Energieffektiva stationsområden

Transkript

1 DELRAPPORT 1 (20) Fastställt av (Efternamn, Förnamn, org.) Leif Lindmark ctte Dokumenttitel Energieffektiva stationsområden Projektledarens namn och organisatoriska enhet: Björn Ållebrand Ttek Bilagor Bilaga 1: Bilder på produkter och omgivningen. Bilaga 2: Checklista vid upphandling av LED. Bilaga 3: Skärmdump från Vision på Statistik. Bilaga 4: Skärmdump från Vision på konfiguration. Bilaga 5: Skärmdump från Vision på larmhistorik. Sammanfattning Projektet Energieffektiva stationsområden är ett pågående projekt som beräknas vara klar till sommaren All installation blev klart i december 2010 och det återstående arbetet är ljusmätningar. I denna delrapport så utvärderas växelvärmen, teknikhuset samt bangårdsbelysning och utvärderingen från Östersund är fram t.o.m. november Resultatet i denna delrapport skall vara vägledande i arbetet med energieffektivare stationsområden. Delar av resultatet har använts i en ny BVS för bangårdsbelysning. Utvärderingsområdet bangårdsbelysning har jämfört traditionell högtrycksnatrium 250 w med ny LED-belysning av olika fabrikat och vidareutvecklad högtrycksnatrium med längre livslängd. Även central dimmerutrustning för högtrycksnatrium har testats. Resultaten som redovisas är ljusstyrka (uppmätta och upplevda), pris, samt allmänna omdömen om produkten och leverantören. Frikyla har installerats i teknikhuset samt en ny styrning har använts för växelvärmen. Slutsatsen är att Trafikverket bör vänta med ny LED-belysning ca 2-3 år framåt tills de etablerade tillverkarna kommer med ett stabilt sortiment anpassat. LED-belysningen har, utan tvekan, en stor potential när den blir färdigutvecklad. Under den närmaste perioden bör därför Trafikverket använda högtrycksnatrium med lång livslängd. Dagens 250w bör bytas till 150w, även om det kräver byte av armatur. Utvärderingen visar även att centrala dimmerutrustningar har för lång pay-off tid (20 år) och att utprovad mjukvara inte uppfyller Trafikverkets krav. Frikyla för teknikhus fungerade bra. Växelvärmen drog 48% mindre energi genom den nya styrningen.

2 DELRAPPORT 2 (20) Innehållsförteckning 1. Bakgrund/syfte Teknikhus Ursprungliga förutsättningar Åtgärder och resultat Växelvärme Ursprungliga förutsättningar Åtgärder Resultat Beskrivning av utfall/resultat av olika produktval DW1 LED-belysning - LED Prisma light DW2 LED-belysning - LED Energisystem DW3 Belysningsval LED Coala DW4 Belysningsval LED RBIecolight Belysningsval LED Tivalux LW1 Ny högtrycksnatrium 250W i befintlig armatur LW2 Ny högtrycksnatrium 250W i ny armatur med dimmer LW3 Ny högtrycksnatrium 250W i befintlig armatur med dimmer LW4 Ny högtrycksnatrium 150W ny armatur med dimmer Dimmerskåp med styrenhet Erfarenheter och iakttagelser Frikyla för teknikhus Växelvärme Dimmerutrustning för högtrycksnatrium... 16

3 DELRAPPORT 3 (20) 5.4 Högtrycksnatrium (Long Life) LED Rekommendationer Fortsatta aktiviteter i projektet Referenser... 20

4 DELRAPPORT 4 (20) 1. Bakgrund/syfte Enheten Elkraft (Tte) har ett delansvar för energioptimering inom Trafikverket och det övergripande ansvaret ligger på sektionen Kraftsystem. För att snabbt komma fram till faktiska resultat och få del av framtida besparingspotentialer är utformandet av en fullskalepilot i Östersund den effektivaste lösningen. I pilotprojektet Energieffektiva stationsområden ingår följande utvärderingsområden: Växelvärme Teknikhus Bangårdsbelysning Mätningar och subjektiva utvärderingar är genomförda fram t.o.m. november Utfallet av hela projektet, inklusive färdigtestad bangårdsbelysning och perrongbelysning, kommer att redovisas i en slutrapport till slutet av Syftet med denna delrapport är att sprida information om de olika energieffektiviseringsåtgärder som genomförts i Östersund. Både bra och dåliga erfarenheter tas upp samt möjliga besparingar och kostnader. Samtliga angivna priser i denna delrapport är exklusive moms.

5 DELRAPPORT 5 (20) 2. Teknikhus Teknikhuset i Östersund är ett gammalt teknikhus. Huset är fyllt med teknisk utrustning från golv till tak. Den mesta av utrustningen kunde detta projekt inte påverka utformningen på. Däremot ventilationen var en utrustningsdetalj som projektet kunde påverka. 2.1 Ursprungliga förutsättningar I teknikhuset fanns det två fläktar på vardera 250 W styck. Enligt Infranord var det stora problem med kylningen av teknikhuset. Det blev för varmt på sommaren och temperaturen gick över 30 grader inomhus. Detta medförde att larm gick och Infranord fick rycka ut. Vid ett första besök upp i Östersund fann Trafikverkets personal att Infranord hade installerat extra provisorisk ventilation för att kyla ner huset. Trots att det var en kall marsdag kändes det varmt inne i teknikhuset. 2.2 Åtgärder och resultat Eftersom det stora problemet i Östersund var att befintlig ventilation inte räckte till att kyla ned teknikhuset beslöts det att det skulle testas frikyla. Detta innebar att den ursprungliga ventilationen togs bort och ersattes med en anläggning för frikyla. Totala kostnaden för installationen var på kr. Frikylan drog en effekt på 200W jämfört med den ursprungliga ventilationens effekt på 500W. En viktig detalj för frikylan var att temperatursensorn sattes i andra hörnet av teknikhuset och ej var i närheten av själva kylutrustningen. Detta för att garantera en felfri funktion. Under sommaren 2010 avlästes temperaturen i teknikhuset genom en GSM uppkoppling och den låg konstant på 23 grader Celsius. Vid besök i teknikhuset under november 2010 befanns temperaturen fortfarande vara 23 grader. Vid samtal med Infranord framfördes att temperaturen hade hållit sig inom givna gränser efter installation av frikyla och de hade inte behövt göra några utryckningar. Dessutom har arbetsmiljön förbättrats så att arbete kunde utföras utan att stänga av ventilationen, vilket tidigare varit fallet. Denna del av projektet genomförde Håkan Bergqvist, Ttedi.

6 DELRAPPORT 6 (20) 3. Växelvärme 3.1 Ursprungliga förutsättningar I Östersund var den ursprungliga styrningen förbikopplad. I växelvärmeskåpen låg det don som användes för att koppla förbi styrningen. Uppvärmningen av spårväxlarna sker med hjälp av värmeelement vilka monteras i rälslivet samt på spårväxeltungan. För att kunna få rätt information för styrning av dessa värmeelement har utetemperaturgivare och snögivare monterats i anslutning till spårväxlarna. 3.2 Åtgärder Styrningen av växelvärmen håller på att byggas om i hela landet, och kommer med det nya systemet att fungera på följande sätt. Reglering med hjälp av styrdon som pulsar ut effekten. Effekten regleras idag med hjälp av en reglerutrustning bestående av en styrenhet som är en liten webbserver med ett antal hemsidor, en så kallad WebMaster, och i spåret placerade rälstemperaturgivare, som enligt standard är inställda på att reglera anläggningen till att hålla en rälstemperatur på 5 C, men i Östersund var rälstemperaturen inställd på 10 C för att underhållspersonalen inte skulle behöva köra utan styrning. Undantaget var de två växlarna längst ut vid vardera änden av bangårdsområdet. De hade den gamla styrningen. 3.3 Resultat Under vinterhalvåret behövde inte Infranord köra utan styrning en enda gång, de var nöjda med hur växelvärmen hade fungerat. I tabellen innehållande energiförbrukningen för växelvärmen i Östersund, bortses de två växlar som inte hade styrning. Tabellen visar förbrukningen under jan - maj för 2009 och År Förbrukning MWh MWh Besparing 93 MWh

7 DELRAPPORT 7 (20) Energianvändning i Östersund för växelvärmen har minskat med 48% och samtidigt har driften förenklats då växelvärmen fungerar som den ska.

8 DELRAPPORT 8 (20) 4. Beskrivning av utfall/resultat av olika produktval. 4.1 DW1 LED-belysning - LED Prisma light Leverantör: Prisma Light AB, DW1 Prisma Light LED Typ: LED modell Eliott, 70W med A-lins, 4500K, 30LED Pris: kr/st Placering: 8 st norra delen av bangården Omdöme/beskrivning: Det var olika juridiska personer på fakturan och på annonserat namn för Bankgiro (Prisma Light AB och Dozzen AB). Lamporna som beställdes enligt offert var på 120W. De lampor som levererades var 70W enligt fakturan men enligt mätningar är förbrukningen 104W. Beställningen skedde den 6 juli 2009 och utlovat leverensdatum var november Leverensdatum blev framflyttat flera gånger innan de slutligen levererades den 14 januari Leverantör upptäckte en bugg i CPUn för LED-armaturen. När det är -20 grader C går den ner i styrka. Erbjöds byte av armatur men då skulle mätresultaten för ljusmätningarna påverkas och det beslöts att behålla de gamla armaturerna. Ljusmätning: Det var ingen större skillnad i Lux styrkan mellan de två mätningar som gjorts DW1 LED Prismalight Drar 104W 30st Dioder 3,4W/diod Mätningshöjd 0,85m över mark 10 8 Lux Medel 7,6Lux Ingen snö Medel 7,4Lux Ingen snö Mätpunkter 4.2 DW2 LED-belysning - LED Energisystem Leverantör: DW2 Energisystem

9 DELRAPPORT 9 (20) Typ: LU4 112W VV112LED, 3000K (gulaktigt ljus) Pris: kr/st Placering: 7 st norra delen av bangården Omdöme/Beskrivning: Armaturen ej CE-märkt vid leverans. Leverantören kompletterade med att skicka upp en klisterremsa med CE-märkningar. Senare den kompletterade leverantören med EG-försäkran om överensstämmelse. Leverantören skickade fästen som ej passade till angivna mått på stolpen. Ljusmätning: Här skiljde sig ljusmätningarna åt och det måste till en tredje mätning för att ta reda på varför. DW2 LED Energisystem Drar 155W 112st Dioder 1,4W/diod Mätningshöjd 0,85m över mark Lux Mätpunkter Medel 12,9Lux Ingen snö Medel 11,3Lux Ingen snö 4.3 DW3 Belysningsval LED Coala Leverantör: DW3 Coala, Typ: SPL-120 LED street Light 120W 140gr Pure white, 120LED, 5000K Pris: kr/st Placering: 7 st norra delen av bangården Omdöme/beskrivning: Leverantören skickade en ljusberäkningen på kinesiska Fästen passade ej armaturen Ljusmätning: Det var ingen större skillnad mellan ljusmätningarna.

10 DELRAPPORT 10 (20) 30 DW3 LED Coala Drar 170W 120st Dioder 1,4W/diod Mätningshöjd 0,85m över mark Lux Medel 15,4Lux Ingen snö Medel 15,0Lux Ingen snö Mätpunkter 4.4 DW4 Belysningsval LED RBIecolight Leverantör: DW4 RBIecolight, Typ: RBIecolight 180/100 Lens, 180LED, 5000K Pris: kr/st Placering: 4 st norra delen av bangården Omdöme/beskrivning: Lyser helt klart starkast av provade produkter, detta beroende på den höga effekten. Alla detaljer fick inte plats i höljet, varav vissa detaljer har placerats utanför höljet. Detta gör att produkten ser ut att vara i experimentstadiet än en färdig produkt. Leverantören utlovade mycket på Elmässan 2009 men senare visade det sig att utlovande proudukter ej kunde beställas. På elmässan visades en armatur som styrdes med radiovågor men när Banverket ville beställa denna armatur visade sig att RBI inte hade styrenheten utan de hänvisade till ett annat företag som heter Candelux AB. Detta företag hade något patentstrul och det gick inte att köpa armaturen med styrenhet som visade på mässan. En diod i en av lamporna slocknade efter 2872 timmars brinntid.

11 DELRAPPORT 11 (20) Ljusmätning:I denna ljusmätning ser det ut som en lampa har börjat lysa svagare. Detta ska undersökas vid nästa ljusmätning. Eftersom det är bara fyra lampor kan problem med en lampa ge stort genomslag i ljusmätningen. DW4 LED RBIecolight Drar 234W 180st Dioder 1,3W/diod Mätningshöjd 0,85m över mark Lux Mätpunkter Medel 26,8Lux Ingen snö Medel 20,8Lux Ingen snö 4.5 Belysningsval LED Tivalux Leverantör: Tivalux, Typ: AEC LED-in street Optic 54 LED (68W), 54 LED, 6000K Pris: 7 337:-/st Placering: 2 st vid plattformen, togs ned i nov 2010 då plattformen byggdes om i samband med projektet Stationer för alla. Omdöme: Upplevs som för starkt ljus på plattformen trots att de inte uppfyllde kraven för LUXstyrka på TSD. Trots det starka ljuset går det att titta upp i den utan att bli bländad. 4.6 LW1 Ny högtrycksnatrium 250W i befintlig armatur Utrustning innan byte: Högtrycksnatrium 250 W Leverantör befintliga armaturer: CEBE Landskrona Typ: LW1 Pris: okänt Leverantör ny ljuskälla: Aura Long Life 250W Typ: Aura LL HPS Sodinette ST 250 W E40 Pris: Artikelnr kr/st

12 DELRAPPORT 12 (20) Placering:13 st Södra bangården Ingen ljusmätning genomförs, endast energiförbrukningen mäts upp. Omdöme/beskrivning: Byte av endast ljuskälla till ny 250W från 250W av äldre modell. Spänning 230V ej dimmerstyrd. 4.7 LW2 Ny högtrycksnatrium 250W i ny armatur med dimmer Utrustning innan byte: Högtrycksnatrium 250W Leverantör armaturer: LW2 Ny armatur Philips SGS 203/250 Typ: SGS 203/250 Pris: 1788kr/st Leverantör ljuskälla: Aura Long Life 250W Typ: Aura LL HPS Sodinette ST 250 W E40 Pris: Artikelnr kr/st Placering: 12st Söder om Stationshuset Omdöme/beskrivning: Denna sektion har ej fungerat flera gånger p.g.a. felande dimmerutrustningen, varav ingen ljusmätning har kunnat genomföras. Vid tidigare besök observerades ingen större skillnad när byte skedde till nya ljuskällor på 250W från befintliga 250W. Spänning 230V, dimmerstyrd. 4.8 LW3 Ny högtrycksnatrium 250W i befintlig armatur med dimmer Utrustning innan byte: Högtrycksnatrium 250W Leverantör befintliga armaturer: CEBE Landskrona Typ: LW3 Pris: Okänt Leverantör ljuskälla: Aura Long Life 250W Typ: Aura LL HPS Sodinette ST 250 W E40 Pris: Artikelnr kr/st Placering:35 st Söder om Stationshuset Omdöme/beskrivning: Spänning 230V dimmerstyrd Ljusmätning: Det kan ses att Lux-talet minskat mellan de två mätningarna. En tredje mätning ger besked ifall minskningen är linjär eller avtagande.

13 DELRAPPORT 13 (20) 120 LW3 Högtrycksnatrium Byte av endast ljuskälla till 250W Dimmerstyrd 95% Drar 265W vid 100% Mätningshöjd 0,85m över mark 100 Lux Medel 40,0Lux Ingen snö Medel 34,0Lux ingen snö x-xx Medel x,0lux Mätpunkter 4.9 LW4 Ny högtrycksnatrium 150W ny armatur med dimmer Leverantör armaturer: LW4 Philips Typ: SGS 203/150 Pris: 1601 kr/st Leverantör ny ljuskälla: Aura Long Life 150W Typ: Aura LL HPS Sodinette ST 150 W E40 Pris: Artikelnr kr/st Placering: 42 st Norr om Stationshuset Omdöme/Beskrivning: Ingen större skillnad observerades när byte skedde till nya ljuskällor och nya armaturer på 150W från befintliga ljuskällor och armaturer på 250W. Spänning 230V dimmerstyrd Ljusmätning: För 150W lamporna märktes ingen minskning av ljusflödet i mätningen. Detta ska undersökas i kommande mätningar.

14 DELRAPPORT 14 (20) 60 LW4 Högtrycksnatrium Byte av armatur+ ljuskälla till 150W Dimmerstyrd 95% Drar 170W vid 100% Mätningshöjd 0,85m över mark 50 Lux Medel 20 Lux Ingen snö Medel 21,2Lux Ingen snö x-xx Medel x,0lux 2011-xx-xx Medel x,0lux Mätpunkter

15 DELRAPPORT 15 (20) 4.10 Dimmerskåp med styrenhet Leverantör: Capelon Typ: STB08, STB 16, STB 21 Pris: Totalt kr inkl. skåp, fundament och inkoppling. Placering: 3 st skåp Söder om Stationshuset Omdöme/beskrivning: Larm och felmeddelande från dimmerskåpen se bilaga 5 Svårt att hantera dataprogrammet Vision. Efter ett besök hos leverantören Capelon ändrades programmet för att bli mer användarvänligt men det finns en del kvar att förbättra se bilaga 4. Exempelvis tror man att det går att ändra ljusnivån men det går ej i denna enhet men det är tyvärr samma visning vara sig man har dimring eller ej. Bra med statistik. Se bilaga 3.

16 DELRAPPORT 16 (20) 5. Erfarenheter och iakttagelser 5.1 Frikyla för teknikhus Frikylan visade sig vara en effektiv metod att kyla ned Östersunds teknikhus. Energiförbrukningen minskade med 60% men det mest värdefulla var att driftstörningarna upphörde och att underhållspersonalen inte behövde göra utryckningar samt arbetsmiljön förbättrades. 5.2 Växelvärme Ny styrning på växelvärmen minskade energiåtgången med 48% samtidigt som driftspersonalen upplevde att växelvärmen fungerade klanderfritt. Under testperioden behövde underhållspersonalen inte köra utan styrning en enda gång vilket innebar stora energibesparingar. 5.3 Dimmerutrustning för högtrycksnatrium Syfte med dimmerskåp är att öka livslängden på ljuskällorna och minska energiförbrukningen. Genomfört försök bygger på tre dimmerskåp placerade utomhus som styr varsin belysningsgrupp. Slutsats: Utrustningen för dyr med tanke på den totala besparing som önskas, dvs dimmerutrustningen har för lång pay off-tid (23år) i dagsläget. Rekommendationen är att testa armaturer med inbyggd dimmer och ej att investera i centrala dimmerutrustningar. Detta ger en möjlighet att bara tända upp de armaturer som behövs för det arbete som pågår på bangården. Detta gör det enklare att anpassa belysningen efter arbetssituationen. Ibland kom det in en mängd felmeddelanden, bla meddelanden som vi inte visste vad de betydde. 5.4 Högtrycksnatrium (Long Life) Högtrycksnatrium (Long Life) bygger på befintlig teknik med nya typer av ljuskällor med lång livslängd (ca h jämfört med ca h på traditionella ljuskällor). I projektet har skillnaden mellan nya högtrycksnatrium 150 W och 250 W jämförts: Ingen större upplevd skillnad på ljusstyrkan när effekten minskar från 250W till 150W. Skillnaden i Lux-värdet är för små för att uppfattas av ögat. Vad som händer efter 5-6 år vet vi inte eftersom ljusstyrkan minskar med åren Ingen märkbar skillnad på felkällor och mängden fel under mätperioden kunde upptäckas. Det krävs en längre testperiod upp till ca 3 år för att säkerställa eventuella skillnader. Dock ger de nya Long Life ger ca 15-20% mer ljusutbyte än våra befintliga standardljuskällor, enligt genomförda ljusmätningar i Östersund. Detta möjliggör att vi kan gå ner från 250W till 150W med påföljande energibesparing. Ska 150W lampa användas måste även armaturen bytas.

17 DELRAPPORT 17 (20) 5.5 LED Finns ännu ingen branschstandard eller defacto-standard som vägleder inköpare och därför fylls marknaden just nu av många lycksökare. Etablerade tillverkare kommer troligen först när produkter är utprovade. Valda produkter ger bra ljusspridning. Jämfört med högtrycksnatrium upplevs det att LED ger mindre skuggor och jämnare ljusstyrka, samt mindre kontraster. Enligt mätningarna har ej ljusstyrkan mattats med tiden. Vissa produkter är ej servicevänliga, tex många skruvar som försämrar åtkomsten. Samtliga produktval har klarat det första året. Test under sommaren är viktigt eftersom LED är mer beroende av kylning än traditionell teknik. Två temperaturfärger är testade: varmvit (3000 K) och kallvit (5000K). Vitt ljus upplevs som bättre trots lägre Lux-tal jämfört med högtrycksnatrium. Högtrycks natrium 150W upplevs som mörkare än 100W LED. Troligen kommer branschen att tas fram en omvandlingstabell mellan traditionell belysning och LED LED går att styra med dimmer som styr strömmen och detta testas med LED-belysningen på perrongen. Efter diskussioner med fd Vägverket har vi fått indikationer på att drivdonen har kortare livslängd än själva ljusdioderna. Servicevänligheten är sämre för utprovade LED-armaturer. Här är argumentet att LED klarar sig längre mellan serviceuppehållen. Visionen är att LED- armaturen utvecklas till en engångsprodukt och byts ut i sin helhet när brinntiden har gått ut. Livslängden kan bero av omgivningsförhållanden, tex kallt klimat och fukt. Marknaden visar än så länge upp ett litet utbud av produkter anpassade för nordiska förhållanden, tex snö, och rostangrepp.

18 DELRAPPORT 18 (20) 6. Rekommendationer För teknikhus som har problem med för höga temperaturer är frikyla en bra lösning för att komma tillrätta med för höga inomhustemperaturer. Den påvisade energibesparingen för växelvärmen kan användas som ett referensobjekt för hur mycket det kan energibesparas på växelvärme. Denna delrapport rekommenderar att högtrycksnatrium upphandlas till Trafikverkets bangårdar de närmaste åren fram till slutet av Denna delutvärdering rekommenderar även en styrka på 150 w som utgångsläge. På arbetsintensiva områden tex rangerbangårdar rekommenderas 250W. Idag är det olika armaturer för 150W och 250W. Rekommendation är att byta armaturer för att passa 150W (Tidigare val av 250W har troligen styrts av andra energipriser). Ljuskällor ska vara högtrycksnatrium med lång livslängd (Long life) på ca timmar. Central dimmerutrustning ska ej användas, detta beror på både tekniska och ekonomiska orsaker. Inget förbud eller andra restriktioner är på gång för högtrycksnatrium och befintligt EU-direktiven går på traditionella Lux-värden. Vänta med LED-belysning för bangårdar till slutet av 2013 tills tekniken utvecklats ytterligare. Garantitider för LED bör harmoniseras med beräknad brinntid/livslängd. I det fall LEDbelysning skall användas rekommenderas Kallvit färg (ca K). LED-belysning på perronger ska utvärderas under 2011 och inga rekommendationer kan ännu lämnas i denna delrapport. När etablerade leverantörer kommer med ett utbud av LED-belysning kan Trafikverket börja upphandla LED-belysning till bangårdar, eftersom dessa har ett varumärke att ombesörja, samtidigt som etablerade leverantörer förväntas finns kvar under produkternas livslängd. Vid upphandling av LED måste det användas en checklista för att kunna jämföra olika märken samt att rätt krav ställs på tillverkarna av LED, se bilaga 2. Under den närmaste tiden föreslår denna delrapport att Trafikverket skall eftersträva en löpande dialog med etablerade tillverkare i utvecklingen av tekniska riktlinjer när det gäller ny belysningsteknik som tex LED. Vid en eventuell framtida övergång till LED- belysning bör ej belysningskällorna blandas i bryggorna. Vid kommande projekteringar av bangårdar bör Trafikverket ur ett energieffektivt perspektiv se hur bangårdar används i dag eftersom hantering av verksamheten har blivit mer automatiserad. På dagens bangårdar är nu färre personer ut nattetid än tidigare. Vi bör ställa oss frågan: Kan en obemannad bangård släckas ner? Kan vissa områden som ej används idag släckas delar av dygnet eller ökar skadegörelsen och stöldrisken? Vid projektering bör även Trafikverket se över ägande av infrastrukturen på bangården, tex gräns mellan Trafikverket och Jernhusen.

19 DELRAPPORT 19 (20) 7. Fortsatta aktiviteter i projektet Fortsatta mätningar av växelvärmens energiförbrukning sker under 2011 för att få fler jämförelseperioder. Fler ljusmätningar genomförs 2011 för att få fram en trend i mätningarna. Perrongbelysningen utvärderas under Intervju med tågförare borde genomföras för att få med deras uppfattning om hur de betraktar de olika armaturerna med tanke på bländning osv. Slutrapporten beräknas vara färdig till slutet av 2011.

20 DELRAPPORT 20 (20) 8. Referenser

21 DELRAPPORT 1 (7) Björn Ållebrand V 1.0 Bilaga 1 RBIecolight RBIecolight

22 DELRAPPORT 2 (7) Björn Ållebrand V 1.0 Bilaga 1 Energisystem i Nyköping AB Coala AB

23 DELRAPPORT 3 (7) Björn Ållebrand V 1.0 Bilaga 1 Coala AB Energisystem i Nyköping AB

24 DELRAPPORT 4 (7) Björn Ållebrand V 1.0 Bilaga 1 Tivalux

25 DELRAPPORT 5 (7) Björn Ållebrand V 1.0 Bilaga 1 Prisma Light AB

26 DELRAPPORT 6 (7) Björn Ållebrand V 1.0 Bilaga 1 Capelon AB Östersund Bangård Högtrycksnatrium styrt av dimmerskåp.

27 DELRAPPORT 7 (7) Björn Ållebrand V 1.0 Bilaga 1 Östersund Bangård LED (vita ljuset) och Högtrycksnatrium (orangea ljuset)

28 Checklista vid upphandling av ljusarmatur baserad på LED I avvaktan på internationella standarder för hur LED-armaturer ska redovisas bör den som upphandlar själv samla in relevant armaturfakta från leverantörerna. Detta för att på ett korrekt sätt kunna jämföra armaturer från olika tillverkare. Nedanstående lista beskriver de mest relevanta frågeställningarna. Ämne kommentar fabrikat 1 fabrikat 2 livslängd Tas hänsyn till ljusflödesnedgången? Hur redovisas livslängd? Anges även driftdonets förväntade livslängd samt bortfall? Om en LED eller LED-modul slutar att fungera kan den då bytas ut och i så fall av vem? Armaturer som innehåller ett flertal LED, vad händer om en eller fler av dessa enskilda LED slutar att fungera? Livslängden för LED bör anges i timmar då 70 % av det nominella ljusflödet återstår. Redovisas som L 70 X timmar. Driftdonets förväntade livslängd bör harmonisera med livslängden för LEDmodulen. Bortfallet skall anges i procent per timmars brinntid. Frågan är huvudsakligen relevant för utomhus armaturer där tiden mellan utbyte kan vara väldigt lång (20 30 år). Beroende på konstruktion kan en defekt LED innebära att hela armaturen slocknar. ljuskvalitet Vad är färgtemperaturen, CCT (K)? Hur noggrant är den angiven? Hur stabil är den under armaturens livslängd? Hur bra är färgåtergivningsförmågan (Ra)? Hur står den sig under armaturens livslängd? Ex kan varmvitt innebära olika Kelvintal hos leverantörerna. Sämre konstruktioner eller val av LED kan innebära att färgtemperaturen skiftar kraftigt under armaturens livslängd. Färgkvalitet och stabilitet skall redovisas som SDCM enligt CIE 1964 alt CIE Anges på en skala från Ju lägre siffra desto högre kvalitet. För inomhus bör värde på 5 eller bättre eftersträvas. För utomhus räcker oftast 7. Generellt gäller: inomhus minst 80, utomhus minst 70. Sämre konstruktioner eller val av LED kan medföra att Ra försämras under tiden. effektivitet Hur hög är den totala effektiviteten, d v s inkl driftdon (lm/w)? Är hänsyn tagen till normala driftförhållanden för armaturen? Systemeffekt skall om möjligt vara angiven, inte bara effekten för LED. Data skall vara angivna för driftvarm armatur. ljusreglering Kan armaturen ljusregleras? Hur? Oftast krävs att speciellt driftdon används eller att en extra dimmer enhet kopplas in mellan driftdonet och LED. Ljusregleringstekniken bör bygga på PWM-teknik (pulsviddsmodulation). övrigt Omgivningstemperaturen, t a, runt armaturen är avgörande för samtliga presenterade data. Anges den? Erbjuds ljusdata för beräkningar? Vilken bibehållningsfaktor har använts i ev utförda beräkningar? Vad ingår i garantin/ansvarstiden? De flesta armaturer är avsedda för omgivningstemperatur t a 25 C, d v s normal rumstemperatur, men avvikelser förkommer såväl uppåt som nedåt. Exempelvis ldt-filer för ljusberäkningsprogrammet Dialux. Erbjuder leverantören någon form av utökat ansvar? Checklistan finns som ifyllbar PDF för nedladdning på och på Telefon: E-post: info@belysningsbranschen.se

29 DELRAPPORT 1 (3) Björn Ållebrand V 1.0 Bilaga 3

30 DELRAPPORT 2 (3) Björn Ållebrand V 1.0 Bilaga 3

31 DELRAPPORT 3 (3) Björn Ållebrand V 1.0 Bilaga 3

32 DELRAPPORT 1 (1) Björn Ållebrand V 1.0 Bilaga 4

33 DELRAPPORT 1 (1) Björn Ållebrand V 1.0 Bilaga 5