upphandlingsguide för utomhusbelysning

Transkript

1 upphandlingsguide för utomhusbelysning Information från

2 Vi vet erfarenhetsmässigt att användningstiden för en anläggning för väg- och gatubelysning är mycket lång, i de allra flesta fall hela år. När man väljer en lösning är det därför viktigt att ta hänsyn till flera olika faktorer och inte enbart låta inköpspriset styra. Många kommuner behöver just nu byta ut gamla belysningsanläggningar i en snabbare takt än normalt på grund av kvicksilverlampans förestående utfasning år 2015, och då finns också risken att man sneglar mer på kostnader än på kvalitet. Syftet med denna broschyr är att hjälpa dig som upphandlare att ställa rätt krav så att belysningsanläggningen fungerar bra och kostnadseffektivt under hela sin livslängd.

3 Foto: Ulf Celander Foto: Henrik Gidlund U pphandling av väg- och gatubelysning kan delas i två typfall: Upphandling för utbyte i en befintlig anläggning och upphandling av en helt ny anläggning. Oftast handlar det om att byta ut armaturer i en befintlig anläggning, vilket kan låta enkelt. Men med tanke på all ny teknik och det stora utbudet på marknaden idag är det viktigt att gå noggrant tillväga för att komma fram till ett klokt och riktigt armaturval. utbyte av armaturer i befintliga anläggningar När man planerar ett armaturbyte är det viktigt att veta att nya armaturer inte automatiskt betyder bra ljuskvalitet. I många äldre anläggningar med t ex armaturer för kvicksilverlampor är ljusnivån ofta mindre än 50 procent av den ursprungliga. Detta beror både på armaturernas nedsmutsning och att ljusflödet från lamporna försämrats på grund av åldern. Trots att det lyser ger armaturen inte tillräckligt med ljus. En sådan halvering av belysningsnivån på gator och vägar innebär en stor risk, bland annat för ökning av antalet personskador och dödsolyckor. Det är därför viktigt att den befintliga, försämrade belysningsnivån inte blir utgångspunkt för valet av ny belysning. Rekommendationen här blir istället att satsa på god belysning och ordentlig belysningsplanering där VGU-ställda krav uppfylls med energieffektiva produkter. betydelsen av en god utomhusbelysning Park- och gatubelysning har alltid varit en viktig fråga för trygghet och trivsel i vårt samhälle, så än idag. Enligt under sökning känner hälften av alla kvinnor i Sverige alltid eller ofta en olust att gå ensamma på kvällen eller natten på mörka platser (Novus 2011). Belysningen utomhus påverkar människors dagliga liv genom tillgänglighet och upplevelse av uterummet. Det finns riktlinjer med krav för hur man utför bra belysning för de flesta typer av anläggningar. För väg- och gatubelysning finns kraven redovisade i Vägar och gators utformning (VGU) utgiven av Trafikverket i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det är Belysningsbranschens övertygelse att om man frångår dessa belysningskrav och t ex i energisparsyfte sänker rekommenderade belysningsnivåer riskerar man att få anläggningar där säkerheten för trafikanter och fotgängare äventyras. Självklart ska vi spara energi för både ekonomins och miljöns skull men det idealiska är en effektivare elanvändning genom att satsa på dagens bästa teknik, inklusive ljusstyrning. Då kan man både uppnå sparmålen och få en belysningskvalitet som uppfyller alla krav, där man tar hänsyn till faktorer som bländning, jämnhet och ljus utanför själva vägbanan. Många nya armaturer håller tyvärr inte alltid vad som lovas och vid varje ny installation är det därför viktigt att noga studera riktlinjer och rekommendationer, det vill säga VGU, och i utvärderingen bör även någon form av praktiska prov ingå. stolpavstånd Nya armaturer och ljuskällor ger ljuset bättre spridning och klarar därför rent teoretiskt större stolpavstånd. I befintliga anläggningar kan man därför frestas att överväga möjligheten att ta bort varannan stolpe. Om man då ska klara krav på belysningsnivån krävs en ljusfördelning som ger upphov till stora bländningsproblem för trafikanter och fotgängare och gör att dessa ser/syns sämre. Det finns tyvärr exempel på kommuner som, i sin iver att spara pengar, fördubblat stolpavståndet, och därmed äventyrat säkerheten för såväl kommunens bilister som gångtrafikanter. med modern belysning kan man skapa trygga utemiljöer med mycket låg energianvändning. När det gäller LED-belysning måste man vara extra noggrann när det gäller stolpavståndet, eftersom LED-armaturer ibland kan ha betydligt smalare ljusfördelning/ -spridning än armaturer för konventionella ljuskällor. några tumregler för stolpavstånd: Stolpavståndet bör vara högst fem gånger armaturens montagehöjd för att jämnheten på belysningen ska bli tillräckligt bra. Montagehöjden bör vara lika med vägbredden för bästa verkningsgrad. Armaturen bör placeras vid körbanekanten. 3

4 4 armaturegenskaper Vid val av armaturer finns det flera faktorer att ta hänsyn till: Armaturdesign Armaturen ska gestaltningsmässigt passa in i den tilltänkta miljön. Belysningstekniska krav Armaturen ska kunna uppfylla de relevanta belysningstekniska kraven, det gäller såväl jämnhet som bländning. Detta kontrolleras med beräkningar för att säkerhetsställa att kraven uppfylls och kompletteras med någon form av utvärdering. Armaturens energianvändning Armaturens energianvändning är en mycket viktig faktor både ekonomiskt och miljömässigt. Flera utredningar visar att 90 % av belysningens miljöpåverkan sker under användningsfasen och beror på energianvändningen. Att välja en lösning som gör styrning möjlig, t ex genom nattsänkning, är något som rekommenderas för att minska energianvändningen och därmed även driftkostnaderna. Hur avancerad denna styrning ska vara måste avgöras från fall till fall och påverkas bl a av den egna tekniska kompetensen när det gäller drift och underhåll. Armaturens konstruktion Med tanke på att den armatur man väljer oftast kommer att användas i år är det viktigt att både materialet och konstruktionen är anpassade till detta. Beakta därför både materialval, eventuell ytbehandling, underhållsvänlighet och tillgång till reservdelar. Miljön där armaturen ska användas kan också ställa särskilda krav. Aspekter att ta hänsyn till kan, till exempel, vara tuffare förhållanden på grund av närhet till havet eller risk för vandalisering. Ett annat exempel är risk för bländning av kringboende. Underhållsfrågan är självfallet också viktig. I vanliga fall är det inga större problem att få tag i nya ljuskällor och driftdon när man behöver byta ut dessa. Man ska också veta att även om man väljer en armatur med LED, blir utbyte av dessa aktuellt minst en gång under armaturens användningstid. Det är därför viktigt att förvissa sig om att ersättningsmoduler och driftdon kommer att finnas tillgängliga och att utbytet är rimligt enkelt. När det gäller att minska nedsmutsning inuti i armturen är ett tips att välja en armatur med hög IP-klass (skyddsklass). några kännetecken för olika ljuskällor för park- och gatubelysning kvicksilverlampor: OBS! Fasas ut 2015 på grund av att de inte är energieffektiva Billiga i inköp dyra att använda Typisk livslängd i utomhusbelysning 3 år Vitt ljus Dålig färgåtergivning Energieffektivitet + högtrycksnatriumlampor: Låga driftkostnader Typisk livslängd i utomhusbelysning 4 6 år Gulvit / gulaktigt ljus Dålig färgåtergivning Energieffektivitet +++ metallhalogenlampor med keramisk brännare: Rimligt låga driftkostnader Bra färgåtergivning Typisk livslängd i utomhusbelysning 3 4 år Vitt ljus Energieffektivitet led (light emitting diode): Låga driftkostnader Typisk livslängd i utomhusbelysning 12 år. (Gäller med högkvalitativa armaturer och dioder) Vitt ljus (Olika färgtemperaturer finns) Bra färgåtergivning Energieffektivitet (Beroende på effekt / ljusflöde) LED är en relativt ny teknik som vinner alltmer terräng inom belysning. Fördelarna med LED-tekniken är lång livslängd och därmed minskade krav på underhåll. Samtidigt kräver tekniken en större omsorg vid val av bra och rättkonstruerade produkter, bl a för att ljuset ska distribueras så bländfritt som möjligt och för att den långa livslängden verkligen kan uppnås. Det är därför viktigt att ställa rätt krav på produkterna. Eftersom LED-armaturers olika egenskaper ännu inte redovisas på ett enhetligt sätt är det inte lika lätt att jämföra olika LED-produkter som det är att jämgöra vanliga ljuskällor. Dessutom har det tillkommit många nya aktörer som erbjuder LED-armaturer och som ibland dokumenterar sina produkter på ett bristfälligt sätt. led eller konventionella ljuskällor LED kommer, med den kännedom vi har idag, att bli ett fullgott alternativ för de allra flesta belysningslösningar. För gång- och cykelvägar och mindre lokalgator är rekommenderade belysningsnivåer förhållandevis låga och LED-lösningar finns idag från många leverantörer. För väg- och gatu belysning går det också idag att hitta LED-armaturer, som tekniskt klarar alla belysningskrav, dock är inköpskostnaden högre än om man använder konventionella armaturer. Detta gäller främst anläggningstyper, som kräver höga ljus- Foto: Henrik Gidlund

5 eftersom gatu- och parkbelysningen ofta sitter uppe i år är det viktigt att välja energieffektiva lösningar med god kvalitet. 5

6 Bra utomhusbelysning är en viktig fråga för att skapa trygghet under de mörka timmarna. Foto: Henrik Gidlund 6 nivåer och här är vi ännu i början av användningen. Det finns alltid ett värde i att testa nya tekniker och att testa belysning med LEDarmaturer har sitt värde även om kostnaderna är högre. Minskade underhållskostnader i svåra förhållanden kan till exempel redan idag motivera LED-lösningar. vitt ljus För närvarande finns det en trend mot ökad användning av vitt ljus med bra ljuskvalitet i utomhusbelysningen. Helt klart kan detta betraktas som ett kvalitetslyft framför allt när det gäller belysningen i städer och tätorter. För belysning av större trafikleder är högtrycksnatriumlampor (= orange ljus) fortfarande ett kostnadseffektivt alternativ. Fördelar med vitt ljus med bra kvalitet är både att det återger omgivningen på ett attraktivt sätt och att man tack vare ljusets spektrala fördelning upplever omgivningen som ljusare. Det senare faktumet har vissa företag missbrukat genom att föreslå sänkningar av belysningsnivåerna som en energieffektiviseringsåtgärd. Den felaktiga argumentationen är att utomhusbelysning lyser på natten och då kan man dimensionera för ögats nattseende och räkna om ljusflödet till nattlumen (skotopiskt ljusflöde) och använda det i sina belysningsberäkningar. Vissa tillverkare/leverantörer använder här, lite felaktigt, begreppet pupill-lumen i sin marknadsföring när man avser nattlumen (skotopiskt ljusflöde). Förklaringen är att ögat har olika känslighet för dag- och nattseende och nattlumen beräknar man genom att väga ljuskällans avgivna strålning mot ögats känslighetskurva för nattseende istället för dagseende som är det normala. Därefter beräknar man så kallad S/P-faktor som är kvoten mellan nattlumen (skotopiskt ljusflöde) och daglumen (fotopiskt ljusflöde). Ljuskällor med vitt ljus har alltid en S/P-faktor som är större än 1, och för vissa vita LED kan den till och med vara cirka 2,0. Om man använder denna faktor i belysningsberäkningar får man skenbart mycket bra beräkningsresultat men i praktiken alldeles för lite ljus. Resultatet blir en anläggning, som visserligen sparar energi, men där säkerheten äventyras för trafikanter och fotgängare då de har sämre möjligheter att upptäcka och bedöma faror och risker. Mer forskning behövs på området, och vi måste vänta med att använda dessa teorier om det så kallade mesopiska seendet tills beräkningsmetoder och belysningsrekommendationer och riktlinjer anpassats till den nya kunskapen. Klart är i alla fall att det inte är så enkelt som att multiplicera ljusflödet med S/P-faktorn. styrsystem Att använda någon form av styrsystem för att minska energianvändningen är att rekommendera. Det finns många olika styrsystem, allt från avancerade centrala system som kan mäta och styra det mesta till enkla armaturbundna lösningar som är enkla att använda vid utbyte av armaturer i befintliga anläggningar utan kompletteringar av installationen. Dessa system kan man programmera så att de sänker belysningsnivån till 50 % under ett antal nattimmarna. En nattsänkning under 6 timmar ger ungefär 30 % energibesparing om man använder LED och ungefär 20 % om man använder urladdningslampor. Om man förlänger tiden för nattsänkning till 8 timmar ökar energibesparingen till 35 % respektive 25 %. Att energibesparingen är större för LED beror på att LED dimras mer effektivt än urladdningslampor. Man bör dock alltid kontrollera att det inte finns förhållanden som gör nattsänkning olämplig och en grundförutsättning är att trafikförhållandena blir mindre komplicerade under natten. utvärdering av belysningslösningar En utvärdering bör alltid föregås av belysningsberäkningar där man ser att belysningen uppfyller aktuella krav. Dessa belysningsberäkningar görs med samma metoder för armaturer med både LED och konventionella ljuskällor. Metoderna som tagits fram av den internationella belysningskommissionen CIE har hunnit bli ganska gamla och vissa ofullkomligheter kommer fram då man använder dem för armaturer med LED. Det är därför klokt att göra jämförelser med praktiska prov för att visuellt kontrollera att belysningskvaliteten upplevs som bra. Det är naturligtvis inte nödvändigt att alltid göra egna testinstallationer utan man kan se om det redan finns referensanläggningar där man kan göra en kontroll av den visuella komforten för användarna. Att göra denna typ av utvärdering med hjälp av fotografier är inte praktiskt möjligt. Om man känner sig osäker på att själv göra en utvärdering bör man anlita en konsult. livscykelkostnadsanalys För en ny belysningsanläggning vet man att man ska betala drift- och underhållskostnader i år. Att välja med utgångspunkt från bara ett inköpspris kan långsiktigt bli väldigt dyrt. Att göra en livscykelkostnadsanalys är därför självklart och därefter låta totalkostnaden styra det valet. (På Miljöstyrningsrådets (MSR) hemsida finns ett bra exempel på en livkostnadscykelanlys som kan användas.) Det är viktigt att komma ihåg, när man gör denna beräkning, att även om man väljer en ljuskälla eller LED med nästan evigt liv måste man planera för regelbundet underhåll/rengöring om man över tiden ska ha den belysningsnivå Foto: Henrik Gidlund

7 LIVSLÄNGD Hur redovisas livslängd? Anges även driftdonets förväntade livslängd samt bortfall? Om en LED eller LED-modul slutar att av vem? enskilda LED slutar att fungera? LJUSKVALITET livslängd? EFFEKTIVITET LJUSREGLERING Hur? ÖVRIGT i ev utförda beräkningar? Redovisas som L 70 X timmar. med livslängden för LEDmodulen. Bortfallet skall anges i procent per timmars brinntid. väldigt lång (20 30 år). förluster i elnätet. Exempelvis ldt-filer för ljusberäkningsprogrammet Dialux. ansvar? FABRIKAT 1 FABRIKAT 2 även om ljuskällorna håller längre måste armaturerna underhållas och rengöras regelbundet. man betalar för. Om man är osäker på hur man gör denna typ av kostnadsberäkningar kan det vara en klok investering att ta hjälp av en konsult med kunskaper inom området. nya anläggningar Det som skrivits om utbyte av armaturer i befintliga anläggningar gäller själfallet även för planering av helt nya anläggningar. Friheten att påverka är dock större. Till exempel kan stolpavstånd och -placeringar anpassas till bästa tillgängliga teknik och man har full frihet att välja styrsystem eftersom ingen ledningsdragning är gjord sedan tidigare. I en utemiljö är det många faktorer som ska samverka och det är därför viktigt med en bra samverkan mellan en belysningsplanerare och till exempel arkitekter/landskapsarkitekter. Om man som kommun inte har egen expertis tillgänglig bör man ta in extern expertis för att nå bästa möjliga slutresultat. Det ideala är att de människor som ska leva i ljusmiljön också får göra sin röst hörd. sammanfattning En anläggning för väg- och gatubelysning används i allra flesta fall i år. Fel beslut vid val av belysningslösning kan bli dyrt i det långa loppet. Använd kraven för väg- och gatubelysning som finns redovisade i Vägar och gators utformning (VGU), utgiven av Trafikverket i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som utgångspunkt vid planeringen för att säkra belysningskvaliteten. SKL har också en skrift som heter Nattens ljus som ger gestaltningsbaserade råd och rekommendationer. En livscykelkostnadsanalys är ett effektivt sätt att hitta det mest kostnadseffektiva alternativet. Det blir också det mest energieffektiva alternativet vilket är bra för miljön. Var noggrann vid val av armatur. Beakta materialval, eventuell ytbehandling, underhållsvänligheten och tillgång till reservdelar i ett års perspektiv. LED-lösningar är ännu inte alltid det självklara alternativet för bästa total - ekonomi. Behandla LED-lösningar som ett av alternativen och låt en livscykelkostnadsanalys avgöra valet. Det slutliga valet av belysningslösning bör alltid föregås av någon form av utvärdering i praktiken för att visuellt kontrollera att belysningskvaliteten upplevs som bra. Det är naturligtvis inte nödvändigt att alltid göra egna testinstallationer utan man kan använda befintliga referensanläggningar. mer att läsa På Belysningsbranschens hemsida, hittar du mera information, till exempel broschyrerna: Allt ljus på utomhusbelysning Checklista för val och jämförelser av LED-armaturer En säkrare framtid att spara energi och miljö med modern utomhusbelysning Du kan även beställa dessa broschyrer via info@belysningsbranschen.se 7 CHECKLISTA FÖR VAL OCH JÄMFÖRELSER AV LED-ARMATURER I avvaktan på internationella standarder för hur LED-armaturer ska redovisas bör den som upphandlar själv samla in relevant armaturfakta från leverantörerna. Detta för att på ett korrekt sätt kunna jämföra armaturer från olika tillverkare. Nedanstående lista beskriver de mest relevanta frågeställningarna. ÄMNE KOMMENTAR Tas hänsyn till ljusflödesnedgången? Livslängden för LED bör anges i timmar då 70 % av det nominella ljusflödet återstår. En säkrare framtid Att spara EnErgi och miljö med modern utomhusbelysning Driftdonets förväntade livslängd bör harmoniera fungera kan den då bytas ut och i så fall Armaturer som innehåller ett flertal LED, vad händer om en eller fler av dessa Frågan är huvudsakligen relevant för utomhus armaturer där tiden mellan utbyte kan vara Beroende på konstruktion kan en defekt LED innebära att hela armaturen slocknar. Vad är färgtemperaturen, CCT (K)? Anges toleranser som SDCM? Hur stabil är den under armaturens Hur bra är färgåtergivningsförmågan (R a)? Hur står den sig under armaturens livslängd? Hur hög är den totala effektiviteten, d v s inkl driftdon (lm/w)? Är hänsyn tagen till normala driftförhållanden för armaturen? Anges effektfaktorn (λ eller PFC)? Kan armaturen ljusregleras? Omgivningstemperaturen, t a, runt armaturen är avgörande för samtliga presenterade data. Anges den? Erbjuds ljusdata för beräkningar? Vilken bibehållningsfaktor har använts Vad ingår i garantin/ansvarstiden? Exempelvis kan varmvitt innebära olika Kelvintal hos leverantörerna. Sämre konstruktioner eller val av LED kan innebära att färg tempera turen skiftar kraftigt under armaturens livslängd. Färgkvalitet och stabilitet ska redovisas som SDCM enligt en CIE-standard på en skala från Ju lägre tal desto högre kvalitet. Inomhus bör värde vara 5. Utomhus räcker oftast 7. Generellt gäller: inomhus minst 80, utomhus minst 70. Sämre konstruktioner eller val av LED kan medföra att R a försämras under tiden. Systemeffekt skall om möjligt vara angiven, inte bara effekten för LED. Data skall vara angivna för driftvarm armatur. PFC/λ bör vara 0,85. Driftdon med en lägre effektfaktor påverkar ledningsarea och ger större Oftast krävs att speciellt driftdon, eller en extra dimmerenhet mellan driftdonet och LED. Tekniken bör bygga på PWM-teknik (pulsviddsmodulation). De flesta armaturer är avsedda för omgivningstemperatur t a 25 C, d v s normal rumstemperatur, men avvikelser förkommer såväl uppåt som nedåt. Erbjuder leverantören någon form av utökat Checklistan finns som ifyllbar PDF för nedladdning på och på Telefon: E-post: info@belysningsbranschen.se Information från På Belysningsbranschens hemsida hittar du mera information, till exempel broschyrerna: Allt ljus på utomhusbelysning, Checklista för val och jämförelser av LED-armaturer och En säkrare framtid att spara energi och miljö med modern utomhusbelysning.

8 Omslagsfoto: Ulf Celander mandarin ab, 2012 Detta informationsblad är framtaget av en expertgrupp inom Belysningsbranschen