Nutritionspärm Region Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nutritionspärm Region Skåne"

Transkript

1 Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 2 Näringsrekommendationer och näringsbehov Näringsrekommendationer 8 Energi- och näringsbehov vid sjukdom 11 Energi- och näringsbehov för barn 13 Riktlinjer för kost till sjuka äldre 15 Näringsämnen i maten 16

2 Nutritionspärm kap 2 8 NÄRINGSREKOMMENDATIONER Svenska näringsrekommendationer för friska Livsmedelsverket ger kontinuerligt ut svenska näringsrekommendationer (SNR) och den senaste upplagan utkom 1997, SNR Svenska näringsrekommendationer tar sikte på att ge näringsmässiga riktlinjer för en kost som, så vitt vi vet idag, utgör underlag för generellt god hälsa. SNR baseras på den nuvarande näringssituationen i Sverige och syftar till att ge underlag för planering av en kost som är så sammansatt att den tillfredsställer de primära näringsbehoven. Kosten skall tillgodose individens fysiologiska behov för tillväxt och funktion, ge förutsättningar för god hälsa och minska risken för kostrelaterade sjukdomar. SNR gäller primärt för grupper av friska personer med låg till måttlig fysisk aktivitet. Vid sjukdom och för grupper med speciella behov måste kostens sammansättning anpassas i förhållande till de krav som föreligger. Sammansättningen av kosten varierar i allmänhet från måltid till måltid och från dag till dag. SNR gäller som riktlinje för ett genomsnitt av en längre period, exempelvis en vecka. Det generella kostbudskapet för friska vuxna och barn över tre år innebär att: minska fettintaget, främst genom att reducera intaget av mättat fett (hårt fett) öka intaget av kolhydrater och kostfiber minska intaget av renframställda sockerarter Rekommenationer för kostens näringsinnehåll Rekommendationerna baseras på svenska näringsrekommendationer, SNR, från Statens Livsmedelsverk Följande presentation gäller näringsinnehållet i en genomsnittsportion på 9,0 MJ/ kcal per dag. Protein: 74 g, cirka 15 E% Rekommendationen 10-15% gäller för friska personer. Vid ett mycket lågt energibehov kan en större mängd protein vara nödvändig. Fett: 75 g, cirka 30 E% I dagens svenska folkkost svarar fett för ca 34% av den totala energitillförseln. Ett högt fettinnehåll har satts i samband med en hög förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar, vissa former av cancer, övervikt och gallsten. Det finns ett samband mellan intaget av mättat fett, serumkolesterol (LDL-kolesterol) och förekomsten av hjärtinfarkt. Man har visat, att en förändring av kostens fettinnehåll, dvs en minskning av mättat fett och en ökning av omättat fett sänker serumkolesterolnivån och minskar risken för hjärtinfarkt. Typen av fett är av större betydelse än den totala mängden. Från näringsfysiologisk synpunkt rekommenderas en sänkning till cirka 30 E%. Fetthalten bör i första hand minskas genom en reduktion av intaget av mättat fett. Andelen mättat fett bör svara för högst 10%. En minskning av andelen mättat fett medför som regel också en minskning av kostens innehåll av kolesterol. Enkelomättade fettsyror bör svara för 10-15% och fleromättade fettsyror för 5-10% av det totala energiintaget. En ökad andel (långkedjiga n-3) fettsyror från fisk är också önskvärd.

3 Nutritionspärm kap 2 9 Kolhydrat: 300 g, cirka 55 E% Mängden kolhydrat är en konsekvens av rekommendationerna för protein och fett. En hög andel kolhydrater i kosten tycks ge fördelar i sig, i form av ökad glukostolerans och minskad risk för övervikt. Den största delen av kolhydraterna bör vara i form av stärkelse- och fiberrika livsmedel, bland annat pasta, ris, potatis, rotfrukter, grönsaker, frukt och bröd. Sockrets andel av energitillförseln bör begränsas till högst 10% av energiintaget. Med socker avses här raffinerat eller industriellt socker (sackaros och andra sockerarter). En liten mängd socker kan ingå i en måltid till patienter med diabetes eftersom detta inte påverkar blodsockret nämnvärt. Därför kan ett lätt sötat matbröd användas om sockertillsatsen är högst 5%, och små mängder socker, 5-10 g, kan ingå i en måltid. Bröd som har högt fiberinnehåll med hela korn och surdeg, bönor, ärtor, linser, klibbfritt ris och pastaprodukter ger ett lägre blodsockersvar än bröd av finmalet mjöl och potatis. Intaget av kostfiber bör för vuxna vara g/dag, vilket är cirka 3 g/mj. Kalcium: cirka mg Rekommenderad mängd för gravida och ammande är mg per dag. Källor: rikligt med kalcium finns i mjölk, fil, yoghurt, ost. Järn: mg Livsmedelsvalet och sammansättningen har stor betydelse för upptaget av järn. SNR-kost stimulerar absorptionen av järn i tarmen genom sin relativt höga halt av vitamin C och animaliskt protein. Fytinsyra i t ex cerealier och garvsyra i te verkar hämmande på upptaget av järn. Livsmedel som är rika på vitamin C, stimulerar järnupptaget och bör ingå i samtliga måltider. Zink: cirka 9 mg Tillgängligheten av zink beror på kostens sammansättning. Den ökas av animaliskt protein och hämmas av fytinsyra i grovt mjöl och kli. Källor: kött, mjölk och mjölkprodukter. Magnesium: cirka 350 mg (cirka 15 mmol) En kost som för övrigt motsvarar givna rekommendationer för näringsinnehåll, innehåller vanligtvis även rekommenderad mängd magnesium. Källor: gröna grönsaker och mjölk. Natrium: cirka mg ( mmol) I Sverige är den genomsnittliga dagskonsumtionen av koksalt g. En successiv minskning av det dagliga saltintaget till 5 gram/dag, bör eftersträvas i enlighet med de svenska näringsrekommendationerna. Kalium: cirka mg (cirka 80 mmol) Minimibehovet hos friska vuxna uppgår till ca mmol/dag. Källor: kött, fisk, mjölk, färsk frukt, apelsinjuice, grönsaker, nötter. Retinolekvivalenter: cirka 900 μg/dag Vitamin A är ett samlingsnamn för ämnen med retinolaktivitet, bl a retinol och betakaroten. Retinolaktivitet (som är lika med provitamin A aktivitet) uttrycks i retinolekvivalenter. Källor: Retinol finns främst i lever, mjölkprodukter, ägg samt feta fiskar. Betakaroten förekommer rikligast i morötter och gröna bladgrönsaker. Vitamin D: cirka 5 μg/dag Gravida och ammande samt personer över 60 år:10 μg/dag. Normalt kan endast en mindre del av det dagliga behovet av D-vitamin täckas ge-

4 Nutritionspärm kap 2 10 nom kosten, om den inte innehåller rikligt med fiskprodukter och D-vitaminerade bordsfetter och lättmjölk. Feta fiskar kan ge ca 10 μg D-vitamin per 100 g. Med den rekommenderade mängden bordsfett i form av margarin tillförs kosten ca 1,5 μg D-vitamin. Syntesen av vitamin D i huden genom solbestrålning täcker större delen av kroppens behov. Källor: fet fisk, margarin, lättmjölk/ lättfil/naturell lättyoghurt, mellanmjölk/ mellanfil och ägg. Tiamin: cirka 1,3 mg/dag Gravida och ammande: 1,5-1,6 mg/dag Behovet av tiamin är relaterat till energiintaget. Ett dagligt intag under 1 mg anses otillräckligt även vid låga energiintag. Detta gäller särskilt för äldre. Källor: bröd, mjöl, gryn, griskött och gröna ärtor. Folacin: cirka 300 μg/dag Gravida och ammande: 400 μg/dag. Folacinbrist, dvs låga folsyrahalter i plasma, kan förekomma hos sjukhuspatienter och har sannolikt samband med lågt intag av folacin. Källor: Lever, mager fisk, gröna bladgrönsaker, apelsin. Askorbinsyra, vitamin C: cirka 60 mg/dag Den rekommenderade mängden ger säker marginal mot bristsymptom. Askorbinsyra stimulerar upptaget av icke-hem-järn om båda näringsämnen finns samtidigt i tarminnehållet. C-vitaminrika livsmedel bör därför ingå i alla måltider. En stor del av askorbinsyran går förlorad vid tillredning av mat. Därför bör minst 2/3 av den rekommenderade mängden tillföras i form av färsk frukt, råa grönsaker och citrus-juicer. Riboflavin: cirka 1,3 mg/dag Gravida och ammande: 1,6-1,7 mg/dag. Källor: mjölk, mjölkprodukter och lever. Niacinekvivalenter: cirka 15 mg/dag Källor: kött, lever, fisk, bröd och gryn. Vitamin B 6 : cirka 1,3-1,5 mg/dag Vitamin B 6 förekommer i maten i tre olika former. De förstörs i olika grad i samband med beredning. Långvarig kokning eller varmhållning sänker vitamininnehållet i varierande grad i olika produkter, t ex mycket i fisk, nästan inget i potatis. Källor: inälvor, kött, fisk och banan.

5 Nutritionspärm kap 2 11 ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV VID SJUKDOM Vid sjukdom är energibehovet ofta sänkt på grund av minskad fysisk aktivitet. Behovet av livsnödvändiga näringsämnen är däremot ofta ökat. Vid flera sjukdomstillstånd är proteinkatabolismen ökad, vilket kräver hög tillförsel av protein och andra näringsämnen. Målsättningen är att få en hög halt essentiella näringsämnen per energienhet. Flera undersökningar i Skandinavien, England och USA har visat att mellan 25-40% av de patienter som tas in på sjukhus har någon form av undernäring. En svensk undersökning visade att cirka 25% av kirurgpatienterna var malnutrierade vid intagningen. Ett samband mellan malnutrition och postoperativa komplikationer konstaterades också i studien. Malnutrition kan även uppstå under sjukhusvistelsen t.ex. ett minskat matintag i kombination med fasta inför olika undersökningar. Ibland kan flera sådana undersökningar utföras i tät följd och då har patienten inte möjlighet att få energioch näringsbehovet tillgodosett. Det är mycket viktigt att förhindra malnutrition genom att vara uppmärksam på hur mycket och vad patienten äter. Ett bra hjälpmedel för detta är att använda formulär för mat- och vätskeregistrering. Svenska näringsrekommendationer för sjuka Planeringen av sjukhuskoster utgår från Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, som utarbetats av Expertgruppen för samordning av sjukhuskoster, ESSgruppen. Näringsinnehåll i grundkosterna SNR-, A- och PER-kost SNR-kost kost för friska För människor, vars sjukdom inte medför någon påtaglig funktionsinskränkning eller näringsproblematik, friska sjuka, med lindriga neurologiska, psykiska eller andra kroniska sjukdomar bör matens sammansättning motsvara den som rekommenderas för befolkningen i övrigt. Den bör således följa de svenska näringsrekommendationerna, SNR och benämns SNR-kost. Kost utformad enligt dessa riktlinjer lämpar sig också i de flesta fall för människor med diabetes, blodfettrubbningar och andra varianter av metabola syndromet. A-kost allmän kost för sjuka När sjukdom medför funktionsinskränkning är i allmänhet den fysiska aktiviteten nedsatt. Detta medför att det behövs en mindre mängd energi för att bibehålla vikten, men behovet av andra näringsämnen är oförändrat eller ibland ökat, beroende på sjukdom. Aptiten är då vanligtvis sänkt, ofta anpassad till det lägre energibehovet, och ibland ytterligare sänkt. Maten måste därför utformas så att de näringsämnen som behövs ryms i en mindre mängd mat. Det riktlinjer som ligger till grund för kostens utformning i denna sistuation benämns A-kost. För många sjuka, speciellt äldre människor med kroniska sjukdomar, medför sjukdomen stark påverkan på aptit och näringstillstånd. Det verkar framför allt vara kroppens svar på sjukdom och skada, som främst yttrar sig som en generell inflammation av olika styrka, och som framkallar både aptitlöshet och

6 Nutritionspärm kap 2 12 ökad vävnadsnedbrytning. På längre sikt uppträder undernäring, om åtgärder för att motverka eller behandla detta förhållande inte vidtas. Det är viktigt att tänka på att det är sjukdomsprocessen i sig som orsakar denna utveckling. Det innebär att åtgärder för att behandla sjukdomen eller lindra dess symtom måste ses tillsammans med åtgärder för att förbättra näringstillståndet. PER-kost protein- och energirik kost Den protein- och energirika kosten skall tillgodose behovet av protein, energi och andra näringsämnen vid nedsatt aptit. För att detta ska vara möjligt behöver matens volym minskas med bibehållet näringsinnehåll. Målsättningen är att kunna utforma maten så att en portion med halva volymen ska ge tillräckligt med näring. Hos många människor med kronisk sjukdom och som utvecklar undernäring räcker inte dessa åtgärder till för att kunna motverka försämringen. Ett viktigt komplement till maten blir då kosttillägg, som i många sådana situationer kan underlätta nutritionsbehandlingen. Näringstillförsel på konstgjord väg Hos ett mindre antal människor, framför allt vid svår sjukdom eller funktionshinder, är förmågan att äta så nedsatt att mat och kosttillägg är otillräckligt för att tillgodose deras näringsbehov. I sådana fall bör behovet av näringstillförsel på konstgjord väg (artificiell nutrition) utredas. Om sådan medicinska behandling sätts in, kan den utformas för tillförsel via mag-tarmkanalen, (enteral nutrition eller direkt i blodbanan (parenteral nutrition). Översikt av grundkoster Patienternas behov av energi och näring varierar. Vid försök till återhämntning vid viktminskning ökar behovet. Många patienter och andra kan ha svårt att äta stora mängder mat och har samtidigt stort behov av näring och energi. Andra patienter, om än ett fåtal, är fysiskt aktiva och kan äta stora mängder. Deras mat kan ha lägre energitäthet, som i SNR-kosten. Därför rekommenderas tre grundkoster. Energi- och näringsinnehåll i grundkoster enligt ESS-gruppens rekommendationer Beteckning SNR-kost/ A-kost/ PER-kost* Typ Friska, diabetiker och Allmän kost metabola syndromet för sjuka E% Protein E% Fett E% Kolhydrater Kostfiber Enligt SNR Lägre än SNR Lägre än SNR Vitaminer Enligt SNR Enligt SNR Enligt SNR Mineraler Enligt SNR Enligt SNR Enligt SNR Siffrorna anger energiprocent (E%), dvs andel energi som kommer från respektive näringsämnen i kosten. * I Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg benämns kosten E-kost, Energi- och proteinrik kost.

7 Nutritionspärm kap 2 13 ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV FÖR BARN Barnets energibehov beror på längd, kroppsvikt och tillväxthastighet, vilka varierar med åldern. I förhållande till kroppsvikten är energibehovet mycket större än hos vuxna. Behovet är störst under spädbarnsåret och minskar därefter stegvis. Fett: ej lägre än 35 E% om barnet är under 3 år. Cirka 30 E% för större barn Under de första levnadsåren behöver barn en energirik kost. Maten till barn före 3 års ålder bör därför ha en högre fetthalt, minst 35 E%. Energinivåerna 5 MJ/1 200 kcal, 7 MJ/1 650 kcal, 9 MJ/2 150 kcal och 12 MJ/2 850 kcal kan användas som riktmärken vid planering och beställning av portionsstorlek. Normalkosten för barn bör följa näringsrekommendationerna för friska barn. Protein: cirka 15 E% Behovet av protein hos friska barn täcks väl med 10%. Vid vissa sjukdomstillstånd kan behovet vara något högre, vilket motiverar rekommendationen ovan. Kolhydrat: cirka 55 E% Kolhydraterna bör huvudsakligen baseras på stärkelserika produkter och intaget av rent socker bör hållas lågt, dvs < 10 E%. För närvarande är det inte känt vilken mängd fiber som är lämplig för små barn. En alltför fiberrik kost kan leda till att maten får för stor volym. Dessutom kan barnen få magknip och bli lösa i magen av ett för högt fiberinnehåll. Övriga näringsämnen et av övriga näringsämnen bör vara som i kost för friska barn, se rekommendationer ovan under normalkost.

8 Nutritionspärm kap 2 14 Energinivåer och energifördelning i normalkost för barn och ungdom (Referens:SNR-97) Ålder Energi Energi Protein Fett Kolhydrat År MJ kcal E% E% E% 1-3 3,2-7, P 4-6 5,2-9, F 4-6 4,7-9, P ,2-11, F ,3-9, P ,0-13, F ,9-11, P ,7-15, F ,2-11, Tabellen ovan anger generella värden. Variationen inom varje åldersgrupp är stor och en mer noggrann beräkning bör göras för varje barns individuella behov. Tabellen nedan utgör en bra grund för beräkning av det enskilda barnets energibehov. Beräkningen utgår från barnets ålder och kroppsvikt. Multiplicera barnets vikt med antalet kcal eller kj i det aktuella åldersintervallet. Underlag för beräkning av energibehov för barn i olika åldrar (Referens:SPRI-rapport 228) Ålder energibehov/kg kroppsvikt kcal kj Låg födelsevikt mån mån mån år år år år år år Pojkar år år år Flickor år år år

9 Nutritionspärm kap 2 15 RIKTLINJER FÖR KOST TILL SJUKA ÄLDRE Energibehovet måste i första hand tillfredsställas för att förhindra nedbrytning av den egna kroppsmassan. Rekommendationen (enligt svenska näringsrekommendationer) om att följa fördelningen av energigivande näringsämnen kommer i andra hand. Vatten - Äldre är speciellt känsliga för uttorkning. Dehydrering hos äldre kan lätt uppstå vid tillstånd som diarré, feber och njursjukdom. Förmågan att känna törst minskar med stigande ålder, särskilt hos de mycket gamla. Med stigande ålder minskar också mängden kroppsvatten. Många äldre riskerar där för att utveckla en negativ vätskebalans. Vätskebehovet är minst 30 ml per kg kroppsvikt och dygn. Protein - Behovet för friska äldre är knappt 1 g/kg kroppsvikt och tillgodoses normalt via vanlig mat. Vid tillstånd som är vanliga bland sjuka äldre; inflammation, bensår, frakturer etc. kan behovet uppgå till 2-3 g/kg kroppsvikt och dygn. Proteinintaget kan öka genom energiberikad/näringstät eller protein- och energirik kost och/eller kosttillägg. också att öka vätskeintaget för att fiberna skall ge god effekt på mag-tarmfunktionen. Men eftersom fiberrika livsmedel ger förhållandevis lite energi och upptar stor volym, både på tallriken och i magen, måste fibermängden ofta begränsas för de flesta sjuka äldre. Vitamin D - Många äldre har ett otillfredsställande intag av vitamin D, pga att de inte kommer ut i solljus. Vidare har det visat sig att äldre kan ha svårt att bilda vitaminet i huden. Rekommenderat intag är 10 μg per dag dvs dubbelt så högt som hos yngre. Kalcium - Rekommenderat intag är, enligt Svenska näringsrekommendationer, SNR, 800 mg per dag för kvinnor och män över 20 år. Ett tiotal studier har dock visat att supplementering med mg kalcium per dag för kvinnor över 60 år möjligen kan försena åldersrelaterad minskning av benmassan. Fett - För att tillfredsställa energbehovet måste matens fetthalt vara hög, ca 40 E%. Riktlinjen i Svenska näringsrekommendationer om fördelning av omättat och mättat fett är inte lika viktig att tillämpa för denna patientkategori som för friska äldre. Kostfiber - Kostfiber har en rad positiva effekter på tillstånd som är särskilt vanliga bland äldre, t ex förstoppning, divertiklar och diabetes. Det är positivt om fiberintaget kan ökas, men lika viktigt är

10 Nutritionspärm kap 2 16 BRA ATT VETA OM NÄRINGSÄMNEN I MATEN Energi- och näringsbehovet tillgodoses genom att vi äter en väl sammansatt och variationsrik kost. Det finns en mängd faktorer som är avgörande för vad vi äter. Smak, tradition, etiska överväganden, överkänslighet etc kan göra att vi undviker vissa livsmedel eller maträtter. Vatten är det allra viktigaste näringsämnet. Energi får vi från fett, kolhydrater och protein. Protein är dock en dyr energikälla och bör i första hand utnyttjas som byggnadsmaterial i kroppen. Vitaminer och mineraler är specifika näringsämnen som inte ger någon energi men behövs för kroppens normala funktion. Tillräcklig mängd energi är en förutsättning för att kroppen skall kunna utnyttja de specifika näringsämnena. Vatten är det viktigaste näringsämnet som vi inte kan klara oss utan mer än några dagar. Kroppen består till ca två tredjedelar av vatten. Vatteninnehållet i kroppen varierar bl a beroende på ålder, kön och andelen fettvävnad. Vätskebehovet uppgår till minst 30 ml/kg kroppsvikt och dygn. Vatten fås via dryck och fast föda. Dessutom bildas vatten vid förbränning av protein, fett och kolhydrater. Vatten har flera viktiga funktioner i kroppen t ex som hjälpmedel för kroppens värmereglering, som lösningsmedel vid matspjälkning och för att reglera blodets koncentration av olika salter mm. Protein ingår i kroppens alla vävnadsceller. Dessutom består hormoner, enzymer och viktiga delar i immunförsvaret av protein. Protein utgör därmed en viktig komponent i kroppen och har betydelse för såväl cellernas uppbyggnad som hela kroppens funktion. Protein byggs upp av ett 20-tal aminosyror varav åtta, nio för barn, är essentiella (livsnödvändiga) och måste tillföras regelbundet genom maten eftersom kroppen inte själv kan framställa dem. Proteinet i kosten kommer från animaliska livsmedel som kött, mjölk, fisk och ägg och vegetabiliska livsmedel som spannmål, potatis, ärter och bönor. Animaliska livsmedel innehåller essentiella aminosyror i sådan mängd att det är tillräckligt för kroppens behov medan alla vegetabiliska livsmedel inte gör det. Laktovegetarianer och veganer kan genom bra kunskap och planering av måltidernas sammansättning få tillräcklig mängd essentiella aminosyror i sin kost. Behovet av protein kan vara kraftigt förhöjt vid tillstånd som inflammation, bensår, frakturer, brännskada etc. Behovet för friska vuxna är 0,8 gram/kg kroppsvikt medan det vid vissa sjukdomstillstånd kan uppgå till 2-3 gram/kg kroppsvikt. Fett ger kroppen energi i koncentrerad form. Ett gram fett ger mer än dubbelt så mycket energi som ett gram protein eller ett gram kolhydrat. Fett ingår i cellmembraner och lagras i fettväven som energireserv. Fettväven är dessutom värmeisolerande och ger skydd åt de inre organen. Förutom att fett i kosten ger energi, tillförs essentiella fettsyror och fettlösliga vitaminer med fettet. Fett är också bärare av smakämnen och påverkar matens konsistens. Av de olika sorters fett som förekommer i naturen är större delen blandningar av triglycerider. En triglycerid är uppbyggd av glycerol och fettsyror. Deras egenskaper beror bl a på de ingående fettsyrornas mättnadsgrad och kedjelängd. Mättat fett höjer blodfetthalten medan enkelomättat

11 Nutritionspärm kap 2 17 och fleromättat fett sänker den. Enligt Svenska näringsrekommendationer 1997 skall mängden mättat fett minskas och utgöra högst 1/3 av det totala fettintaget medan andelen omättade fetter skall ökas. Mättat fett finns i smör, fast margarin, grädde, ost,charkuteriprodukter och i fettet på kött. Enkelomättat fett finns i olivolja, rapsolja, flytande margarin, nötter och mandel. Fleromättat fett finns i matoljor, flytande eller mjukt margarin och fet fisk. Kolhydrater återfinns framför allt i växtriket. De bygger upp cellväggar, bildar upplagsnäring och ingår som viktiga beståndsdelar i ämnesomsättningen. De viktigaste kolhydraterna i kosten är sockerarter, stärkelse och kostfiber. Större delen av kolhydraterna omsätts till glukos som kroppen använder som energi. En liten del glukos lagras i levern och musklerna som glykogen. Kroppens förråd av glykogen varar 1 dygn vid fasta. Kolhydraterna i livsmedel bryts ner olika snabbt beroende på hur de är kemiskt uppbyggda, hur mycket kostfiber de innehåller och om de är finfördelade eller industriellt förädlade, t ex värmebehandlade. Kostfiber är kolhydrater från växtriket som vid matspjälkningen inte bryts ner, utan når tjocktarmen i stort sett opåverkade. Merparten kommer från vegetabiliska cellväggar som till stor del består av fibertyperna cellulosa, hemicellulosa, pektin och lignin. Fiberrika livsmedel baserade på spannmål, frukt, grönsaker, potatis och rotfrukter ger större mättnadskänsla än fiberfattiga livsmedel. Lignin (vedämne) finns i fullkornsprodukter. Cellulosa och hemicellulosa förekommer särskilt i fullkornsprodukter och kli. Hemicellulosa och pektin finns i potatis, rotfrukter, ärter och bönor. Pektin finns rikligt i frukter och bär. Cellulosa och hemicellulosa har betydelse för normal tarmpassage. De tarmreglerande fiberna är olösliga. På sjukhus är förstoppning vanlig, särskilt bland äldre. En bidragande orsak är kost med lågt fiberinnehåll. Fullkornsprodukter och kli, i kombination med extra vätsketillförsel, kan förbättra tillståndet på relativt kort tid. Gelbildande kostfiber är lösliga. Gelbildande kostfiber, av den typ som framför allt finns i grönsaker, frukt, bär och baljväxter kan påverka både blodsockerhalt och blodfettsnivåer gynnsamt. Bland sädesslagen har råg, korn och havre ett högre innehåll av gelbildande kostfiber än vete. Både spannmålsfiber och fiber från baljväxter och frukt tycks ha gynnsamma effekter men genom delvis olika mekanismer. Vitaminer. Vi känner idag till 13 vitaminer som är livsnödvändiga för människan. Fyra av dessa är fettlösliga och nio är vattenlösliga. Ren vitaminbrist är idag sällsynt i vårt land. De fettlösliga vitaminerna kan lagras i levern medan de vattenlösliga måste tillföras kroppen varje dag. Fettlösliga vitaminer är A, D, E samt K och vattenlösliga vitaminer är fyra olika B-vitaminer, vitamin C, niacin, folacin, biotin och pantotensyra. Mineralämnen. Kroppen byggs upp av ett 20-tal olika grundämnen. Kol, syre, väte och kväve ingår stort sett i alla organiska ämnen. Natrium, kalium, klorid och fosfater finns lösta i alla kroppsvätskor. Dessutom ingår ytterligare ett antal mineralämnen och spårelement, vilka bl a ingår i olika enzymsystem. Viktiga mineralämnen är kalcium, fosfor, kalium, natrium, magnesium, järn, zink, jod, selen, fluor m fl.

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 1 Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 2 Innehåll - Ohälsosamma matvanor - Näringsrekommendationer/kostråd,

Läs mer

PERSONER SOM ÄTER LITE

PERSONER SOM ÄTER LITE NYHET! Friska och goda mellanmål för PERSONER SOM ÄTER LITE Vid dålig aptit, risk för undernäring eller ofrivillig viktnedgång med vassleprotein DEN GODA SMAKEN NYCKELN TILL MER NÄRING God smak ökar lusten

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET Nedanstående material är tänkt som en kunskapsbas med övergripande information om näringslära och några tips på vad man kan göra för att äta bättre. Informationen är fri

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Uppgiftslämnare: Nestlé Sverige AB. Varumärke: RESOURCE. Artikelbenämning: Meritene Choklad. Storlek: 1X400g

Uppgiftslämnare: Nestlé Sverige AB. Varumärke: RESOURCE. Artikelbenämning: Meritene Choklad. Storlek: 1X400g Varav fleromättat fett: 1,4 g Uppgiftslämnare: Nestlé Sverige AB Varumärke: RESOURCE Artikelbenämning: Storlek: 1X400g Produktinformation Ingrediensförteckning: Maltodextrin, mjölkprotein, sackaros, kakao,

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Förpackning 1 liter Pure Pak Antal/kartong 6 Artikelnummer 57862 Ean 7310867008624. Artikelnummer 57863 Ean 7310867008631

Förpackning 1 liter Pure Pak Antal/kartong 6 Artikelnummer 57862 Ean 7310867008624. Artikelnummer 57863 Ean 7310867008631 Det finns många bra-för-magen-produkter. Och så finns det. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur, Lactobacillus plantarum

Läs mer

Uppgiftslämnare: Nestlé Sverige AB. Varumärke: RESOURCE. Artikelbenämning: Meritene Jordgubb. Storlek: 1X400g

Uppgiftslämnare: Nestlé Sverige AB. Varumärke: RESOURCE. Artikelbenämning: Meritene Jordgubb. Storlek: 1X400g Uppgiftslämnare: Nestlé Sverige AB Varumärke: RESOURCE Artikelbenämning: Storlek: 1X400g Produktinformation Ingrediensförteckning: Maltodextrin, mjölkprotein, sackaros, vegetabilisk olja (majs, MCT), mineraler

Läs mer

Fyller kosttillskott någon funktion?

Fyller kosttillskott någon funktion? Fyller kosttillskott någon funktion? Eller räcker det med ett genomtänkt kostintag? Du blir vad du äter Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Adjunkt institutionen

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango ProViva Det finns idag många bra-för-magen-produkter. Och så finns det ProViva. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. ProViva innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur,

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14

cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 SPECIALKOSTER Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten

Läs mer

Näringslära Meri Hakkarainen

Näringslära Meri Hakkarainen Näringslära Meri Hakkarainen Lupus Foder AB Djurskyddsföreningen Enköping 5 sept 2015 Grundläggande näringslära för katt och kattens matbeteende Innehållsförteckningar vad står det på påsen egentligen?

Läs mer

Näringsdryck 2.0 Fiber Jordgubb

Näringsdryck 2.0 Fiber Jordgubb Uppgiftslämnare: Nestlé Sverige AB Varumärke: RESOURCE Artikelbenämning: Storlek: 4X200ml Produktinformation Ingrediensförteckning: Vatten, glukossirap, MJÖLKPROTEIN, vegetabilisk olja, galaktooligosackarider,

Läs mer

BILAGOR. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU)

BILAGOR. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.9.2015 C(2015) 6507 final ANNEXES 1 to 5 BILAGOR till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

Läs mer

Äta för att prestera!

Äta för att prestera! Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Skolmatslotteriet. - En kvalitativ studie om leverantörernas del i skolmatens näringsriktighet. Fanny Wallerstein & Melina Brattwall

Skolmatslotteriet. - En kvalitativ studie om leverantörernas del i skolmatens näringsriktighet. Fanny Wallerstein & Melina Brattwall Skolmatslotteriet - En kvalitativ studie om leverantörernas del i skolmatens näringsriktighet Fanny Wallerstein & Melina Brattwall GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 146:2011 Lärarprogrammet

Läs mer

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider. Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi

Läs mer

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag

Läs mer

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav

Läs mer

Matvanor hos elever i årskurs 5

Matvanor hos elever i årskurs 5 Matvanor hos elever i årskurs 5 Rapport från Livsmedelsverkets studie 2014 Av Anna Nilsson, Monika Pearson, Eva Warensjö Lemming och Natalia Kotova Förord Ett av Livsmedelsverkets uppdrag är att främja

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Choklad innehåller en

Choklad innehåller en Choklad Info K akaobönan Jämfört med kaffe och te som nästan inte har något näringsvärde alls är kakaobönan mycket energirik. Kakaobönan innehåller: 50% fett 20-25% kolhydrater 15-20% protein 1,5% teobromin

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration;

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; (H 132) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Svenska näringsrekommendationer

Svenska näringsrekommendationer Svenska näringsrekommendationer Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet Fjärde upplagan, 2005 Livsmedelsverket 2005 1 Innehåll Innehåll...2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Rekommendationer för planering

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett

Läs mer

Uppgiftslämnare: Nestlé Sverige AB. Varumärke: ISOSOURCE. Artikelbenämning: Sondnäring Mix. Storlek: 1x500ml

Uppgiftslämnare: Nestlé Sverige AB. Varumärke: ISOSOURCE. Artikelbenämning: Sondnäring Mix. Storlek: 1x500ml Uppgiftslämnare: Nestlé Sverige AB Varumärke: ISOSOURCE Artikelbenämning: Storlek: 1x500ml Produktinformation Ingrediensförteckning: Vatten / vand, maltodextrin, ärtor / ærter (10%), kycklingkött / kylling

Läs mer

Lättare. för ditt. hjärta

Lättare. för ditt. hjärta Lättare för ditt hjärta Det lönar sig att aktivt sänka kolesterolvärdet Sex av tio finska vuxna har förhöjda kolesterolvärden 1. När blodet innehåller för mycket kolesterol, börjar det samlas i kärlväggarna

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Sv a r t a v i n b ä r 21 05 15 703 16 01. Tr o p i s k f r u k t 21 03 75 700 46 01 Va n i l j 21 03 76 700 06 01. Blandade smaker 21 06 36 703 16 1S

Sv a r t a v i n b ä r 21 05 15 703 16 01. Tr o p i s k f r u k t 21 03 75 700 46 01 Va n i l j 21 03 76 700 06 01. Blandade smaker 21 06 36 703 16 1S kosttillägg från fresenius kabi Fresubin 2 kcal DRINK Fresubin 2 kcal fibre DRINK* Komplett, energi- och proteinrik näringsdryck med* och utan fiber. 400 kcal/förp. Ap r i k o s/persika 21 05 87 710 16

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Näringslära Näringsämnen Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Kolhydrater Kolhydraternas funktion: Bränsle: Kolhydrater är bränsle för att hjärnan,

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga! Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För

Läs mer

VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium

VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium 2/24 VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN 3/24 01 Naturligt kollagen från fisk Låg molekylvikt Berikat med Matcha grönt te, havtorn och vitaminer EQ Anti Age Collagen Premium Utan smaktillsatser eller sötningsmedel

Läs mer

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxtakademin Lund 18 april 2012 Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxter, värda sin vikt i guld? Johannesbrödsträdets grekiska namn keration har gett namn åt måttet carat,

Läs mer

www.vomoghundemat.se

www.vomoghundemat.se www.vomoghundemat.se Vom og Hundemat är ett norskproducerat färskfoder för hund. Fodret är sammansatt av enbart norska råvaror och består i huvudsak av animaliska produkter. Råvaror som används i tillverkningen

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för speciella medicinska ändamål;

Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för speciella medicinska ändamål; 20 juli 2016 Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för speciella medicinska ändamål; (H 377) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta

Läs mer

Nutrition och sårläkning

Nutrition och sårläkning Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg

Läs mer

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Hälsan betyder allt! Trevlig läsning!

Hälsan betyder allt! Trevlig läsning! Bra att veta om 1 Hälsan betyder allt! Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst inne. Men trots den vetskapen kan det ändå vara svårt att göra de där kloka

Läs mer

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration Ägg Vägledning för näringsdeklaration Livsmedelsverket har analyserat och fastställt nya näringsvärden för konventionella och ekologiska ägg. De nya näringsvärdena ersätter tidigare värden, vid näringsdeklaration

Läs mer

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att

Läs mer

Molybden (Mb) Brist på molybden kan resultera i strupcancer, karies, impotens och depression, trötthet och förvirring.

Molybden (Mb) Brist på molybden kan resultera i strupcancer, karies, impotens och depression, trötthet och förvirring. Molybden (Mb) Molybden (Mb) Molybden är ett essentiellt spårämne och en viktig del i det enzym som svarar för upptag av järn i kroppen. Molybden upptas av tarmen för vidare transport till blodet. Ämnet

Läs mer

Kost och träning F-00

Kost och träning F-00 Kost och träning F-00 Kolhydrater Våra främsta kolhydratkällor är: bröd potatis ris pasta Kolhydrater = bränsle Kolhydrater har många viktiga funktioner i kroppen och är framför allt bränsle för hjärnan

Läs mer

Digestion. Kolhydrater. GI och GL

Digestion. Kolhydrater. GI och GL Digestion Kolhydrater GI och GL Digestion och absorption Munhåla Magsäck Tunntarm Tjocktarm Lever Claude C Roy et al 2006 Digestion = nedbrytning av föda Nutrienter och deras transport genom GI Tiden beror

Läs mer

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08 VITAMINER MINERALER IGU Idrottsliga Gymnasieutbildningar, för Gymnasiet, Uppland Uppsala Dagens program Vitaminer & mineralers funktion Behöver idrottare tillskott? Antioxidanter Fria radikaler kostråd

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Barnets nutrition 0-6 år Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vad alla måste få veta: Barn äter ungefär som de vuxna! Källa: SLV Lena Björck Rätt förutsättningar Goda förebilder

Läs mer

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor Agenda Näringslära Kosttillskott Frågor Näringslära Vad behöver kroppen? Kolhydrater, kostfibrer Proteiner Fett Annat vi behöver Vatten, mineraler, vitaminer Kolhydrater Kolhydrater är gemensamt namn för

Läs mer

Nutritionsstrategi för en elitsatsande triathlet

Nutritionsstrategi för en elitsatsande triathlet CM MASSAGE & FRISKVÅRD Nutritionsstrategi för en elitsatsande triathlet 12/23/2010 Triathlon Triathlon är en uthållighetsidrott där man kombinerar de olika momenten simning, cykling och löpning och utför

Läs mer

Mat & Hälsa Kolhydrater

Mat & Hälsa Kolhydrater Mat & Hälsa Kolhydrater Socker - mono- & disackarider Stärkelse - polysackarider Cellulosa Peter - Mat & Hälsa 2006 1 Mono- och disackarider Glukos - druvsocker Fruktos - fruktsocker sackaros (glukos,

Läs mer

Människokroppen 2 - Mat

Människokroppen 2 - Mat 1. Vilka är de tre huvudgrupper av ämnen som vi måste få i oss dagligen? 2. Vilka kolhydrater kan vår kropp ta upp? 3. Vilken sorts kolhydrat är den bästa för oss? Varför? 4. Vad har fettet för uppgifter

Läs mer

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Åsa Brugård Konde Nutri 2 år Gamla kostråd för spädbarn och

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling sverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i sverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol; (H 128 ) Utkom från trycket 30 januari 2015 Omtryck beslutade den

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,

Läs mer

Användarmanual Blodtrycksmätare

Användarmanual Blodtrycksmätare Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå

Läs mer

- livsmedel avsedda att användas i energibegränsad kost för viktminskning;

- livsmedel avsedda att användas i energibegränsad kost för viktminskning; Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa livsmedel avsedda att användas i energibegränsad kost för viktminskning; 1 1 (H 376) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Result. Glucose. Patients. Double-blind trial. signifikant förbättring av. Resultat från kontrollerad randomiserad dubbel-blind studie

Result. Glucose. Patients. Double-blind trial. signifikant förbättring av. Resultat från kontrollerad randomiserad dubbel-blind studie enteral Nutrition signifikant förbättring av POSTPRANDIELL glykemisk respons Långvarig glykemisk kontroll Resultat från kontrollerad randomiserad dubbel-blind studie Glucose T Result Patients Double-blind

Läs mer

Näringsdryck 2.0 fiber Choklad

Näringsdryck 2.0 fiber Choklad Näringsdryck 2.0 fiber Choklad Uppgiftslämnare: Nestlé Sverige AB Varumärke: RESOURCE Artikelbenämning: Näringsdryck 2.0 fiber Choklad Storlek: 4x200ml Produktinformation Ingrediensförteckning: Vatten,

Läs mer