Fokus InnoWent Högskolan Dalarna en infrastuktur för näringslivets kompetensbehov, förnyelse och hållbar tillväxt Projektbeskrivning

Transkript

1 Fokus InnoWent Högskolan Dalarna en infrastuktur för näringslivets kompetensbehov, förnyelse och hållbar tillväxt Projektbeskrivning

2 2

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet... 5 Högskolan Dalarna/Dalacampus Näringsliv Stiftelsen Teknikdalen Företagarna Dalarna Syfte Mål Målgrupper Projektorganisation Arbetssätt Verksamhetsbeskrivning Projektavgränsning Koppling till det regionala näringslivet Dalastrategin Insatser för att möta konjunktursvängningar Koppling till andra projekt Resultatspridning Uppföljning, utvärdering och följeforskning

4 Sammanfattning Fokus InnoWent syftar ytterst till att vara en kompetens- och förändringsmiljö för konkurrenskraftiga företag och näringslivets aktörer. Denna miljö ska utgöra en mötesplats för företag, entreprenörer, forskare, lärare, studenter och offentlig sektor. Utifrån företagens behov av att utveckla sina kompetenser, marknader, produkter, tjänster och processer fokuseras aktiviteter till fyra profilområden som är gemensamma för både högskola och region: Turism/Besöksnäring Materialutveckling Energi & Miljö IT & Media Fokus InnoWent skall också fokusera på att bygga långsiktiga relationer mellan högskola och företag. Exempel på verksamheter är utveckling av ett nytt samverkanssystem, HF-Länk för att länka ihop högskola och företag; uppbyggnad av nytt näringslivsanpassat Labbcentrum; utveckling av branschråd och alumninätverk; mäkling av examensarbeten, uppdragsforskning och uppdragsutbildning; deltagande i och genomförande av företagsträffar, workshops, seminarier, idéjakter, benchlearning, kunskapsevents, förstudier och kommersialisering av forskningsresultat. Projektet bedrivs i direkt samverkan mellan Högskolan Dalarna, Företagarna Dalarna och Stiftelsen Teknikdalen med Företagsinkubatorn och dess affärscoacher. Kontaktuppgifter: Samverkansoordinator Bengt Lindström Samverkansansvarig Högskolan Dalarna och ordförande i Stiftelsen Teknikdalen e-post: bli@du.se tel eller Projektledare Per Edén Verksamhetsledare, Dalacampus Näringsliv, Högskolan Dalarna e-post: ped@du.se tel eller Ekonomiansvarig Christina Haggren Processledare, Dalacampus Näringsliv, Högskolan Dalarna e-post: chg@du.se tel eller Hemsidor: och 4

5 Fokus InnoWent en infrastruktur för näringslivets kompetensbehov, förnyelse och hållbar tillväxt Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Högskolan Dalarna en resurs för regional utveckling Högskolan Dalarna bildades 1977 och kan idag med hjälp av sina 700 lärare och forskare erbjuda närmare 70-talet program och cirka fristående kurser. Högskolan hade 2009 ett rekordår. Vid årsskiftet 2010 studerade studenter här. Av dessa var 7380 heltidsstudenter. Det är en ökning med 22,5 %, den största ökningen bland alla universitet och högskolor i landet. En av de viktigaste faktorerna bakom den stora ökningen är Högskolan Dalarnas utveckling av nätbaserat lärande, där finns idag ca 60 % av studenterna. Utvecklingen av det nätbaserade lärandet har ökat Dalarnas kontaktytor mot hela världen. Vi har studenter från ett 40-tal länder, men vi har också ökat möjligheten för dem i regionens alla kommuner som vill fortbilda sig men kanske på grund av familj och jobb vill bo kvar. Pedagogiken i de nätbaserade kurserna är så utvecklad att även 80 % av våra campusstudenter läser någon form av nätbaserad kurs utöver att de följer ett program eller annan utbildning. På campus i Falun finns ca studenter och i Borlänge ca Under 2009 tog Högskolan Dalarna emot drygt 1000 studenter från andra länder, av vilka hälften kom som utbytesstudenter under kortare tid och andra hälften bor och studerar här under en längre tid, ofta på avancerade program. Högskolan Dalarnas utbildning kan indelas i följande områden: Data & IT, Ekonomi, Samhälle & turism, Idrott & hälsa, Kultur, Medier & design, Språk, Teknik & natur, Undervisning samt Vård, socialt arbete & medicin. Högskolan Dalarna bedriver forskning inom sex strategiska områden, alla nära relaterade till viktiga områden för privat och offentlig sektor i regionen: Energiomställningar och samhällsprocesser Hälsa, livskvalitet och välfärd Lärande och socialisationsprocesser Mikrodataanalys och e-infrastruktur Regionala förändringsprocesser Stålformning och ytteknik Totalt satsas ca 100 miljoner kronor per år på forskning. Högskolan Dalarnas resurser inom utbildning och forskning utgör grunden för den samverkan högskolan bedriver med det omgivande samhället. Högskolan Dalarna har en lång tradition av samverkan med offentligfinansierade institutioner och övriga organisationer inom regionen, nationellt och också internationellt med syfte att stödja företag och det omgivande näringslivet. 5

6 Vi strävar nu mot en tätare form av samverkan samproduktion i synnerhet kring yrkesutbildning, fortbildning och utvecklingsinriktad forskning. Samproduktion innebär att vi redan från idéstadiet samverkar med olika intressenter för att främja bildning, kompetens, tillämpad forskning, innovation och verksamhetsutveckling. Högskolan Dalarna har en viktig roll att vara den regionala aktör som står för kompetensförsörjning på akademisk nivå och behovsnära forskning. Företagen behöver stärkas för att möta en allt hårdnande konkurrens nationellt och internationellt. Nya kunskaper driver fram nya idéer som ligger till grund för framtida produkter. I ett sådant sammanhang är Högskolan Dalarnas resurser centrala. Dessa resurser blir, rätt hanterat med företagens styrkeområden, injektioner för ett hållbart förändringsarbete i regionen. I en framtida infrastuktur för kompetensutveckling och behovsnära forskning förväntas Högskolan Dalarna tillsammans med kluster stärka regionens förmåga till innovation och förnyelse. Dessa ambitioner återspeglas också i Högskolan Dalarnas nya vision: År 2015 är Högskolan Dalarna ledande i nästa generations lärande. Vår utbildning och forskning är ansedd för sin höga kvalitet, som stärks ytterligare av att vi har egen forskarutbildning inom några starka områden. Vår samproduktion av forskning, utbildning och verksamhetsutveckling tillsammans med företag och organisationer är väl utbyggd regionalt, nationellt och internationellt. Att Högskolan Dalarnas resurser utgör en viktig bas för regionens fortsatta utveckling framgår också av nedanstående utdrag av de strategier och handlingsplaner som finns hos Region Dalarna 1 respektive Europeiska Regionala Strukturfonden för Norra Mellansverige 2. Dalastrategin och det bärkraftiga Dalarna Det övergripande målet för Dalastrategin och handlingsprogrammet är att Dalarna ska utvecklas till en bärkraftig region där fler företag startas, överlever och växer i internationell konkurrens. Utmaningarna i den globala konkurrensen måste mötas av ett diversifierat och kunskapsbaserat företagande. Det kunskapsbaserade företagandet stärks bland annat av långsiktiga satsningar på klustersamverkan och utveckling av innovationssystem. Lärande och samverkan Behovet av förnyelse är rent generellt stort för Dalarnas näringsliv. Viktiga delar av industrin brottas med sin kompetensförsörjning, att ta tillvara innovationer, att kommersialisera nya produkter och öka den internationella närvaron. Det regionala arbetet för utveckling av företagande och näringsliv kräver att vi har förmåga att förändra våra kompetenser för att skapa ett gott utvecklingsklimat. Det är också viktigt att företag får tillgång till rätt kunskap och kompetens. Genom att systematiskt stödja sammanhang där företag samverkar med offentliga aktörer och tillämpad forskning kan lärande, kunskapsuppbyggnad och nya affärer mogna och växa. 1 Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016, Region Dalarna Det bärkraftiga Dalarna Handlingsprogram för näringslivsutveckling, Region Dalarna 2 Det regionala strukturfondsprogrammet i Norra Mellansverige vision och mål, Tillväxtverket 6

7 Kompetensförsörjning Cirka personer saknas på arbetsmarknaden i Dalarna enligt gjorda beräkningar. Kompetensförsörjning som svarar mot näringslivets behov är avgörande för regionens konkurrenskraft i en omvärld som ställer allt högre krav på kunskap och där kompetensbehovet förändras i allt snabbare takt. En väl utvecklad strategisk samverkan mellan näringsliv, regionala och lokala aktörer krävs för att stärka regionens system och strukturer för kompetensförsörjning. Matchningen mellan näringslivets kompetensbehov och utbildningsutbudet måste ständigt förbättras inom såväl kvalificerad yrkesutbildning, vuxenutbildning, gymnasial utbildning som universitets- och högskoleutbildning. Det regionala strukturfondsprogrammet i Norra Mellansverige vision och mål Programmet i Norra Mellansverige ska utveckla innovativa miljöer, främja ett dynamiskt näringsliv och öka tillgängligheten för regionens näringsliv och invånare. Programmets övergripande mål är att medverka till fler nya företag, fler arbetstillfällen och en ökad förvärvsfrekvens för både kvinnor och män. Innovativa miljöer Genom att utveckla innovativa miljöer och kluster ska programmet bidra till forskning, utveckling och innovationer. Exempel på insatser Tillämpad forskning och utveckling med en stark koppling till utveckling av näringslivet. Teknik- och affärsutveckling i samverkan mellan högskolor/universitet/forskningsinstitut och små och medelstora företag. Arenor för samverkan, nätverk, experiment- och testmiljöer. Uppbyggnad av regionala kluster och innovationssystem utifrån regionala profilområden. Erfarenhetsutbyte med andra regioner såväl nationellt som internationellt samt synliggörande av regionens kompetens internationellt. Samlade erfarenheter från det pågående samverkansprojektet InnoWent Högskolan Dalarna, bl.a. kanaliserat genom den kontinuerliga följeforskningen, visar att samverkansinsatser mellan högskola och näringsliv har stor betydelse för regionens utveckling. Regionens näringsliv med sina företag har för sin utveckling behov av kompetensförsörjning, affärs- och verksamhetsutveckling. Högskolan har behov av att näringslivsanpassa och kvalitetssäkra sin utbildning och forskning, att finna mentorer, studiebesöksobjekt och praktikplatser för sina idag studenter och finna värdar för deras projekt och examensarbeten. En viktig framgångsfaktor för regionens utveckling handlar om att effektivt kunna matcha dessa olika behov med varandras resurser. För att optimalt utnyttja denna samverkanspotential krävs avgränsningar och prioriteringar. Det är därför vi nu vill utveckla samverkan mellan 7

8 högskola och näringsliv under namnet Fokus InnoWent, som skall fokusera på tre huvuduppgifter: Kompetensförsörjning Affärs- och verksamhetsutveckling Bygga relationer med kluster och regionala aktörer Dessutom fokuseras projektets aktiviteter till fyra profilområden som är gemensamma för både högskola och region: Turism/Besöksnäring Materialutveckling Energi & Miljö IT & Media Fokus InnoWent skall också fokusera på att bygga långsiktiga relationer mellan högskola, kluster och företag. Exempel på verksamheter är utveckling av ett nytt samverkanssystem, "HF-Länk", för att länka ihop högskola och företag; uppbyggnad av nytt näringslivsanpassat Labbcentrum; utveckling av branschråd och alumninätverk; mäkling av examensarbeten, uppdragsforskning och uppdragsutbildning; deltagande i och genomförande av företagsträffar, workshops, seminarier, idéjakter, benchlearning, kunskapsevents, förstudier och kommersialisering av forskningsresultat. Projektet bedrivs i direkt samverkan mellan Högskolan Dalarna, Företagarna Dalarna och Stiftelsen Teknikdalen med Företagsinkubatorn och dess affärscoacher. Samarbetet mellan projekten i Högskolan och Stiftelsen har hittills utvecklats mycket väl. Aktiviteter, resultat och uppfyllelse av delmål har i många fall överträffat förväntningarna, vilket bl.a. kan utläsas av de lägesrapporter som lämnats 3. Måluppfyllelse för delmålen och indikatorerna framgår av nedanstående bilder. 3 Se lägesrapporter inlämnade till Region Dalarna och EU/Tillväxtverket, samt följeforskningsrapporterna från Dalarnas forskningsråd. 8

9 Vi ser det nu som angeläget för regionens utveckling att Högskolan Dalarna i samverkan med Stiftelsen Teknikdalen och Företagarna Dalarna gemensamt kan utveckla Fokus InnoWent. Nedan beskrivs kortfattat Högskolan Dalarnas Samverkansfunktion samt Stiftelsen Teknikdalens och Företagarna Dalarnas organisation. 9

10 Högskolan Dalarna/Dalacampus Näringsliv Dalacampus Näringsliv är en del av Högskolan Dalarnas samverkansorgan Dalacampus. Dalacampus Näringsliv arbetar med att utveckla samverkan mellan Högskolan Dalarna och regionens näringsliv inom kompetensförsörjning, utbildning, fortbildning samt forskning och utveckling. Se vidare Stiftelsen Teknikdalen Stiftelsen Teknikdalen initierar, driver och medverkar i regionala, nationella och internationella projekt samt stödjer nya affärsidéer och innovationer som genererar ökad tillväxt och utveckling i hela Dalarna. Stiftelsen Teknikdalen har under senare år utvecklat en struktur för nyföretagande där Företagsinkubatorn utgör basen. Utvecklingen av Företagsinkubatorn har varit synnerligen lyckad och ingår nu i det nationella Inkubatorprogrammet. 10

11 Företagsinkubatorn består av flera viktiga delar: Business School, affärskurs för nybörjaren Business Lab., utveckling av dina idéer Business Accelerator, om ditt företag skall växa En coachpool, framtagna processer och uppföljningsmodeller för nya idéer och nyföretagande mm Sådd- och riskkapital Samarbetspartners i form av affärsjurister, banker, försäkringsbolag, revisorer, patentbyråer m fl Företagsinkubatorn kan nyttjas av hela Dalarna oavsett ort, dvs. som företagare kan man sitta på sin hemort och ingå i inkubatorn och få tillgång till verksamhetsstöd. Se vidare Företagarna Dalarna Företagarna Dalarna ingår i Sveriges största nätverk för företagare. Företagarna Dalarna består av 16 lokalföreningar, en i varje kommun i Dalarna plus en extra förening i norra Älvdalens kommun. Den ideella föreningen består av medlemmar som alla är ägare och driver minst ett företag. Företagarna har medlemmar i Dalarna varav ca 145 arbetar ideellt på regional och lokal nivå för sina medlemmar genom att driva företagarfrågor, hålla seminarier och nätverksträffar. Företagarnas mål är att det skall bli enklare, lättare och mer lönsamt att äga och driva företag i Dalarna och Sverige. Alla medlemmar är också medlemmar i riksorganisationen Företagarna där det totalt finns företagare med samma mål. En viktig kommunikationskanal är tidskriften Dalaföretagaren som går ut till regionens företag i en upplaga på exemplar. Se vidare Syfte Fokus InnoWent syftar till att stärka regionens konkurrenskraft och tillväxt genom att länka samman Högskolan Dalarna och regionens näringsliv och därigenom möta regionens och näringslivets uttalade behov inom affärsutveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling. 11

12 Mål Fokus InnoWents övergripande mål är att utveckla nätverk och innovativa system för att stärka ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i regionen. För att åstadkomma detta har vi satt ett antal operativa och direkt mätbara delmål som skall vara uppnådda inom tre år: Etablera ett nytt samverkansnätverk, HF-Länk, för hela regionen i direkt samverkan mellan Högskolan Dalarna och Företagarna i form av ett länksystem bestående av särskilt utvalda lärare/forskare och företagarrepresentanter. Uppbyggnad av en arena, Labbcentrum, för näringslivets nyttjande av högskolans samlade resurser av avancerade kompetenser och labbutrustningar inom främst material-, maskin- och processvetenskap. Utöka alumninätverket med ytterligare minst 1000 tidigare studenter samt göra minst 10 aktiviteter för befintliga alumner, varav minst en särskild insats för internationella alumner. Utveckla minst 3 nya företagsanpassade kurser/utbildningar byggda på Högskolan Dalarnas nätbaserade IKT-pedagogik. I samverkan med regionala kluster och styrkeområden: Genomföra minst 15 kunskapsväxlingsinsatser i form av konferenser, seminarier och workshops. Göra minst 3 förstudier inom fokusområdena. Göra minst 10 aktiviteter för att ytterligare utveckla branschråden. Genomföra minst 3 nationella benchmarkingaktiviteter. Genomföra minst 3 specifika aktiviteter inom områdena internationellt synliggörande och internationell benchmarking. Engagera minst 150 företag i samverkansaktiviteter, varav minst 15 i långsiktiga partnerskapsavtal. Engagera minst 1000 personer i samverkansaktiviteter, varav minst 40 % från vardera könet. Horisontella mål Antal nya/skapade arbetstillfällen fördelas lika med 10 kvinnor och 10 män Antal deltagande personer omfattar 10 personer med icke-svensk bakgrund I projektgruppen finns minst 4 personer med icke-svensk bakgrund Bland insatser i företag ska minst 5 ha miljöförbättrande påverkan 12

13 Målgrupper Primär målgrupp för projektet är små och medelstora företag (SME) med tillväxtpotential. Företagen skall i första hand vara verksamma inom något av fokusområdena Turism/Besöksnäring, Materialutveckling, IT & Media samt Energi & Miljö. Indirekta målgrupper är: Stora företag i samverkan med SME Näringslivsorganisationer Tjänsteföretag inom verksamhetsutveckling Kluster och andra nätverk/organisationer inom fokusområdena Kommuner, regionförbund, länsstyrelse och andra myndigheter med kopplingar till SME och högskola Högskolans personal och studenter Projektorganisation Fokus InnoWent är ett samverkansprojekt mellan Högskolan Dalarna och regionens näringsliv. Projektägare är Högskolan Dalarna och projektet leds av Dalacampus Näringsliv med verksamhetsledaren som projektledare. En styrgrupp med representanter från näringsliv, akademi och offentlig verksamhet kommer att tillsättas. Till verksamheten knyts speciella operativa samverkansresurser, HF-länkar, från högskolans olika akademier samt från organisationen Företagarna. Ett samverkansavtal sluts mellan Högskolan Dalarna och organisationen Företagarna. En fördjupad samverkan sker också med flera andra företagsorganisationer liksom med Stiftelsen Teknikdalen och dess Inkubator samt med de kluster som finns inom fokusområdena. Samverkanskoordinator: Bengt Lindström Samverkansansvarig Högskolan Dalarna e-post: bli@du.se tel: eller Projektledare: Per Edén Verksamhetsledare, Dalacampus Näringsliv, Högskolan Dalarna e-post: ped@du.se tel: eller Ekonomiansvarig: Christina Haggren Processledare, Dalacampus Näringsliv, Högskolan Dalarna e-post: chg@du.se tel eller

14 Till projektet är också knutet Högskolan Dalarnas Näringslivsråd med representanter från Företagarna, Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen, Näringslivet Falun-Borlänge, Region Dalarna, Länsstyrelsen samt från Högskolan Dalarnas ledning. Arbetssätt Fokus InnoWent handlar om att bygga upp en infrastuktur av varaktiga relationer för innovationer, samverkan och kunskapsväxling i gränsytan mellan akademi och näringsliv. Strategin för att nå målen handlar om att fokusera, dels på profilområden, dels på uppgifter, helt enligt de resultat som framkommit av den följeforskning 4 som är kopplad till nuvarande samverkansprojekt. Uppdraget kan formuleras i att utveckla robusta relationer utifrån företagens behov av: Kompetensförsörjning på kort och lång sikt Utveckling av operativa verktyg för affärsutveckling Byggande av långsiktiga länkar och relationer till företagsnätverk Uppgiften att möta företagens kompetensförsörjning innefattar en långsiktig uppgift att utveckla behovsnära utbildningsprogram och kursutbud. Till detta arbete förs även uppgiften att upprätthålla dialogen inom branschråden samt att utveckla former och pedagogik för att förmedla kunskaper och stärka företagens kompetens. FoU, såväl grund- som tillämpad forskning, ses som en förutsättning för att kompetensförsörjningsuppgiften ska kunna upprätthålla relevans och kvalitet. Till uppgiften utveckla operativa verktyg för affärsutveckling hör att närma teknik- och affärsutveckling genom närmare samverkan mellan resurspersoner på högskolan och hos teknikdalen. Idémäkling, kommersialisering av forskningsresultat och kartläggning av företagens behov ingår som nödvändiga delar för att bygga verktyg för framgångsrik affärsutveckling. Till uppgiften bygga robusta länkar hör att utveckla modell och arbetssätt för nätverk, kluster och innovationssystem. Dessutom att vidga, samordna och kompetensutveckla nätverken av HF-länkar, affärscoacher och kontaktpersoner på företagen samt att utveckla alumni-verksamheten. Kompetensförsörjning Kring frågor om kompetensförsörjning är sedan länge ett nära och vittförgrenat samarbete etablerat mellan Högskolan Dalarna och näringslivet i regionen. En central struktur för denna samverkan är näringslivsrådet och de olika branschråden. För att möta och tillgodose företagens behov av utbildad arbetskraft ses högskolan som den tunga aktören. På högskolan ställs krav och förväntningar att utbildningarna ska vara relevanta och uppdaterade för att matcha företagens kompetensbehov nu och i framtiden. De snabba förändringar som präglar villkoren för många företag innebär att en central strategisk uppgift är att ständigt uppdatera utbildningarna och komplettera dessa med kurser utifrån företagens behov. De snabba förändringarna medför också att företagens medarbetare behöver komplettera sina kunskaper och sin kompetens vid flera tillfällen under sitt arbetsliv. Också för dessa fort- och vidareutbildningar riktas förväntningar på högskolan. Förväntningarna gäller både att 4 Dalarnas Forskningsråd 14

15 tillgodose de nya kompetensbehoven och att formerna för utbildningarna är sådana att de går att kombinera med arbetet i företaget. I den samverkan och genom de aktiviteter som formas i denna går det ofta att finna vinna-vinna situationer. Företaget eller organisationen får ett kunskaps- eller kompetensbehov tillgodosett och samtidigt finns möjligheter att berika undervisningen. Inom högskolan finns en hög aktivitet för att forma och utveckla kurser och program för att möta såväl företagens kompetensbehov som att stärka studenternas anställningsbarhet. Strukturer för dialog med olika branscher är etablerade och i arbete. Inom högskolan finns stor kompetens och en stark rörelse att utveckla pedagogik och teknik för nya undervisningsformer. Dessa undervisningsformer har stor flexibilitet och kan därmed möta företagens önskan om att medarbetarens fortbildning ska kunna kombineras med det dagliga arbetet. Samverkan inom detta fält är ett styrkeområde hos högskolan där en redan nu kvalificerad utveckling har ytterligare potential att gå vidare. Utveckla operativa verktyg för affärsutveckling - verksamhetsutveckling Arbetet på operativ nivå tar sin utgångspunkt i företagens utvecklingsuppgifter och det är i de enskilda företagen effekterna av affärs- och verksamhetsutveckling ska visa sig. Resultaten kan visa sig i en rad former: nya företag, stärkt konkurrenskraft hos befintliga företag, nya produkter eller tjänster. Ur regionalt perspektiv är angeläget att effekterna bidrar till att företagen blir konkurrenskraftiga på en nationell och internationell marknad och att de därmed tillför regionen ekonomiska resurser. Förutsättningarna för att framgångsrikt stödja affärsutveckling stärks om arbetet kan genomföras på de små och medelstora företagens villkor. D.v.s. ta hänsyn till de ekonomiska och tidsmässiga förutsättningar som gäller för ett nytt alternativt ett konkurrensutsatt företag. Samtidigt innehåller stödarbetet en viktig aspekt där företagens utvecklingstankar och problemformuleringar utmanas av andra kunskaper och annorlunda perspektiv. I ett samverkansklimat där alla aktörers kunskaper och erfarenheter får plats och tas tillvara ökas sannolikheten att arbetet når målsättningen att nå kommersialisering och stärkt konkurrenskraft. I regionen finns ett stort antal företag i vitt skilda branscher. Vissa utvecklingsuppgifter och kunskapsbehov återkommer i de flesta företag oberoende av vilken verksamhet som bedrivs. För många av dessa uppgifter har högskolan kunskaper och forskning som på ett adekvat sätt kan svara upp på företagens behov. För många av dessa återkommande frågeställningar har högskolan utformat särskilda kurser och arbetssätt, som kan erbjudas företag enskilt eller i grupp. Exempel på detta är de så kallade KULA-kurserna 5 ett annat är Språkcentrum 6. I vissa fall ställs små och medelstora företag inför utvecklingsuppgifter, som i hög grad är specifika och knutna till den verksamhet företag är engagerat i. Också för dessa frågeställningar riktas förväntningar på högskolan att de ska bidra till lösningen på ett konstruktivt sätt. Samverkansuppgiften är i dessa situationer långt mer krävande för såväl företaget som högskolan. För att kunna bidra fordras bland annat gedigna branschkunskaper, möjlighet till uthållig samverkan och inte minst ömsesidigt förtroende. Dessutom fordrar uthålligheten att det går att finna en koppling mellan utbildning, forskning och samverkansuppgifterna. Ett samverkansengagemang utan nära koppling till högskolans andra uppgifter skulle bli alltför resurskrävande för att kunna genomföras. Inom och genom 5 KULA = KompetensUtveckling och Lärande för Arbetslivet, se vidare 6 Högskolans Dalarnas Språkcentrum, se 15

16 nätverken formas samverkansuppgifter på en rad sätt, till exempel som examensarbeten, fadderföretag, studentprojekt, FoU-projekt. Utvecklingsbehoven hos de små och medelstora företagen gör att samverkansuppgiften får olika karaktär. Den kan vara svar på generella kunskapsbehov som återkommer hos de flesta företag oberoende av verksamhet och bransch, men också att möta specifika utvecklingsuppgifter hos enskilda företag eller branscher. I det första fallet, generella kunskapsbehov, kan företagens frågeställningar mötas med etablerade erbjudanden som utformats med stöd i forskning och erfarenhet. I ekonomitermer kan denna del i samverkansuppgiften beskrivas som efterfråge- och utbudsstyrd. Den senare formen för samverkan, att möta företagets specifika utvecklingsuppgifter, kan sällan mötas med färdiga koncept åtminstone inledningsvis. Om frågeställningarna över huvud taget är definierade är de oftast vaga och övergripande. Att nå ökad klarhet i vad utvecklingsuppgiften gäller och förtydliga vad som ska göras är en samverkansuppgift i sig. Samarbetsuppgiftens innehåll och form skapas i samspel mellan högskolan och företaget, ett partnerskap. Partnerskapets kvalitet är av avgörande betydelse för om samverkan kan vara till nytta för företaget och för undervisningen och forskningen. Bygga relationer med kluster och regionala aktörer Att bygga en arena och en infrastruktur innebär att projektet ska etablera sig på ett verksamhetsfält - näringslivsutveckling - där flera aktörer redan är aktiva. I Dalarna har regionala kluster och innovationssystem byggts upp mellan företagsnätverk och offentliga aktörer. I kluster samverkar företag tillsammans för att exempelvis förbättra produkterna, öka försäljningen, gemensam marknadsföring och attrahera kompetenser. Extra styrka får klustren om de också samverkar med högskola och universitet. Målsättning med Dalarnas klusterarbete är att företag och regionala aktörer ska involveras i så kallade innovationssystem och därigenom bidra till regional utveckling och tillväxt. Högskolan Dalarna är en mycket viktig part för att bygga upp en regional infrastuktur för kompetens och innovation. I Dalarna byggs sådana samverkansformer upp för att stärka den regionala konkurrenskraften utifrån: Stålets Triple Steelix Besöksnäringens Destination Dalarna High Voltage Valley som arbetar med Energi och miljö (cleantech) Dala BIT som representerar husproduktion ITS-Dalarna. Musikindustrins BoomTown Systemet är uppbyggt av ett stort antal företag och organisationer inom det privata näringslivet till exempel banker, revisionsföretag, branschorganisationer, företagsmäklare, affärskonsulter o.s.v. Till dessa kommer en rad offentliga och semioffentliga organisationer till exempel kommunernas näringslivsorganisationer, utvecklingsbolag, företagsparker, finansieringsorganisationer, talrika utvecklingsprojekt m.fl. Högskolan och Teknikdalen finns redan idag som aktörer i detta stödsystem. Frågan är hur högskolans resurser kan tillgodogöras bättre för de små och medelstora företagens utveckling? Arenabygget kan ses som en ansats att strukturera om systemet snare än att bygga upp ytterligare en verksamhet. En uppgift för projektet blir då att fortsätta att utveckla samverkan så att högskoleresurserna 16

17 konstruktivt kan bidra till att befintliga stödformer utvecklas till företagens fromma. Dessutom har projektet till uppgift att komplettera det befintliga systemet med angelägna funktioner som saknas idag. Policyimplikationer I Högskolan Dalarnas vision och strategi för läggs stor vikt vid högskolans samproduktion av forskning, utbildning och verksamhetsutveckling tillsammans med företag och organisationer 7. Fokus InnoWent verkar i detta fält av samproduktion med inriktning på fältet mellan högskolan och näringslivet i regionen och då främst små och medelstora företag. En engelsk studie av samverkan mellan högskolor och regionalt näringsliv lyfter fram den betydelse närheten har. 8 Samma studie ger stöd för de möjligheter som ligger i samproduktion mellan högskola/universitet, det regionala näringslivet i form av små och medelstora företag och offentliga organisationer. Förutsättningarna för att nå framgång i detta, enligt studien, ligger i att högskolan/universitetet på ett tydligare sätt kan identifiera sina styrkeområden, att offentliga organisationer ytterligare stöder samverkan samt att näringslivet ökar sin förmåga att använda de innovativa idéer som utvecklas inom akademin. Högskolan Dalarnas kompetenser och resurser är begränsade. De ska tillgodose angelägna och legitima uppgifter inom undervisning, forskning och samverkan. Det är därför angeläget att det realistiskt sett begränsade utrymmet för samverkan kanaliseras till de branscher och verksamhetsfält där de har störst möjligheter att göra nytta. Avgränsning och prioritering är, ur följeforskningens perspektiv, strategier som kan bidra till att stärka projektets möjligheter att nå sina målsättningar. Ur de iakttagelser som gjorts genom följeforskningen av projekt InnoWent formuleras några strategiska frågeställningar. Enligt följeforskningens bedömning kan en diskussion kring dessa öka projektets möjligheter att bidra till att utveckla högskolans samverkan med små och medelstora företag i regionen. Kompetensförsörjning Projektet bidrar med input till de etablerade strukturerna för att upprätthålla och utveckla såväl grundutbildningarnas som fortbildningarnas relevans och kvalitet. Projektet kan genom sina externa kontaktytor främja utvecklingen av nya former för kunskaps- och kompetensutveckling i samproduktion mellan högskolan och små och medelstora företag. Affärs- och verksamhetsutveckling Projektet utvecklar i samverkan med etablerade aktörer erbjudanden om utvecklingsstöd till små och medelstora företag så att högskolans kunskaps- och kompetensresurser kan nyttiggöras. Projektet ger prioritet till de näringslivsgrenar som anges som särskilt viktiga för regionens utveckling: Turism/Besöksnäring, Materialförädling, IT/media, Idrott och hälsa samt Energi och miljö (de tre senare delvis kanaliserade via separata projekt). Projektet tar till uppgift att främja utvecklingen av uthålliga samverkansformer inom de prioriterade branscherna som innehåller såväl utbildning, forskning som affärsutveckling. 7 Högskolan Dalarna (2009) Förslag till Vision och strategi för Högskolan Dalarna Lambert Review (2003) 17

18 Bygga infrastuktur för samverkan Inom högskoleorganisationen och för samarbetspartners tydligt markera viljan till och uthålligheten i att vara en konstruktiv aktör i utvecklingen av det regionala näringslivet. Ta ställning till förhållandet visavi övriga aktörer inom stödsystemet för regional näringslivsutveckling. Ytterst ligger valet i att högskolan bygger ett eget system eller verkar via och tillsammans med befintliga aktörer och organisationer. Högskolans strategi i Fokus InnoWent är att arbeta genom och tillsammans med befintliga aktörer. Överväga om projektet Fokus InnoWent eller Högskolan Dalarna ska föras fram i marknadsföringen av det arbete som pågår. Ska projektet ses som leverantör av stöd till regionens små och medelstora företag eller högskolan? Alternativt kan projektet ses som verktyg för att upprätthålla och skapa samverkansmöjligheter där högskolans resurser kan nyttiggöras i företagens utveckling. Ett projekt har en början och ett slut, medan Högskolan Dalarna kan förväntas bestå. Långsiktigt talar detta för att Högskolan Dalarna är avsändare. Verksamhetsbeskrivning En konsekvens av ovanstående resonemang om uppdraget blir att i det nya projektet fokusera på långsiktighet och hållbarhet genom att istället för att försöka nå så många företag som möjligt, inrikta samverkan mot ett färre antal företag som genom partnerskapsavtal arbetar med både djupare, bredare och mer långsiktig ömsesidig samverkan, t.ex. i form av återkommande praktikplatser, examensarbeten, uppdragsutbildning, uppdragsforskning, mentorskap, gästföreläsningar, studiebesök etc. En viktig grund för samverkan och innovationer mellan högskola och näringsliv är utvecklingen av ett samverkansnätverk - "HF-länk", alltså länkar mellan högskola och företag. Detta sker genom upprättande av ett partnerskap/samverkansavtal mellan Högskolan Dalarna och organisationen Företagarna. Vardera parten utser ett antal nyckelpersoner som får rollen som HF-länkar. För högskolans del kan det t.ex. vara programansvariga lärare/forskare inom projektets fokusområden. Nyckelpersoner hos Företagarna är den operativa ledningen på regionnivå plus ett nätverk av företagskonsulenter som täcker hela regionen med fokus på projektets profilområden. Konkreta insatser och aktiviteter som genomförs inom projektets ram är: Etablering av HF-länksystemet och genom uppsökande verksamhet, via frukostmöten, direkta företagsbesök etc., åstadkomma konkreta samverkansprojekt med minst 150 företag inom profilområdena. Samverkansprojekten kan t.ex. inkludera examensarbeten, projektarbeten, mentorskap, gästföreläsningar, uppdragsforskning och kompetensutveckling. Deltagande i och arrangerande av konferenser, seminarier och workshops - lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Utveckling av kommunikationsplattform Evenemang för utveckling av alumninätverket Särskilda insatser för utveckling av exportmogna företag Utveckling av branschråden Förstudier inom fokusområdena Utveckla nya företagsanpassade kurser/utbildningar byggd på Högskolan Dalarnas nätbaserade ICT-pedagogik Nationell och internationell benchmarking 18

19 Kvinnor och män ska delta på lika villkor i alla arbetsgrupper. Aktiviteter anordnas inom ämnesområden som intresserar både kvinnor och män. Mångfald är ett annat begrepp som genomsyrar alla aktiviteter inom projektet, Inom samtliga områden beaktas särskilt behovet av internationella aspekter kopplat till företagens import och export samt de resurser som finns på högskolan i form av det stora antalet internationella studenter och forskare/lärare. Här följer en närmare beskrivning och exempel på insatser i de olika fokusområdena: Turism/Besöksnäring Syftet är att utveckla samverkan mellan Högskolan Dalarna och regionens besöksnäring samt med de offentliga aktörerna inom området. Besöksnäringen har stor regional betydelse och utgör idag en basnäring i Dalarna. Enligt Tillväxtverkets inkvarteringsstatistik är Dalarna den tredje största besöksregionen i Sverige. I länet kommer enligt regionförbundet Region Dalarnas beräkningar ca 10 miljarder kronor från det privata näringslivet att investeras inom besöksnäringen under den kommande 10-årsperioden. Dessa investeringar beräknas generera nya gästbäddar och skapa nya årsarbeten. Detta är av mycket stor betydelse för en region som har svårt att skapa nya arbetstillfällen inom mer traditionella näringar. Samtidigt innebär detta stora utmaningar. För att en positiv nettoeffekt ska kunna erhållas från dessa investeringar krävs en väl utbildad arbetskraft, skapande av innovationssystem för utveckling av nya produkter och tjänster och en satsning på nya, internationella marknader. För att lyckas med detta har ett klusterinitiativ, Destination Dalarna, skapats. Destination Dalarna har initierats av Region Dalarna tillsammans med företrädare för regionens besöksnäring i syfte att gemensamt verka för en positiv utveckling av besöksnäringen i regionen. Gemensamt har fem prioriterade områden tagits fram. Särskilt prioriterat är utveckling av system för innovationer samt hur dessa ska kunna kommersialiseras genom olika affärsmodeller, samt metoder och modeller för att utveckla exportmogna företag. Vi planerar att utveckla former för samverkan mellan Högskolan Dalarna och Destination Dalarna i syfte att skapa en tydlig roll för högskolan i klusterutvecklingsarbetet. Detta föreslås ske genom att skapa samverkansaktiviteter mellan primärt det regionala näringslivet inom besöksnäringen och Högskolan Dalarna, men även med högskolan och de offentliga aktörerna inom området. Genom att genomföra aktiviteter som innebär en starkare koppling mellan företag och högskola ska en tydligare näringslivsanknytning av utbildningen skapas och vidare ska detta innebära att näringslivsrelevanta forskningsfrågor kan omsättas i forskning och till att forskningsresultat kan få en effektiv spridning till företagen. Genom kunskapsutveckling och spridning ska projektet bidra till en ökad regional tillväxt inom besöksnäringen. Turismverksamheten vid Högskolan Dalarna Idag är närmare ett 20-tal forskare, lärare och doktorander knutna till turismverksamheten vid Högskolan Dalarna. Dessa personer är verksamma inom tre ämnen (företagsekonomi, kulturgeografi, nationalekonomi) vid två avdelningar. Dessa personer har tagit ett första steg och skapat en sammanhållen grupp, Tema Turism, för att gemensamt stärka miljön för 19

20 utbildning och forskning inom området. Nästa steg är att genom det här föreslagna projektet ytterligare stärka kontakterna med det omgivande samhället och verka för att högskolan ska kunna bidra i utvecklingen av den regionala besöksnäringen genom främst medverkan i Destination Dalarna. Nedan redogörs kort för högskolans verksamhet inom området turism och besöksnäring. Vid Högskolan Dalarna har undervisning bedrivits med inriktning mot turism- och besöksnäringen sedan Idag ges ett treårigt grundutbildningsprogram samt ett magisterprogram med inriktning mot destinationsutveckling. Dessutom medverkar högskolan i ett mastersprogram benämnt European Tourism Management Programme tillsammans med sex andra europeiska lärosäten. Samtliga program ges på engelska och grundutbildningsprogrammet rekryterar ca en tredjedel svenska studenter, en tredjedel från Europa samt en tredjedel från övriga världen. Detta skapar en unik miljö för en turismutbildning vilken ska förbereda studenterna för att arbeta med utveckling av produkter och tjänster som ska kunna attrahera människor från olika marknader. Studenterna får möjlighet att ta del av varandras erfarenheter och de får lära sig att samarbeta med människor från olika kulturer. Dessutom ges goda chanser att knyta kontakter och skapa nätverk vilka kan vara gynnsamma efter avslutad utbildning och som därmed även kan ha betydelse för den regionala utvecklingen inom besöksnäringen. Högskolan Dalarna är ensamma i Sverige om att ha en högskoleutbildning i turism helt på engelska, vilket har skapat en unik fördel. Forskning inom området har bedrivits sedan utbildningen startade, om än i relativt blygsam omfattning. Successivt och framförallt på sena år har forskningsaktiviteterna inom turism och besöksnäring vid Högskolan Dalarna ökat. Forskningen inom området utgör en viktig del av högskolans prioriterade forskningsprofil Regionala utvecklingsprocesser. Den ökande forskningsvolymen har möjliggjorts genom stöd från forskningsprofilen, genom lyckade rekryteringar och framgångsrika forskningsansökningar. Forskning bedrivs företrädesvis kring frågor om regional utveckling inriktat mot utveckling av turistdestinationer. Projekt återfinns bl. a. med inriktning på säsongsanställningsproblematik, betalsystem vid naturprodukter, utveckling och effekter av evenemang, strategier för utveckling av turismexport/exportmogna företag, strategier för utveckling av handelscentra samt gränsdragningen mellan offentlig och privat ansvarsfördelning vid destinationsutveckling. Utöver denna forskning studerar även en doktorand utvecklingen av klusterinitiativet Destination Dalarna. Syftet med detta projekt är att utveckla kunskap över hur ett kluster i en tjänsteintensiv näring kan utvecklas. En ökad satsning bör i kommande skede ske på projekt som handlar om utveckling av innovations- och affärssystem för utveckling av näringens konkurrenskraft. Nästa steg i utvecklingen är även att öka forskningsanknytningen till omgivande samhälle och att förbättra spridningen av de resultat forskningen genererar. Aktiviteter för att stärka och skapa en strukturerad samverkan Nedan följer ett antal aktiviteter som inom det ansökta projektets ram ska bidra till att utveckla och organisera en strukturerad samverkan i syfte att utveckla och sprida kunskap för att bidra till regional utveckling inom besöksnäringen i Dalarnas län. 20

21 Följande aktiviteter ingår i samverkansprojektet: Utveckling och möten med branschrådet för turism och besöksnäringen Under maj 2010 inrättades ett branschråd för Tema Turism i vilket ingår åtta externa ledamöter från näringsliv och offentlig sektor från regionen. Ett första konstituerande möte ägde rum i juni. Möten planeras vidare att hållas tre gånger per år vilket innebär nio möten under treårsperioden. Till respektive möte avser vi ersätta de externa ledamöternas resekostnader, lunch sam tillhandahålla dokumentation. En del av möten kommer att hållas utanför skolan. Branschrådets roll kommer att bli central om det här föreslagna projektet kan realiseras. Arrangerande av en årlig workshop för näringslivet Varje år i september under perioden avses en endags workshop hållas för näringslivet. Denna kan med fördel arrangeras tillsammans med andra aktörer som t.ex. Region Dalarna/Destination Dalarna. Denna workshop är tänkt att fungera som en mötesplats för utbyte av kunskap och idéer mellan näringsliv, forskning och offentlig sektor. Arrangerande av kunskapsseminarier för näringslivet Utöver den årliga workshopen planerar Tema Turism genomföra tre kunskapsseminarier per år, ett på hösten samt två på våren. Tanken är att dessa ska följa upp och fördjupa något av de områden som identifierats som viktiga på föregående workshop. Utveckling av kommunikationsplattform För utveckling och kontinuerlig uppdatering av hemsida, framtagande av tryckt informationsmaterial, annonsering vid exv. seminarier, tryck av rapporter och sammanställning av publikationsförteckningar söks personell resurs motsvarande 20 % av en doktorandtjänst ( kr per år) samt annonsering och trycksaksproduktion. Resurs för ökad koppling mellan studenter och företag Medel söks för en person att på halvtid arbeta med att ta fram praktikplatser, utveckla en mentorsverksamhet, samordna och förmedla examensarbeten mellan studenter och företag, samt att följa upp, underhålla och skapa aktiviteter för alumnnätverket. Dessutom ska utvärderingar av studenters syn på utbildningen och hur kopplingen mellan studenter och företag fungerat genomföras. Årligt evenemang för alumnnätverket i samband med TUR-mässan Som riktad aktivitet mot programmets alumner söks medel för att genomföra ett seminarium och socialt samkväm för att stärka kontakterna med yrkesverksamma f.d. studenter. Denna aktivitet bör genomföras i samband med den årliga turismmässan i Göteborg. Det är ett evenemang som många alumner deltar i och därför finns på plats. Förstudie av utveckling av Kompetens- och analyscenter för besöksnäringen samt fältstudie Tidigare har tankar om att starta ett center som kan syssla med insamling och analys av marknadsdata samt som kan utföra olika riktade studier och utredningar till gagn för hela näringens utveckling diskuterats. Detta ska vara data som idag inte samlas in och sammanställs av SCB. Det kan röra allt från konsumtionsvanor, turisternas rörelsemönster till kundnöjdhet. Behovet av ett sådant center verkar stort men att starta ett sådant har inte kunnat realiseras p.g.a. brist på resurser. Idén borde prövas igen genom en mer systematisk förstudie för att utröna eventuella möjligheter och hinder för start av en sådan verksamhet.. Vidare 21

22 planeras för att genomföra en första fältstudie för att samla in data och analysera data för att sedan utvärdera värdet i denna. Arrangerande av internationell konferens För att ta del av den utveckling som sker internationellt och för att stärka de internationella nätverken ansöks om medel för att arrangera en vetenskaplig konferens under perioden riktad mot såväl akademi som näringsliv. Temat för konferensen bör ligga inom området internationalisering, klusterutveckling, innovations- och affärssystem för besöksnäringen. Affärsutvecklingsprogram för utveckling av exportmogna företag Det är avgörande för besöksnäringens utveckling att nya marknader med kunder kan attraheras. För detta krävs företag som kan erbjuda produkter och tjänster som motsvarar de krav som utländska gäster och återförsäljare ställer. I syfte att utveckla delar av besöksnäringen att leva upp till dessa krav föreslås framtagande och genomförande av ett affärsutvecklingsprogram. Till programmet ska ett arbetsmaterial med webb stöd, samt ett kurs- och föreläsningsmaterial utvecklas samt att kurser ska genomföras. Ledning och koordinering av verksamheten En person på halvtid under tre år ska ansvara för och leda, utveckla och koordinera projektet samt att företräda detta utåt. Materialutveckling Kunskap om material räknas till ett av morgondagens viktigaste teknikområden och är därför ett viktigt satsningsområde för Högskolan Dalarna och Svensk industri både idag och i framtiden. Framgångarna för svensk stålindustri vilar på förmågan att tillverka avancerade stål. Det svenska stålet har nått sitt rykte tack vare stora och långsiktiga satsningar på forskning och utveckling. Lokalen för vårt nya materiallaboratorium blev klar under våren 2010 och inflyttning och intrimning av utrustning pågår för fullt. Vår ambition är att labbet skall fylla en viktig funktion för både grundutbildning, akademisk forskning och som FoU resurs för regionens näringsliv. Laboratoriet inrymmer utrustning för bearbetningsteknik, metallurgi, ytanalys, tribologi och maskinteknisk utveckling. Flera av dessa utrustningar är nya och startas upp för första gången. Att färdigställa all utrustning är ett stort arbete som nu pågår och väntas bli klart under hösten-vintern. Här kan t.ex. små och medelstora företag utveckla egna produktionsmetoder eller produkter, med vår bearbetningsutrustning, t.ex. med den 3 dimensionella rullformningsutrustningen. Ytanalys och tribologi (friktion, nötning, smörjning) är ett betydande kompetensområde där vi kan tillföra industrin viktig kunskap och analyskompetens. Vi behöver nu en ledare som skall utveckla verksamheten vidare, främst mot näringslivet i regionen, men även för högskolans utbildning och forskning. En viktig del i arbetsuppgifterna blir att marknadsföra laboratoriet, ta fram bra marknadsföringsmaterial, identifiera möjliga kunder/företag, träffa kunder och presentera vårt kunnande och vår utrustning. Även visning av laboratoriet vid material och maskindagar, utforma säljande föredrag och skapa en hemsida är angelägna arbetsuppgifter. Befintliga strukturer via Jernkontoret och Triple Steelix kommer 22

23 också att utnyttjas. Viktigt är att skapa en god koppling mellan den akademiska forskningen och branschens företag. Vi behöver också skapa en praktisk organisation för uppdragsverksamheten med hantering av kundkontrakt, ekonomi, genomförande och rapportering. Programkoordinator för IUL-programmet Högskoleingenjörsprogrammet Industriell Utveckling och Ledarskap (inom Maskinteknik) startades 2006 och är pilotprojektet inom projektbaserat lärande vid HDa där nödvändig teori kommer in projekten när det behövs. Studenterna tilldelas verkliga projekt från företag och lärarlaget integrerar projekten i sina kurser. Detta har visat sig vara ett bättre sätt att lära sig än det traditionella lärandet. Att samordna program och näringslivskontakter är en viktig och tidskrävande uppgift. Framgång i projektet är mycket beroende på resurser att utveckla och vidmakthålla breda och frekventa kontakter med näringslivet. Programkoordinator för näringslivsprojekt där lärare och studenter arbetar tillsammans med företag i regionen. Ansvara och driva näringslivskopplade projekt på IUL-programmet samt stötta och stimulera lärarna i samverkansarbetet. Ansvara för samverkansmöten. Planering av nya projekt på företagen, hitta företag med lämpliga projekt som passar in på IUL-programmet. Hjälpa till att skapa näringslivsanknutna examensarbeten till studenter i Åk 3. Planera och hjälpa lärarna att genomföra studiebesök. Stödja lärarna i utveckling av näringslivsanpassade kurser och kursmaterial. IT/Media Med globaliseringen följer möjligheter att exportera innovativa tjänster och lösningar som gör att nya och befintliga företag kan växa på internationella marknader. Tjänsteinnovation handlar ytterst om att utveckla innovativa lösningar för att lösa ett problem eller svara mot ett behov hos användare. Lösningar kan vara exempelvis nya sätt att skapa och fördela värdet (affärsmodeller), nya sätt att kommunicera mellan användare och leverantör, nya sätt att producera tjänsten på (exempelvis genom nya samarbeten eller nätverk), nya sätt att använda teknik på eller genom att presentera en ny tjänst. 9 Man ser ett ökat intresse för att främja ökad it-användning, fler forskningssatsningar och att säkra branschens kompetensförsörjning. 9 Regeringskansliet - En strategi för ökad tjänsteinnovation 23

24 Yrkesområdet: utvecklingstriangeln Affärsfokus Yrkesroll Människofokus Teknikfokus Yrkesroll Yrkesroll Användarfokus IT-branschen IT som affärsidé Som många andra branscher har it-branschen svårt att beskriva vilka olika yrken som ingår. Det pågår en nationell diskussion kring yrkesbeteckningar och roller. Fokus flyttas från teknik till användarbehov och affärsprocesser. Det finns ett nationellt behov av it-tjänster och it/data-företagen har svårt att rekrytera personer med relevant kompetens IT som verktyg Små och medelstora företag som vill öka sina konkurrensfördelar bör vara bra på att nätverka. Kunskap om hur man bäst använder informations- och kommunikationsteknologi är också viktigt för att nå framgång 10, visas i en studie vid Luleå Tekniska universitet som undersökt vilka utmaningar småföretag möter, och hur de kan öka sin konkurrenskraft genom att utnyttja resurser utanför företag. Han fann 13 behov som IKT kan underlätta för ett företag: 1. Underhålla samarbeten med existerande affärspartners 2. Etablera affärssamarbeten med nya partners 3. Hantera kommunikation inom företaget 4. Hantera extern kommunikation med företagets ägare 5. Söka information (om marknad och kunder) 6. Möjliggöra strategisk planering 7. Leda till ekonomiska besparingar 8. Underlätta globala affärer med partners långt borta 9. Möjliggöra kompetensutveckling för anställda 10. Skapa arbetsflexibilitet 11. Underlätta produktutvecklingsprocesser 12. Öka kvaliteten på kundservicen 13. Marknadsföra säljaktiviteter Vinit Parida Achieving Competitiveness through Externally Oriented Capabilities. 24