Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och riktlinjer etapp 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och riktlinjer 2011 2012 etapp 1"

Transkript

1

2 1 Ärende 4 Bo Hallin, Anna Lindhé RSK Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och riktlinjer etapp 1 Bakgrund I regionens budget 2010 anges att nya metoder inom medicin och diagnostik ska underställas ett ordnat införande när de har en större ekonomisk betydelse för regionen som helhet. Regionens Programoch prioriteringsråd arbetar, som en del av sitt uppdrag, med att utarbeta ett samlat förslag till ordnat införande av nya läkemedel, metoder och riktlinjer vid två tillfällen per år, vår respektive höst. I etapp 1 av ordnat införande har sju läkemedel/indikationer och sju nya metoder nominerats av verksamheter och sektorsråd i regionen. Program- och prioriteringsrådet har med hjälp av två beredningsgrupper en för läkemedel och en för metoder och riktlinjer utarbetat detta förslag. Avstämning av förslaget har skett med regionens sjukvårdsgrupp. Förslag En viktig utgångspunkt för Program- och prioriteringsrådets arbete är Socialstyrelsens modell för prioriteringar. Modellen bygger på de etiska principer som beslutats av riksdagen. Behovsprincipen har tillämpats och även kostnadseffektivitetsprincipen när förutsättningar har funnits. Här i etapp föreslås ett ordnat införande av fyra nya läkemedel/indikationer och en ny metod i rutinsjukvård i regionen enligt tabellen nedan. Introduktionsfinansiering föreslås med 22,7 mnkr 2012 och med halva summan för andra halvåret Läkemedel/Indikation/Metod Prioritet Tillkom. Kostnad 2011 mnkr Stiripentol (Diacomit) vid svår myoklonus/dravet syndrom Bortezomib (Velcade) i kombination med melafalan och prednison för behandling av med tidigare obehandlat multipelt myelom som inte är lämpliga för högdos kemoterapi vid benmärgstransplantation Nilotinib (Tasigna) första linjens behandling vid kronisk myeloisk leukemi (KML) Fingolimod (Gilenya) högaktiv skovvis MS hos vuxna. Patienter med hög sjukdomsaktivitet trots behandling med beta-interferon eller galtirameracetat TNF-hämmare (Humira, Enbrel, Remicade, Simponi och Cimzia) kombinationsbehandling med metotrexat vid tidig RA med hög sjukdomsaktivitet och förekomst av flera negativa prognostiska markörer Benförankrad protes genom ortopedisk osseointegration vid amputation Tillkom. kostnad 2012, mnkr 2 0,4 0,8 2 1,5 2,9 2 0,5 1, ,0 14,0 2 2,0 4,0 Summa 11,4 22,7

3 Underlag för prioriteringen av läkemedel finns i bilaga 1 och för aktuella metoder och riktlinjer i bilaga 2. När det gäller det nya MS-läkemedlet Fingolimod (Gilenya) så resulterade den fördjupade analysen i att fingolimod endast ska ses som ett alternativ för patienter som sviktar på betainterferonbehandling. Någon uppenbar fördel med fingolimod jämfört med natalizumab (Tysabri), som är det idag tillgängliga alternativet som andra linjens behandling, finns inte dokumenterad. Då fingolimod har en indikation och troligen får ett pris som är jämförbart med natalizumab bedöms därför införandet inte medföra någon kostnadsökning. Under de senaste åren har TNF-hämmare i kombination med metotrexat vid tidig RA införts i andra landsting. En HTA-rapport utarbetad vid regionens HTA-centrum 2009 redovisar att det finns ett begränsat underlag för en kliniskt relevant positiv effekt av tillägg av TNF-hämmare till metotrexat för behandling av tidig reumatoid artrit med prognostiskt ogynnsamma tecken. Beredningsgruppen för nya läkemedel i ordnat införande anger i sitt förslag (bilaga 1) att det finns ett begränsat vetenskapligt stöd för att TNF-hämmare som tillägg till metotrexat har en kliniskt betydelsefull effekt i en bred RApopulation. Socialstyrelsen rekommenderar i de prel nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar att hälso- och sjukvården tidigt påbörjar behandling med metotrexat och TNF-hämmare vid tidig reumatoid artrit med hög sjukdomsaktivitet och flera markörer på dålig prognos. Program- och prioriteringsrådet har i en sammanvägd pragmatisk bedömning av dessa underlag kommit fram till att kombinationsbehandling med metotrexat och TNF-hämmare vid tidig RA bör införas i rutinsjukvård i regionen. Det är samtidigt viktigt att säkerställa en fortsatt dialog med Socialstyrelsen om förutsättningar m m för evidensgradering av vetenskapliga underlag. Vidare föreslås att benförankrade proteser genom osseointegration vid amputation förs in i rutinsjukvård i regionen. En sammanfattande analys av metoden, se bilaga 2, ligger till grund för förslaget. Ett villkor är att verksamheten på SU/M redovisar årliga uppföljningsrapporter till Program- och prioriteringsrådet med start med rapport för 2010 och till dess planerat internationellt kvalitetsregister är i full funktion. Närmare ett tiotal amputerade patienter per år från regionen bedöms vara aktuella för benförankrade proteser. Merkostnaden beräknas till 0,5 mnkr per patient jämfört med en vanlig hylsprotes. Förslaget innebär att verksamheten tillförs medel för fyra patienter under 2011 och ytterligare fyra patienter 2012, totalt 8 patienter per år. Verksamheten har även i sin nominering informerat om behov av inköp av operationsinstrumentarie till engångskostnad av 0,8 mnkr. Detta inköp föreslås finansieras inom ramen för SU:s utrustningsanslag. Finansiering I ett särskilt beslut i april 2010 har hälso- och sjukvårdsutskottet ( 102) godkänt ordnat införande av läkemedlet Lucentis för behandling av diabetesmakulaödem (DME). Tillkommande kostnader beräknas till 21,4 mnkr 2011 och 48,1 mnkr Här redovisas förslag om ordnat införande av fyra nya läkemedel/indikationer och ett ny metod i rutinsjukvård som medför tillkommande kostnader med 11,4 mnkr 2011 och 22,7 mnkr Regiongemensam finansiering av introduktionen av ovan redovisade läkemedel/indikationer och åtgärder för att stödja implementeringen av de nationella riktlinjerna för demenssjukvård föreslås ske med 100 procent av de tillkommande kostnaderna. Introduktionsfinansieringen av här redovisade förslag avser andra halvåret 2011 och Ordnat införande med regiongemensam introduktionsfinansiering syftar till att underlätta ett likvärdigt införande av nya läkemedel och metoder i rutinsjukvård i regionen. Det ordnade införandet innebär både en möjlighet och ett åtagande för utförarförvaltningarna, en möjlighet att få stöd för introduktionen och ett åtagande att föra in de nya läkemedlen och metoderna i den redovisade omfattningen. En betydande variation i införandet främjar inte en jämlik vård i regionen. Införandet av nya läkemedel och metoder kommer fortsatt att följas upp under Ersättningen för nya läkemedel och metoder utbetalas i efterhand i samband med respektive delårsbokslut av hälso- och sjukvårdsavdelningen mot avrop/faktura för att underlätta uppföljningen av aktuella åtgärder och introduktionsfinansieringen. För vidare information om rutiner se gällande tillämpningsanvisningar. 2

4 3 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta att godkänna redovisat förslag till ordnat införande etapp 1, att regiongemensam introduktionsfinansiering 2011 beräknad till 11,4 mnkr tas ur hälsooch sjukvårdsutskottets utvecklingsanslag och att introduktionsfinansiering av redovisade nya läkemedel/indikationer och metoder 2012 beslutas i detaljbudget HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Peter Lönnroth Karin Lendenius

5 1(8) Bilaga 1 Läkemedelsenheten Referens Datum Anna Lindhé RSK Ordnat införande etapp 1 förslag från beredningsgrupp läkemedel Inledning På uppdrag från Program- och prioriteringsrådet har beredningsgruppen utarbetat förslag till rangordning av nya läkemedel och nya indikationer för läkemedel inom ordnat införande etapp 1. Nedan redovisas hur förslaget tagits fram samt resultat av analys och rangordning av nominerade läkemedelsbehandlingar. Rangordningen utgör ett underlag för Program- och prioriteringsrådets samlade förslag om ordnat införande och om vilka nya metoder och läkemedel som prioriteras för särskild finansiering av introduktionen. Beredningsgruppen har utgjorts av Lennart Andrén, Per-Ola Attman, Anders Larsson, Anna Lindhé (ordf.), Henrik Sjövall och Lennart Welin. Beskrivning av beredningsprocess Nomineringsförfarande och kvalificeringskriterier Medicinska sektorsråden, regionala terapigrupper, primärvårds- och sjukhusförvaltningar samt vårdprogramgrupper inom cancerområdet har uppmanats att nominera nya läkemedel/indikationer för ordnat införande etapp 1. Enligt tidplanen för höstens etapp skulle nomineringsunderlagen vara beredningsgruppen tillhanda senast den 31 mars De underlag som efterfrågades vid nomineringen var bl. a. vetenskaplig dokumentation för vad den nya behandlingen tillför, beräknade volymer, kostnader för introduktionsåret samt förlag på metod för uppföljning av läkemedlets användning vid introduktion. Jävsdeklarationer begärdes in från ansvariga för nomineringen. Beredningsgruppen har stämt av inkomna nomineringar mot uppställda kriterier för deltagande i ordnat införande enligt nedan: Nya läkemedel eller nya indikationer för befintliga läkemedel får ej vara införda i rutinsjukvård i regionen Ett införande av det nya läkemedlet/indikationen medför betydande konsekvenser för patientströmmar, vårdstruktur eller vårdens omfattning. Exempelvis är av större ekonomisk betydelse för regionen som helhet > 1 mkr/år. Det ska finnas ett tillräckligt vetenskapligt kunskapsunderlag för att läkemedlet ska ingå i prioriteringsarbetet Sju olika läkemedelsbehandlingar nominerades till vårens etapp. Efter avstämning mellan beredningsgruppen och Program- och prioriteringsrådet bedömdes att samtliga inkomna nomineringar skulle genomgå en djupare analys för att ta fram ett rangordnat förslag.

6 2(8) Utarbetande av rangordnat förslag Det underlag som inkom vid nomineringen har legat till grund för beredningsgruppens analys. Genomgång av det vetenskapliga underlaget samt förslag till rangordning har utförts av två gruppmedlemmar oberoende av varandra. Förslag till rangordning har därefter fastställts av hela beredningsgruppen. Beredningsgruppen har arbetat utifrån den rangordningsmodell som beskrivs i uppdraget från Program- och prioriteringsrådet. I den systematiska bedömningen har tidigare fastställd matris använts av beredningsgruppen, se sid 8. Sammanfattningsvis har följande bedömningsvariabler använts för att prioritera mellan olika läkemedel: - Sjukdomens svårighetsgrad - Effekt av åtgärd - Risker med behandlingen - Evidens för effekt - Etiska aspekter - Kostnadseffektivitet Läkemedlen rangordnades enligt grad av rekommendation för införande till hög = 1, medel = 2, och låg = 3. Ett starkt vetenskapligt underlag har varit krav för en hög prioritet. Saknas dokumentation eller talar dokumentationen emot en ökad patientnytta bedöms att läkemedlet inte skall införas, FoU alternativt icke göra. I den samlade bedömningen för prioritering tas hänsyn till grundläggande etiska principer. Då det i vissa fall rör sig om mycket allvarliga sjukdomar där det nya läkemedlet kan vara det enda återstående behandlingsalternativet kan användning av läkemedlet prövas individuellt för en begränsad patientgrupp. Beredningsgruppen anser att hänsyn till behovs- och solidaritetsprincipen i dessa speciella fall bör vägas in i prioriteringen av patientnyttan för det nya läkemedlet. I rangordningsmodellen har beredningsgruppen avstått från att själva beakta relationen mellan läkemedlets kostnad och effekt. Gruppen anser att det i många fall saknas underlag för bedömning av kostnadseffektivitet och att förekommande underlag är osäkra för de aktuella läkemedlen. I de fall det för läkemedlet finns ett beslut från Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV, som bl. a. har kostnadseffektivitet som bedömningsgrund, har detta utgjort ett underlag för beredningsgruppen. Avstämning av patientvolymer och beräkning av kostnader En avstämning av patientvolymer och beräknade kostnader har genomförts mot berörda sjukhusförvaltningar för de läkemedel som är aktuella för introduktionsanslag. Förslag Sammanfattning av analysen etapp 1 I nedanstående tabell har de sju läkemedlen i processen för ordnat införande etapp 1 listats enligt beredningsgruppens förslag till rangordning. Ingen ytterligare rangordning har gjorts inom respektive prioriteringsgrupp (1-3). De tillkommande kostnaderna avser läkemedelskostnader för ett introduktionsår. Beräknade tillkommande läkemedelskostnaderna är preliminära och är beräknade utifrån det förväntade antalet patienter och det förutsedda

7 3(8) läkemedelspriset. I beräkningar av tillkommande kostnader vid introduktion har eventuellt bortfallande läkemedelskostnader dragits ifrån det nya läkemedlets kostnad. Substans (läkemedel) stiripentol (Diacomit) bortezomib (Velcade) nilotinib (Tasigna) fingolimod (Gilenya) TNFhämmare (Humira, Enbrel, Remicade, Simponi och Cimzia) pazopanib (Votrient) bendamustin (Levact) Indikation Tillkom. Rang årskostnad Svår myoklonus epilepsi/dravet syndrom. 0,8 mnkr 2 I kombination med melfalan och prednison för behandling av patienter med tidigare obehandlat multipelt myelom som inte är lämpliga för högdos kemoterapi vid benmärgstransplantation Första linjens behandling vid kronisk myeloisk leukemi (KML) Högaktiv skovvis MS hos vuxna. Patienter med hög sjukdomsaktivitet trots behandling med beta-interferon eller galtirameracetat Kombinationsbehandling med metotrexat vid tidig RA med hög sjukdomsaktivitet och förekomst av flera negativa prognostiska markörer Första och andra linjens behandlig vid metastaserad njurcancer Indolenta lymfom med relaps efter rituximabinnehållande behandling 2,9 mnkr 2 1,0 mnkr , 0 mnkr 3 3,2 mnkr 3 1,0 mnkr FoU Analysen för respektive läkemedel / indikation (I rubriken anges löpnummer, substans (produktnamn) och indikation) 1. stiripentol (Diacomit). 1. Svår myoklonus epilepsi/dravets syndrom. 2. Andra epileptiska syndrom med svår myoklonus. Sjukdomens svårighetsgrad: Mycket hög (3. Risk för allvarlig skada, bestående men eller mycket låg livskvalitet) Effekt: God Risk: Måttlig Evidens: Starkt vetenskapligt underlag ( enligt GRADE) Läkemedelskostnad per årsbehandling/patient: ca kr Tillkommande läkemedelskostnad för introduktionsår: ca kr (5-10 patienter) Kostnadseffektivitet: Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden beslutade 2009 att Diacomit ska ingå i läkemedelsförmånen. Enligt myndighetens utredning så framstår användningen av Diacomit vid sjukdomen som kostnadseffektiv. Osäkerheten i bedömningen är dock stor. Beslutet är kopplat till villkor om att läkemedelsföretaget ska komplettera med ytterligare underlag vad gäller kostnadseffektivitet när nya studieresultat föreligger. Rangordning: 2

8 4(8) Kommentar: Diacomit är klassat som särläkemedel. Rekommenderas för ordnat införande endast på indikationen okontrollerade generaliserade tonisk-kloniska anfall vid svår myoklonus epilepsi/dravets syndrom som ej uppnått tillfredställande anfallskontroll på klobazam och valproat på basen av föreliggande evidens. Villkor; att det endast ska ges i kombination med klobazam och valproat till dess egenskaper i monoterapi eller i kombination med andra antiepileptisk läkemedel har klarlagts så som anges av EMA. Den aktuella patientgruppen är grupp svårt sjuka barn med hot om betydande funktionsnedsättning. Å andra sidan kan hela behandlingseffekten av Diacomit medieras genom hämmad nedbrytning av, eller farmakodynamisk inverkan på, övriga givna antiepileptiska läkemedel. En likvärdig behandlingseffekt kunde i så fall uppnås enbart genom en doshöjning av de senare. Den uppkomna ekonomiska undanträngningseffekten av Diacomit skulle då starkt kunna ifrågasättas. Uppföljning: Ett nationellt register är under uppbyggnad vilket ger förutsättningar för uppföljning av behandlingen. 2. TNF-hämmare (Humira, Enbrel, Remicade, Simponi och Cimzia), Kombinationsbehandling med metotrexat (MTX) vid tidig RA med hög sjukdomsaktivitet och förekomst av flera negativa prognostiska markörer Sjukdomens svårighetsgrad: Mycket hög (3) Effekt: God Risk: Måttlig Evidens: Begränsat vetenskapligt underlag ( ) Läkemedelskostnad per årsbehandling/patient: ca kr Tillkommande läkemedelskostnad för introduktionsår: ca 14,0 mnkr (ca 100 patienter) Rangordning: 3 Kommentar: Införande av tidig behandling med TNF-hämmare vid RA med hög sjukdomsaktivitet och negativa prognostiska markörer har tidigare bedömts i processen för ordnat införande. Bedömningen av sjukdomens svårighetsgrad, effektstorlek och risk har inte förändrats. Sedan HTA-analysen har det tillkommit ett nytt läkemedel med godkänd indikation enligt ansökan, golimumab (Simponi). I en stor fas III studie med 637 patienter fann man ingen signifikant skillnad mellan kombinationen golimumab och MTX jämfört med MTX enbart, vad gäller den primära utfallsvariabeln ACR-50. Bedömningen av säkerheten i det vetenskapliga stödet för en kliniskt betydelsefull effekt i en bred RA-population kvarstår. Uppföljning: Patienter med RA som behandlas med biologiska läkemedel följs via nationellt register, ARTIS. 3. pazopanib (Votrient), Första och andra linjens behandlig vid metastaserad njurcancer Sjukdomens svårighetsgrad: Mycket hög (2. Risk för mycket allvarlig skada, för tidig död, betydande invaliditet, outhärdlig situation) Effekt: Måttlig Risk: Måttlig Evidens: Måttligt starkt vetenskapligt underlag ( ) Läkemedelskostnad per årsbehandling/patient: ca kr Tillkommande läkemedelskostnad för introduktionsår: ca 3,2 mnkr (ca 40 patienter) Kostnadseffektivitet: Votrient ingår i läkemedelsförmånen fr.o.m. i december I skälen till TLV:s beslut anges att Votrient erbjuder ett ytterligare behandlingsalternativ till en lägre

9 5(8) kostnad än befintliga alternativ. Företaget har i beslutet ålagt att återkomma med en hälsoekonomisk analys när studieresultat föreligger från direkta jämförelser med andra VEGFR-hämmare. Rangordning: 3 Kommentar: I en stor fas III-studie sågs en måttlig förlängning av progressionsfri överlevnad med 9,2 månader jämfört med 4,2 månader med placebo. Inga signifikanta effekter sågs vad gäller överlevnad. Ett observandum är att man inte heller såg några signifikanta effekter på livskvalitet. Jämförelse med dagens första linjens behandling, sunitinib (Sutent), saknas också. 4. bortezomib (Velcade), I kombination med melfalan och prednison (MP) för behandling av patienter med tidigare obehandlat multipelt myelom som inte är lämpliga för högdos kemoterapi vid benmärgstransplantation Sjukdomens svårighetsgrad: Mycket hög (2) Effekt: Mycket god Risk: Hög Evidens: Måttligt starkt vetenskapligt underlag ( ) Läkemedelskostnad per årsbehandling/patient: ca kr Tillkommande läkemedelskostnad för introduktionsår: ca 2,9 mnkr (ca 11 patienter) Kostnadseffektivitet: Velcade ingår i läkemedelsförmånen. Underlaget för beslutet baseras dock på en annan patientgrupp än vad som nu är aktuell. Inga hälsoekonomiska underlag med jämförelse av dagens standard behandling har funnits tillgängliga för bedömning. Rangordning: 2 Kommentar: Kombinationen bortezomib och MP jämfört med MP förlängde tiden till progress från 16,6 till 24,0 månader. Frekvensen komplett remission var 30 % respektive 4 %. Även överlevnad efter tre år ökade från 54,0 % till 68,5 %. Ingen jämförelse har gjort med dagens första linjens behandling, talidomid + MP eller lenalidomid + MP. Uppföljning: Patienterna följs i Svenska myelomregistret (INCA). 5. nilotinib (Tasigna), Första linjens behandling vid kronisk myeloisk leukemi (KML) Sjukdomens svårighetsgrad: Mycket hög (2) Effekt: God Risk: Måttlig Evidens: Måttligt starkt vetenskapligt underlag ( ) Läkemedelskostnad per årsbehandling/patient: mnkr Tillkommande läkemedelskostnad för introduktionsår: ca 1,0 mnkr (ca 20 patienter) Kostnadseffektivitet: Första linjens behandling omfattas ej av förmånen enligt beslut från TLV. En ny ansökan om läkemedelsförmån har lämnats in av läkemedelsföretaget. Rangordning: 2 Kommentar: Effekt har dokumenterats i en stor randomiserad jämförande studie mot dagens förstahandsalternativ, imatinib (Glivec). Effekten var signifikant bättre i tre kliniskt relevanta surrogatvariabler efter 1 års behandling. Det finns stöddokumentation för effekt i två mindre fas 2 studier. Tasigna skall inte ges till patienter med hjärtsjukdom (definierade via exklusionskriterier i den jämförande fas 3 studien). För övriga patienter rekommenderas Tasigna som ett förstahandsalternativ vid KML. Rekommendationen gäller under förutsättning att TLV bedömer indikationen och den tablettstyrka som skall användas såsom kostnadseffektiva. Uppföljning: Uppföljning enligt regionens gängse rutiner vid ordnat införande.

10 6(8) 6. bendamustin (Levact), Indolenta (lågmaligna) lymfom med relaps efter rituximabinnehållande behandling Sjukdomens svårighetsgrad: Mycket hög (2.) Effekt: Liten Risk: Hög Evidens: Otillräckligt vetenskapligt underlag ( ) Läkemedelskostnad per årsbehandling/patient: ca kr Tillkommande läkemedelskostnad för introduktionsår: ca 1,0 mnkr (ca patienter) Kostnadseffektivitet: Hälsoekonomiskt underlag saknas. Rangordning: FoU Kommentar: Behandlingen har tidigare bedömts i processen för ordnat införande. Inget nytt har tillkommit och bedömningen från föregående år kvarstår därmed. Läkemedlet är ännu inte godkänt av läkemedelsmyndigheterna. Den underliggande vetenskapliga dokumentationen har genomgående lågt bevisvärde, är bara delvis representativ för den nominerade typen av lymfompatienter. Bevis för en klinisk betydelsefull effekt saknas. Ställt mot lymfomsjukdomens allvarlighetsgrad är risknivån acceptabel. För att läkemedlet ska kunna rekommenderas för införande krävs ytterligare klinisk dokumentation. 7. fingolimod (Gilenya), Högaktiv skovvis förlöpande MS hos vuxna i följande situationer; 1.Patienter med hög sjukdomsaktivitet trots behandling med betainterferon eller galtirameracetat. Det skall ha förelegat minst ett skov under det förgående året under pågående behandling. 2. Patienter med snabbt utvecklande skovvis MS definierat som minst två eller fler svåra skov under det senaste året och med minst en kontrastladdande lesion på kraniell MRI alternativt en signifikant ökning i mängd T2-lesioner jämfört med en nyligen genomförd MRI. Sjukdomens svårighetsgrad: Mycket hög (3.) Effekt: God Risk: Hög Evidens: Måttligt starkt vetenskapligt underlag ( ) Läkemedelskostnad per årsbehandling/patient: kr (bedömning av kommande pris) Tillkommande läkemedelskostnad för introduktionsår: Ingen, se kommentar (ca 30 patienter) Kostnadseffektivitet: Underlag saknas i nuläget. TLV bedöms fatta beslut kring pris och läkemedelsförmån i början av hösten Rangordning: 2 Kommentar: I de registreringsgrundande studierna görs jämförelse med betainterferon respektive placebo. Någon jämförelse med dagens andra linjens behandling natalizumab (Tysabri), med samma indikation, finns inte. Studierna bedöms vara av god kvalitet men avser patienter med lindrig-måttlig sjukdomsbild enbart. Sålunda kan överförbarheten till godkänd indikation ifrågasättas. Gruppen bedömer mot bakgrund av dokumentationen att fingolimod endast är ett alternativ för patienter som sviktar på betainterferonbehandling. Någon uppenbar fördel jämfört med natalizumab vad avser effekt och säkerhet finns ej dokumenterad. En aspekt som kan beaktas är att behandlingen är peroral. Det finns även en, ännu så länge odokumenterad, förhoppning om minskad risk för en allvarlig biverkan, PML (progressiv multifokal leukoencephalopati),

11 7(8) jämfört med natalizumab. Fingolimod har dock andra allvarliga biverkningar som kräver extra övervakning och långtidseffekter är ännu inte kartlagda. Då fingolimod har en indikation och troligen får ett pris som är jämförbart med natalizumab bedöms införande inte medföra någon kostnadsökning. Rekommendationen om införande gäller under förutsättningar i TLV:s kommande beslut om subvention. Uppföljning: All behandling rekommenderas bli dokumenterad i Svenska MS Registret. Anna Lindhé har ej deltagit i ställningstagande i ärende 2 pga. uppdrag i terapigrupp reumatologi.

12 8(8) Matris för rangordning Svårighetsgrad Effekt av åtgärd Risk med åtgärd Evidensstyrka Det sammanlagda vetenskapliga underlaget Mycket hög 1. Omedelbart livshot 2. Risk för mycket allvarlig skada, för tidig död, betydande invaliditet, outhärdlig situation 3. Risk för allvarlig skada, bestående men eller mycket låg livskvalitet. Mycket god Sjuklighet, död kan förhindras Tillståndet kan botas Låg risk Liten risk för allvarliga biverkningar/komplikationer Starkt vetenskapligt underlag Hög 4. Risk för förväntad försämring, ej vidmakthållen funktion-adl-nivå 5. Risk för betydande olägenhet, ökad sjuklighet, förlängd sjukdomsperiod, sänkt livskvalitet God Sjukligheten påverkas mycket, överlevnaden förlängs Måttlig risk Måttlig risk för allvarliga biverkningar / komplikationer Måttligt starkt vetenskapligt underlag Måttlig 6. Risk för olägenhet, skada, bestående men eller låg livskvalitet 7. Sannolik ökad risk för försämrad hälsoupplevelse eller icke optimal livskvalitet Måttlig Sjukligheten påverkas i måttlig utsträckning Hög risk Hög risk för allvarliga biverkningar / komplikationer Biverkningar / komplikationer som ka n kräva sjukvårdsinsatser Begränsat vetenskapligt underlag Låg 8. Möjligen ökad risk sjuklighet, försämring av funktionsnivåeller livskvalitet 9. Risk för sänkt livskvalitet enligt patientens uppfattning och vetenskap och beprövad kunskap inte motsäger detta Liten Sjukligheten påverkas i liten utsträckning Mycket hög risk Mycket hög risk för allvarliga biverkningar / komplikationer som påverkar livskvalitet och funktion. Biverkningar / komplikationer som ofta kväver sjukvårdsinsatser Otillräckligt vetenskapligt underlag

13 1 Hälso- och sjukvårdsavdelningen RSK Bilaga 2 Ordnat införande etapp 1 förslag från beredningsgrupp metoder Inledning På uppdrag av Program- och prioriteringsrådet har beredningsgruppen för nya metoder och riktlinjer utarbetat ett förslag till horisontell prioritering/rangordning av nya metoder som nominerats för ordnat införande i rutinsjukvård i regionen under I beredningsgruppen har ingått Lillemor Bergman, Lars Grip, Bo Hallin (sammankallande), Krister Järbrink, Jarl Torgerson och Jan Wahlström. Kvalificeringskriterier För att ingå i det ordnade införandet av nya läkemedel och metoder på regionnivå ska följande kritierier vara uppfyllda. Nya läkemedel, indikationer och metoder får ej vara införda i rutinsjukvård i regionen. Det nya läkemedlet/indikationen ska vara godkänd av regulatoriska myndigheter. Det ska finnas ett tillräckligt vetenskapligt underlag för att en bedömning ska kunna göras av läkemedlets/metodens effekt/patientnytta och risker inklusive evidens samt verksamhetskonsekvenser, ekonomiska konsekvenser och etiska konsekvenser. Ett införande av det nya läkemedlet/indikationen/metoden medför betydande konsekvenser för patientströmmar, vårdsstruktur eller vårdens omfattning i regionen. Det nya läkemedlets/ indikationens/metodens införande i rutinsjukvård ska innebära merkostnader som överstiger 1 mnkr per år. Rangordningsmodell Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna, de medicinska sektorsråden och de medicinska terapigrupperna nominerar förslag till Program- och prioriteringsrådet om införande av nya läkemedel, indikationer och metoder i rutinsjukvård i regionen. Två beredningsgrupper, en för läkemedel och en för metoder, bereder och utarbetar förslag till Program- och priorieringsrådet, som formar ett samlat förslag till ordnat införande till hälso- och sjukvårdsdirektören, som efter godkännande redovisar förslaget för hälso- och sjukvårdsutskottet som beslutar om ordnat införande. Denna process genomförs två gånger per år en gång på våren och en gång på hösten. Beredningsgruppen går gemensamt igenom inkomna nomineringar och tar ställning i två steg till nomineringarna. I ett första steg tas ställning till om respektive nominering uppfyller kvalificeringskriterierna ovan. De nomineringar som uppfyller kriterierna går vidare till en fördjupad analys där en systematisk bedömning och rangordning av nomineringarna görs. Modellen för bedömning och rangordning bygger på Socialstyrelsens modell för prioriteringar som används i arbetet med de nationella riktlinjerna. I den systematiska bedömningen ingår följande faktorer. Sjukdomens svårighetsgrad Effekt av åtgärden Risker av åtgärden Evidens för effekt Kostnadseffektivitet Tillkommande kostnader Etiska aspekter Den systematiska bedömningen utmynnar i beredningsgruppens rangordning av metoden och förslag till fortsatt handläggning.

14 2 Förslag Efter genomgång av de sju nominerade metoderna i etapp av ordnat införande föreslår beredningsgruppen följande åtgärder. PET-CT för dosplanering av kurativt syftande strålbehandling av lokalt avancerad lungcancer Beredningsgruppen föreslår att ett införande av metoden i regionen behandlas i pågående arbete med regionuppdrag för lungcancervården med anledning av de nya nationella riktlinjerna. TAVI Transcatheter Aortic Valve Implantation Beredningsgruppen föreslår att metoden tas upp för förnyad analys efter det att de nya prel nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård har publicerats. Tidig postoperativ magnetkameraundersökning av hjärnan inom 48 (-72) timmar efter neurokirurgisk resektion av hjärntumör. Beredningsgruppen föreslår att ett införande av metoden i rutinsjukvård fortsatt behandlas i det kommande regionala vårdprogrammet för hjärntumörer. Benförankrad protes genom ortopedisk osseointegration vid amputation Beredningsgruppen föreslår att metoden införs i rutinsjukvård för invånare i regionen (rangordning 2). Ett internationellt kvalitetsregister är enligt uppgift under uppbyggnad i samarbete mellan SU/M och Massachusetts General Hospital, Harvard, USA. Till dess detta kvalitetsregister är i full funktion bör verksamheten på SU/M redovisa årliga uppföljningsrapporter, med start med rapport för 2011, över verksamhetens utveckling och resultat till Program- och prioriteringsrådet. Högfrekvensablation av dysplastisk slemhinna i matstrupen Beredningsgruppen bedömer att metoden kan vara lovande för att behandla Barretts esofagus, men att kunskapsläget behöver klargöras. En HTA-analys bör övervägas. Merkostnaderna för ett införande i rutinsjukvård understiger troligen en miljon kronor per år. Beredningsgruppen föreslår att den nominerade metoden överlämnas till sjukhusledningen på SU för fortsatt handläggning då den ej uppfyller uppsatta kriterier för ordnat införande på regionnivå. Peroral cholangioskopi med Spy glass Beredningsgruppen bedömer att metoden kan vara lovande, men att fler studier behöver genomföras/redovisas innan ställning kan tas till ett ordnat införande i rutinsjukvård. Merkostnaderna för ett införande understiger en miljon kronor per år. Beredningsgruppen föreslår att den nominerade metoden överlämnas till sjukhusledningen på SU för fortsatt handläggning då den ej uppfyller uppsatta kriterier för ordnat införande på regionnivå. Kontinuerlig subcutan blodsockermätning (CGM) Beredningsgruppen bedömer att nomineringen av metoden kan ej behandlas i denna etapp av ordnat införande på grund av otillräcklig underlag. Diabetesrådet, som nominerat metoden, kan återkomma i etapp 2 eller senare när rådet bedömer att de har ett tillräckligt underlag för ordnat införande. Sammantaget föreslås en av de nominerade metoderna, benförankrad protes, att införas i rutinsjukvård i regionen i etapp Beredningsgruppens bedömning och rangordning av respektive metod redovisas nedan.

15 3 Rangordning av nominerade metoder 1.PET-CT Metod: PET-CT för dosplanering av kurativt syftande strålbehandling av lokalt avancerad lungcancer. Metoden ingår i de nya nationella riktlinjerna för lungcancervård. Sjukdomens svårighetsgrad: Mycket hög, mycket stor risk för förtida död. Diagnos: Lokalt avancerad icke småcellig lungcancer i stadium IIIA-B. Effekt: Bättre underlag för fortsatt behandling. Användning av PET-CT ändrar volymen som strålbehandlas hos procent av patienterna jämfört med om endast datortomografi används. Intentionen kan ändras från kurativ till palliativ behandling i drygt 20 procent av fallen jämfört med endast datortomografi. Information saknas om effekt på överlevnad och livskvalitet. Risk: Viss risk för falskt positiva resultat från PET-CT som leder till att behandlingen ändras på felaktig grund. Evidens: Beredningsgruppen har inte gjort någon egen evidensbedömning då metoden ingår de nya nationella riktlinjerna. Kostnadseffektivitet: Metoden har en låg till måttlig kostnad per effekt enligt de nationella riktlinjerna. Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Cirka 60 patienter per år bedöms bli aktuella för denna undersökning i regionen. Priset för en PET-CT undersökning är cirka kronor. Cirka 15 av dessa patienter förväntas övergå från kurativ till palliativ behandling. Kostnaden för en fulldos radiokemoterapi är som lägst kronor per patient. Till det kommer sjukhusvård i cirka sex veckor för en tredjedel av dessa patienter. Palliativ behandling som ges istället har en väsentligt lägre kostnad. Sammantaget bedöms ett införande av metoden medföra en merkostnad som understiger en miljon kronor per år. Etiska aspekter: Att få ett bättre underlag för fortsatt behandling är av värde både för patienter och vårdpersonal. Det förbättrar möjligheterna för berörda patienter att få rätt behandling och att tillgängliga resurser används mer optimalt. Ett införande av metoden innebär ökad efterfrågan på PET-CT, en begränsad resurs i regionen. Före ett införande bör eventuella undanträngningseffekter analyseras. Rangordning: Tillståndet och metoden har fått prioritet 3 i de nya nationella riktlinjerna. Beredningsgruppen har avstått från att göra en egen rangordning av metoden då kriterierna för ett ordnat införande på regionnivå inte är uppfyllda. Förslag: Beredningsgruppen föreslår att ett införande av metoden i regionen behandlas i pågående arbete med regionuppdrag för lungcancervården med anledning av de nya nationella riktlinjerna. 2. TAVI Metod: TAVI Transcatheter Aortic Valve Implantation. En biologisk aortaklaff protes implanteras med hjälp av katetrar. Metoden ingår i pågående arbete med nya nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Sjukdomens svårighetsgrad: Hög till mycket hög. Hög risk för förtida död. Patienter med signifikant aortastenos utvecklar hjärtsvikt med svår andfåddhet som främsta symtom. Detta medför upprepade vårdtillfällen och lidande för patienterna. Patienter som är aktuella för denna metod bedöms inte lämpliga för traditionell thoraxkirurgisk åtgärd på grund av ålder och/eller komorbiditet.

16 4 Effekt: Behandling av aortastenos med TAVI har positiv effekt på hjärtats funktion med minskad andfåddhet och minskat vårdbehov som följd. Enligt en aktuell vetenskaplig studie behöver fem patienter behandlas för att rädda ett liv med ett års uppföljning. Risk: Ej redovisad. Evidens: HTA-rapport publicerad i mars 2010 redovisar att TAVI-metoden för behandling av patienter med svår aortastenos som är avböjda kirurgi har lovande hemodynamiska resultat men att att det saknas vetenskapligt underlag för metoden. Efter HTA-rapporten har en randomiserad studie (PART- NER-studien) publicerats. Beredningsgruppen har inte gjort för någon egen evidensbedömning utan avvaktar publicering av nya nationella riktlinjer. Kostnadseffektivitet: Beredningsgruppen har ej bedömt kostnadseffektiviteten i nuläget utan avvaktar publicering av prel nationella riktlinjer. Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Antalet patienter per år som är aktuella för metoden i regionen är svårbedömt, nominerande verksamhet uppskattar antalet till patienter. Ett vårdtillfälle med TAVI beräknas kosta cirka kronor. Från detta belopp avgår kostnader för minskad läkemedelsbehandling med cirka per patient. Ett införande av metoden bör även leda till att behoven av sluten vård minskar för denna patientgrupp. Någon beräkning av minskade kostnader för dessa vårdtillfällen kan ej redovisas här. Etiska aspekter: Den aktuella sjukdomen innebär ett stort lidande med funktionsnedsättningar och hög risk för förtida död. För patienter som på grund av annan samtidig sjukdom eller mycket hög ålder är ej kan erbjudas öppen hjärtkirurgi finns för närvarande ingen effektiv behandling i rutinsjukvård i regionen. Ett införande av den nominerade metoden medför betydande kostnader och kan därför innebära undanträngning av andra medicinska åtgärder. Rangordning: Beredningsgruppen har ej rangordnat metoden utan avvaktar de prel nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård. Förslag: Beredningsgruppen föreslår att metoden tas upp för förnyad analys efter det att de nya prel nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård har publicerats (enligt uppgift i juni 2011). 3. Post-op MR hjärna Metod: Tidig postoperativ magnetkameraundersökning av hjärnan inom 48 (-72) timmar efter neurokirurgisk resektion av hjärntumör Sjukdomens svårighetsgrad: Mycket hög svårighetsgrad. Omfattar samtliga patienter med misstänkt maligna och/eller icke radikalt opererade hjärntumörer där postoperativ strålbehandling övervägs. Effekt: Tillgång till post-op MR-bilder ger underlag för korrekt definition av strålfältet och därmed ökad säkerhet i fortsatt strålbehandling. Post-op MR hjärna ger viktig information om det kirurgiska ingreppets radikalitet, vilket är en indikator på den enskilda patientens prognos och ev behov av tidig reoperation. Metoden ger återkoppling till ansvarig neurokirurg om resektionens radikalitet och ev komplikationer. Risk: Ej redovisad.

17 5 Evidens: Vetenskaplig dokumentation saknas om värdet av post-op MR som underlag för definition av strålfält vid post-op onkologisk terapi. Enligt nomineringen föreligger dock konsensus om betydelsen av metoden och förväntas ingå i det kommande nationella vårdprogrammet för högmaligna gliom. Kostnadseffektivitet: Ej bedömd. Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Cirka 150 patienter per år förväntas vara aktuella för metoden i regionen. Kostnaden för en post-op MR hjärna är 5700 kronor. Ett införande av metoden beräknas därmed innebära merkostnader med cirka kronor per år i regionen. Etiska aspekter: Beredningsgruppen har i nuläget ej gjort någon etisk analys eller bedömning. Rangordning: Beredningsgruppen har avstått från att rangordna metoden då kriterierna för ett ordnat införande på regionnivå inte är uppfyllda. Förslag: Beredningsgruppen föreslår att ett införande av metoden i rutinsjukvård fortsatt behandlas i det kommande regionala vårdprogrammet för hjärntumörer. 4. Benförankrad protes Metod: Benförankrad protes genom ortopedisk osseointegration vid amputation Sjukdomens svårighetsgrad: Hög. Amputation medför större eller mindre funktionsnedsättning och försämrad livskvalitet. Benförankrad protes är aktuell för patienter som ej kan ha eller har svårt att ha en vanlig hylsprotes och som ej har svår kärlsjukdom. Effekt: Bättre funktion och rörlighet i led ovanför amputation, bättre livskvalitet. Risk: Lossning (icke osseointegration pga dålig benläkningsförmåga) och djup infektion vid implantet är de allvarliga riskerna. Infektioner leder sällan till att implantet behöver tas bort. Redovisade studier visar att cirka 10 procent av patienterna inte använder den benförankrade protesen efter implantation. Evidens: Endast observationsstudier (10 st, varav 3 ej publicerade) är redovisade. Svårt att genomföra randomiserade kontrollerade studier då patientgruppen är liten. Observationsstudier medför i utgångsläget enligt GRADE en begränsad evidensstyrka, men beredningsgruppen har höjt evidensstyrkan till måttlig då flera observationsstudier tyder på starka samband mellan metoden och förbättrad rörlighet - livskvalitet och då inga sannolika confounders förefaller finnas. Kostnadseffektivitet: En opublicerad hälsoekonomisk studie finns redovisad. Beredningsgruppen bedömer kostnaden per kvalitetsjusterat levnadsår som måttlig i och med att patienternas förbättrade livskvalitet normalt sträcker sig över en längre tidsperiod. Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Antalet patienter som bedöms vara aktuella för metoden till högst 10 patienter per år i regionen. Några patienter per år (2009 och 2010) har fått benförankrade proteser. Kostnaden för en benförankrad protes uppgår i genomsnitt till cirka kronor, vilket innefattar två operationer, implantat, sluten vård samt rehab med första protes. Kostnaden per år under följande år beräknas till cirka per patient. I kostnaden ingår poliklinisk uppföljning samt vid behov service och/eller utprovning av ny protes. Den årliga kostnaden bedöms vara ungefär jämförbar med kostnaden för patienter med vanlig hylsprotes. Därutöver har nominerade verksamhet redovisat en kostnad för inköp av operationsinstrumentarie till SU/M på kronor (engångskostnad).

18 6 Etiska aspekter: Beredningsgruppen har utarbetat en särskild etisk analys där metoden benförankrad protes jämfört med protes fäst på amputationsstumpen med traditionell metod, se bilaga 1. I analysen bedöms svårigheterna att genomföra randomiserade studier och att tillgängliga observationsstudier av metoden har genomförts av samma forskargrupp som utvecklat metoden som en nackdel ur kunskapssynpunkt. Det konstateras vidare att metoden förbättrar funktionsförmågan och höjer livskvaliteten hos berörda patienter. Behandlingen minskar risken för att risken för negativ särbehandling hos aktuella amputerade patienter och stärker människovärdet. Patienter från andra landsting har tillgång till denna vård, men ingår ej i rutinsjukvård för invånare i Västra Götalandsregionen, vilket medför att vården är ojämlik. Den etiska analysen stärker argumenten för ett ordnat införande av metoden i rutinsjukvård. Rangordning: Beredningsgruppen bedömer att metoden bör ha rangordning 2. Förslag: Beredningsgruppen föreslår att metoden införs i rutinsjukvård för invånare i regionen med ovan angivna indikationer. Ett internationellt kvalitetsregister är enligt uppgift under uppbyggnad i samarbete mellan SU/M och Massachusetts General Hospital, Harvard, USA. Till dess detta kvalitetsregister är i full funktion bör verksamheten på SU/M redovisa årliga uppföljningsrapporter, med start med rapport för 2011, över verksamhetens utveckling och resultat till Program- och prioriteringsrådet. 5. Högfrekvensablation Metod: Högfrekvensablation av dysplastisk slemhinna i matstrupen Sjukdomens svårighetsgrad: Hög svårighetsgrad. Diagnosen Barrett`s esofagus anses som ett premalignt tillstånd med övergång från metaplasi och låggradig dysplasi till höggradig dysplasi. Effekt: Högfrekvensablation återställer normal skivepitelslemhinna och förhindrar sannolikt cancerutveckling. Nuvarande vårdpraxis är esofagusresektion som är förknippad med fortsatt morbiditet och mortalitet. Risk: Ej redovisad. Evidens: Flera studier redovisas, bland annat en systematisk översikt (Cochrane-rapport 2009.) I rapportens slutsatser efterlyses randomiserade kontrollerade studier för att bättre kunna bedöma om metoden reducerar risken för cancer i klinisk praxis. Ytterligare studier har tillkommit efter att den systematiska översikten publicerades Beredningsgruppen anser kunskapsläget angående metodens effekter/patientnytta m m är oklart och att en HTA-analys bör övervägas. Kostnadseffektivitet: Beredningsgruppen har ej bedömt kostnadseffektiviteten. Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Cirka 12 patienter per år bedöms vara aktuella för metoden i regionen. Tillkommande kostnader för material och endoskopi beräknas till cirka kronor per år. Samtidigt minskar kostnaderna för uppföljning av 12 patienter per år med cirka kronor. På lite sikt kan kostnader för esofagusresektioner minska till följd den aktuella behandlingen. Esofagusresektion kostar mer än kronor per patient. Efter telefonkontakt med verksamhetsansvarig där information lämnades om att nomineringar med en merkostnad som är lägre än en miljon kronor per år regionen ej behandlas i ordnat införande på regionnivå, inkom en komplettering där antalet aktuella patienter hade utökats och till följd därav uppgick den nya merkostnaden brutto till drygt en miljon kronor. Etiska aspekter: Den aktuella sjukdomen har en hög svårighetsgrad och nuvarande vårdpraxis bedöms inte vara särskilt effektiv. Beredningsgruppen bedömer att det oklara kunskapsläget behöver analyseras och klargöras före ett ställningstagande till metodens införande i rutinsjukvård i regionen.

19 7 Rangordning: Beredningsgruppen har ej rangordnat metoden. Förslag: Beredningsgruppen bedömer att metoden kan vara lovande för att behandla Barretts esofagus, men att kunskapsläget behöver klargöras. Merkostnaderna för ett införande i rutinsjukvård understiger troligen en miljon kronor per år. Beredningsgruppen föreslår att den nominerade metoden överlämnas till sjukhusledningen på SU för fortsatt handläggning då den ej uppfyller uppsatta kriterier för ordnat införande på regionnivå. 6. Spy glass Metod: Peroral cholangioskopi med Spy glass. Spy glass är en endoskopisk metod som med hjälp av optiska fibrer möjliggör en direkt visuell granskning av och behandling av sjukdomar i gallvägar och pancreasgång. Metoden tillåter riktade biopsier och krossning av stora och komplicerade gallstenar med hjälp av elektrohydraulisk stötvågslithotripsi eller laserlithotripsi. Sjukdomens svårighetsgrad: Hög svårighetsgrad. Aktuella diagnoser är striktur i gallvägar och pancreas, choledochussten samt tumör av oklar genes i gallvägar och pancreas. Effekt: Säkrare diagnostik av förträngningar och tumörer i gallvägar av oklar natur där malignitet kan misstänkas. Komplicerade gallstenar kan behandlas endoskopiskt istället för operativt. Metoden medför mindre risker, kostnaderna är lägre än konventionell kirurgi samt avlastar operationsavdelning då undersökningen/behandlingen kan utföras på endoskopiavdelning. Risk: Ej redovisad. Evidens: Två observationsstudier redovisade, vilket inte bedöms vara ett tillräckligt vetenskapligt underlag för att kunna ta ställning till metodens patientnytta m m. Kostnadseffektivitet: Någon hälsoekonomisk studie är ej redovisad. Beredningsgruppen har ej bedömt metodens kostnadseffektivitet. Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Initialt bedöms cirka 40 patienter per år vara aktuella för metoden i regionen, varav cirka 20 patienter för undersökning av gallvägar och 20 patienter för behandling av choledochussten. Kostnaden för en diagnostisk spyglassundersökning är cirka kronor och för en spyglassbehandling av choledochussten cirka kronor. Operativ behandling av choledochussten kostar cirka och genom att övergå till spyglassbehandling kan kostnaden halveras. Cirka 100 patienter per år opereras på denna indikation i regionen och på några års sikt kan fler patienter erbjudas spyglassbehandling. Etiska aspekter: Säkrare diagnostik för patienten och minskade risker då operativ behandling ofta kan undvikas. Hos ett fåtal patienter kommer man inte att kunna behandla choledochussten med spyglassmetoden eller att besvara frågan om orsak till gallvägsförändring, hos dessa patienter innebär detta en extra undersökning. Rangordning: Beredningsgruppen har ej rangordnat metoden. Förslag: Beredningsgruppen bedömer att metoden kan vara lovande, men att fler studier behöver genomföras/redovisas innan ställning kan tas till ett ordnat införande i rutinsjukvård. Merkostnaderna för ett införande understiger en miljon kronor per år. Beredningsgruppen föreslår att den nominerade metoden överlämnas till sjukhusledningen på SU för fortsatt handläggning då den ej uppfyller uppsatta kriterier för ordnat införande på regionnivå.

20 8 7. CGM (Continous Glucose Monitoring System) Metod: Kontinuerlig subcutan blodsockermätning (CGM) Sjukdomens svårighetsgrad: Hög svårighetsgrad. Stor risk för förtida död och permanent skada. Effekt: Ej redovisad. Risk: Ej redovisad. Evidens: Ej redovisad. Kostnadseffektivitet: Ej redovisad. Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Stora merkostnader. Etiska aspekter: Ej redovisade. Rangordning: Beredningsgruppen har ej rangordnat metoden. Förslag: Beredningsgruppen bedömer att nomineringen av metoden kan ej behandlas i denna etapp av ordnat införande på grund av otillräcklig underlag. Diabetesrådet som nominerat metoden kan återkomma i etapp 2 eller senare när rådet bedömer att de har ett tillräckligt underlag för ordnat införande.

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (5) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE ORPHAN EUROPE NORDIC AB Banérgatan 37 115 22 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Nyhetsbrev Nr 1, 2013. Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se

Nyhetsbrev Nr 1, 2013. Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se Nyhetsbrev Nr 1, 2013 Vad får ett nytt läkemedel kosta? Årets första nätverksträff ägde rum den 20 februari. Mötet inleddes med att moderator Krister

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-05-03

BESLUT. Datum 2012-05-03 BESLUT 1 (5) Datum 2012-05-03 Vår beteckning SÖKANDE CNSpharma AB BOX 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

2011-06-27. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Premalex, filmdragerad tablett, ska ingå i läkemedelsförmånerna.

2011-06-27. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Premalex, filmdragerad tablett, ska ingå i läkemedelsförmånerna. 2011-06-27 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE CNSpharma AB BOX 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Premalex,

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Metoder - Ordnat införande 2014 etapp 2 2014

Metoder - Ordnat införande 2014 etapp 2 2014 BILAGA 3 Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014-10-24 RS Anna Karevi Verdoes Metoder - Ordnat införande 2014 etapp 2 2014 Inledning På uppdrag av Program- och prioriteringsrådet har beredningsgruppen för

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Constella Kapsel, 290 mikrogram Burk, 28 530276 635,50 695,00. 290 mikrogram Burk, 90.

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Constella Kapsel, 290 mikrogram Burk, 28 530276 635,50 695,00. 290 mikrogram Burk, 90. 2013-12-12 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Almirall ApS Strandvejen 102 B DK-2900 Hellerup SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-10-04

BESLUT. Datum 2010-10-04 BESLUT 1 (5) Datum 2010-10-04 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng Hur värderas medicinska produkter av samhället Wing Cheng Vår vision Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Det här gör TLV Beslutar om subvention av läkemedel och förbrukningsartiklar Beslutar om subvention

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

2014-06-24. AUP (SEK) NovoEight Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK)

2014-06-24. AUP (SEK) NovoEight Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) 2014-06-24 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen BESLUT Datum Diarienummer 2015-09-03 1 (7) SÖKANDE Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 36 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50 2008-11-25 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE JANSSEN-CILAG AB Box 7073 192 07 SOLLENTUNA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för Pronaxen suppositorium.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för Pronaxen suppositorium. 2013-06-17 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Orion Pharma AB Box 520 192 05 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

BESLUT. Datum 2015-03-27

BESLUT. Datum 2015-03-27 BESLUT 1 (5) Datum 2015-03-27 Vår beteckning SÖKANDE Meda AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98.

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Aventis AB Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Arbetsmaterial Testversion 2007-05-25 Mini-HTA-protokoll för VGR och Sahlgrenska akademin

Arbetsmaterial Testversion 2007-05-25 Mini-HTA-protokoll för VGR och Sahlgrenska akademin 1 Mini-HTA Osseointegration Arbetsmaterial Testversion 2007-05-25 Mini-HTA-protokoll för VGR och Sahlgrenska akademin Protokollet och arbetsfält kan justeras och utvecklas allt efter behov. Avsikten är

Läs mer

BESLUT. Datum 2015-05-29

BESLUT. Datum 2015-05-29 BESLUT 1 (6) Datum 2015-05-29 Vår beteckning SÖKANDE Bayer AB Box 606 169 26 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen 2010-01-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Handbok - omprövningar av läkemedelssubventioner

Handbok - omprövningar av läkemedelssubventioner Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Beslutad 2012-10-15 Version 2.0 Handbok - omprövningar av läkemedelssubventioner 2 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Omprövning av läkemedelssubventioner...

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

VITAFLO SCANDINAVIA AB BOX 53063 400 14 Göteborg

VITAFLO SCANDINAVIA AB BOX 53063 400 14 Göteborg BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE VITAFLO SCANDINAVIA AB BOX 53063 400 14 Göteborg Företrädare: Anders Bergström SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit

Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit Humira blir det första och enda själv-injicerbara biologiska läkemedlet för behandling av måttlig till svår aktiv ulcerös kolit

Läs mer

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Niklas Hedberg, Avdelningschef nya läkemedel Malin Blixt, Projektledare-medicinteknikprojektet Ann-Charlotte Dorange, Hälsoekonom

Läs mer

Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln

Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln Datum Diarienummer 1 (5) 2013-12-10 3669/2013 Till berörda företag Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln TLV publicerar nu en lista över för vilka prissänkningar som

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Lungcancervård. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011

Lungcancervård. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011 Lungcancervård Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011 2 Innehåll Läsanvisning... 4 Diagnostik... 5 Därför belyser Socialstyrelsen området... 5 Detta ingår... 5 Kirurgi... 58 Därför belyser

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-12-17

BESLUT. Datum 2010-12-17 BESLUT 1 (6) Datum 2010-12-17 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Merck Sharp & Dohme Sweden AB (företaget) har ansökt om att nedanstående läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs

Merck Sharp & Dohme Sweden AB (företaget) har ansökt om att nedanstående läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs BESLUT 1 (5) Datum 2014-11-20 Vår beteckning SÖKANDE Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-18. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Kuvan, lösliga tabletter ska ingå i läkemedelsförmånerna.

BESLUT. Datum 2009-12-18. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Kuvan, lösliga tabletter ska ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (7) Datum 2009-12-18 Vår beteckning SÖKANDE Merck Serono AB Frösundaviks Allé 1 169 70 Stockholm Företrädare: Marie Nilsson SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-30 Vår beteckning 1262/2004 SÖKANDE AVENTIS PHARMA Box 47604 117 94 Stockholm Företrädare: Karin Kaspar SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-09-28 Vår beteckning 515/2004 SÖKANDE GlaxoSmithKline Box 263 431 23 Mölndal Företrädare: Kenneth Parenmalm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Bränningevägen 12 120 54 Årsta SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Prognos. Vid debutskov

Prognos. Vid debutskov Att studera MS-sjukdomens naturalförlopp och långsiktiga prognos är inte så enkelt som det kanske kan förefalla. För det första krävs att man studerar en representativ grupp av individer med MS. Om urvalet

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Metodbeskrivning Bilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Information avseende behandling av multipel skleros med Fingolimod (Gilenya )

Information avseende behandling av multipel skleros med Fingolimod (Gilenya ) Information avseende behandling av multipel skleros med Fingolimod (Gilenya ) Bakgrund Gilenya godkändes för förskrivning inom högkostnadsskyddet den 26 augusti 2011. Den aktiva substansen fingolimod är

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Minnesanteckningar Minnesanteckningar RCC samverkan 2015-05-27 Videomöte 2. Nationell kompetensförsörjning Beslut:

Minnesanteckningar Minnesanteckningar RCC samverkan 2015-05-27 Videomöte 2. Nationell kompetensförsörjning Beslut: Minnesanteckningar RCC samverkan 2015-05-27 Videomöte Närvarande: Mef Nilbert, Anna-Lena Sunesson, Mona Ridderheim, Srinivas Uppugunduri (sekr.), Lars Holmberg, Nils Conradi, Lena Sharp(punkt 2), Helena

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om att Nicorette, depotplåster ska ingå i läkemedelsförmånerna.

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om att Nicorette, depotplåster ska ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämndes

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment sbu:s sammanfattning och slutsatser 9 SBU:s sammanfattning och slutsatser

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

$%& $%! '! $%!%(!%$%" %!$! $%" " ) *$%!%'! ($ ( $%! +!,! ($%! %!% $% % '! -##. $%& $%/ "-##01 % -2 333-##. '!!, $%!!$4$!, * " -## $%%!%!

$%& $%! '! $%!%(!%$% %!$! $%  ) *$%!%'! ($ ( $%! +!,! ($%! %!% $% % '! -##. $%& $%/ -##01 % -2 333-##. '!!, $%!!$4$!, *  -## $%%!%! Svar på interpellation Angående vårdgarantistatistik Göran Larsson (mp) har i en interpellation ställt frågor om redovisning av köns och åldersfördelning i den månatliga statistiken av hur Västra Götalandsregionen

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

SKL:s Dnr 14/6942. Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården.

SKL:s Dnr 14/6942. Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården. SKL:s Dnr 14/6942 Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården September 2015 Redovisningarna ska vara Socialdepartementet tillhanda

Läs mer