Förhållandet mellan förskott på arv och laglott - en belysning av rättsläget och dess tillämpningsproblem Rebecka Ahlvik Doverhem

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förhållandet mellan förskott på arv och laglott - en belysning av rättsläget och dess tillämpningsproblem Rebecka Ahlvik Doverhem"

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Förhållandet mellan förskott på arv och laglott - en belysning av rättsläget och dess tillämpningsproblem Rebecka Ahlvik Doverhem Examensarbete i Successionsrätt, 30 hp Examinator: Kent Källström Stockholm, Höstterminen 2015

2 SAMMANFATTNING Både reglerna om förskott på arv och reglerna om laglott har sedan lång tid tillbaka varit en del av den svenska arvsrätten. De båda instituten är till för att skapa rättvisa mellan arvingarna. Förskottsreglerna aktualiseras då en bröstarvinge erhållit en gåva av arvlåtaren. Gåvan ska då avräknas på bröstarvinges arvslott om avräkningsskyldighet föreligger. Laglottsreglerna aktualiseras då en arvlåtare genom testamente kränker en bröstarvinges rätt till arv. Har en bröstarvinge mottagit ett förskott måste denne även avräkna detta på sin laglott enligt stadgandet i 7:2 ÄB. Regeln i 7:2 ÄB har visat att det endast är de avräkningsskyldiga förskotten som ska avräknas. Detta leder till att en arvlåtare kan gynna vissa bröstarvingar framför andra genom att ge gåvor utan avräkningsskyldighet. Detta stadgande medför även att det i vissa fall kan leda till orimliga resultat vid beräkning av laglott då vissa bröstarvingar kan erhålla betydligt mer än laglottens värde. Detta oaktat att arvlåtaren många gånger inte vill att en bröstarvinge ska få ut mer än vad laglotten är värd. Trots att en särbehandling från arvlåtarens sida är möjlig finns det i dagsläget inget som tyder på en förändring. Gåvor som ges i nära anslutning till arvlåtarens bortgång kan komma att falla in under 7:4 ÄB och måste då återbäras. Troligtvis kommer en sådan gåva inte heller att ingå i en eventuell bodelning mellan makarna trots att en gåva många gånger givits av makarnas giftorättsgods. Detta leder till att den efterlevande maken hamnar i en sämre ställning än om gåvan hade lagts till innan bodelningen. Att införa en jämkningsregel i 7:2 ÄB, lik den i 7:4 ÄB, skulle kunna vara ett alternativ för att värna ytterligare om bröstarvingarnas rätt vid orimliga resultat. Dock har det inte funnits diskussioner om att en sådan regel borde införas. Det kanske även är dags att avskaffa laglotten helt. Dock får vi inte glömma att laglotten har en viktig funktion, d.v.s. att skapa rättvisa mellan arvingarna. Denna funktion har dock blivit meningslös då arvlåtaren kan åsidosätta denna rättvisa på ett lagligt sätt. Slutsatsen som dragits är att regeln i 7:2 ÄB i kombination med reglerna om förskott i 6 kap. ÄB medför onödiga tillämpningsproblem då en arvlåtare på ett enkelt sätt kan särbehandla arvingar. Dessa problem leder i sin tur att syftet med laglottsinstitutet blir värdelöst.

3 FÖRKORTNINGAR AL Lag (1928:279) om arv FAL Försäkringsavtalslag (2005:104) GFAL HD IAL IDL LU NDL NJA NJA II Prop. RH SOU SvJT Lag (1927:77) om försäkringsavtal Högsta domstolen Internationella arvslagen Lag (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo Lagutskott Lag (1935:44) om dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare, som hade hemvist här i riket, m.m. Nytt juridiskt arkiv avdelning I Nytt juridiskt arkiv avdelning II Proposition Rättsfall från hovrätterna Statens offentliga utredningar Svensk juristtidning ÄB Ärvdabalk (1958:637) ÄktB Äktenskapsbalk (1987:230) 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION Inledning Problemformulering Syftesformulering och frågeställningar Avgränsning Metod Disposition 7 2. FÖRSKOTT PÅ ARV Inledning Historisk tillbakablick Förskottsreglernas utformning och innebörd Gåvor Inledning Frikallande från avräkningsskyldigheten Gåva till bröstarvinge Gåva till annan arvinge Gåva till utomstående Förskott på arv i övriga Norden LAGLOTTSINSTITUTET Inledning Historisk tillbakablick Laglottsreglernas utformning och innebörd Regleringen i 7:2 ÄB Regleringen i 7:4 ÄB Särskilda skäl Hanteringen av 7:4-gåva vid bodelning Laglotten i övriga av Norden LAGLOTTENS OCH FÖRSKOTT PÅ ARVS FÖRHÅLLANDE TILL TESTATIONSFRIHETEN Inledning Bör förskott på arv avskaffas? 32 3

5 4.3 Bör laglotten avskaffas? Arvsförordningens påverkan på laglotten DISKUSSION Inledning Förhållandet mellan laglottsreglerna och förskott på arv och dess tillämpningsproblem Problematiken kring gåvor givna enligt 7:4 ÄB Är laglotten tvingande eller dispositiv? Laglottsinstitutets framtid SLUTSATS LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING 53 4

6 1. INTRODUKTION 1.1 INLEDNING Alla är lika värda och det är viktigt att dela med sig är några välkända uttryck som de flesta någon gång har hört. Vad orden egentligen har för innebörd kan diskuteras. En sak som i alla fall är säker är att laglottsreglerna, som många anser är grundpelaren i svensk arvsrätt, har som utgångspunkt att alla bröstarvingar ska få ta del av lika mycket och att på så sätt motverka särbehandling. Ett annat välkänt talesätt är regler är till för att brytas. Trots att de flesta har en förståelse för att lagar och regler måste existera har många någon gång brutit mot en lag eller regel med ett leende på läpparna. Det kan faktiskt vara så att många gånger är vi tvungna att bryta mot en regel för att åstadkomma någonting. Det kanske låter drastiskt men tyvärr är det sant. Ibland kanske det endast handlar om att vi bryter mot en fiktiv regel som att inte tränga sig i kön i mataffären. Vi kan ställa oss frågan om det är okej att till viss del bryta mot en regel om det finns ett lagligt sätt att göra detta på, d.v.s. om det finns en möjlighet att gå runt den. Eller ses detta som att vi fortfarande brutit mot syftet med regeln? Genom att i över fyra års tid studerat lagar och regler har vi, som juridikstuderande, lärt oss att många regler egentligen saknar den funktion som den till syftet från början hade. Frågan är då om vi borde bryta mot den regeln för att få en förändring? Laglottsreglerna har varit uppe för diskussion under ett flertal år där många söker en förändring. Trots att laglotten har en viktig funktion i den svenska arvsrätten finns det en misstanke om att särbehandling av bröstarvingar är möjlig och att detta bryter mot regelns syfte. Det är framför allt när laglottsreglerna kombineras med reglerna om förskott på arv, som det blir komplikationer som kan leda till onödiga svårigheter. Vad är det egentliga syftet med laglottsreglerna och är det verkligen så enkelt för en arvlåtare att särbehandla vissa bröstarvingar och om särbehandling sker kan vi på laglig väg motverka detta? 5

7 1.2 PROBLEMFORMULERING Hur förhåller sig laglotten till reglerna om förskott på arv i 6 kap. ÄB och ger dessa några tillämpningsproblem på området och vad blir i så fall konsekvenserna av detta? 1.3 SYFTESFORMULERING OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka om ärvdabalkens reglering bidrar till tillämpningsproblem vid beräkningen av laglott. Syftet är vidare att utreda på viket sätt förskottsreglerna i 6 kap. ÄB har för betydelse i förhållande till 7:2 ÄB och 7:4 ÄB samt att försöka utreda om dessa regler bidrar till orimliga resultat inom laglottsberäkningen. Slutligen är uppsatsens syfte att se hur laglotten påverkar den svenska arvsrätten och om det finns behov av en förändring inom området. Frågeställningarna som kommer spegla uppsatsen är följande: Vad är laglottens huvudsakliga syfte? Bidrar dagens laglottsregler till svåra tillämpningsproblem, och i så fall hur kan dessa undvikas? På vilket sätt förhåller sig laglottsreglerna till reglerna om förskott på arv? Vad är det som räknas som förskott vid tillämpningen av 7:2 ÄB? Borde reglerna om laglott se annorlunda ut för att undvika eventuell särbehandling? Hur ska en gåva enligt 7:4 ÄB behandlas vid en bodelning? 1.3 AVGRÄNSNING För att bibehålla struktur och en röd tråd kommer denna uppsats enbart att behandla tillämpningsproblemen kring laglottens beräkning. För att få en helhet i uppsatsen kommer dock förskottsreglerna och laglottens utformning och syfte att beröras. Uppsatsen kommer inte fördjupa sig i beräkningar av laglott samt förskott på arv. Huruvida detta är ett utbrett problem i den praktiska tillämpningen av arvsreglerna 6

8 kommer inte att beröras i denna uppsats. Orsaken till att detta har uteslutits grundar sig i den uppfattningen att det inte anses vara ett uppmärksammat problem bland praktiserande jurister. Därmed kommer uppsatsen enbart behandla reglerna i 7:2 ÄB och 7:4 ÄB i förhållande till 6:1 ÄB och om dessa medför några tillämpningsproblem. 1.3 METOD Denna uppsats kommer till största del att belysas av den rättsdogmatiska metoden. Denna metod gör att uppsatsen kommer att återspegla lagstiftning, förarbeten och praxis för att utreda, systematisera och fastställa vad som är gällande rätt på området. Huvudfokus kommer att ligga på svensk rätt men uppsatsen kommer även få inslag av de övriga nordiska ländernas gällande rätt och uppsatsen kommer därför i viss mån innehålla en komparativ del. För att få en bättre helhetsbild kommer uppsatsen till viss del även att få inslag av ett rättshistoriskt perspektiv för att kunna förstå vad syftet med laglotten är och om syftet såg annorlunda ut vid laglottens tillkomst. Uppsatsen kommer använda sig av doktrin för att se problemet ur olika synvinklar men även för att få en bredare förståelse kring ämnet. Tyvärr finns det inte speciellt mycket doktrin på det område som uppsatsen söker och kräver. På grund av detta kommer olika förarbeten till både laglottsreglerna men även reglerna om förskott på arv bli en viktig del i uppsatsen. Vad gäller praxis finns det heller inte speciellt mycket att gå på vad gäller tillämpningsproblemen kring laglotten så uppsatsen kommer mest använda sig av praxis för att belysa övriga frågor. Vad gäller analysen kommer denna att speglas av en rättsanalytisk och rättspolitisk metod där tillämpningsproblemen kommer att belysas och utvärderas. Sedan diskuteras även laglottsreglernas funktion idag, hur dessa påverkar vårt samhälle och vilka konsekvenser detta leder till. 1.5 DISPOSITION Uppsatsen kommer att presenteras i fyra avsnitt bortsett från introduktionsavsnittet. I kapitel två kommer en framställning göras kring reglerna om förskott på arv. Här 7

9 kommer det att presenteras bakgrunden till reglerna om förskott och vilka olika typer av förskott som finns och vilka som omfattas av dessa. Kapitel tre kommer att fokusera på laglottsinstitutet. Reglerna i 7:2 ÄB samt 7:4 ÄB kommer att beröras och noga belysas. Viktigt att notera är att de två första kapitlen är endast är beskrivande faktadelar. I det fjärde kapitlet kommer laglotts- och förskottsreglerna i förhållande till testationsfriheten att beröras och den kritik som har framförts på just laglottsområdet. Det femte kapitlet är ett diskussionskapitel där det som berörts i uppsatsen kommer att ifrågasättas och diskuteras. Här kommer eventuella problem som uppmärksammats att belysas. Uppsatsen avslutas i det sjunde kapitlet med en slutsats där allt knyts samman och ger en överblick på vad som gäller på området. 8

10 2. FÖRSKOTT PÅ ARV 2.1 INLEDNING HISTORISK TILLBAKABLICK Reglerna om förskott på arv sträcker sig långt bak i tiden. Från den romerska rätten kommer begreppet kollation som följt med oss under lång tid. Kollationsreglernas syfte var att skapa rättvisa mellan arvingarna genom att utjämna resultatet om en gåva hade givits av arvlåtaren. Kollationsreglerna kunde i sin tur delas in i två huvudgrupper, realkollation och idealkollation. Idealkollation innebar att gåvan som arvingen fått under livstiden skulle ses som ett förskott och avräknas på dennes arvslott. Varken gåvan eller värdet av densamma behövdes återbäras. Realkollation innebar att arvingen skulle återbära det han mottagit till dödsboet. Antingen fick arvingen återbära gåvan i natura naturalkollation, eller så skulle endast värdet av gåvan återbäras, värdekollation. 1 Redan i gamla ärvdabalken fanns något som liknade dagens förskott på arv. I 1734 års lag fanns det regler i 16 kap. om så kallat hemföljd. Gifte sig ett barn eller lämnade huset på annat sätt var det inte ovanligt att gåvan gavs i form av hemföljd. Hemföljd var dock en form av realkollation då hemföljdstagaren var tvungen att vid givarens död återlämna det denne hade mottagit för att senare bli föremål för skiftet. 2 Hade hemföljdstagaren tur kunde denne få hemföljden utan återbäringsskyldighet och behövde inte då återbära gåvan till skiftet. I slutet på 1800-talet kom dock ny praxis 3 på området som gjorde att en arvinge som mottagit för mycket i hemföljd inte var återbäringsskyldig för den överskjutande delen. 4 Regeln blev en idealkollationsregel istället för en realkollationsregel. Hemföljdsreglerna avskaffades år 1920 men principen om idealkollation hade då fått starkt fäste och år 1928 flyttades samma tankesätt över till AL 5 där de nya reglerna om förskott å arv införlivades. 6 1 SOU 1925:43 s. 261 f. 2 Hafström s Denna hemföljdsregel återfanns i 12:9 ÄB men kom även att tillämpas på de hemföljdsregler som återfanns i 16 kap. ÄB. 4 SOU 1925:43 s. 262 f. 5 Lag (1928:279) om arv 6 SOU 1925:43 s

11 2.1.2 FÖRSKOTTSREGLERNAS UTFORMNING OCH INNEBÖRD Vad arvlåtaren i livstiden har gett en bröstarvinge skall avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Är mottagaren en annan arvinge, skall avräkning ske endast om detta har föreskrivits eller på grund av omständigheterna måste antas ha varit avsett då egendomen gavs. Har en make av sitt giftorättsgods gett förskott på arv till en bröstarvinge som är makarnas gemensamma, skall avräkning för detta göras på arvet efter den först avlidne maken. Om detta arv inte räcker till, skall återstoden avräknas på arvet efter den andra maken. Vad som sagts nu gäller också då en efterlevande make av sådan egendom som omfattas av bröstarvingars arvsrätt enligt 3 kap. 2 har gett förskott på arv till en bröstarvinge till den först avlidna maken. 6 kap. 1 ÄB Det är inte ovanligt att vi upptäcker att när arvlåtaren avlider har denne någon gång under livstiden givit en person någon form av gåva. Det kan röra sig om gåvor till barn, barnbarn eller kanske en granne eller en vän. Gåvorna i sig behöver inte vara av monetär karaktär utan kan även vara annan typ av egendom. Det kan vid dessa tillfällen vara extra viktigt att gåvorna beaktas vid arvlåtarens bortgång, detta för att i viss mån upprätthålla en form av rättvisa mellan arvingarna när arvlåtarens kvarlåtenskap ska fördelas. Det är dock endast de gåvor som arvlåtaren givit till sina bröstarvingar som kan bli föremål för avräkningsskyldighet enligt 6:1 ÄB. 7 Har arvlåtaren under sin livstid givit en bröstarvinge en gåva ska denna alltså räknas som ett förskott på arv. 8 Syftet bakom dessa förskottsregler är enligt förarbetena att arvlåtaren i så stor utsträckning som det går vill att sina arvingar ska erhålla lika mycket i arv, trots att vissa av arvingarna fått ta del av mindre eller större gåvor genom dennes livstid. 9 I slutändan kommer denna del som arvingen erhållit som förskott räknas som ett förtidigt arv och ska avräknas på dennes arvslott han eller hon skulle erhållit enligt lag. Anses en gåva till en bröstarvinge utgöra förskott på arv ska gåvans värde vid mottagandet läggas tillbaka till arvlåtarens kvarlåtenskap. 10 Den bröstarvingen som erhållit gåvan kommer sedan vara tvungen att avräkna vad denne mottagit i gåva på sin 7 Gåvor som givits till andra arvingar och utomstående diskuteras närmare under avsnitt Det finns vissa undantag se mer under avsnittet SOU 1925:43 s Har gåvan givits av makarnas gemensamma giftorättsgods ser beräkningen lite annorlunda ut. 10

12 arvslott. Har en bröstarvinge erhållit mer i förskott än vad dennes arv ger rätt till är denne inte återbäringsskyldig för det överstigande beloppet. 2.2 GÅVOR INLEDNING Huvudparagrafen vad gäller förskott på arv hittar vi i 6:1 ÄB. För att denna regel ska bli tillämplig krävs det som tidigare nämnts att arvlåtaren givit någon en gåva. Vad som räknas som gåva har genom praxis fastslagits att det inkluderar även andra benefika fång än gåvor som rent formellt kan ses som en gåva. 11 Exempel på sådana gåvor kan vara försäljning till underpris, efterskänkande av fordran, betalning av skuld m.m. Försäljning till underpris är vanligt förekommande just när det kommer till generationsskiften av fastigheter där arvlåtaren överlåtit egendomen till ett rejält underpris till en bröstarvinge. Vanligtvis är det värdet vid gåvotillfället som ska läggas till grund för förskottet. 12 Det finns dock vissa gåvor som inte ska räknas som förskott på arv. 13 Det är så kallade sedvanliga gåvor. Det kan röra sig om presenter som en arvinge fått vid stora högtider såsom exempelvis jul eller födelsedagar. Frågan som uppstår här är i vilken proportion som exempelvis julklappar och liknande kan ges utan att det anses som mer än en sedvanlig gåva. En ledning att gå på är hur stor presentens värde är i förhållande till familjens ekonomiska situation. Att ett av barnen fått en dyrare present under jul bör inte leda till avräkningsskyldighet. Dock kan detta komma att ändras om arvlåtarens gåvor stod i missförhållande till dennes villkor, t.ex. om denne givit en gåva som uppenbarligen gått utöver hans ekonomiska förhållanden. Det kan även vara så att en arvlåtare under sin livstid givit sina bröstarvingar samma typ av gåva vid exempelvis deras artonårsdag. Värdet på dessa gåvor kan ha skiftats beroende på konjunktur m.m. och i sådana fall kan det anses vara arvlåtarens avsikt att dessa gå- 11 NJA 1939 s. 171 där en kvinna hade försålt en fastighet till underpris där transaktionen ansågs utgöra en gåva. 12 Detta framgår av 6:3 ÄB. 13 Detta stadgande återfinns i 6:2 ÄB. 11

13 vor inte ska avräknas som förskott på arv utan det kan tyda på att det har varit arvlåtarens avsikt att låta udda vara jämt. 14 Även kostnader som lagts ned på barnens utbildning och liknande ska inte heller avräknas. 15 Här kommer också frågan upp i vilken utsträckning och hur dyr en utbildning får vara innan det anses utgöra en gåva. Har föräldrar som lever i goda ekonomiska förhållanden givit sina barn olika typer av utbildningar kan det inte anses motiverat att ett barn som fått en dyrare utbildning än sitt syskon ska vara tvungen att räkna av detta som förskott på sitt arv, trots att det ena barnet fått en utbildning för dyrare pengar. Annorlunda kan det te sig då det gäller en familj som lever under knapra förhållanden. I dessa situationer kan det vara så att föräldrarna har givit det ena barnet mer än vad deras underhållsskyldighet påkallar i form av en väldigt dyr utbildning vilket det andra barnet inte fått. Detta kan leda till att det blir fråga om ett förskott på arv, för det ena barnet, i de delarna som går utöver vad som är skäligt. 16 Det kan även vara så att en familjs ekonomiska ställning växlat under tiden vilket har gjort att de kan erbjuda sina barn olika dyra utbildningar. Detta borde inte leda till avräkningsskyldighet för det barnet som fått ta del av den dyrare utbildningen. Trots att arvlåtaren varit tvingad till att bekosta en högre utbildning som inte ska betraktas som förskott på arv, har alltid arvlåtaren en möjlighet att i testamente förordna att de kostnader som han eller hon lagt ut ska avräknas på arvslotten så länge den inte inkräktar på vederbörandes laglott. Om kostnaderna inte ska räknas som förskott ska dessa inte heller tas med vid beräkningen av laglottens storlek enligt 7:2 ÄB. 17 Trots att en gåva kan framstå som ett förskott måste ändå omständigheterna i varje enskilt fall utredas. Det extensiva gåvobegreppet som förskottsreglerna innefattar framträder också i reglerna om det förstärkta laglottsskyddet i 7:4 ÄB, där gåvan till syftet ska vara att likställa med testamente. 18 Viktigt att notera är att förskottsreglerna inte blir tillämpliga om arvlåtaren givit bröstarvinge en gåva i form av ett lån, en försträckning. 14 Eriksson s. 116 f. 15 Här är det bara fråga om underhållsskyldighet till barn, och inte mer avlägsna bröstarvingar. 16 Walin, Lind s. 178 f. 17 Se mer under avsnitt Se mer under avsnitt

14 Vad gäller livförsäkringar anses dessa inte utgöra en form av gåva och ingår som huvudregel inte i en kommande bodelning mellan makar, utan försäkringsbeloppet tillfaller förmånstagaren direkt efter försäkringstagarens bortgång. Detta resulterar i att försäkringsbeloppet inte kommer att läggas till den avlidnes övriga kvarlåtenskap. Många gånger är det den efterlevande maken som är ställd som förmånstagare vilket leder till att dennes ställning stärks gentemot bröstarvingarnas. Genom att arvlåtaren fört över egendom i försäkringar kan denne enkelt gynna en arvinge och minska bröstarvingarnas laglott då försäkringsbeloppet inte läggs till arvlåtarens kvarlåtenskap. Bröstarvingarna har dock möjlighet att jämka ett förmånstagarförordnande och därmed få del av försäkringsbeloppet. För att kunna begära jämkning krävs det att förordnandet leder till oskäliga resultat för den berörda bröstarvingen. 19 Det är viktigt att ta hänsyn till förskott på arv, inte minst för rättvisa mellan samarvingar men även för laglottsberäkningen. Förskott på arv som en bröstarvinge har mottagit påverkar inte bara arvslottens storlek utan även laglotten. 20 Förskottet inverkar på så sätt arvlåtarens disponibla kvot vilket eventuella testamentstagare har ett intresse av även om endast en arvinge finns. Det normala är att det är egendomens värde vid gåvotillfället som ska vara aktuellt vid avräkningen av förskott, 6:3 ÄB FRIKALLANDE FRÅN AVRÄKNINGSSKYLDIGHETEN Det finns situationer då en bröstarvinge trots att denne erhållit en större gåva inte behöver avräkna denna som förskott på sitt arv. Arvlåtaren kan frikalla gåvotagaren från avräkningsskyldighet genom att t.ex. i sitt testamente förordna om att avräkning inte ska ske. Arvlåtaren kan även i ett gåvobrev när gåvan ges föreskriva om att det inte ska föreligga någon avräkningsskyldigt. Ett frikallande behöver dock inte alltid komma till uttryck genom ett testamente utan kan även endast framgå av omständigheterna. 22 Har arvlåtaren när gåvan gavs uttryckligen betonat att gåvan inte ska avräknas som förskott ska detta gälla. Det finns dock inget krav på vid vilken tidpunkt denna viljeförklaring ska komma till stånd, utan det kan ske när gåvan ges eller flera 19 Vad gäller ett förordnande till förmån för efterlevande make ska det enligt förarbetena sällan anses oskäligt om det endast finns gemensamma barn. Vid ett missgynnande av arvlåtarens särkullbarn kan det föreligga grund för jämkning av förordnandet. Prop. 1986/87:86 s. 105 f. 20 Mer om detta under avsnitt Här skiljer det sig när det kommer till gåvor enligt 7:4 ÄB. Där gåvans värde är det som det var vid arvskiftet. 22 NJA II 1928 s. 398 f. 13

15 år senare. Har denna viljeförklaring inte uttryckligen föreskrivits i testamente kan det uppstå svåra bevisfrågor och det är den som påstår att förskottet inte ska avräknas som har bevisbördan för sitt påstående. 23 Har arvlåtaren givit en gåva som inte ska avräknas medför detta att förskottet inte kommer läggas tillbaka till behållningen i boet. Trots att avräkningsskyldighet inte föreligger kan gåvan bli föremål för återbäring enligt 7:4 ÄB. 24 Ett frikallande från avräkningsskyldighet medför konsekvenser inte bara i förhållande mellan bröstarvingarna. Gåvan kommer således inte heller att omedelbart inverka på laglottsberäkningen. I detta avseende verkar förhållandet till nackdel för arvlåtaren själv i det att den disponibla kvoten sålunda beräknas endast med hänsyn till den reella kvarlåtenskapen. Vidare medför ett frikallande att gåvan ej avräknas vid bodelning enligt stadgandet i 11:5 ÄktB. Ett frikallande har därmed verkan i fler än ett avseende. Därför kan det anses av vikt att en viss försiktighet iakttas när det gäller att bedöma huruvida, med hänsyn till omständigheterna, arvlåtaren kan antas ha avsett att frikalla en arvinge från avräkningsskyldighet. Vad gäller ett återkalleligt förmånstagarförordnande till en försäkring enligt 14:7 FAL, har det ansetts kunna medföra skyldighet till avräkning som arvsförskott enligt 6:1 ÄB. 25 Av rättsfallet NJA 1996 s. 428 framgår att 1987 års ändring av regeln i 104 GFAL 26 inte bör anses ha medfört någon ändring i principen om att belopp som tillfaller en bröstarvinge på grund av förmånstagarförordnande i och för sig kan avräknas som arvsförskott men att sådan avräkning endast ska ske om detta har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste ha antas varit försäkringstagarens avsikt GÅVA TILL BRÖSTARVINGE En gåva som givits till arvlåtarens bröstarvingar presumerar vara förskott på arv vid arvlåtarens bortgång. Bröstarvinge är i första hand arvlåtarens barn och skulle ett av arvlåtarens barn vara avliden träder dennes barn in i dennes ställe som bröstarvingar. Även barn som inte är makarnas gemensamma, det vill säga särkullbarn, räknas också 23 Se NJA 1935 s. 658, NJA 1939 s. 171, NJA 1941 s. 708, RH 1982: Se mer under avsnitt NJA 1939 s Nuvarande 14:7 FAL. 14

16 som bröstarvingar om det härstammar från arvlåtaren. Adoptivbarn räknas även de som arvlåtarens bröstarvingar. När en gåva givits till en bröstarvinge ska gåvans värde avräknas och det grundas på en presumtion från arvlåtarens sida att gåvan inte ska påverka delningsresultatet mellan övriga arvingar. 27 Det betyder att arvlåtaren i de flesta fall helst ser att resultatet blir detsamma som om gåvan aldrig hade givits. Anledningen till att det föreligger en presumtion om att gåvor till bröstarvingar ska avräknas som förskott på arv är att barnens rätt till lika arvslotter ska respekteras samt att arvlåtaren i slutändan vill att sina barn ska erhålla lika mycket. Ärvdabalksutredningen la dock i SOU 1998:110 fram ett betänkande om att presumtionen skulle slopas. Anledningen till detta var att reglerna i 6 kap. ÄB åberopades väldigt sällan, då det inte var många som kände till reglerna om förskott på arv. 28 Ärvdabalksutredningen ansåg att förskottsreglerna borde förenklas och menade att presumtionen om förskott borde slopas och enbart gälla då arvlåtaren föreskrivit att avräkning ska ske. 29 Det kan även vara så att en arvlåtare ger en av bröstarvingarna ett förskott utan avräkningsskyldighet bara för att gynna en specifik bröstarvinge framför de andra. Det kan hända att en arvlåtare har givit en gåva av makarnas gemensamma giftorättsgods till deras gemensamma bröstarvinge. Huvudregeln är då att avräkning ska göras på arvet efter den först avlidne maken. Om detta arv inte räcker till ska återstoden avräknas på arvet efter den andra maken. Antingen kan förskottet anses givet av båda makarna med hälften var, så att halva beloppet ska avräknas på arvet efter den först avlidne maken och den andra halvan på den andra maken. Förskottet kan annars betraktas som givet i avräkning på det första arv som kommer att falla. Är förskottet större än vad arvslotten efter den först avlidne ger kommer som nämnts ovan återstoden del avräknas efter den sist avlidna. Har en gift person givit ett förskott är det viktigt att utreda om förskottet har givits av giftorättsgods eller ur dennes enskilda egendom med hänsyn till bodelningen. Har 27 NJA II 1928 s Se även SOU 1998:110 s SOU 1998:110 s Även Lagrådet uttalade inför reformen 1987 att reglerna om förskott är väldigt komplicerade och kan i många fall vara invecklade. De ansåg att en omkastning av presumtionen skulle gälla att en bröstarvinge enbart skulle avräkna sitt förskott om arvlåtaren föreskrivit om detta eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. 15

17 förskottet givits av makarnas gemensamma giftorättsgods inverkar det både på arvskiftet men även på makarnas bodelning enligt 11:5 ÄktB. Oavsett vem av makarna som givit ett förskott av giftorättsgods till deras gemensamma bröstarvinge ska detta förskott avräknas på arvet efter den först avlidne maken, 6:1 st. 2 ÄB. Är förskottet så stort att det inte kan avräknas på den först avlidne maken ska återstoden del avräknas när den efterlevande maken avlidit. Har det skett att en efterlevande make givit efterarvingar, både bröstarvingar och i vissa fall särkullbarn 30 gåvor, ska detta förskott avräknas på efterarvet efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens bortgång. Har förskott givits till bröstarvinge som enbart är arvingar till den efterlevande ska förskottet enbart avräknas efter den efterlevande maken GÅVA TILL ANNAN ARVINGE Har arvlåtaren under sin livstid givit någon annan arvinge än bröstarvinge en gåva så skiljer sig reglerna en aning än som nämnts under föregående avsnitt. Presumtionen när en annan arvinge mottagit en gåva är att denna endast ska avräknas om arvlåtaren föreskrivit om detta eller om det av omständigheterna framgår att det varit arvlåtarens avsikt. Om arvlåtaren under sin livstid ger en gåva till en mer avlägsen släkting än bröstarvingar och gåvomottagaren är en arvinge till givaren, har det inte ansetts motiverat att samma presumtion ska gälla. Därför har regeln för dessa fall utformats så att avräkning bara ska ske om det uttryckligen har föreskrivits av arvlåtaren eller ett antagande om en sådan avsikt kan grundas på omständigheterna. Ett sådant föreskrivande behöver inte ske skriftligen utan avsikten kan också framgå av muntliga uttalanden eller av omständigheterna i övrigt. Avsikten att gåvan ska avräknas måste dock framgå på något uppfattbart sätt. 31 En skillnad gentemot gåva till bröstarvinge är att avsikten med att gåvan ska avräknas måste föreligga redan vid gåvotillfället när gåvor ges till andra arvingar. Om gåvomottagaren har mottagit gåvan utan föreskrift om avräkningsskyldighet, kan givaren inte senare utan medgivande av mottagaren förpliktiga denne att 30 Detta kan bli tillämpligt då särkullbarnet avstått från sitt arv från arvlåtaren till förmån för den efterlevande maken, 3:9 ÄB, men även då den efterlevande använder sig av basbeloppsregeln. 31 Saldeen s

18 avräkna gåvans värde. Arvlåtaren kan dock genom testamente förordna om att gåvan ska vara föremål för avräkning. 32 I de fall arvlåtaren givit ett barnbarn en gåva räknas denna inte som förskott så länge barnbarnets förälder, d.v.s. arvlåtarens bröstarvinge fortfarande är i livet. Ett barnbarn är därför inte skyldigt, att som förskott på arv, avräkna vad han mottagit som gåva. Detsamma är heller inte dennes förälder. Frågan som kan uppstå är ifall barnbarnen ska vara tvungna att avräkna gåvan som förskott på arv om dennes förälder avlider innan arvlåtaren. Det kan även vara så att vissa gåvor som arvlåtaren givit till sina barnbarn kan framstå såsom en gåva till dennes föräldrar. I dessa fall inträder avräkningsskyldighet för dem GÅVA TILL UTOMSTÅENDE Gåvor eller förskott som givits behöver inte alltid ha skett till en bröstarvinge eller någon annan arvinge. Det finns även situationer då en arvlåtare under livstiden givit någon helt utomstående en gåva som inte står i direkt arvsförhållande till honom eller henne. Det kan till exempel röra sig om gåvor till en granne eller liknande till mindre eller större värden. När en gåva har givits till en utomstående är huvudregeln att den som mottagit gåvan, gåvomottagaren, inte är skyldig att återbära gåvan eller om gåvan inte finns kvar, dess värde. Arvlåtaren kan alltså utan hinder ge bort egendom till personer som inte står i direkt arvsförhållande till denne utan att bröstarvingarna har något att säga till om. Det finns därmed inget skydd för bröstarvingar att arvlåtaren ger gåvor under tiden denne levde. 33 Det kan leda till att bröstarvingarna i slutändan får ta del av en mindre kvarlåtenskap från arvlåtaren. Har arvlåtaren däremot givit gåvor som till syftet är att likställa med testamente kommer gåvan att återbäras och om det inte går, gåvans värde. 34 En annan situation som kan uppkomma är den då efterlevande maken har givit bort egendom som denne innehar med fri förfoganderätt efter den först avlidne maken. 32 NJA II 1928 s. 403 f. 33 NJA II 1928 s Närmare om detta under avsnitt

19 Det kan till exempel vara att den efterlevande maken i gåva skänkt egendom till något välgörande ändamål eller till någon närstående. För att detta inte ska drabba efterarvingarna i allt för stor grad finns det i 3:3 ÄB en regel som säger att om den efterlevande maken givit en gåva som är utan tillbörlig hänsyn för efterarvingarna och denna gåva har orsakat en väsentlig minskning av egendomen ska vederlag utgå. 35 Kan vederlag inte utgå ska gåvan eller dess värde återbäras. Detta gäller dock inte om den som mottog gåvan insåg eller borde ha insett att den kränkte efterarvingarnas rätt. För att denna regel ska bli tillämplig krävs det att egendomen har fått en väsentlig minskning. Enligt rättsfallet NJA 2013 s. 736 ansåg HD att en minskning om 25 procent var att anse som en väsentlig minskning. Detta avgörande leder i slutändan till att den efterlevande maken innehar större del med full äganderätt FÖRSKOTT PÅ ARV I ÖVRIGA NORDEN När det kommer till gåvor som givits till bröstarvingar av arvlåtaren i övriga Norden kan det konstateras att de nordiska länderna har tre olika sätt att lösa problematiken kring förskott på arv. Som diskuteras har vi i Sverige, men även i Finland, ett system som bygger på att alla gåvor som ges av arvlåtaren under dennes livstid räknas som förskott om arvlåtaren inte föreskrivit annat eller om det av omständigheterna framgår att det var arvlåtarens avsikt att gåvan skulle avräknas. I Norge är reglerna om förskott det motsatta. 37 Där är presumtionen att avräkning ska ske endast om arvlåtaren föreskrivit detta eller om det inte kan framgå på annat sätt att det var arvlåtarens avsikt. I Danmark har de ett helt annat system. Där måste avräkning avtalas i samband med att gåvan ges, annars är denna rätt förlorad. 38 Det är inte enbart hur avräkningen ska ske som skiljer sig mellan länderna. Det är även olika när det kommer till om avräkningsbeloppet ska läggas till och räknas med 35 Brattström, Singer s. 142 f. 36 Detta rättsfall med att det måste vara en minskning om 25 procent stärker den efterlevande makes ställning då denne fritt ska kunna förfoga över en egendomsmassa. Mer om detta i Brattström, Singer s Lødrup, Agell s. 44 f. 38 Inom projektgruppen, Lødrup, Agell, var de eniga med att anse att den danska modellen var bästa lösningen och att föredra och att den svenska och finska lösningen var den sämsta. 18

20 vid beräkningen av laglotten och även under vilka förutsättningar frågor om avräkningsskyldighet kan bestämmas Lødrup, Agell s. 45. Se även LOV nr 515 af 06/06/07 Gældende (Arvelov)

21 3. LAGLOTTSINSTITUTET 3.1 INLEDNING HISTORISK TILLBAKABLICK Rätten att ärva sina förfäder sträcker sig, liksom reglerna om förskott på arv, långt tillbaka i tiden. Tidigare hade jordägandet en avgörande betydelse för en persons ekonomiska och sociala ställning i samhället. Jordägandet var bundet till släkten och det var även dessa som ärvde arvlåtaren vid dennes död. Arvets betydelse för försörjningen medförde att arvet fördelades på ett sätt som uppfattades som ekonomiskt fördelaktigt för familjen eller släkten. En man hade ofta företräde till arv framför en kvinna. De äldsta lagarna, främst Götalagarna, tillämpade en så kallad gradualprincip, enligt vilken den som stod först i arvsordningen tog hela arvet. Syftet var att inte splittra boet i alltför många delar. Svealagarna uppvisade en annan ordning, parentelprincipen. Principen innebar att den avlidnes arvingar delades in i olika arvsklasser med olika förtursrätt till arv. Först när arvingar i en arvsklass saknades kunde mera avlägsna arvingar i en efterföljande arvsklass ärva. 40 Principerna förenades sedan i landslagarna där kvinnorna ärvde 1/3 och män 2/3. För att inte en potentiell arvlåtare skulle testamentera all sin egendom till kyrkan infördes olika system för att skydda släktens rätt till jorden och därmed möjlighet till försörjning. Detta gjorde att arvlåtaren inte kunde testamentera bort sin jord hur som helst. På landsbygden tillämpades det så kallade huvudlottssystemet som innebar att arvlåtaren skulle dela kvarlåtenskapen mellan sig och arvingarna efter huvudtalet. Den del som arvlåtaren fick ta del av kunde han testamentera bort utan arvingarnas samtycke. Arvejordssystemet tillämpades också på landsbygden. Det innebar att 1/10 av arvejorden kunde testamenteras bort. 41 I städerna däremot tillämpades ett slags laglottssystem som innebar att en arvlåtare som hade barn inte hade möjlighet att utan barnens samtycke testamentera bort egendom. En barnlös person kunde däremot för- 40 Saldeen s. 26 f. 41 Brattström, Singer s

22 foga över 1/3 av sin kvarlåtenskap, 2/3 skulle tillfalla arvingarna som en sorts laglott. 42 När den första lagen om testamente utkom år 1686 gjordes det fortfarande skillnad mellan land och stad. Det som infördes nu var att avlingejord och lösören kunde testamenteras bort av arvlåtaren. Avlingejord var fast egendom som förvärvats av arvlåtaren, inte egendom som erhållits genom arv. Laglottssystemet som städerna hade fanns kvar, dock hade det mildrats något. Hade arvlåtaren barn kunde denne enbart testamentera bort 1/6 av sin egendom och hälften om arvlåtaren enbart hade andra arvingar. År 1734 avskaffades skillnaden mellan lands- och stadsrätt vad gällde avlingejord och lösören års lag innebar i två avseenden förändringar av arvsrätten jämfört med tidigare. Begränsningarna av arvsrätten i nedstigande led avskaffades och även avlägsna släktingar tilläts ärva om närmare släktingar saknades. 43 Däremot begränsades arvsrätten för barn födda utom äktenskapet. Kyrkan såg med stort ogillande på sådana barn men trots detta delade folket i allmänhet inte denna uppfattning. Därför ansågs det inte lämpligt att låta kyrkans uppfattning få fullt genomslag. Resultatet blev att barn födda utom äktenskap i flera fall behöll sin arvsrätt. De barn som trots allt inte ansågs bör ha arvsrätt fick istället rätt till ett visst underhåll från föräldrarna. År 1857 avskaffades arvejordssystemet på landet och testamentsrätten blev nu lika för land som stad. Nu infördes även bröstarvinges laglott där de hade rätt till halva kvarlåtenskapen. Reglerna om laglott följde med i 1928 års arvslag och även i nya ÄB. Redan vid AL:s framkomst betonades det att bröstarvingarnas arvsrätt är så stark att det anses naturligt att de ska ha en laglottsrätt. Detta betraktelsesätt torde också överensstämma med det levande rättsmedvetandet hos vårt folk. 44 Det har även ur lagberedningen från AL sagt att det borde ligga i sakens natur att bröstarvingarna ska få ärva arvlåtaren och att de inbördes ska ha lika mycket Hafström s Saldeen s SOU 1925:43 s SOU 1925:43 s

23 3.1.2 LAGLOTTSREGLERNAS UTFORMNING OCH INNEBÖRD Idag finner vi reglerna om laglott i ärvdabalkens sjunde kapitel. Reglerna ser i stort sett likadana ut som de gjorde när de infördes i AL år Grundtanken bakom laglottsreglerna är att en arvlåtare inte ska kunna göra sina bröstarvingar helt arvlösa. Som reglerna i sjunde kapitlet ser ut idag kan en arvlåtare inte fritt disponera över sin kvarlåtenskap och med det åsidosätta bröstarvingarnas rätt till arv. Huvudsyftet med laglottsreglerna är att bröstarvingarna ska få åtnjuta del av arvlåtarens kvarlåtenskap och även skapa rättvisa mellan dem. 47 Laglottsinstitutet gör att en förälder, trots att denna kanske hamnat i skiljaktiga meningar med något av sina barn, aldrig kan göra sina bröstarvingar helt arvlösa genom att testamentera hela sin kvarlåtenskap till någon annan, t.ex. ett annat syskon eller någon utomstående. Laglottsreglerna innebär en inskränkning i arvlåtarens testationsfrihet. Vi i Sverige har med andra ord ingen fullständig rätt att bestämma vart vår egendom ska gå efter vi avlidit. Familjelagssakkunniga ansåg därför i ett betänkande från 1981 att institutet om laglotten skulle avskaffas. Anledningen till detta var att genom avskaffandet stärka efterlevande makes och sambos ställning då dessa kunde genom testamente ärva en större behållning. 48 Familjelagssakkunniga ansåg att genom detta skulle makar och sambor utan inskränkning kunna genom testamente åstadkomma det enligt dem lämpligaste skyddet för den efterlevande. 49 Departementschefen uttryckte däremot att laglotten borde behållas då ett avskaffande kunde missgynna särkullbarnen. 50 Laglott tillkommer endast bröstarvingar, d.v.s. arvlåtarens barn och om ett barn inte skulle vara vid livet dennes barn osv. Laglotten är den del av en arvinges arvslott som inte kan berövas honom genom testamente. 51 Laglotten är halva arvslotten vilket gör att arvlåtaren kan disponera över halva sin kvarlåtenskap medan den andra halvan kommer tillfalla bröstarvingarna i form av deras laglotter. Laglotten ger inte en bröstarvinge rätt att bestämma över vilken egendom han eller hon ska få, t.ex. aktier, fastigheter, lösören m.m. utan det är endast en form av andel i arvlåtarens kvarlåtenskap som bröstarvingarna har rätt till. Så länge värdet uppgår till halva arvslotten är 46 Lindhagen, Lind s SOU 1925:43 s SOU 1981:85 s. 208 f. 49 Se mer om detta under avsnitt Prop. 1986/87:1 s Rätten till detta kan försvinna om arvingen tagit arvlåtarens liv. 22

24 laglotten inte kränkt. Däremot har bröstarvingarna rätt att kräva att egendomen som de ska få ut inte är belastat med några förvaltningsinskränkningar. Trots att en bröstarvinge är laglottsberättigad får denne inte automatisk ut sin laglott. En arvinge som vill få ut sin laglott måste inom sex månader begära jämkning i testamentet. Detta är något som varje bröstarvinge måste göra själv vilket gör att alla bröstarvingar som vill få ut sin laglott måste begära jämkning. Begär ingen av bröstarvingarna jämkning trots att testamentet inkräktar på deras rätt till laglott blir testamentet gällande trots detta. 3.2 REGLERINGEN I 7:2 ÄB Bröstarvinge är pliktig att å sin laglott avräkna vad han av arvlåtaren mottagit i förskott å sitt arv, så ock vad han mottagit på grund av testamente, såframt icke annat föranledes av detta. Hela rättvisetänket handlar om att en bröstarvinge alltid är skyldig att på sin laglott avräkna vad denne fått i förskott på arv, 7:2 ÄB. När en bröstarvinge har begärt att få ut sin laglott är denne tvungen att avräkna om denne under sin livstid mottagit någon gåva från arvlåtaren. Vad som menas med förskott har belysts under avsnitt två. Som tidigare nämnts är presumtionen då arvlåtaren givit en bröstarvinge en gåva att värdet på gåvan ska avräknas som förskott. Vid beräkningen av 7:2 ÄB är det förskottsreglerna i 6 kap. ÄB som ska tillämpas. 52 De vill säga att det enbart är de förskott som är avräkningsskyldiga som ska innefattas i stadgandet i 7:2 ÄB. Arvlåtaren har med andra ord möjlighet att fritt bestämma om en gåva ska avräknas på bröstarvinges laglott. Har en arvlåtare föreskrivit, eller om det framgår av omständigheterna att förskottet som givits inte ska avräknas på laglotten kommer stadgandet i 7:2 ÄB inte bli tillämpligt. En av anledningarna till att förskottet även ska avräknas på laglotten såsom arvslotten är att skapa likställighet mellan arvingarna. Regeln i 7:2 ÄB ger en långtgående möjlighet att uppnå rättvisa mellan arvingarna men det kan finnas situationer där skyddsaspekten går förlorad. Det kan finnas situationer där den laglottsberättigade går helt 52 Lindhagen, Lind s. 225 f. 23

25 lottlös då denne erhållit en gåva sedan flera år tidigare och som under tiden har konsumerats. 53 Det kan även vara så att en arvlåtare i ett testamente givit en laglottsberättigad bröstarvinge egendom. I ett sådant fall ska avräkningen på laglotten göras för den egendomen om det framgår av testamentet att arvlåtaren hade en sådan vilja och i vilken utsträckning den bortgivna egendomen ska utgöra en form av kompensation för bröstarvingens laglott. I många fall leder detta mer in på tolkning av testamente och i de fall det inte går att avgöra vad testators vilja är ska avräkning ske. 54 Framgår det att arvingen är skyldig att avräkna vad han mottagit genom testamente kan det i vissa fall resultera i att testamentsmedlen inte uppgår till laglottens värde. I dessa fall är arvingen berättigad att få resterande värde ur boet för att uppnå värdet på laglotten. Har arvingen fått ta del av egendom genom testamentet som uppgår till laglottens värde är denne inte berättigad till mer än vad testamentet givit denne. Om bröstarvingen genom testamentet åtnjuter mer än vad laglotten omfattar är arvingen berättigad till överskjutande del så länge den inte kränker någon annan bröstarvinges laglottsrätt. 55 Trots att en bröstarvinge erhållit egendom av arvlåtaren genom testamente finns det ingen skyldighet att använda ett testamente som medför avräkningsskyldighet. 56 I de fall arvlåtaren givit bröstarvinge egendom genom testamente i form av legat som uppgår eller överstiger värdet på laglotten har arvingen ingen skyldighet att använda sig av testamentet. Det kan vara mer fördelaktigt att påkalla jämkning av testamentet för utfående av laglotten. I och med detta behåller bröstarvingen sin ställning som dödsbodelägare i egenskap av arvinge. 57 Vad gäller förmånstagarförordnande ska dessa inte avräknas på laglotten om det inte föreskrivits eller på grund av omständigheterna kan antas ha varit försäkringstagarens vilja Walin, Lind s Lindhagen, Lind s Walin, Lind s Walin, Lind s Eriksson s. 115 f. 58 Se NJA 1996 s. 428 och Brattström, Singer s

26 I många fall föreligger det inget behov av att skapa rättvisa mellan arvingarna. Det kan vara så att det enbart finns en bröstarvinge eller så har alla arvingar erhållit lika stora gåvor. Har arvlåtaren under sin livstid givit sina bröstarvingar gåvor av ett värde som uppgår till laglotten kan arvlåtaren fritt genom testamente disponera över sin kvarlåtenskap. Detta stadgande gynnar enbart arvlåtaren som med regeln i 7:2 ÄB får ett större utrymme att fritt disponera över sin kvarlåtenskap. 59 Ett förskott som en bröstarvinge mottagit ska i första hand avräknas på dennes laglott och i många fall kan det leda till att inte hela förskottet kan avräknas. Förskottet kan även tänkas ha givits av den avlidnes giftorättsgods till en av makarnas gemensamma bröstarvinge. Om förskottet inte kan avräknas till fullo från den först avlidne maken kommer resterande del avräknas på arvet efter den efterlevande maken. 60 En sak att notera är att stadgandet i 7:2 ÄB inte innehåller någon form av jämkningsregel. En bröstarvinge har med andra ord inga möjligheter att föra någon talan om denne anser att avräkningsreglerna ger otillfredsställande resultat eller på annat sätt leder till orimliga konsekvenser REGLERINGEN I 7:4 ÄB Har arvlåtaren i livstiden bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, skall i avseende å gåvan vad i 2 och 3 är stadgat om testamente äga motsvarande tillämpning, om ej särskilda skäl äro däremot; och skall vid nedsättning av gåvan motsvarande del av den bortgivna egendomen återbäras eller, om det ej kan ske, ersättning utgivas för dess värde. Vid laglottens beräkning skall värdet av den bortgivna egendomen läggas till kvarlåtenskapen. Vill bröstarvinge mot gåvotagare göra gällande rätt som avses i första stycket, skall han väcka talan inom ett år från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Försittes denna tid, är rätt till talan förlorad. Var vid dödsfallet gåvan ej fullbordad, må den ej, med mindre särskilda skäl äro därtill, göras gällande, i den mån det skulle lända till intrång i bröstarvinges laglott. 59 Walin, Lind s Detta har även diskuterats i avsnitt Se närmare under avsnitt 3.3 där 7:4 ÄB har en form av lättnadsregel vid särskilda skäl. 25

27 För att utöka bröstarvingarnas laglottsskydd ännu mer infördes år 1928 i samband med införandet av AL en regel som gällde vissa benefika dispositioner som arvlåtaren företagit under livstiden. 62 Regeln om det förstärkta laglottsskyddet tar sikte på gåvor som till sitt syfte är att likställa med testamente. Förskottsreglerna i 6 kap. ÄB ger redan bröstarvingarna ett visst skydd men arvlåtaren har möjlighet att föreskriva att gåvan inte ska räknas som förskott på arv och kommer då inte vara en del av behållningen. Det förstärkta laglottsskyddet har den effekten att arvlåtaren inte kan sätta regeln ur spel genom att föreskriva att gåvan inte ska avräknas. Det gör att regeln i 7:4 ÄB är helt oberoende av förskottsreglerna i 6 kap. ÄB. Det som även skiljer 7:4 ÄB gentemot förskottsreglerna är att det även gäller gåvor till andra än arvingar och att det är värdet av gåvan vi tiden för återbäringen som blir avgörande. 63 Följden av lagregeln blir att en gåva som en arvinge eller någon utomstående mottagit måste återbäras till boet. Av rättsfallet NJA 1973 s. 687 framgår det tydligt att det inte spelar någon egentlig roll vad givarens avsikt var för gåvan eller om denne har haft tankar att kringgå laglottsreglerna utan tillämpningen av 7:4 ÄB blir densamma. I detta rättsfall uttalade HD att förarbetena och litteratur kring lagrummet innehåller motstridiga uttalanden beträffande stadgandets innebörd. Enligt förarbetena är syftet med lagrummet att en arvlåtare inte ska kunna kringgå reglerna om laglott. Oftast har bestämmelsen blivit tillämplig då någon avsett att kringgå bestämmelsen om laglott. Som lagrummet är utformat så omfattas både de situationerna då en givare både strävat efter att kringgå laglottsreglerna och de situationerna då ett kringgående inte har varit syftet med gåvans givande. Rättspraxis har vid flertalet tillfällen tagit upp vad som ska räknas som gåva. Det har t.ex. fastställt att försäljning till uppenbart underpris är att betrakta som gåva. 64 Vad gäller förmånstagarförordnande kan nämnas att oåterkalleliga, men inte återkalleliga förmånstagarförordnande är tillämpliga på regeln om det förstärka laglottsskyddet SOU 1925:43 s SOU 1925:43 s Se NJA 1939 s I detta rättsfall ansåg dock inte HD att det förstärka laglottsskyddet i 7:4 ÄB var tillämpligt då kvinnan som sålt fastigheten till underpris skulle komma att leva ytterligare 25 år efter överlåtelsen. Mer om gåvobegreppet under avsnitt Se NJA 1948 s. 232 och NJA 1976 s

Gift, sambo eller särbo?

Gift, sambo eller särbo? Familjens juridik Gift, sambo eller särbo? Gift ett helt paket av regler; giftorätt, underhållsskyldighet, ofta arvsrätt. Sambo giftorätt i gemensam bostad och bohag som köpts för gemensamt bruk, ingen

Läs mer

FÖRORD. Ulf Holmberg ulf.holmberg@wwf.se Testamentsansvarig Världsnaturfonden WWF

FÖRORD. Ulf Holmberg ulf.holmberg@wwf.se Testamentsansvarig Världsnaturfonden WWF FÖRORD Ibland får vi frågor om hur man upprättar ett testamente. Frågorna gäller både testamenten rent allmänt och hur man utformar en lydelse med Världsnaturfonden WWF som förmånstagare. Det är oftast

Läs mer

Testamentstolkning. Joel Samuelsson

Testamentstolkning. Joel Samuelsson Testamentstolkning Joel Samuelsson civilrätt familjerätt förmögen- hetsrätt Familjerätt är inte förmögenhetsrätt, men... familjerätt förmögenhetsrätt civilrätt = familjerätt +förmögenhetsrätt dvs.: också

Läs mer

Testamentesguiden. En guide för dig om hur man kan skriva testamente.

Testamentesguiden. En guide för dig om hur man kan skriva testamente. Testamentesguiden En guide för dig om hur man kan skriva testamente. Vid upprättande av ett testamente kommer det ofta upp frågor, både mer allmänna, men också om hur man förordnar CancerRehabFonden som

Läs mer

8 Bouppteckningsförrättningen

8 Bouppteckningsförrättningen Bouppteckningsförrättningen Avsnitt 8 83 Prop. 1958:B 23, Rskr 1949:325 8.1 Inledning 8 Bouppteckningsförrättningen Förrättningsuppgifter Av bouppteckningen ska framgå följande uppgifter angående själva

Läs mer

Låt ditt livsverk fortsätta. En broschyr om att skriva

Låt ditt livsverk fortsätta. En broschyr om att skriva Låt ditt livsverk fortsätta En broschyr om att skriva T E STA M E N T E VARFÖR ska jag skriva testamente? Ett testamente är ett bra sätt att berätta vad du vill ska hända med dina pengar och dina ägodlar

Läs mer

Susanne Eliasson, privatekonomisk analytiker, SEB

Susanne Eliasson, privatekonomisk analytiker, SEB Familjejuridik 1 Gilla Din Ekonomi är ett landsomfattande nätverk som startats av myndig heter, orga nisationer och finansiella företag för att samarbeta om folkbildning i ekonomiska och finansiella frågor.

Läs mer

12 Beräkning av arvsskattepliktiga lotter

12 Beräkning av arvsskattepliktiga lotter 131 12 Beräkning av arvsskattepliktiga lotter 12.1 Behållningen i boet När tillgångarna har värderats och skulderna har fastställts (se avsnitt 9), framräknas behållningen i boet genom att de sammanlagda

Läs mer

EXAMENSARBETE. Arv eller gåva. Generationsskifte skapar förändringsperspektiv. Maria Forssman 2016. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Arv eller gåva. Generationsskifte skapar förändringsperspektiv. Maria Forssman 2016. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Arv eller gåva Generationsskifte skapar förändringsperspektiv Maria Forssman 2016 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och

Läs mer

ARVSRÄTT. Daniel Nordström

ARVSRÄTT. Daniel Nordström ARVSRÄTT Daniel Nordström PRESENTATIONENS INNEHÅLL Juridiska begrepp Ärvdabalken Arvsordningen Bodelning vid avliden make/maka Bodelning vid samboförhållande Testamente Bouppteckning Arvsskifte Länkar

Läs mer

Arvsrättsliga frågor. Civilutskottets betänkande 2007/08:CU12. Sammanfattning

Arvsrättsliga frågor. Civilutskottets betänkande 2007/08:CU12. Sammanfattning Civilutskottets betänkande 2007/08:CU12 Arvsrättsliga frågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet sju motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2007 om olika arvsrättsliga frågor. Motionsyrkandena

Läs mer

Generationsskifte i lantbruksföretag

Generationsskifte i lantbruksföretag Juridiska institutionen Vårterminen 2012 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Generationsskifte i lantbruksföretag särskilt ur ett effektivitetsperspektiv Författare: Johanna

Läs mer

Guide för delägare i dödsbon

Guide för delägare i dödsbon Guide för delägare i dödsbon Guide för delägare i dödsbon Då en närstående avlider måste de anhöriga utöver sorgen bära ansvar för många praktiska ärenden i anslutning till dödsfallet. Andelsbankerna har

Läs mer

Arvsrättsliga frågor. Lagutskottets betänkande 2004/05:LU9. Sammanfattning

Arvsrättsliga frågor. Lagutskottets betänkande 2004/05:LU9. Sammanfattning Lagutskottets betänkande 2004/05:LU9 Arvsrättsliga frågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 13 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2004 om olika arvsrättsliga frågor. Motionsyrkandena

Läs mer

En gåva för livet. Att testamentera till Erikshjälpen

En gåva för livet. Att testamentera till Erikshjälpen En gåva för livet Att testamentera till Erikshjälpen Tre goda skäl......att testamentera till Erikshjälpen - Gåvan kommer fram. Erikshjälpen är en sparsam, småländsk organisation med låga omkostnader.

Läs mer

Skuldtäckning vid bodelning

Skuldtäckning vid bodelning Juridiska institutionen Höstterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt Skuldtäckning vid bodelning En analys av 11 kap 2 äktenskapsbalken Författare: Lamija Cuprija Handledare: Professor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 juli 2004 T 3424-01 KLAGANDE CS Ombud och biträde enligt 1972 års rättshjälpslag: jur.kand. EU MOTPART ACH Ombud: advokaten MR SAKEN Skadestånd

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:105

Regeringens proposition 2014/15:105 Regeringens proposition 2014/15:105 Arv i internationella situationer Prop. 2014/15:105 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 april 2015 Stefan Löfven Morgan Johansson

Läs mer

Arv. kortfattad information om ärvdabalken

Arv. kortfattad information om ärvdabalken Arv kortfattad information om ärvdabalken Ärvdabalken innehåller regler om bland annat bouppteckning, arv och testamente. Hela ärvdabalken hittar du i Svensk författningssamling SFS 1958:637. Den finns

Läs mer

Regeringens proposition 1986/87:1

Regeringens proposition 1986/87:1 Regeringens proposition 1986/87:1 om äktenskapsbalk m. m. Prop. 1986/87:1 Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 juni 1986.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 maj 2005 Ö 1799-03 KLAGANDE 1. BB 2. BN Ombud för 1 och 2: advokaten LEJ MOTPART Allmänna arvsfonden genom Kammarkollegiet, Box 2218,

Läs mer

Arv Kortfattat om lagstiftningen

Arv Kortfattat om lagstiftningen Arv Kortfattat om lagstiftningen Producerad av Justitiedepartementet Foto: Justitiedepartementet, tryck: Elanders, 2015 Bouppteckning När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar

Läs mer

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 2007-03-30 Justitiedepartementet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet Enhet C1 Civilrättsliga frågor B - 1049 Bryssel Kommissionens grönbok om internationellt privaträttsliga

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 Målnummer: 4811-1992 Avdelning: Avgörandedatum: 1993-03-11 Rubrik: Lagrum: Frågor, vid avyttring av fastighetsandelar till värden understigande taxeringsvärdet,

Läs mer

Oönskad föräldraförvaltning av aktier i familjeägt bolag.

Oönskad föräldraförvaltning av aktier i familjeägt bolag. Oönskad föräldraförvaltning av aktier i familjeägt bolag. - Var ligger den reella beslutandemakten? Filosofie magisteruppsats inom ekonomisk familjerätt Författare: Handledare: Christoffer Burström Lars-Göran

Läs mer

Arvsrättsliga frågor. Lagutskottets betänkande 2005/06:LU10. Sammanfattning

Arvsrättsliga frågor. Lagutskottets betänkande 2005/06:LU10. Sammanfattning Lagutskottets betänkande 2005/06:LU10 Arvsrättsliga frågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 18 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2005 om olika arvsrättsliga frågor. Motionsyrkandena

Läs mer

Förord. Halmstad i juli 2005. Örjan Teleman. /Karin Mårtensson Telde

Förord. Halmstad i juli 2005. Örjan Teleman. /Karin Mårtensson Telde Förord Regeringskansliet har den 1 december 2004 gett advokaten Örjan Teleman i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor angående bl.a. skadestånd och bodelning i äktenskapsbalken

Läs mer

2 1991 rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Sida ALLMÄN MOTIVERING... 2. Ikraftträdande... LAGTEXTER...

2 1991 rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Sida ALLMÄN MOTIVERING... 2. Ikraftträdande... LAGTEXTER... 1991 rd - RP 49 Regeringens proposition till Riksdagen med iörslag till lagar om ändring av 5 kap. ärvdabalken och 6 lagen om iniöraode av ärvdabalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL A v sikten med

Läs mer

Särskild dödsboförvaltning

Särskild dödsboförvaltning Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i familjerätt, särskilt successionsrätt 30 högskolepoäng Särskild dödsboförvaltning Författare: Filip Henriksen Handledare: Jur. dr. Kajsa Walleng

Läs mer

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG Rätt arv Fördelning av kvarlätenskap MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förord 5 Förkortningar 7 Vissa förkortningar i texten 7 Förkortningar

Läs mer

Samfundet lämnar härmed följande svar på frågorna i grönboken om tillämplig lag och behörig domstol i mål om äktenskapsskillnad.

Samfundet lämnar härmed följande svar på frågorna i grönboken om tillämplig lag och behörig domstol i mål om äktenskapsskillnad. R-2005/0887 Stockholm den 30 augusti 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/4749/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss 18 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över EU-kommissionens grönböcker

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 28 april 2016 KLAGANDE AA Ombud: BB Borggren & Partners Skatter & Juridik KB Kungsgatan 29, 7 tr 111 56 Stockholm MOTPARTER 1. CC 2. DD

Läs mer

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente? Ske Din vilja! t v å t r e f e m s e x s j u å t t a n i o e l v a Ett dokument för livet Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Läs mer

Bör reglerna om laglott (tvangsarv) och formkrav vid dödsrättshandlingar bevaras?

Bör reglerna om laglott (tvangsarv) och formkrav vid dödsrättshandlingar bevaras? 541 Bör reglerna om laglott (tvangsarv) och formkrav vid dödsrättshandlingar bevaras? Sektionsmöte Referatskrivare: Tingsfiskalen Thomas Johansson, Sverige Debattledaren, lagmannen Arild O. Eidesen, Norge,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 KLAGANDE OCH MOTPART Kontel Trade AG Bahnhofstrasse 21 6300 Zug Schweiz Ombud: Advokat ON KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Pergam Förvaltning Aktiebolag, 556364-0548 Box 5126 402 23 Göteborg

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Pergam Förvaltning Aktiebolag, 556364-0548 Box 5126 402 23 Göteborg Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 oktober 2013 Ö 5529-12 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Pergam Förvaltning Aktiebolag, 556364-0548 Box 5126

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14) Målnummer: Ö1006-01 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2003-03-13 Rubrik: Fråga dels om en konkursförvaltare varit skyldig att enligt 7

Läs mer

Skadestånd och bodelning

Skadestånd och bodelning Civilutskottets betänkande 2006/07:CU14 Skadestånd och bodelning Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2006/07:32, vari föreslås vissa ändringar i äktenskapsbalkens bodelningsregler.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Laglotten. Är den en onödig eller viktig företeelse inom vårt rättssystem? Hannah Hansson. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Laglotten. Är den en onödig eller viktig företeelse inom vårt rättssystem? Hannah Hansson. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Laglotten Är den en onödig eller viktig företeelse inom vårt rättssystem? Hannah Hansson Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik

Läs mer

Lagrådsremiss. Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremiss. Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 15 februari 2007 Nyamko Sabuni Anne Kuttenkeuler (Justitiedepartementet)

Läs mer

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. En ny lag om personnamn Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Sambors rättsliga ställning - en analys av sambors rättsliga skydd vid samboförhållandets upphörande Hanna Jonsson

Sambors rättsliga ställning - en analys av sambors rättsliga skydd vid samboförhållandets upphörande Hanna Jonsson JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Sambors rättsliga ställning - en analys av sambors rättsliga skydd vid samboförhållandets upphörande Hanna Jonsson Examensarbete i Civilrätt (Familjerätt),

Läs mer

Kapitel 1 Inledning...3. Kapitel 3 Regler rörande testamente...12

Kapitel 1 Inledning...3. Kapitel 3 Regler rörande testamente...12 Innehållsförteckning Kapitel 1 Inledning...3 1.1 Syfte... 4 1.2 Frågeställning... 4 1.3 Avgränsning... 4 1.4 Metod... 4 Kapitel 2 Allmänt om testamenten... 5 2.1 Om rätten att upprätta och taga testamente...

Läs mer

RP 117/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 117/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 3 och 5 ärvdabalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att bestämmelserna

Läs mer

INSTRUKTIONER FÖR ARVINGARNA TILL AVLIDNA RÄTTSINNEHAVARE. 1. Giltighetstid för upphovsrättsskyddet

INSTRUKTIONER FÖR ARVINGARNA TILL AVLIDNA RÄTTSINNEHAVARE. 1. Giltighetstid för upphovsrättsskyddet INSTRUKTIONER FÖR ARVINGARNA TILL AVLIDNA RÄTTSINNEHAVARE 1. Giltighetstid för upphovsrättsskyddet Upphovsrätten och de så kallade närstående rättigheterna är giltiga under en begränsad tid. De olika rättigheterna

Läs mer

I slutet av 80-talet genomfördes stora förändringar av familjerättslagstiftningen.

I slutet av 80-talet genomfördes stora förändringar av familjerättslagstiftningen. 1 I slutet av 80-talet genomfördes stora förändringar av familjerättslagstiftningen. Då fick makar med gemensamma barn arvsrätt efter varandra och begreppet särkullbarn infördes. Att man behövde en särskild

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 455 (NJA 2007:56)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 455 (NJA 2007:56) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 455 (NJA 2007:56) Målnummer: Ö4263-06 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2007-06-08 Rubrik: Vid utmätning av andel i samägd egendom hindrar inte ett avtal

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat MM. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SF

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat MM. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SF Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 december 2013 B 4262-12 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. ES Ombud och målsägandebiträde: Advokat MM MOTPART BK

Läs mer

Arvsrättsliga regler i Sverige

Arvsrättsliga regler i Sverige 1 Arvsrättsliga regler i Sverige Advokat Thorulf Arwidson September 2017 Denna text är avsedd att ge en överblick över de nuvarande svenska reglerna om arv. Den är skriven för den som tidigare inte har

Läs mer

Överförmyndarnämnden i Bräcke kommun INFORMERAR OM

Överförmyndarnämnden i Bräcke kommun INFORMERAR OM Överförmyndarnämnden i Bräcke kommun INFORMERAR OM Gåvor BARN FÖRÄLDRAR/FÖRMYNDARE Gåvor till barn I de allra flesta fall kan ett omyndigt barn (under 18 år) ta emot en gåva utan större formkrav. Till

Läs mer

Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49)

Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49) 1 (5) 2012-11-12 Dnr SU 302-2419-12 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c )

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c ) Testamente Jag 1 Fullständigt namn önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Testamentstagare 2 I II Testators signatur 3 Sida 1/4 III IIII V Testators signatur Sida 2/4

Läs mer

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av

Läs mer

Lagen om skatt på arv och gåva innehåller

Lagen om skatt på arv och gåva innehåller 1994 rd - RP 21 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 20 kap. ärvdabalken och vissa lagar som har samband med det PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. 11.1.1 Inledning

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. 11.1.1 Inledning 125 11 Dödsboanmälan 11.1 Allmänt 11.1.1 Inledning Om den avlidnes tillgångar är begränsade kan man under vissa förutsättningar låta en bouppteckning ersättas av en dödsanmälan (20 kap. 1 2 st. och 8 a

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) Målnummer: Ö3143-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2006-06-22 Rubrik: En konkursförvaltare som väcker talan om s.k. bristtäckning enligt

Läs mer

10 Allmänna avdrag. 10.1 Påförda egenavgifter m.m. Allmänna avdrag 129

10 Allmänna avdrag. 10.1 Påförda egenavgifter m.m. Allmänna avdrag 129 Allmänna avdrag 129 10 Allmänna avdrag prop. 1999/2000:2, del 2 s. 668-670. SOU 1997:2, del II s. 494-496 prop. 1975/76:31, SkU 20 prop. 1979/80:60, prop. 1989/90:110 s. 364-366, SkU30 prop. 1991/92:43,

Läs mer

Olovligt bortförande och kvarhållande av barn

Olovligt bortförande och kvarhållande av barn Olovligt bortförande och kvarhållande av barn Produktion: Utrikesdepartementet Tryck: Edita Stockholm 2009 ISBN: 978-91-7496-398-4 Artikelnr: UD 09.015 Foto: Ariel Skelley, Corbis Innehåll Inledning 3

Läs mer

Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar på remissen översändes denna promemoria.

Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar på remissen översändes denna promemoria. PM 2003 RVII (Dnr 329-2346/2003) Jämkning av avgift för färdiglagad mat m.m. inom äldre- och handikappomsorgen Remiss från socialdepartementet Remisstid 3 oktober 2003, förlängt till 8 oktober 2003 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Aktia Personskydd. Produktfakta. Gäller fr.o.m. 1.1.2016. Ingående av avtal 2. Hälsotillståndet påverkar beviljandet av en försäkring 2

Aktia Personskydd. Produktfakta. Gäller fr.o.m. 1.1.2016. Ingående av avtal 2. Hälsotillståndet påverkar beviljandet av en försäkring 2 Aktia Personskydd Produktfakta Gäller fr.o.m. 1.1.2016 Innehållsförteckning Ingående av avtal 2 Hälsotillståndet påverkar beviljandet av en försäkring 2 Avtalets innehåll 2 Förmånstagare 2 Adress- eller

Läs mer

Tillämplig lag för arv och testamente

Tillämplig lag för arv och testamente Tillämplig lag för arv och testamente Filosofie kandidatuppsats inom affärsjuridik Författare: Elinor Möller Handledare: Marie Linton Framläggningsdatum 17 maj 2010 Jönköping Maj 2010 Kandidatuppsats inom

Läs mer

Mitt testamente till de äldre

Mitt testamente till de äldre Mitt testamente till de äldre Blomsterfondens testamentshjälp BLOMSTER FONDEN Blomsterfonden är min familj. Genom en gåva kan jag hjälpa andra människor att komma in i samma trygga gemenskap. Willem Schaper

Läs mer

Högsta domstolen NJA 2008 s. 457 (NJA 2008:35)

Högsta domstolen NJA 2008 s. 457 (NJA 2008:35) Sida 1 av 8 Högsta domstolen NJA 2008 s. 457 (NJA 2008:35) Målnummer: T394-07 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2008-05-06 Rubrik: Fråga vid gåva mot visst vederlag, s.k. blandad gåva, om giltigheten

Läs mer

Underhållsbidrag till make efter äktenskapsskillnad

Underhållsbidrag till make efter äktenskapsskillnad JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Underhållsbidrag till make efter äktenskapsskillnad - En probleminventering Louise Aagaard Examensarbete i Familjerätt, 30 hp Examinator: Kent Källström Stockholm,

Läs mer

Om arv och testamente, framtiden och djuren.

Om arv och testamente, framtiden och djuren. Om arv och testamente, framtiden och djuren. Vad händer om du inte har skrivit ett testamente? Finns det inget testamente vid din bortgång kommer dina tillgångar att fördelas enligt lagen och följa den

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 9B:1

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 9B:1 9B:1 En kommun upprättade förbindelsepunkt för anslutning av en obebyggd fastighet i kommunens ägo till den allmänna va-anläggningen. Sedan kommunens va-taxa höjts överlät kommunen fastigheten till en

Läs mer

Adoptionslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Adoption av personer som uppnått myndighetsåldern. Allmänna bestämmelser

Adoptionslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Adoption av personer som uppnått myndighetsåldern. Allmänna bestämmelser I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Adoptionslag Utfärdad i Helsingfors den 20 januari 2012 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Syftet med adoption Syftet med adoption är att främja barnets bästa genom

Läs mer

Law 1904-26 p 1on certain international legal facts concerning matrimony and guardianship SFST

Law 1904-26 p 1on certain international legal facts concerning matrimony and guardianship SFST SFST Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171

Läs mer

Promemoria 2013-06-27

Promemoria 2013-06-27 Promemoria 2013-06-27 Uthyrning av bostadsrättslägenheter Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att synen på bostadsrättshavarens skäl för en upplåtelse av lägenheten i andra hand ska

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 314 (NJA 2013:30)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 314 (NJA 2013:30) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 314 (NJA 2013:30) Målnummer: Ö1541-12 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-04-19 Rubrik: Lagrum: Fråga om beräkningsmetod för utmätningsskyddet beträffande

Läs mer

STATSKONTORET ANVISNING 1(7) Finansiering Utlåning 1.7.2004 JÄMKNING VID INDRIVNINGEN AV LÅNGFRISTIGA GRUNDFÖRBÄTTRINGSLÅN AV UNDERSTÖDSTYP

STATSKONTORET ANVISNING 1(7) Finansiering Utlåning 1.7.2004 JÄMKNING VID INDRIVNINGEN AV LÅNGFRISTIGA GRUNDFÖRBÄTTRINGSLÅN AV UNDERSTÖDSTYP STATSKONTORET ANVISNING 1(7) Finansiering Utlåning JÄMKNING VID INDRIVNINGEN AV LÅNGFRISTIGA GRUNDFÖRBÄTTRINGSLÅN AV UNDERSTÖDSTYP 1 Lagstiftning om lån med karaktären av ett bidrag Lagen om grundförbättring

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 juni 2015 Ö 4228-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Emtunga Offshore AB:s konkursbo,

Läs mer

Sambolagen oäkta trygghet!

Sambolagen oäkta trygghet! Sambolagen oäkta trygghet! Länsförsäkringars experter Eva Adolphson och Elisabeth Hedmark kräver bättre regler för sambor: Dagens sambolagstiftning innehåller brister och otydligheter som uppkommer i samband

Läs mer

TP #1. fördjupning - vadå anställd? TP # 1: Anställa på rätt sätt

TP #1. fördjupning - vadå anställd? TP # 1: Anställa på rätt sätt TP #1 Foto: Cladio Bresciani/TT Vadå anställd? Jag har ju inte skrivit på något. Allt om Juridiks fördjupningar är precis som det låter. Vi går på djupet i månadens ämne genom att förklara bakgrunden till

Läs mer

RAPPORT. Trygg som sambo

RAPPORT. Trygg som sambo RAPPORT Trygg som sambo Trygg som sambo Juridiska regler som gäller för samboförhållanden och vad som är viktigt att tänka på för att undvika ekonomiska fallgropar. Allt fler lever som sambo och de flesta

Läs mer

Omprövning av skadestånd för inkomstförlust: Vad är väsentlig ändring i 5:5 skadeståndslagen?

Omprövning av skadestånd för inkomstförlust: Vad är väsentlig ändring i 5:5 skadeståndslagen? Omprövning av skadestånd för inkomstförlust: Vad är väsentlig ändring i 5:5 NFT skadeståndslagen? 1/2006 Omprövning av skadestånd för inkomstförlust: Vad är väsentlig ändring i 5:5 skadeståndslagen? av

Läs mer

Väsentlig anknytning

Väsentlig anknytning JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Väsentlig anknytning - betydelsen av anknytningsfaktorn familj Terese Nilsson Examensarbete i skatterätt, 30 hp Examinator: Teresa Simon-Almendal Stockholm,

Läs mer

Regeringens proposition 1989/90:30

Regeringens proposition 1989/90:30 Regeringens proposition 1989/90:30 om vissa äktenskapsrättsliga frågor Prop. 1989/90: 30 Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet

Läs mer

Regeringens proposition 1996/97:9

Regeringens proposition 1996/97:9 Regeringens proposition 1996/97:9 Ny rättshjälpslag Prop. 1996/97:9 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 september 1996 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

Swedbank Kapitalförsäkring Depå 0707

Swedbank Kapitalförsäkring Depå 0707 Försäkringsvillkor Swedbank Kapitalförsäkring Depå 0707 Gäller försäkringar tecknade fr o m 2008-04-01 t o m 2009-01-31 (med ändringar per 2011-12-01 och 2012-01-01) 1. Inledande bestämmelser Dessa villkor

Läs mer

Lagrådsremiss. Ny sambolag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 20 februari 2003

Lagrådsremiss. Ny sambolag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 20 februari 2003 Lagrådsremiss Ny sambolag Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 20 februari 2003 Thomas Bodström Dag Mattsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll I

Läs mer

EXAMENSARBETE. Överförmyndarens godkännande alternativt nekande av barnuttag. Sara Åström 2016. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Överförmyndarens godkännande alternativt nekande av barnuttag. Sara Åström 2016. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Överförmyndarens godkännande alternativt nekande av barnuttag. Sara Åström 2016 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Läs mer

Swedbank Kapitalförsäkring Depå 0707

Swedbank Kapitalförsäkring Depå 0707 Försäkringsvillkor Swedbank Kapitalförsäkring Depå 0707 Gäller fr o m 2007-07-01 (med ändringar per 2011-12-01) 1. Inledande bestämmelser Dessa villkor är tillämpliga på Swedbank Kapitalförsäkring Depå.

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 30 november 2010 KLAGANDE Lotteriinspektionen Box 199 645 23 Strängnäs MOTPART AB Kvällstidningen Expressen, 556025-4525 Ombud: Advokat Ulf Isaksson

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:10

Regeringens proposition 1998/99:10 Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN

KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN Hembygdsrätten, jordförvärvsrätt/-tillstånd och näringsrätten Ålands kommunförbund/2008-10-16 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Lagrådsremiss. Domstolarnas handläggning av ärenden. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Domstolarnas handläggning av ärenden. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Domstolarnas handläggning av ärenden Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 31 mars 2011 Beatrice Ask Helena Swenzén (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2014 T 3743-13 KLAGANDE KS Ombud: Advokat RM MOTPARTER 1. IL 2. AN 3. EN Ombud för 1 3: Advokat KH SAKEN Klander av testamente

Läs mer

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl)

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) Omprövning av ersättning NFT för inkomstförlust 2/2007 Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) av Marie Svendenius Möjlighet att ompröva en fastställd ersättning

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 26.9.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 626/2000, ingiven av Klaus Schuler (tysk medborgare), om dubbelbeskattning av ett arv 1. Sammanfattning

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om öppna bolag och kommanditbolag

Lag. om ändring av lagen om öppna bolag och kommanditbolag Lag om ändring av lagen om öppna bolag och kommanditbolag I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om öppna bolag och kommanditbolag (389/1988) 7 kap. 1, ändras 1 kap. 1, 2 och 4, 2 kap. 1 1 mom.

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:136

Regeringens proposition 2014/15:136 Regeringens proposition 2014/15:136 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Prop. 2014/15:136 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 juni 2015 Margot Wallström

Läs mer

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984.

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringens proposition 1984/85: 34 Prop. 1984/85: 34 om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade

Läs mer

Ansvar för föroreningsskada. Sara Lundquist

Ansvar för föroreningsskada. Sara Lundquist Ansvar för föroreningsskada Sara Lundquist 10 kapitlet miljöbalken Tillämpligt om föroreningsskada finns Huvudregeln är att den som förorenat också ska avhjälpa. (10:2 MB) Vad är avhjälpande? Utredning,

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Generalsekreteraren Cirkulär nr 7/2000

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Generalsekreteraren Cirkulär nr 7/2000 SVERIGES ADVOKATSAMFUND Generalsekreteraren Cirkulär nr 7/2000 Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund För behandling vid förestående årsmöten inom samfundets avdelningar översänds styrelsens förslag

Läs mer

Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder

Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder 1(10) Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder 1 Inledning En debiteringslängd är en exekutionstitel, d.v.s. ett beslut som kan verkställas av KFM. Förutsättningen

Läs mer

För dig som funderar på att. testamentera. till Svenska Missionskyrkan

För dig som funderar på att. testamentera. till Svenska Missionskyrkan För dig som funderar på att testamentera till Svenska Missionskyrkan Tack för din omsorg om Svenska Missionskyrkan! Svenska Missionskyrkan arbetar på en mängd olika sätt genom sina församlingar och i samarbete

Läs mer

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente På många håll i världen riskerar människor livet för att kunna uttrycka sin vilja I många länder

Läs mer