utöka insatserna. Ökad effektivitet hos insatser med koppling till nutrition i överensstämmelse med allmänna principer för biståndseffektivitet är av grundläggande betydelse. EU anser att stöd till småjordbruk kan öka tillgången till näringsrika livsmedel för fattiga både på landsbygden och i städer och bidra positivt till försörjningen. Här ingår att identifiera och utnyttja möjligheter till förbättrad nutrition längs värdekedjor för att öka fattiga människors tillgång till och intag av näringsrika livsmedel. Det krävs att man använder sig av globala politiska och ekonomiska åtaganden när det gäller att åtgärda osäker livsmedelsförsörjning och undernäring, särskilt med tanke på ramarna för millennieutvecklingsmålen efter Världsbanken, Repositioning Nutrition as Central to Development - A Strategy for Large-Scale Action, 2006 Bl.a. genom att göra kvinnor mer medvetna och genom att ta med frågor om reproduktiv hälsa när detta är lämpligt. SV 7 SV
8 2. VÄGLEDANDE PRINCIPER OCH MÅL Vägledande principer EU:s stöd anpassas i möjligaste mån till partnerländernas politik och prioriteringar, i överensstämmelse med principer om biståndseffektivitet. Insatser mot undernäring kräver att partnerländerna erkänner problemet och åtar sig att ta itu med det. Det internationella samfundet kommer att göra allt det kan för att stödja partnerländerna i deras insatser för en bättre nutrition för mödrar och barn, men regeringarna själva måste också avsätta resurser för att se till att undernäring åtgärdas på ett hållbart sätt. EU strävar efter att åstadkomma största möjliga komplementaritet och samordning mellan humanitära insatser och utvecklingsinsatser. EU:s engagemang för ökad resiliens öppnar nya möjligheter när det gäller nutrition. Aktörer på det humanitära området och utvecklingsområdet kommer att samarbeta för att utveckla en gemensam förståelse för nutritionssituationen (genom gemensamma analyser och operativa bedömningar). Mot den bakgrunden kommer sedan gemensamma strategiska prioriteringar för planeringen av bistånds- och utvecklingsmedlen att fastställas. EU:s biståndsinsatser mot undernäring vid humanitära kriser styrs fortfarande av de humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende och är tydligt behovsbaserade. EU:s insatser för att åtgärda de olika orsakerna till undernäring bör göras inom flera sektorer. Denna strategi utgår från insikten att enbart insatser inriktade på nutrition inte räcker för att åstadkomma en hållbar minskning av undernäringen. Åtgärder som gäller landsbygdsutveckling 21, hållbart jordbruk, tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition, folkhälsa, vatten och sanitet, socialt skydd och utbildning kommer att ha stor betydelse. Insatserna för bättre nutrition kommer främst att syfta till att skapa de rätta förutsättningarna för optimal tillväxt under den kritiska perioden, dvs. de första dagarna mellan befruktningen och två års ålder. EU bör sträva efter att förebygga och minimera de oavsiktliga negativa effekter som dess bistånd skulle kunna få i nutritionshänseende. Det är väsentligt exempelvis med avseende på säkra innovationer och användning av särskilda näringsprodukter. Kontrollåtgärder är också nödvändiga för att minska risker som t.ex. en ökning av livsmedels- eller vattenburna sjukdomar, eller en ökad arbetsbörda för kvinnor till nackdel för barnomsorgen. EU kommer vidare att säkra konsekvens och överensstämmelse mellan sin politik på olika områden av betydelse för livsmedels- och näringstryggheten. Det gäller t.ex. handel, klimatförändringar, hälsa, miljö och sysselsättning. EU kommer att stärka sitt samarbete med institutionella aktörer: partnerländer, EUmedlemsstater och andra bilaterala givare, internationella organisationer och globala nätverk (t.ex. Sun-initiativet (Scaling Up Nutrition) och systemet med humanitära kluster ). EU kommer dessutom att utöka och förstärka sina partnerskap med icke-institutionella aktörer. Där det är möjligt och lämpligt bör EU maximera insatsernas hållbarhet genom att främja integration med nationella politiska ramverk och planer. EU bör stärka sina partnerskap med grupper i det civila samhället, ideella organisationer och forskningsorgan, genom att utnyttja deras sakkunskap, bidra till att skapa en miljö som främjar medborgarengagemang och god samhällsstyrning och vid behov stödja deras genomförandekapacitet och stödförmåga. EU bör försöka utveckla samarbetet med den privata sektorn. Strävan är att underlätta företagens engagemang i kampen mot undernäring, att utnyttja deras komparativa fördelar 21 En kraftfull lokalt baserad landsbygdspolitik med en sektorsövergripande strategi kan vara en del av lösningen. SV 8 SV
9 och deras sakkunskaper (t.ex. produktsäkerhetskontroll, berikning, tillämpning av certifierings- och kommunikationsteknik och ökad medvetenhet genom social marknadsföring). På så sätt kommer EU att främja ansvarsfulla affärsmetoder, företagens sociala ansvar, en sund politisk och lagstiftningsmässig miljö samt undvikande av intressekonflikter och otillbörliga fördelar. Mål Den politik som beskrivs i detta meddelande syftar till att förbättra nutritionen för mödrar och barn genom att minska dödlighet, sjuklighet samt tillväxt- och utvecklingsbrister på grund av undernäring. Framförallt syftar den till att uppnå specifika resultat på två nivåer: Att minska antalet barn under fem år som lider av tillväxthämning. Att minska antalet barn under fem år som är utmärglade. Det första målet är anpassat till Världshälsoförsamlingens (World Health Assembly WHA) globala mål som fastställdes 2012, nämligen en 40-procentig minskning av antalet barn under fem världen över som lider av tillväxthämning till Det innebär en minskning av antalet barn som lider av tillväxthämning med mer än 70 miljoner till Med den nuvarande utvecklingen kan antalet barn som lider av tillväxthämning minskas med omkring 40 miljoner, men det är långt under WHA:s mål. På global nivå minskar antalet barn som lider av tillväxthämning med i genomsnitt 1,8 % per år. Den takt som krävs för att WHA:s mål ska kunna nås till 2025 är 3,9 %, vilket betyder att de kollektiva ansträngningarna måste öka avsevärt för att dubblera minskningstakten. Kommissionen har därför åtagit sig att stödja partnerländerna i arbetet med att minska antalet barn under fem år som lider av tillväxthämning med minst 7 miljoner mer än vad som är möjligt med den nuvarande takten. Tillväxthämning som särskilt mål vittnar om EU:s fasta föresats att ta itu med detta viktiga hinder för mänsklig och ekonomisk utveckling. Det utesluter dock inte bistånd för att åtgärda andra former av malnutrition som har betydelse för folkhälsan och prioriteras av partnerländernas regeringar. Det andra målet är också anpassat till WHA:s globala mål. Kommissionen kommer genom sin övergripande strategi att bidra till WHA:s globala mål (2012) att minska andelen utmärglade barn till under 5 % och bibehålla den nivån 23. Vid humanitära kriser, när dödligheten eller förekomsten av utmärgling överstiger de kritiska nivåerna 24, bör EU att ingripa för att minska dödligheten på grund av undernäring. 3. STRATEGISKA PRIORITERINGAR Med utgångspunkt i sammanhanget, utmaningarna och ovanstående principer har kommissionen identifierat tre strategiska prioriteringar för sitt arbete med nutrition för mödrar och barn, som åskådliggörs av de resultat som nämns ovan. Strategisk prioritering 1: Öka insatserna och det politiska engagemanget för nutrition På nationell nivå kommer man att försöka öka insatserna och det politiska engagemanget genom politisk dialog och argumentation. Ledarskap och nationellt egenansvar är av central betydelse i kampen mot undernäring. EU bör I nära samarbete med Sun-initiativet att uppmuntra specifika ömsesidiga åtaganden om minskning av undernäring bland mödrar och WHO, sixty-fifth World Health Assembly, A65/11, 2012 WHO, sixty-fifth World Health Assembly, A65/11, 2012 Risken för en nyfödd att dö före 5 år är > 2/10000/dag; global akut undernäring > 15 % eller > 10 % med försvårande faktorer (arbetsdokument från kommissionens avdelningar om att hantera undernäring vid katastrofer). SV 9 SV
10 barn från Sun-deltagarna, även partnerländer. Kommissionen och några av medlemsstaterna agerar redan sammankallande för givarna inom Sun-initiativet i ett antal länder för att stödja nationella insatser, mobilisera resurser och säkra ökad sammanhållning mellan givare och generellt internationellt stöd. På internationell nivå bör EU verka för ökad harmonisering och sammanhållning samt effektivare internationella insatser. EU bör samverka med relevanta organ särskilt G8/G20, WHA, FAO:s kommitté för tryggad livsmedelsförsörjning, Sun-initiativet, FN:s ständiga nutritionskommitté, livsmedelsbiståndskommittén och det humanitära klustersystemet. EU bör exempelvis stödja bättre nutritionssamordning mellan sektorer och med internationella aktörer som deltar i nutritionsinsatser i samband med humanitära kriser, i synnerhet i de internationella organisationer där unionen spelar en framträdande roll tack vare sina ekonomiska bidrag. EU bör även stödja Sun-initiativet när det gäller att uppmuntra länder som drabbas hårdare att ansluta sig, upprätthålla ett politiskt engagemang och ledarskap på hög nivå och underlätta samordning av internationella insatser. Arbetet kommer att samordnas med EU-medlemsstaterna för att öka effektiviteten och säkra mer omfattande mobilisering i alla sektorer samt deltagande i internationella insatser. EU kommer att förespråka att nutrition ges en framträdande plats i målen för utvecklingsagendan efter Kommissionen erkänner att det civila samhället spelar en mycket viktig roll för att få länder att göra ett politiskt åtagande. EU kommer att använda sig av Sun-initiativet, särskilt det inflytande som dess ledningsgrupp har, i sina insatser för att förbättra styrningen på nutritionsområdet både på nationell och internationell nivå. I ledningsgruppen ingår statschefer, chefer för utvecklingsorgan, bl.a. EU:s kommissionsledamot för utvecklingsfrågor, chefer för FN-organ samt viktiga företrädare för det civila samhället och den privata sektorn. Strategisk prioritering 2: Ökade insatser på nationell nivå En ökning av insatserna på nationell nivå kräver bättre utnyttjande av befintliga resurser och ytterligare finansiella resurser för att förbättra de nutritionsrelaterade resultaten. EU bör öka sitt finansiella bidrag till nutrition och uppmuntra utveckling av nutritionsvänliga program. EU kommer aktivt att förespråka denna strategi för andra regeringar. I utvecklingssammanhang är EU:s externa bistånd anpassat till de prioriteringar och strategier som fastställts av partnerländerna till stöd för genomförandet av nationella planer. (a) Stärka den mänskliga förmågan och kapaciteten hos institutioner/system EU bör uppmuntra utveckling av nationella politiska ramverk som främjar nutrition hos mödrar och barn (där nutritionsmål, målsättningar, indikatorer och budgetkonsekvenser ingår). Följande kommer att stödjas: Utveckling av statliga strategier och kostnadsbärande handlingsplaner på nutritionsområdet 25. Mekanismer för samordning mellan sektorer och mellan aktörer, på både det humanitära området och utvecklingsområdet, för att underlätta informationsutbyte, dialog, gemensam planering, samarbete och delade roller. Utvecklingen av strategi- och styrförmåga inom relevanta organ (t.ex. statliga inrättningar och humanitära samordningsstrukturer). Uppbyggnad av teknisk kapacitet för nutrition hos humanitära aktörer och utvecklingsaktörer inom sektorerna för landsbygdsutveckling, hållbart 25 Som innefattar nationella investeringar. SV 10 SV
11 jordbruk, tryggad livsmedelsförsörjning, folkhälsa, vatten och sanitet, socialt skydd och utbildning. SV 11 SV
12 (b) Öka de särskilda nutritionsinsatserna i samband med humanitärt arbete och utvecklingsarbete EU bör öka sina investeringar i insatser med bevisad effektivitet för genomförande i alla länder som är hårt drabbade av undernäring. Dessa delas ofta in i tre kategorier: 1) kommunikation för beteendeförändring (t.ex. främjande av amning och lämplig tilläggskost), 2) tillhandahållande av mikronäringsämnen och avmaskningsinsatser (t.ex. järntillägg eller järnberikning) och 3) insatser som avser kompletterande kost/tilläggskost och terapeutisk kost. Det senare kommer särskilt att betonas i områden där utmärgling är ett folkhälsoproblem (även vid humanitära kriser). Kategorierna och förteckningarna över de tillräckligt belagda nutritionsinsatser som ska genomföras i stor skala i länder som är hårt drabbade av undernäring kommer att uppdateras så snart nya belägg blir tillgängliga. EU bör dessutom stödja insatser som är bevisat effektiva i specifika situationer. Här kommer att ingå en rad åtgärder som utformats för en specifik situation, t.ex. diversifiering av kosten genom ökad tillgång till näringsrika livsmedel på hushållsnivå eller kontantöverföringar för förbättrad nutrition för barn och mödrar. Förebyggande av och åtgärder mot undernäring hos kvinnor i reproduktiv ålder kommer att krävas för att undernäringen bland både mödrar och barn ska kunna minska. (c) Öka insatserna med koppling till nutrition i samband med humanitärt arbete och utvecklingsarbete Dessa åtgärder avser ofta de bakomliggande och grundläggande orsakerna till undernäring (t.ex. ett vatten- och sanitetsprogram som förbättrar hygienen, minskar kvinnors arbetsbörda och underlättar tillgången till vatten, en insats för livsmedelstrygghet och nutrition som särskilt inriktas på allsidig kost och främjar kostnadsfri tillgång till hälso- och sjukvård för individer som löper hög risk att bli utmärglade vid en humanitär kris). De kräver att nutritionsfrågor integreras i olika sektorsstrategier, så att genomförandet styrs mot bättre nutritionsrelaterade resultat. Det kan uppnås på följande sätt: Systematiskt ta hänsyn till nutrition i situationsanalysen och när sektorsstrategier, åtgärder och målsättningar fastställs. Många sektorer kan, tillfälligtvis eller avsiktligt, bidra till nutrition. De sannolikt mest effektiva är livsmedelstrygghet (inklusive småjordbruk, åtgärder för att förbättra försörjningen på landsbygden och sociala överföringar), hälsa, socialt skydd, vatten/sanitet och utbildning. Inkludera indikatorer med betydelse för nutrition i övervakningsramarna. Införliva åtgärder som stärker hushållens och kvinnornas ekonomiska makt så att deras förmåga att ta hand om barn i småbarnsåldern säkras. SV 12 SV
13 Strategisk prioritering 3: Kunskap för nutrition (stärka sakkunskaperna och kunskapsbasen) Denna strategiska prioritering har två dimensioner: stärka informationsbasen för beslutsfattande och erbjuda teknisk expertis/hjälp. (a) Information för beslutsfattande EU erkänner den avgörande betydelsen av relevant och tillförlitlig information som grund för beslut. Man kommer därför att investera i tillämpad forskning och stödja informationssystem. Tillämpad forskning EU bör investera i forskning för att vidga evidensbasen när det gäller olika åtgärders effektivitet och ändamålsenlighet i olika sammanhang. Detta bör i slutändan underlätta policyutvecklingen och utformningen av insatser och ge fler alternativ när det gäller insatser i olika nyckelsektorer (t.ex. hälsa, vatten/sanitet, hållbart jordbruk, tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition). Trots det starka teoretiska stödet för nutritionsvinster genom insatser för tryggad livsmedelsförsörjning är den empiriska evidensbasen fortfarande svag och behöver snarast stärkas. Som en av världens största givare inom tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition samt humanitärt livsmedelsbistånd har EU en tydlig och avsevärd komparativ fördel, och även ett ansvar, när det gäller att åtgärda denna evidensbrist. EU kommer att stödja operativ forskning för att bidra till evidensbasen genom jämförelser av utfallet för en rad olika strategier för tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition och för livsmedelsbistånd. För bevisat effektiva åtgärder (globalt eller i specifika sammanhang) bör EU stödja forskning för att identifiera möjligheterna att gå från småskaliga insatser till nationella åtgärder. Informationssystem EU bör stödja informationssystem, särskilt i länder som ofta drabbas av kriser, för att stärka kvaliteten och relevansen hos informationsbasen för beslutsfattande, underlätta spridning och utnyttjande av information för beslutsfattande, åstadkomma ökad institutionalisering av och hållbarhet för dessa system, förbättra samordningen av olika initiativ och system som tillhandahåller nutritionsdata och/eller information av betydelse för nutrition. (b) Teknisk expertis och bistånd till kapacitetsuppbyggnad Vid sidan av finansiella resurser kommer kommissionen även att tillhandahålla teknisk expertis och bistånd för genomförandet av detta meddelande, inom ramen för landsspecifika handlingsplaner och strategier för nutrition. Detta kommer att innefatta EU:s delegationer, Echos kontor om det är lämpligt samt statliga motparter och partner om det är möjligt. 4. ANSVARSSKYLDIGHET FÖR RESULTATEN Kommissionen kommer att spåra sina finansiella investeringar och övervaka resultaten i anslutning därtill för både insatser inriktade på nutrition och insatser med koppling till nutrition. Det kommer att möjliggöra inte bara en analys av effektiviteten i resursutnyttjandet utan även en analys av trender hur stora belopp som används, var och i vilket syfte. Genom denna rapportering kommer kommissionen att försöka öka ansvarsskyldigheten gentemot Europas medborgare, partnerländer, EU-medlemsstater, partnermyndigheter och stödmottagare. SV 13 SV
14 (a) Övervakning/mätning av resultat Kommissionen kommer att utveckla ett system för att mäta de nutritionsrelaterade resultaten av sina åtgärder, med särskilt fokus på att minska förekomsten av tillväxthämning. Detta mål innebär ett tydligt skifte från att bara mäta insatser och resultat. Kommissionen har föresatt sig att objektivt bedöma i vilken utsträckning våra ansträngningar bidrar till att åstadkomma de minskningar i förekomsten av tillväxthämning som vi vill se. Målet kommer att vara ett gemensamt system för nutritionsövervakning bland utvecklingspartner och utvecklingsländer. Kommissionen kommer att fortsätta att rapportera om resultaten av sina insatser mot undernäring i samband med humanitära kriser. (b) Resursspårning EU bör stärka sitt system för att spåra investeringar för nutrition, för att få fram mer tillförlitliga uppgifter om relativa utgifter i samband med strategier inriktade på nutrition respektive strategier med koppling till nutrition. Bättre spårning är ett väsentligt inslag i en ram för ökad ansvarsskyldighet med avseende på nutrition. Man kommer också att bidra till ett finansiellt spårningssystem som delas av utvecklingspartner och utvecklingsländer inom ramen för Sun-initiativet. Det kommer att undersökas om en markör för nutrition kan användas, vid sidan av OECD:s DAC-kod. Systemet bör förbättra rapporteringens tillförlitlighet och konsekvensen mellan givare och därmed möjliggöra en bättre förståelse för de globala utgiftsflödena för nutrition samt ökad ansvarsskyldighet på alla nivåer. Det bör också ge bättre tillförlitlighet genom användning av kriterier som grundas på mål och förväntade resultat för enskilda åtgärder. Informationen kommer att offentliggöras för offentlig granskning och kontrolleras så att brister och luckor kan åtgärdas. 5. VÄGEN FRAMÅT SAMMANFATTNING AV EU DE ÅTGÄRDER SOM EU BÖR VIDTA Genom att fokusera på nutrition för mödrar och barn tar EU ett steg framåt och går i bräschen för kampen mot hunger och osäker livsmedels- och näringsförsörjning i världen. I detta meddelande beskrivs hur de nutritionsrelaterade resultaten kan förbättras. 1. EU bör stödja länderna i deras ansträngningar för att bekämpa undernäring och dess skadligaste uttryck tillväxthämning och utmärgling. Åtgärder som avser nutrition är i första hand partnerländernas ansvar, och de uppmanas att utarbeta strategier och handlingsplaner med kostnadsbeskrivningar, som bör innefatta nationella investeringar. EU:s stöd bör anpassas till partnerländernas politik och prioriteringar, i överensstämmelse med principer om biståndseffektivitet. Dessutom ska EU se till att det förs en samstämmig politik på de olika områden som är av betydelse när det gäller nutrition. 2. De första dagarna i livet anses kritiska när det gäller att förebygga undernäring och dess konsekvenser. EU bör därför verka för en förbättrad nutrition för mödrar och barn. Flickor och kvinnor i reproduktiv ålder kommer också att prioriteras som grupp. 3. De humanitära insatserna vid kriser kommer att inriktas på de mest utsatta, som lider av eller riskerar att drabbas av akut undernäring. I överensstämmelse med principerna om resiliens bör EU även fortsättningsvis att ta sig an problemet med kronisk undernäring i sådana situationer. 4. Det behövs ökade investeringar i nutrition för att förbättra de nutritionsrelaterade resultaten, i samband med både utveckling och humanitära insatser. Kommissionen kommer att utarbeta en ram för ansvarsskyldighet när det gäller dessa investeringar. Man kommer att utveckla och utbyta verktyg för att spåra investeringar i nutrition SV 14 SV
15 och en metod för att mäta effekt och resultat av ansträngningar för att bekämpa undernäring. Kommissionen har därför åtagit sig att stödja partnerländerna i arbetet med att minska antalet barn under fem år som lider av tillväxthämning med minst 7 miljoner samt utarbeta sin ansvarsskyldighetsram för att mäta och följa upp de framsteg som görs fram till Åtgärder med inriktning på nutrition kräver en sektorsövergripande strategi. EU bör främja en strategi som tar hänsyn till behovet av att anpassa politiken för landsbygdsutveckling, hållbart jordbruk, folkhälsa, vatten och sanitet, socialt skydd och utbildning på så sätt att livsmedels- och näringstryggheten förbättras, liksom kvinnors och barns näringsstatus. En systematisk granskning av näringsstatusen i olika länder kommer att genomföras så att EU kan försäkra sig om att nutritionsfrågor integreras i relevanta sektorsstrategier och kan styra genomförandet mot förbättrade nutritionsrelaterade resultat, i samband med både humanitära insatser och utvecklingsinsatser. 6. Insatser som avser nutrition kräver ett nära samarbete mellan aktörer på det humanitära området och utvecklingsområdet. EU har för avsikt att stärka sådana kopplingar, t.ex. genom gemensamma sårbarhetsanalyser och operativ planering, så att de mest utsatta befolkningsgruppernas resiliens kan stärkas. 7. EU bör investera i forskning för att vidga evidensbasen när det gäller olika åtgärders effektivitet och ändamålsenlighet med avseende på nutrition. Man kommer även att stödja informationssystem och framväxten av teknisk expertis och kapacitet i fråga om nutrition. 8. Det är väsentligt att engagera näringslivet i kampen mot undernäring, och EU bör försöka stödja samverkan med den privata sektorn på ett sätt som främjar ansvarsfulla affärsmetoder. 9. EU bör driva frågan om nutrition i internationella forum som G8/G20, WHA och FAO:s kommitté för tryggad livsmedelsförsörjning och fortsätta att engagera sig I viktiga initiativ som Sun-initiativet, FN:s ständiga nutritionskommitté, livsmedelsbiståndskommittén, Zero Hunger Challenge, den internationella konferensen för nutrition (ICN2) och det humanitära klustersystemet. EU bör också sträva efter att se till att nutrition i hög utsträckning avspeglas i målen för utvecklingsagendan efter 2015 och kommer att fortsätta att arbeta mot en starkare styrning när det gäller nutrition på internationell nivå. 10. Sun-initiativet har bidragit till att öka den internationella medvetenheten om nutrition. Kommissionen kommer att fortsätta att stödja arbetet inom ramen för initiativet och dess insatser för att minska undernäringen på nationell nivå. Kommissionen kommer att uppmuntra länder som drabbas hårdare och givare att ansluta sig till Sun-initiativet. Detta meddelande kompletteras med ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar om undernäring vid katastrofer, som innehåller en beskrivning av de grundläggande principerna för humanitära insatser mot nutritionsproblem och av bästa praxis. Europaparlamentet och rådet uppmanas att lämna sina synpunkter på de åtgärder som föreslås av kommissionen. SV 15 SV
16 Bilaga 1: Ordlista Livsmedelstrygghet råder när alla människor hela tiden har fysisk och ekonomisk tillgång till säkra och näringsrika livsmedel i tillräcklig mängd, som tillgodoser deras kostbehov och livsmedelspreferenser för ett aktivt och friskt liv. Humanitär kris är en händelse eller en serie händelser som utgör ett kritiskt hot mot hälsa, trygghet, säkerhet eller välfärd för ett samhälle eller en annan större grupp människor. En humanitär kris kan ha naturliga orsaker eller vara orsakad av människan, kan utvecklas snabbt eller långsamt och kan vara kortvarig eller utdragen. Malnutrition är ett fysiskt tillstånd som avser kroppens utnyttjande av näringsämnen. Det finns två former av malnutrition: undernäring och övernäring. Brist på mikronäringsämnen är undernäring med avseende på vitaminer och mineralämnen. Brist på järn, jod, vitamin A och zink tillhör de tio vanligaste orsakerna till död genom sjukdom i utvecklingsländer. Nutrition är vetenskapen om hur näringsämnen och andra ämnen i livsmedel verkar och samverkar med betydelse för hälsan. Undernäring innefattar i) intrauterin tillväxthämning som leder till låg födelsevikt, ii) tillväxthämning, iii) utmärgling och hungerödem, iv) brist på nödvändiga mikronäringsämnen. Undervikt innefattar barn som har låg vikt för sin längd (utmärgling) eller är kortväxta för sin ålder (tillväxthämning). Utmärgling är ett tillstånd som är resultatet av en snabb viktnedgång eller oförmåga att öka i vikt, under kort tid. Det kännetecknas av låg kroppsvikt i förhållande till längden. Tillväxthämning är ett tecken på kronisk undernäring och kännetecknas av att barnet är kort för sin ålder. Det längre tidsperspektivet för påverkan på längden i förhållande till åldern gör begreppet mer användbart i samband med långsiktig planering och policyutveckling. SV 16 SV
I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen
Läs merFör delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser
Läs merRapport om Europeiska rådets möte Göteborg
63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
I. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.9.2015 COM(2015) 419 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Mot världstoppmötet om humanitära frågor: ett globalt partnerskap för effektiva
Läs merHälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet
P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.10.2001 KOM(2001) 612 slutlig 2001/0251 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om Europeiska gemenskapens bidrag till den globala fonden
Läs merHUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013
HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från
Läs mer10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B
Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs merPolicy Fastställd 1 december 2012
Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc
Läs merRAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!
RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! Dokumenten Självbeskrivning av organisation och Rapporteringsmall har tagits fram av PICUM med stöd av två sociologer och dess
Läs merVår rödgröna biståndspolitik
2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10442/16 ADD 17 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 440 AGRI 357 SAN 272 MI 464 CHIMIE 41 IA 43 Jordi AYET
Läs merUtlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:
Läs merUwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013
Läs mer106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"
106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 29.4.2015 2014/2204(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ebolakrisen: långsiktiga lärdomar och hur hälso- och sjukvårdssystemen i utvecklingsländer kan stärkas
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2009) 567/4 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN SOLIDARITET
Läs merEn jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.
Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att
Läs merKommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Läs merFör delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska
Läs mer2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet
Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merKOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM
15.3.2005 KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 1 - Problemet Medborgarna i Europeiska unionen rör sig för litet och konsumerar för mycket: för mycket energi, för många kalorier,
Läs mer69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk
FN:s generalförsamling 15 september 2014 Original: Engelska Översättning till svenska: Sametinget Sverige Sextionionde sessionen Punkt 66 på dagordningen Urfolksrättigheter 69/. Slutdokument från toppmötet
Läs mer15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
Läs merKommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Läs merSveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa
Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges
Läs merTIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER
TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram
Läs mermed beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr)
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr) PUBLIC 13798/15 LIMITE COAFR 322 CFSP/PESC 728 CSDP/PSDC 591 COHAFA 101 COHOM 106 POLMIL 96 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Kommittén
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.6.2013 SWD(2013) 200 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN som bifogas Förslag till rådets direktiv om ändring
Läs merFör delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.
Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs merVar femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner
Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund
Läs merEU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen
Läs merDet Europeiska Hjärthälsofördraget
Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den
Läs merGive it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018
Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som
Läs mer- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs merKonferens om anhörigas roll i vård och omsorg
Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt
Läs merManus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1
Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.
Läs merKommun-, landstings- och regionledningens ansvar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merEU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet
Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen
Läs mer1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 17 november 2011 (23.11) (OR. en) 16709/11 SAN 239 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet RÅDETS MÖTE
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning
Läs merVanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 7 november 2012 Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Vad är EIT? Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades
Läs merEtt hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument
Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i
Läs merLöner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg
Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom
Läs merFolkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa
STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i
Läs mer15571/17 anb/ss 1 DG C 1
Europeiska unionens råd Bryssel den 11 december 2017 (OR. en) 15571/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 11 december 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 14446/17 Ärende: DEVGEN
Läs merSKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)
Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merVad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället
Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merSAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.11.2007 SEK(2007) 1425 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer förslag till rådets rambeslut om ändring av rambeslut 2002/475/RIF om
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors
Läs merPlans Barnrättsmanifest. Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik
Plans Barnrättsmanifest Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik Sverige kan göra mer för barns rättigheter runt om i världen! FN:s Barnkonvention har funnits i 25 år men trots stora framsteg
Läs merUtlåtande om vitboken En EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma
Socialutskottets utlåtande 2007/08:SoU3 Utlåtande om vitboken En EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma Sammanfattning I utlåtandet behandlas vitboken En EU-strategi för hälsofrågor
Läs merBrasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark
Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism ARBETSDOKUMENT. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism 12 juli 2001 ARBETSDOKUMENT om transporters inverkan på hälsan Utskottet för regionalpolitik, transport och turism Föredragande:
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merUTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 10.4.2015 B8-0000/2015 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0000/2015 i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0286 (NLE) 15495/15 FÖRSLAG från: inkom den: 11 december 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: FISC 192 ECOFIN
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en öppen utbildning Utbildningsdepartementet 2013-10-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 654 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska
Läs merDe europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA
SLUTLIGT FÖRSLAG 05.05 2015 INLEDNING De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Europeiska unionen står i ett vägskäl. Det har funnits
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,
Läs merKriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål
Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,
Läs merAnhöriga som ger omsorg till närstående
www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merVid mötet den 26 maj 2015 antog rådet rådets slutsatser enligt bilagan till denna not.
Europeiska unionens råd Bryssel den 26 maj 2015 (OR. en) 9140/15 DEVGEN 75 ACP 79 RELEX 412 OCDE 11 FIN 376 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna Rådets slutsatser om Europeiska
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV
8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG
Läs merEuropean Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020)
European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020) Dietister förtydligar sitt engagemang för hälsoförbättrande åtgärder via nutrition över hela det sociala spektret
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Årsrapport (2010 2011)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2012 COM(2012) 775 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Årsrapport (2010 2011) om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 953/2003 av den 26 maj 2003 om förhindrande
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling
Läs merHÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012
HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merStrategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten
Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan för Riksbanken 2015-2018 Inriktningen för Riksbankens arbete de närmaste åren och utgångspunkten i kommande verksamhetsplaneringar
Läs merKommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014
Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare
Läs merVision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.
ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken
Läs mer9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) 9206/15 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat EJUSTICE 60 JUSTCIV 128 COPEN 139 JAI 352 Ständiga representanternas kommitté (Coreper
Läs merUtfasningsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Makedonien. januari 2010 december 2012
Utfasningsstrategi för utvecklingssamarbetet med Makedonien januari 2010 december 2012 Bilaga till regeringsbeslut 2010-08-12( UF2010/47609/EC ) Utfasningsstrategi för det svenska stödet till Makedonien
Läs mer