CENTRUMBIBLIOTEKET TÖLÖVIKSGATAN HELSINGFORS

Transkript

1 CENTRUMBIBLIOTEKET TÖLÖVIKSGATAN HELSINGFORS SAMMANFATTAD VERSION AV PROJEKTPLANEN TILL MEDIA HELSINGFORS STAD BIBLIOTEK HSB-Byggherre

2 Sammanfattad version av projektplanen till media BASUPPGIFTER OM PROJEKTET Centrumbiblioteket, Tölöviksgatan, Helsingfors Nödvändigheten av projektet Idén med Centrumbiblioteket är ett bibliotek som manifesterar den färskaste utvecklingen och stöder medborgarnas verksamhet som aktiva samhällsmedlemmar samt skapar glädje i livet. Biblioteket blir en ljusstark mötesplats i Finlandiaparken i Helsingfors innerstad. Om planeringen anordnas en arkitekturtävling. Centrumbiblioteket har långa öppettider och dess tjänster utgår från människornas behov. Biblioteksanvändarna är inte enbart kulturkonsumenter utan aktiva kulturskapare. I Centrumbiblioteket möts medborgarnas kunskaper, färdigheter och historier i verkstäder, samtal, studier, hobbyer. Där skapas nytt som gagnar både individen och samhället. Ett av målen är att göra den gemenskaplighet och det utbyte och vidareförädling av idéer som har blivit känt från webben till något som syns och fungerar även i det fysiska utrymmet. Utgångspunkten för planeringen är ett offentligt stadsrum som är öppet för alla samt en verksamhet som aktiverar medborgarna och stöder demokrati, kultur och framsteg. Exempel på nya typer av lokaler är stadsbornas eget landskapskontor som är en kreativ kontorslokal för självständigt arbete, nya inlärningsmiljöer som stöder olika inlärningssätt, evenemangs- och medborgartorget där stadsborna kan presentera sina egna projekt, meditationsrummet som bjuder på tystnad, testrummen för ny teknologi och familjebiblioteket. Omfattning och tidsplan Byggnadskostnader Total areal brutto-m2, lokalareal lokal-m2 och nyttoareal nytto-m2 och våningsareal m2 Enligt den preliminära tidsplanen: - arbetsgruppen lämnar in projektplanen i april fullmäktige behandlar projektplanen hösten arkitekturtävling år planering för genomförande inleds i januari byggandet inleds i juni byggnaden tas i bruk i juni 2017 Kostnadskalkylen är 69,9 mn euro, moms 0 %, (85,1 mn euro, moms 22 0 %). Period 2/2010, byggnadskostnadsindex = 126,2 och anbudsprisindex = 146,0. Kostnaden per kvadratmeter är euro/brutto-m2, moms 0 %. Hyreskostnader och finansiering Hyran är 5,06 mn euro/år och 33,47 euro/nytto-m2/mån, (se punkt 10.1). Projektet ingår inte i stadens finansieringsplan. Man ämnar genomföra projektet så att det ägs av fastighetsbolaget som staden äger i sin helhet. Genomförandet finansieras genom lån till bolaget.

3 Sammanfattad version av projektplanen till media CENTRUMBIBLIOTEKET NÅGOT FÖR ALLA Centrumbiblioteket tillför mycket till den verksamhetsmässiga mångfalden i innerstadens byggda omgivning. Det skapar identitet åt staden och en positiv atmosfär samt stärker stadens förmåga att producera unika upplevelser. Centrumbiblioteket kommer att bli en del av en kreativ miljö där en brokig mångfald av kultur och konst är närvarande: musik, film, bildkonst, historia och nu även ordkonst och litteratur. Centrumbiblioteket bildar en väsentlig del av helheten med kulturlokaler i den livfulla staden. I dess trivsamma, stiliga och högklassiga utrymmen finns förutom ett aktivt myller av evenemang, den tredje lokalens skrovlighet och kantighet, även platser för stillhet och en chans att ägna sig åt djupgående informationssökning. Välkommen närhelst du vill! Det nya biblioteket livar upp och berikar staden med sina långa verksamhetstider. Målet är att åtminstone några delar i biblioteksbyggnaden ska ha så långa öppettider som möjligt. Biblioteket ter sig annorlunda under olika tider av dygnet och beaktar olika användargruppers olikartade behov, subkulturer och livsstilar. Ett skyltfönster för finländskt kunnande Centrumbiblioteket är den främsta platsen för biblioteksverksamhetens alla delområden. Biblioteket betjänar hela staden och Helsingforsbor från olika delar av staden och dit samlas utöver den centrala basservicen också alla sådana specialtjänster vars placering i närbiblioteken antingen inte är ändamålsenlig eller möjlig på grund av platsbrist. I dess funktioner sammansmälter det välbekanta traditionella biblioteket och ny, experimentell verksamhet som också kan utnyttjas i andra bibliotek. Centrumbiblioteket bjuder på den nyaste tekniken att användas i verksamhet som återspeglar bibliotekets karaktär och för interaktion. Det moderna läroverket för medieläskunnighet Förutsättningen för framsteg inom all kunskap, alla färdigheter och all vetenskap är läskunnigheten. Finlands och de nordiska ländernas trumf är att läskunnigheten har gjorts tillgänglig för alla, hela folket. Centrumbiblioteket antar den nya utmaningen, att ge alla medieläskunnighet och på så sätt även i fortsättningen trygga gemensamma redskap för kreativiteten. I detta har Centrumbiblioteket också en viktig symbolisk betydelse. Utrymme för gemenskap och upplevelser Förutom material och övriga tjänster tillhandahåller Centrumbiblioteket också ett stimulerande rum för upplevelser för stadsborna och alla andra besökare. I tiden för elektroniska tjänster och datanät är gemensamma öppna offentliga utrymmen allt viktigare i förebyggandet av ensamhet och utslagning hos stadsborna. När man kliver in i Centrumbiblioteket har man möjlighet att uppleva gemenskaplighet och få estetiska upplevelser med alla sinnen. En scen med händelser från morgon till kväll I Centrumbiblioteket händer det något hela tiden. Biblioteket är scenen för evenemang som arrangeras med samarbetspartner, lässalonger, utställningar, släpp- och presentationsevent, tillställningar för barn och unga. Bibliotekets studior, rummen för grupparbete och verkstäder samt samlingslokaler skapar förhållanden för samarbete mellan biblioteket och de

4 Sammanfattad version av projektplanen till media olika kundgrupperna samt för ömsesidig växelverkan mellan enskilda kunder. I samlingen finns något gammalt, något nytt och mycket att låna! Centrumbiblioteket kommer speciellt att bli ett hus för ordkonst där skönlitteraturen har en central position både vad gäller materialet och verksamheten. Stommen i samlingen utgörs av upplevelsematerial: mycket färsk, modern skönlitteratur, poesi, pjäser, ljudböcker och filmer. Det stora nyhetsområdet är ett av husets centrala utrymmen dit största delen av det tidningsmaterial som nu finns i Böle bibliotek, över 700 abonnerade årgångar, kommer att flyttas. Nyhetsområdet kommer att ha plats för 900 tidningsårgångar. Flerspråkiga biblioteket blir lättåtkomligare än hittills när dess samling på ca band flyttas från Böle till Centrumbiblioteket. Centrumbiblioteket kommer att tillhandahålla traditionella fysiska biblioteksmaterial, böcker, tidningar, olika av-inspelningar, bild, musik, multimedia, framtidens inspelningar och elektroniska webbmaterial. Boksamlingen kommer att omfatta sammanlagt cirka band. Antalet tidningsårgångar som beställs är 900. Musiksamlingen kommer att bestå av cirka inspelningar. Bild- och multimediasamlingen kommer att omfatta cirka upptagningar. Det digitala centrumbiblioteket utnyttjar den nyaste teknologin Centrumbiblioteket kommer inte enbart att erbjuda stadsborna kunskaper, färdigheter och historier utan också stadsborna själva ska delta i att producera dessa. Det är en intelligent och inlärningsinriktad miljö som lyssnar, lagrar och berättar stadsbornas historier samt ordnar och delar ut information till användarna enligt deras aktuella behov. I biblioteket kan det digitala materialet och webbinnehållen användas i alla utrymmen. Det digitala centrumbiblioteket formas genom att man betjänar sig av nya teknologier samt med hjälp av samarbetspartner och ett öppet och gemenskapligt utvecklingsarbete.

5 Sammanfattad version av projektplanen till media OMFATTNING OCH LOKALPROGRAM Biblioteksnätet i Helsingfors har utvecklats under stadsbibliotekets 150-åriga historia på så sätt att det utöver Rikhardsgatans gamla huvudbibliotek finns viktiga biblioteksbyggnader både i Berghäll och i Tölö. Eftersom dessa gamla bibliotek ligger i innerstaden behöver Centrumbiblioteket inte ha en nyttoareal på mer än m2. Målet för nyttoarealen är enligt Undervisningsministeriets rekommendation 100 m2/1 000 invånare. Motsvarande lokaler i dagsläget Centrumbiblioteket är ett nytt verksamhetsställe dit man flyttar verksamheten från Bibliotek 10:s lokaler i Posthuset och från Glaspalatsets Träffpunkt. Bokförråden och förvaltningens utrymmen kommer att vara kvar i det nuvarande huvudbiblioteket i Böle. BYGGPLATSEN, KVARTER 2014 Kvarterets läge är utomordentligt bra ur Centrumbibliotekets synpunkt. Nåbarheten är god med tanke på innerstadsstrukturens dagliga trafikströmmar och den kommer att förbättras ytterligare när byggandet i kvarteret i Tölöviken framskrider. De korta avstånden både till fjärr- och närtrafikens terminaler och linjer är så gott som optimala. Lättrafiklederna går i närheten av området. Helheten som består av Finlandiaparken och de närliggande kulturinstitutionerna ger en exceptionellt bra utgångspunkt som stöder den nya typen av biblioteksverksamhet som eftersträvas. Lösningen som valdes till grund för denna projektplan bottnar i en strävan att undvika ett planändringsförfarande. Byggplatsens gränser har anvisats av den gällande detaljplanen och planen följer detaljplanen inom ramen för en mindre avvikelse. I planen har man också beaktat ett senare förverkligande av centrumtunneln på så sätt att ingen källare byggs på tunnelns område. Projektets läge (och lägesalternativ, bild på nästa sida) Efter att läget stod klart utreddes ytterligare fyra närliggande alternativ i innerstaden. På Glaspalatstorget (4) skulle verksamheten spridas till olika byggnader som inte kan bjuda på en lösning med tillräcklig flexibilitet. Posthusets (3) nackdelar var den låga takhöjden inomhus och den täta pelarkonstruktionen som förhindrar förverkligandet av en träffpunkt med högt tak och samlingsfunktion. Också lokalens variationsmöjligheter är dåliga. Förslaget med en underjordisk lokal med naturljus endast från en sida (2) uppfyller inte de grundläggande förutsättningarna i centrumbibliotekskonceptet. Läge 3, delvis grundrenovering av Posthuset o den befintliga byggnaden begränsar planeringen och ordnandet av funktionerna och stör öppenheten o det höga utrymmet med samlingsfunktion kräver svåra ändringar i huskroppen o pelarnas täta placering stör varierbarheten o byggandet av installationsgolvet är i praktiken omöjligt o den slutna arkitekturen är inte en eftersträvad egenskap för biblioteket o läget är bra med tanke på de nuvarande rutterna i innerstaden o skyddsbestämmelserna äventyrar de verksamhetsmässiga målsättningarna

6 Sammanfattad version av projektplanen till media Lägesalternativen Alternativa sätt att genomföra projektet Huvudalternativen I oktober 2009 bereddes tre grundalternativ till kvarter 2014 för att bedömas av projektplaneringens styrgrupp. Av dessa delar sig två vidare till underalternativ. ALT 1 Alternativen som håller sig innanför kvartersområdet ALT 1.1 En lösning som följer detaljplanens principer ALT 1.2 Som det föregående alternativet men med tre ytterligare etager. ALT 2 Byggnadens höga del ligger på kvartersområdet men den låga delen sträcker sig till Magasinsparken i kvartersområdets norra ända. ALT. 2.1 Den låga delen ovanpå vatten ALT. 2.2 Den låga delen under jorden ALT 3 Byggnadens del med flera etager överskrider kvartersområdets gräns. Alternativ Stadsplaneringskontoret, underjordiskt utrymme Alternativ Posthuset, grundrenovering.

7 Sammanfattad version av projektplanen till media ALT. 1.1 Lösningen håller sig innanför kvartersområdet och överskrider inte detaljplanens höjdbegränsningar. Alternativet fogar sig med byggnadsraden som planeras längs järnvägen. Våningsarealen ger inga möjligheter för partnerskapsutrymmen annars än genom överlappande användning. ALT. 1.2 Lösningen håller sig innanför kvartersområdet. Till södra delens höga del placeras bibliotekets partnerskapsutrymmen med en fin utsikt mot Riksdagshuset. Byggnadsmassan kompletterar målmedvetet det sydöstra hörnet av Medborgartorget som avgränsas av Sanomahuset. I denna lösning överskrids byggrätten enligt detaljplanen.

8 Sammanfattad version av projektplanen till media ALT. 2.1 Lösningen breder ut sig till parken i kvarterets norra del. Den rampliknande ovanjordiska delen kan införlivas med parken i planeringen. Den smala byggnadsmassan väjer undan Sanomahuset och fogar sig med byggnadsraden som planeras längs järnvägen. Vyn norrut från Sanomahuset hålls öppen. ALT. 2.2 Lösningen breder ut sig under parken i kvarterets norra del. Takkuporna i de underjordiska utrymmena införlivas med parken i planeringen. Alternativet fogar sig med byggnadsraden som planeras längs järnvägen. Vyn norrut från Sanomahuset hålls öppen.

9 Sammanfattad version av projektplanen till media ALT. 3 Lösningen breder ut sig utanför kvartersområdet. Lösningsprincipen ger fria händer att leta fram ett yttre och en fungerande planlösning som passar ihop med Centrumbibliotekets verksamhet. Lösningen tar en del av Magasinsparken i anspråk vilket inte kan anses eftersträvansvärt med tanke på parken. Sammanfattad jämförelse Alternativ 1.1, nybygge - den totala arealen brutto-m2, nyttoarealerna; biblioteket m2 - partnerskapsverksamheten kan vara överlappande användning - följer planbestämmelserna - uppnåelse av en ny image med biblioteksanda är en utmaning men inte omöjligt Alternativ 1.2, nybygge - den totala arealen brutto-m2, nyttoarealerna; biblioteket m2 och partnern m2 - fina utsikter från de översta etagerna - höjden och formen av byggnadens förhöjda del kräver arkitektonisk avvägning - det finns en risk för att planläggningsprocessen dröjer och för att det kommer in klagomål om detaljplanen Alternativ 2.1, nybygge - den totala arealen brutto-m2, nyttoarealerna; biblioteket m2 och partnern m2 - man åstadkommer en stor, öppen mötesplats och en evenemangslokal - nedersta etaget kan lösas väl från verksamhetsmässig synvinkel - aulaområdet, d.v.s. mötesplatsen, har stora variationsmöjligheter - gröndäcket ersätter parken - det finns en risk för att planläggningsprocessen dröjer och att det kommer in klagomål om detaljplanen Alternativ 2.2, nybygge - den totala arealen brutto-m2, nyttoarealerna; biblioteket m2 och partnerskapsutrymmena m2 - man åstadkommer en stor, öppen mötesplats och en evenemangslokal - aulaområdet, d.v.s. mötesplatsen, har stora variationsmöjligheter - det finns en risk för att planläggningsprocessen dröjer och att det kommer in klagomål om detaljplanen Alternativ 3, nybygge - den totala arealen brutto-m2, nyttoarealerna; biblioteket m2 och partnerskapsutrymmena m2 - Medborgartorget öppnar sig på hela fasadens längd till bibliotekets aula - den öppna terrassaktiga lösningen ger ett stimulerande, högt inomhusutrymme - arkitekturen kan vara fri och representativ, en ny generations lösning, där energisnålheten syns också i formspråket - det finns en risk för att planläggningsprocessen dröjer och att det kommer in klagomål om detaljplanen

10 Sammanfattad version av projektplanen till media Alternativet som följer detaljplanen valdes I december 2009 beslutade projektplaneringens styrgrupp och stadens ledning att välja alternativet som följer detaljplanen, d.v.s. byggnadsmassan som har undersökts preliminärt i alternativ ALT. 1.1, som lösning för projektplanen. Byggnadens grundplan undersöktes ytterligare främst med fokus på verksamhetsmässig funktionalitet och varierbarhet. Exempel på idéer för fasaden skisserades. Man gick igenom detaljplanens bestämmelser som profilerats för kontorsbyggnader tillsammans med planläggaren och sökte en lösning som passar för biblioteksbyggnaden men som inte kräver en planändring. För VVS-simuleringar har proportionerna mellan fasadens fönster och blindväggar emellertid definierats relativt noga. Delen som ska byggas ovanpå centrumtunneln minimerades och de nödvändiga konstruktionerna placerades så att tunneln kan byggas senare.

11 Sammanfattad version av projektplanen till media Byggnadens öppenhet och informativa och interaktiva egenskaper har utgjort grundvalet för det nya biblioteket. Huvudentréns sida är öppen mot Medborgartorget och Musikhuset. Stämningen i byggnadens huvudaula kommer nära stämningen i utomhuslokaler: folkvimmel, föreställningar, varför inte cykla in för att lämna tillbaka lånen. Profil A-A (1:500) Tack vare rulltrappan är det lätt att röra sig mellan etagerna. De stora öppningarna i mellanbottnen vidgar de sneda vertikala vyerna, vilket underlättar orienteringen och gör det möjligt att följa händelser och människor på olika plan.

12 Sammanfattad version av projektplanen till media Källaren och 1:a våningen (1:1000) I källarvåningen ligger auditoriet, lastutrymmet, största delen av de tekniska utrymmena samt förråd och socialutrymmen. Auditoriet med tillhörande foajé används av kunderna. Med lastutrymmets varuhiss når man en central plats i samtliga etager. Fundamentens lösningar i byggnadens södra ända möjliggör byggandet av centrumtunneln när biblioteket står klart. Gatuplanen är ett öppet, varierbart utrymme med restaurang-, utställnings-, affärs- och arbetsutrymmen samt träffpunkter. Mittdelens evenemangsområde kan hålla öppet till och med dygnet runt. Då avgränsas utrymmet från de övriga lokalerna med flyttbara glasväggar. Också barnens värld som riktas till familjer kan placeras på 1:a plan, vilket gör att man lätt kan besöka lokalen t.ex. med barnvagnen.

13 Sammanfattad version av projektplanen till media Biljetter 2/-4 e plan (1:1000) Tack vare rulltrappan rör man sig smidigt mellan etagerna. Från trappan ser man de olika planen och de stora öppningarna genom byggnaden underlättar orienteringen och släpper in ljus i byggnadens mittdel. Största delen av bibliotekets material finns på plan 2 4. På dessa plan finns olika ljudisolerade utrymmen där man kan sitta och läsa eller lyssna på musik och studioutrymmen för många slags aktiviteter. Lokalerna kan varieras så att proportionen mellan slutna och öppna utrymmen kan ändras enligt behov.

14 Sammanfattad version av projektplanen till media Utbildningsanslag (e) plan (1:1000) De stora takterrasserna ligger på översta plan. Vyerna mot Riksdagshuset och Tölöviken är fina. På platsen för panoramarestaurangen kan det också finnas någon annan utomstående aktör, vars verksamhet passar till biblioteket till exempel en allmän bastu. På dessa plan finns platser för arbete, skapande, tänkande och fri vistelse. I lokalerna är det tillåtet att småprata och leka. Utrymmena där tystnad krävs är isolerade med glasväggar och de ligger på de översta etagerna. Vyerna öppnar sig genom alla etager via de stora öppningarna i mellanbottnen. Sammandrag av lokalprogrammet Lokalprogrammet har sammanställts tillsammans med användarna allt eftersom projektplanen har framskridit. Klubbandet av lokalprogrammet har försvårats på grund av att man har velat bevara så stor varierbarhet i byggnaden som möjligt samt på grund av påverkningar av framtidens ständigt utvecklande teknologi på biblioteksanvändningen.

15 Sammanfattad version av projektplanen till media Man har kommit fram till att i programmet presentera det aktuella idealinnehållet. Det har gjorts varierbart med hjälp av planeringsmässiga lösningar i form av såväl kortsiktiga småskaliga lokalarrangemang som mer omfattande variationer som görs under ett längre tidsspann. Hitta i biblioteket 490 Ingångar 240 Orientering, information, övervakning 80 Allmänhetens hjälputrymmen 170 Lånefunktioner 440 Bibliotekets servicepunkt 440 Evenemang Evenemangs- och presentationslokaler 520 Utställningslokaler 340 Utomstående icke-kommersiella tjänster 220 Utomstående kommersiella tjänster 660 Möten Aulautrymmen, vistelse 500 Vardagsrummen, oasis 550 Inlärning Material 1600 Barn och familjer h-biblioteket 200 Aktiviteter Studion 500 Eget kontor 450 Tysta utrymmen 450 Lyssna, titta, spela 240 Undervisnings- och grupparbetsrum och 560 samlingslokaler Personal Arbetsrum 760 Personalrum och pausutrymmen 200 Förråd 400 Service 620 Bibliotekets underhåll 400 Fastighetsskötselns utrymmen 220 Bibliotekets nyttoareal Partnerskapsutrymmen Förhandlingar om att placera samarbetspartners aktiviteter i Centrumbiblioteket har förts med Nationella audiovisuella arkivet (KAVA) och Institutet för Ryssland och Östeuropa. I alternativet som följer detaljplanen får partnerskapsutrymmen endast plats då de används överlappande med biblioteket, t.ex. auditorium/biograf, temakampanjer på evenemangstorget m.m. Partnerskapsutrymmen (ingår inte i projektplanens program) KAVA, Nationella audiovisuella arkivet 500 VIEI, Institutet för Ryssland och Östeuropa 700

16 Sammanfattad version av projektplanen till media Detaljplanen Detaljplanens stadsstruktur Kvarteret ligger mittemot Riksdagshuset och avgränsar tillsammans med Musikhuset, Kiasma och Sanomahuset det offentliga stadsrummet söder om Tölöviken och Medborgartorget. Parkområdet i framgrunden av kvarteret bildar den sydligaste spetsen av Helsingfors Centralpark. Området är en del av promenadcentrum och de offentliga stadsrummen där. Kvarteret syns obehindrat långt ut till Mannerheimvägen och till Riksdagshuset samt söderut till Elielplatsen och nordväst mot Tölöviken. Från byggnaden öppnas långa park- och vattenvyer. Dessa faktorer bör beaktas i byggnadsplaneringen. På grund av områdets läge ställs det exceptionellt höga kvalitetskrav beträffande stadsbilden och arkitekturen på planeringen av byggnader och offentliga stadsrum samt parkområden. Läget och synligheten motsvarar kraven för monumentalbyggnader. Kvarterets västra front kan ses i sin helhet från olika avstånd. I Magasinsparken låg förut en gammal, skyddad magasinsbyggnad som förstördes i brand samt byggnadsarea för nya magasinsbyggnader. Den sammanlagda våningsarealen för dessa var vån-m2. Av magasinsbyggnaden återstår väggkonstruktioner som är i dåligt skick. Den sammanlagda byggrätten på kvarterets fyra tomter är vån-m2, varav vån-m2 är ovanjordisk och 800 vån-m2 underjordisk våningsareal. Höjdpositionen för den högsta punkten av byggnadens yttertak är I framgrunden av kvarteret ligger Magasinsparken med magasinsbyggnaden i tegel som är skyddad i detaljplanen, skadad i branden och delvis riven. I kvarteret finns inga områden som ska planteras. Kring byggnaden finns ingen växtlighet som ska bevaras. Trafik, parkering och befolkningsskydd I detaljplanen har ingen separat trafikanslutning anvisats till kvarter Angöringstrafiken kan skötas via Eero Erkkos gata söder om kvarteret eller via angöringsplatsen i södra kanten av Tölöviksgatan som reserverats i parkplanen för södra Tölöviken. Angöringsplatserna finns i närheten av byggnadens norra och södra ändor. I samma plan har platser för kortvarig parkering och handikapplatser reserverats längs gatan på kvarterets östra sida. Servicetrafiken ordnas till källaren på tomt 1 2 via en körramp som börjar i kvarter 2015 och en körled nedanför gatuplanen. Parkering och skyddsutrymmen: Bilplatskravet på tomterna enligt detaljplanen är: bp/500 vån-m2 lokaler för kontors-, restaurangs-, inkvarterings- eller kulturverksamhet 1 bp/200 vån-m2 per affärsyta 1 bp/140 vån-m2 bostadsyta. Sammanlagt 28 bp.

17 Sammanfattad version av projektplanen till media Enligt detaljplanen ska bilplatserna placeras i en allmän parkeringsanläggning. Lättrafiklederna från centrum norrut går i kvarterets närhet. En viktig lättrafikled går i banschaktet. Framför kvarteren ligger en promenadaxel som är öppen mot söder och väster och som förhoppningsvis kommer att bli ett område med caféer och restauranger samt tillhörande terrasser. Till kvarteret hör inga gårdsområden dit man kunde placera parkeringsapparater för cyklar. Framför biblioteket, i kanten av trafikområdet på Medborgartorgets eller Magasinsparkens område, torde det vara möjligt att placera en cykelparkering. Befolkningsskyddsrummets lokaler köps av Tölövikens parkeringsanläggning. Antalet platser är 374 och det separata priset på euro ingår i kostnadskalkylen. Centrumbiblioteket kommer att vara ett öppet, offentligt utrymme som ger möjligheter till möten och stadsevenemang å andra sidan också till vardagsrumsaktig trivsel och lugn som behövs för koncentration. Miljön ska vara lätt att använda, lätt att orientera sig i samt estetiskt högklassig och hållbar. Den speciella utgångspunkten för byggnaden ska vara variationsflexibilitet som möjliggör variation av funktioner och lokaler samt införande av ny teknik i framtiden. Tillgänglighet och rutterna inomhus Byggnadens ingångar och åtkomligheten av de olika etagerna med hjälp av hissar är planerade för rörelsehindrade enligt bestämmelser. Lokalerna och rutterna inomhus planeras också på detaljnivå med beaktande av specialgruppers behov.

18 Sammanfattad version av projektplanen till media Ingångsaulan är ett öppet offentligt utrymme som man kan passera även om man inte ska till biblioteket. Också de övriga utrymmena på första plan har en karaktär som sporrar till möten mellan människor och samvaro. Verksamheten och ljudvärlden blir lugnare ju högre upp i byggnaden man kommer. Stämningen inomhus är öppen och avslappnad. Som material används tidlösa och hållbara ytor. Stämningen kan snabbt ändras lokalt med hjälp av inredningslösningar. Också i övrigt kan karaktären av inomhuslokalerna ändras starkt enligt de behov som användningen och tidpunkten ställer. Det finns endast få fasta konstruktioner, många varierbara. Tack vare att tekniken placeras under installationsgolvet kan rummen varieras och takytorna är fria från teknik. De släta takytorna kan användas som projektionsytor i guidningen och för att skapa olika stämningar. Energisparande Projektet planeras och genomförs som ett s.k. lågenergibyggprojekt. Målet är att med beprövade metoder bygga en byggnad som förbrukar så lite energi och vatten som möjligt. Tanken är att minimera energiförbrukningen genom att satsa på god värmeisolering och konstruktionernas täthet. Byggnadens uppvärmning, ventilation och kylning ska vara intelligenta system som kan regleras enligt behov men som ändå är enkla till sin funktion. Planeringsvärdet för energiförbrukningen är 110 kwh/brutto-m2,a Planeringsvärdet för energin som köps är 100 kwh/brutto-m2,a Till byggnaden planeras ett aktivt solenergisystem som kompenserar byggnadens elenergiförbrukning. För att uppnå målen för byggnadens energiförbrukning krävs att man genomgående strävar efter energieffektiva lösningar. Uppnåelse av energiförbrukningsmålen förutsätter också att man till samtliga vvs-system planerar styr- och reglagesystem som möjliggör ändamålsenlig användning. Speciellt innebär detta i denna byggnad att ventilationen kan justeras ändamålsenligt i enskilda rum/lokaler. Byggnadens värmeisolering genomförs enligt de värmeisoleringskrav som är i kraft vid byggnadstidpunkten. För närvarande uppskattas det att dessa krav kommer att ligga på följande nivå: - vägg 0,14 W/m2K - översta bjälklaget och bottenbjälklaget som gränsar till uteluft 0,09 W/m2K - bottenbjälklaget som gränsar till kryputrymmet 0,11 W/m2K - byggnadsdelen som ligger mot marken 0,14 W/m2K - fönster 0,6 W/m2K - dörr 0,7 W/m2K - takfönster 1,0 W/m2K

19 Sammanfattad version av projektplanen till media FINANSIERINGSPLAN Projektet ingår inte i stadens finansieringsplan. Man ämnar genomföra projektet så att det ägs av fastighetsbolaget som staden äger i sin helhet. Genomförandet finansieras genom lån till bolaget. För att få lånen krävs stadens garanti. Projektplanens behandlingsordning i förvaltningen Lokaler som ägs av staden förvaltas enligt stadsstyrelsens principbeslut av fastighetskontoret med undantag av byggnader som tillhör affärsinrättningarna. Stadsstyrelsen godkände nya Anvisningar för behandling av lokalprojekt Enligt anvisningen ska projektplaner för stora (över 5 mn ) byggprojekt godkännas i följande ordning: fastighetsnämnden --> stadsstyrelsen --> fullmäktige. Fastighetskontorets Lokalcentral bereder en framställning till fastighetsnämnden. Användarförvaltningen utfärdar ett utlåtande om projektplanen till lokalcentralen före behandling i fastighetsnämnden. Ekonomi- och planeringscentralen utfärdar ett utlåtande om ärendet före behandling i stadsstyrelsen. Beträffande Centrumbiblioteket gav stadsstyrelsen stadsbiblioteket en uppmaning att bereda projektplanen. Den står klar i april HSB har lett arbetet. Biblioteket och fastighetskontoret har deltagit i arbetet med projektplanen. När projektplanen står klar ska fastighetskontoret be kulturoch biblioteksnämnden ge sitt utlåtande om den. Fastighetsnämnden föredrar ärendet inför stadsstyrelsen. Före behandling i stadsstyrelsen ber förvaltningscentralen ett utlåtande av Ekonomi- och planeringscentralen.

20 Sammanfattad version av projektplanen till media HELSINGFORS STAD BYGGNADSKONTORET HSB-Byggherre KOSTNADSKALKYL Projektplan Centrumbiblioteket XLS CENTRUMBIBLIOTEKET Projektnummer: R Förvaltning: Lokalcentralen / Fastighetsregister Kvarter/adress: BRUTTO-M2: BYGG-M3: Projektledare: Huvudplanerare: Planernas datum: Utarbetad av: K. Tähtinen E. Kaskela lndex: Period Byggnadskostnadsindex Anbudsprisindex Projektplan: 2/ ,2 146,0 MOMS 0 % MOMS 22 % /brutto-m2 /brutto-m2 Byggnadstekniska arbeten VVS-tekniska arbeten Eltekniska arbeten Konstupphandlingar Byggherrens kostnader Lokalcentralens kostnader SAMMANLAGT * inklusive kostnader för projektplaneringsskedet , moms 0% datum Byrådirektör Distribution: Tikka, Vantola, Leistiö, Sipiläinen, M.Laaksonen, Huynh-Nguyen