Fokus InnoWent Högskolan Dalarna en infrastuktur för näringslivets kompetensbehov, förnyelse och hållbar tillväxt Projektbeskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fokus InnoWent Högskolan Dalarna en infrastuktur för näringslivets kompetensbehov, förnyelse och hållbar tillväxt Projektbeskrivning 2010-08-30"

Transkript

1 Fokus InnoWent Högskolan Dalarna en infrastuktur för näringslivets kompetensbehov, förnyelse och hållbar tillväxt Projektbeskrivning

2 2

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet... 5 Högskolan Dalarna/Dalacampus Näringsliv Stiftelsen Teknikdalen Företagarna Dalarna Syfte Mål Målgrupper Projektorganisation Arbetssätt Verksamhetsbeskrivning Projektavgränsning Koppling till det regionala näringslivet Dalastrategin Insatser för att möta konjunktursvängningar Koppling till andra projekt Resultatspridning Uppföljning, utvärdering och följeforskning

4 Sammanfattning Fokus InnoWent syftar ytterst till att vara en kompetens- och förändringsmiljö för konkurrenskraftiga företag och näringslivets aktörer. Denna miljö ska utgöra en mötesplats för företag, entreprenörer, forskare, lärare, studenter och offentlig sektor. Utifrån företagens behov av att utveckla sina kompetenser, marknader, produkter, tjänster och processer fokuseras aktiviteter till fyra profilområden som är gemensamma för både högskola och region: Turism/Besöksnäring Materialutveckling Energi & Miljö IT & Media Fokus InnoWent skall också fokusera på att bygga långsiktiga relationer mellan högskola och företag. Exempel på verksamheter är utveckling av ett nytt samverkanssystem, HF-Länk för att länka ihop högskola och företag; uppbyggnad av nytt näringslivsanpassat Labbcentrum; utveckling av branschråd och alumninätverk; mäkling av examensarbeten, uppdragsforskning och uppdragsutbildning; deltagande i och genomförande av företagsträffar, workshops, seminarier, idéjakter, benchlearning, kunskapsevents, förstudier och kommersialisering av forskningsresultat. Projektet bedrivs i direkt samverkan mellan Högskolan Dalarna, Företagarna Dalarna och Stiftelsen Teknikdalen med Företagsinkubatorn och dess affärscoacher. Kontaktuppgifter: Samverkansoordinator Bengt Lindström Samverkansansvarig Högskolan Dalarna och ordförande i Stiftelsen Teknikdalen e-post: tel eller Projektledare Per Edén Verksamhetsledare, Dalacampus Näringsliv, Högskolan Dalarna e-post: tel eller Ekonomiansvarig Christina Haggren Processledare, Dalacampus Näringsliv, Högskolan Dalarna e-post: tel eller Hemsidor: och 4

5 Fokus InnoWent en infrastruktur för näringslivets kompetensbehov, förnyelse och hållbar tillväxt Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Högskolan Dalarna en resurs för regional utveckling Högskolan Dalarna bildades 1977 och kan idag med hjälp av sina 700 lärare och forskare erbjuda närmare 70-talet program och cirka fristående kurser. Högskolan hade 2009 ett rekordår. Vid årsskiftet 2010 studerade studenter här. Av dessa var 7380 heltidsstudenter. Det är en ökning med 22,5 %, den största ökningen bland alla universitet och högskolor i landet. En av de viktigaste faktorerna bakom den stora ökningen är Högskolan Dalarnas utveckling av nätbaserat lärande, där finns idag ca 60 % av studenterna. Utvecklingen av det nätbaserade lärandet har ökat Dalarnas kontaktytor mot hela världen. Vi har studenter från ett 40-tal länder, men vi har också ökat möjligheten för dem i regionens alla kommuner som vill fortbilda sig men kanske på grund av familj och jobb vill bo kvar. Pedagogiken i de nätbaserade kurserna är så utvecklad att även 80 % av våra campusstudenter läser någon form av nätbaserad kurs utöver att de följer ett program eller annan utbildning. På campus i Falun finns ca studenter och i Borlänge ca Under 2009 tog Högskolan Dalarna emot drygt 1000 studenter från andra länder, av vilka hälften kom som utbytesstudenter under kortare tid och andra hälften bor och studerar här under en längre tid, ofta på avancerade program. Högskolan Dalarnas utbildning kan indelas i följande områden: Data & IT, Ekonomi, Samhälle & turism, Idrott & hälsa, Kultur, Medier & design, Språk, Teknik & natur, Undervisning samt Vård, socialt arbete & medicin. Högskolan Dalarna bedriver forskning inom sex strategiska områden, alla nära relaterade till viktiga områden för privat och offentlig sektor i regionen: Energiomställningar och samhällsprocesser Hälsa, livskvalitet och välfärd Lärande och socialisationsprocesser Mikrodataanalys och e-infrastruktur Regionala förändringsprocesser Stålformning och ytteknik Totalt satsas ca 100 miljoner kronor per år på forskning. Högskolan Dalarnas resurser inom utbildning och forskning utgör grunden för den samverkan högskolan bedriver med det omgivande samhället. Högskolan Dalarna har en lång tradition av samverkan med offentligfinansierade institutioner och övriga organisationer inom regionen, nationellt och också internationellt med syfte att stödja företag och det omgivande näringslivet. 5

6 Vi strävar nu mot en tätare form av samverkan samproduktion i synnerhet kring yrkesutbildning, fortbildning och utvecklingsinriktad forskning. Samproduktion innebär att vi redan från idéstadiet samverkar med olika intressenter för att främja bildning, kompetens, tillämpad forskning, innovation och verksamhetsutveckling. Högskolan Dalarna har en viktig roll att vara den regionala aktör som står för kompetensförsörjning på akademisk nivå och behovsnära forskning. Företagen behöver stärkas för att möta en allt hårdnande konkurrens nationellt och internationellt. Nya kunskaper driver fram nya idéer som ligger till grund för framtida produkter. I ett sådant sammanhang är Högskolan Dalarnas resurser centrala. Dessa resurser blir, rätt hanterat med företagens styrkeområden, injektioner för ett hållbart förändringsarbete i regionen. I en framtida infrastuktur för kompetensutveckling och behovsnära forskning förväntas Högskolan Dalarna tillsammans med kluster stärka regionens förmåga till innovation och förnyelse. Dessa ambitioner återspeglas också i Högskolan Dalarnas nya vision: År 2015 är Högskolan Dalarna ledande i nästa generations lärande. Vår utbildning och forskning är ansedd för sin höga kvalitet, som stärks ytterligare av att vi har egen forskarutbildning inom några starka områden. Vår samproduktion av forskning, utbildning och verksamhetsutveckling tillsammans med företag och organisationer är väl utbyggd regionalt, nationellt och internationellt. Att Högskolan Dalarnas resurser utgör en viktig bas för regionens fortsatta utveckling framgår också av nedanstående utdrag av de strategier och handlingsplaner som finns hos Region Dalarna 1 respektive Europeiska Regionala Strukturfonden för Norra Mellansverige 2. Dalastrategin och det bärkraftiga Dalarna Det övergripande målet för Dalastrategin och handlingsprogrammet är att Dalarna ska utvecklas till en bärkraftig region där fler företag startas, överlever och växer i internationell konkurrens. Utmaningarna i den globala konkurrensen måste mötas av ett diversifierat och kunskapsbaserat företagande. Det kunskapsbaserade företagandet stärks bland annat av långsiktiga satsningar på klustersamverkan och utveckling av innovationssystem. Lärande och samverkan Behovet av förnyelse är rent generellt stort för Dalarnas näringsliv. Viktiga delar av industrin brottas med sin kompetensförsörjning, att ta tillvara innovationer, att kommersialisera nya produkter och öka den internationella närvaron. Det regionala arbetet för utveckling av företagande och näringsliv kräver att vi har förmåga att förändra våra kompetenser för att skapa ett gott utvecklingsklimat. Det är också viktigt att företag får tillgång till rätt kunskap och kompetens. Genom att systematiskt stödja sammanhang där företag samverkar med offentliga aktörer och tillämpad forskning kan lärande, kunskapsuppbyggnad och nya affärer mogna och växa. 1 Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016, Region Dalarna Det bärkraftiga Dalarna Handlingsprogram för näringslivsutveckling, Region Dalarna 2 Det regionala strukturfondsprogrammet i Norra Mellansverige vision och mål, Tillväxtverket 6

7 Kompetensförsörjning Cirka personer saknas på arbetsmarknaden i Dalarna enligt gjorda beräkningar. Kompetensförsörjning som svarar mot näringslivets behov är avgörande för regionens konkurrenskraft i en omvärld som ställer allt högre krav på kunskap och där kompetensbehovet förändras i allt snabbare takt. En väl utvecklad strategisk samverkan mellan näringsliv, regionala och lokala aktörer krävs för att stärka regionens system och strukturer för kompetensförsörjning. Matchningen mellan näringslivets kompetensbehov och utbildningsutbudet måste ständigt förbättras inom såväl kvalificerad yrkesutbildning, vuxenutbildning, gymnasial utbildning som universitets- och högskoleutbildning. Det regionala strukturfondsprogrammet i Norra Mellansverige vision och mål Programmet i Norra Mellansverige ska utveckla innovativa miljöer, främja ett dynamiskt näringsliv och öka tillgängligheten för regionens näringsliv och invånare. Programmets övergripande mål är att medverka till fler nya företag, fler arbetstillfällen och en ökad förvärvsfrekvens för både kvinnor och män. Innovativa miljöer Genom att utveckla innovativa miljöer och kluster ska programmet bidra till forskning, utveckling och innovationer. Exempel på insatser Tillämpad forskning och utveckling med en stark koppling till utveckling av näringslivet. Teknik- och affärsutveckling i samverkan mellan högskolor/universitet/forskningsinstitut och små och medelstora företag. Arenor för samverkan, nätverk, experiment- och testmiljöer. Uppbyggnad av regionala kluster och innovationssystem utifrån regionala profilområden. Erfarenhetsutbyte med andra regioner såväl nationellt som internationellt samt synliggörande av regionens kompetens internationellt. Samlade erfarenheter från det pågående samverkansprojektet InnoWent Högskolan Dalarna, bl.a. kanaliserat genom den kontinuerliga följeforskningen, visar att samverkansinsatser mellan högskola och näringsliv har stor betydelse för regionens utveckling. Regionens näringsliv med sina företag har för sin utveckling behov av kompetensförsörjning, affärs- och verksamhetsutveckling. Högskolan har behov av att näringslivsanpassa och kvalitetssäkra sin utbildning och forskning, att finna mentorer, studiebesöksobjekt och praktikplatser för sina idag studenter och finna värdar för deras projekt och examensarbeten. En viktig framgångsfaktor för regionens utveckling handlar om att effektivt kunna matcha dessa olika behov med varandras resurser. För att optimalt utnyttja denna samverkanspotential krävs avgränsningar och prioriteringar. Det är därför vi nu vill utveckla samverkan mellan 7

8 högskola och näringsliv under namnet Fokus InnoWent, som skall fokusera på tre huvuduppgifter: Kompetensförsörjning Affärs- och verksamhetsutveckling Bygga relationer med kluster och regionala aktörer Dessutom fokuseras projektets aktiviteter till fyra profilområden som är gemensamma för både högskola och region: Turism/Besöksnäring Materialutveckling Energi & Miljö IT & Media Fokus InnoWent skall också fokusera på att bygga långsiktiga relationer mellan högskola, kluster och företag. Exempel på verksamheter är utveckling av ett nytt samverkanssystem, "HF-Länk", för att länka ihop högskola och företag; uppbyggnad av nytt näringslivsanpassat Labbcentrum; utveckling av branschråd och alumninätverk; mäkling av examensarbeten, uppdragsforskning och uppdragsutbildning; deltagande i och genomförande av företagsträffar, workshops, seminarier, idéjakter, benchlearning, kunskapsevents, förstudier och kommersialisering av forskningsresultat. Projektet bedrivs i direkt samverkan mellan Högskolan Dalarna, Företagarna Dalarna och Stiftelsen Teknikdalen med Företagsinkubatorn och dess affärscoacher. Samarbetet mellan projekten i Högskolan och Stiftelsen har hittills utvecklats mycket väl. Aktiviteter, resultat och uppfyllelse av delmål har i många fall överträffat förväntningarna, vilket bl.a. kan utläsas av de lägesrapporter som lämnats 3. Måluppfyllelse för delmålen och indikatorerna framgår av nedanstående bilder. 3 Se lägesrapporter inlämnade till Region Dalarna och EU/Tillväxtverket, samt följeforskningsrapporterna från Dalarnas forskningsråd. 8

9 Vi ser det nu som angeläget för regionens utveckling att Högskolan Dalarna i samverkan med Stiftelsen Teknikdalen och Företagarna Dalarna gemensamt kan utveckla Fokus InnoWent. Nedan beskrivs kortfattat Högskolan Dalarnas Samverkansfunktion samt Stiftelsen Teknikdalens och Företagarna Dalarnas organisation. 9

10 Högskolan Dalarna/Dalacampus Näringsliv Dalacampus Näringsliv är en del av Högskolan Dalarnas samverkansorgan Dalacampus. Dalacampus Näringsliv arbetar med att utveckla samverkan mellan Högskolan Dalarna och regionens näringsliv inom kompetensförsörjning, utbildning, fortbildning samt forskning och utveckling. Se vidare Stiftelsen Teknikdalen Stiftelsen Teknikdalen initierar, driver och medverkar i regionala, nationella och internationella projekt samt stödjer nya affärsidéer och innovationer som genererar ökad tillväxt och utveckling i hela Dalarna. Stiftelsen Teknikdalen har under senare år utvecklat en struktur för nyföretagande där Företagsinkubatorn utgör basen. Utvecklingen av Företagsinkubatorn har varit synnerligen lyckad och ingår nu i det nationella Inkubatorprogrammet. 10

11 Företagsinkubatorn består av flera viktiga delar: Business School, affärskurs för nybörjaren Business Lab., utveckling av dina idéer Business Accelerator, om ditt företag skall växa En coachpool, framtagna processer och uppföljningsmodeller för nya idéer och nyföretagande mm Sådd- och riskkapital Samarbetspartners i form av affärsjurister, banker, försäkringsbolag, revisorer, patentbyråer m fl Företagsinkubatorn kan nyttjas av hela Dalarna oavsett ort, dvs. som företagare kan man sitta på sin hemort och ingå i inkubatorn och få tillgång till verksamhetsstöd. Se vidare Företagarna Dalarna Företagarna Dalarna ingår i Sveriges största nätverk för företagare. Företagarna Dalarna består av 16 lokalföreningar, en i varje kommun i Dalarna plus en extra förening i norra Älvdalens kommun. Den ideella föreningen består av medlemmar som alla är ägare och driver minst ett företag. Företagarna har medlemmar i Dalarna varav ca 145 arbetar ideellt på regional och lokal nivå för sina medlemmar genom att driva företagarfrågor, hålla seminarier och nätverksträffar. Företagarnas mål är att det skall bli enklare, lättare och mer lönsamt att äga och driva företag i Dalarna och Sverige. Alla medlemmar är också medlemmar i riksorganisationen Företagarna där det totalt finns företagare med samma mål. En viktig kommunikationskanal är tidskriften Dalaföretagaren som går ut till regionens företag i en upplaga på exemplar. Se vidare Syfte Fokus InnoWent syftar till att stärka regionens konkurrenskraft och tillväxt genom att länka samman Högskolan Dalarna och regionens näringsliv och därigenom möta regionens och näringslivets uttalade behov inom affärsutveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling. 11

12 Mål Fokus InnoWents övergripande mål är att utveckla nätverk och innovativa system för att stärka ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i regionen. För att åstadkomma detta har vi satt ett antal operativa och direkt mätbara delmål som skall vara uppnådda inom tre år: Etablera ett nytt samverkansnätverk, HF-Länk, för hela regionen i direkt samverkan mellan Högskolan Dalarna och Företagarna i form av ett länksystem bestående av särskilt utvalda lärare/forskare och företagarrepresentanter. Uppbyggnad av en arena, Labbcentrum, för näringslivets nyttjande av högskolans samlade resurser av avancerade kompetenser och labbutrustningar inom främst material-, maskin- och processvetenskap. Utöka alumninätverket med ytterligare minst 1000 tidigare studenter samt göra minst 10 aktiviteter för befintliga alumner, varav minst en särskild insats för internationella alumner. Utveckla minst 3 nya företagsanpassade kurser/utbildningar byggda på Högskolan Dalarnas nätbaserade IKT-pedagogik. I samverkan med regionala kluster och styrkeområden: Genomföra minst 15 kunskapsväxlingsinsatser i form av konferenser, seminarier och workshops. Göra minst 3 förstudier inom fokusområdena. Göra minst 10 aktiviteter för att ytterligare utveckla branschråden. Genomföra minst 3 nationella benchmarkingaktiviteter. Genomföra minst 3 specifika aktiviteter inom områdena internationellt synliggörande och internationell benchmarking. Engagera minst 150 företag i samverkansaktiviteter, varav minst 15 i långsiktiga partnerskapsavtal. Engagera minst 1000 personer i samverkansaktiviteter, varav minst 40 % från vardera könet. Horisontella mål Antal nya/skapade arbetstillfällen fördelas lika med 10 kvinnor och 10 män Antal deltagande personer omfattar 10 personer med icke-svensk bakgrund I projektgruppen finns minst 4 personer med icke-svensk bakgrund Bland insatser i företag ska minst 5 ha miljöförbättrande påverkan 12

13 Målgrupper Primär målgrupp för projektet är små och medelstora företag (SME) med tillväxtpotential. Företagen skall i första hand vara verksamma inom något av fokusområdena Turism/Besöksnäring, Materialutveckling, IT & Media samt Energi & Miljö. Indirekta målgrupper är: Stora företag i samverkan med SME Näringslivsorganisationer Tjänsteföretag inom verksamhetsutveckling Kluster och andra nätverk/organisationer inom fokusområdena Kommuner, regionförbund, länsstyrelse och andra myndigheter med kopplingar till SME och högskola Högskolans personal och studenter Projektorganisation Fokus InnoWent är ett samverkansprojekt mellan Högskolan Dalarna och regionens näringsliv. Projektägare är Högskolan Dalarna och projektet leds av Dalacampus Näringsliv med verksamhetsledaren som projektledare. En styrgrupp med representanter från näringsliv, akademi och offentlig verksamhet kommer att tillsättas. Till verksamheten knyts speciella operativa samverkansresurser, HF-länkar, från högskolans olika akademier samt från organisationen Företagarna. Ett samverkansavtal sluts mellan Högskolan Dalarna och organisationen Företagarna. En fördjupad samverkan sker också med flera andra företagsorganisationer liksom med Stiftelsen Teknikdalen och dess Inkubator samt med de kluster som finns inom fokusområdena. Samverkanskoordinator: Bengt Lindström Samverkansansvarig Högskolan Dalarna e-post: tel: eller Projektledare: Per Edén Verksamhetsledare, Dalacampus Näringsliv, Högskolan Dalarna e-post: tel: eller Ekonomiansvarig: Christina Haggren Processledare, Dalacampus Näringsliv, Högskolan Dalarna e-post: tel eller

14 Till projektet är också knutet Högskolan Dalarnas Näringslivsråd med representanter från Företagarna, Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen, Näringslivet Falun-Borlänge, Region Dalarna, Länsstyrelsen samt från Högskolan Dalarnas ledning. Arbetssätt Fokus InnoWent handlar om att bygga upp en infrastuktur av varaktiga relationer för innovationer, samverkan och kunskapsväxling i gränsytan mellan akademi och näringsliv. Strategin för att nå målen handlar om att fokusera, dels på profilområden, dels på uppgifter, helt enligt de resultat som framkommit av den följeforskning 4 som är kopplad till nuvarande samverkansprojekt. Uppdraget kan formuleras i att utveckla robusta relationer utifrån företagens behov av: Kompetensförsörjning på kort och lång sikt Utveckling av operativa verktyg för affärsutveckling Byggande av långsiktiga länkar och relationer till företagsnätverk Uppgiften att möta företagens kompetensförsörjning innefattar en långsiktig uppgift att utveckla behovsnära utbildningsprogram och kursutbud. Till detta arbete förs även uppgiften att upprätthålla dialogen inom branschråden samt att utveckla former och pedagogik för att förmedla kunskaper och stärka företagens kompetens. FoU, såväl grund- som tillämpad forskning, ses som en förutsättning för att kompetensförsörjningsuppgiften ska kunna upprätthålla relevans och kvalitet. Till uppgiften utveckla operativa verktyg för affärsutveckling hör att närma teknik- och affärsutveckling genom närmare samverkan mellan resurspersoner på högskolan och hos teknikdalen. Idémäkling, kommersialisering av forskningsresultat och kartläggning av företagens behov ingår som nödvändiga delar för att bygga verktyg för framgångsrik affärsutveckling. Till uppgiften bygga robusta länkar hör att utveckla modell och arbetssätt för nätverk, kluster och innovationssystem. Dessutom att vidga, samordna och kompetensutveckla nätverken av HF-länkar, affärscoacher och kontaktpersoner på företagen samt att utveckla alumni-verksamheten. Kompetensförsörjning Kring frågor om kompetensförsörjning är sedan länge ett nära och vittförgrenat samarbete etablerat mellan Högskolan Dalarna och näringslivet i regionen. En central struktur för denna samverkan är näringslivsrådet och de olika branschråden. För att möta och tillgodose företagens behov av utbildad arbetskraft ses högskolan som den tunga aktören. På högskolan ställs krav och förväntningar att utbildningarna ska vara relevanta och uppdaterade för att matcha företagens kompetensbehov nu och i framtiden. De snabba förändringar som präglar villkoren för många företag innebär att en central strategisk uppgift är att ständigt uppdatera utbildningarna och komplettera dessa med kurser utifrån företagens behov. De snabba förändringarna medför också att företagens medarbetare behöver komplettera sina kunskaper och sin kompetens vid flera tillfällen under sitt arbetsliv. Också för dessa fort- och vidareutbildningar riktas förväntningar på högskolan. Förväntningarna gäller både att 4 Dalarnas Forskningsråd 14

15 tillgodose de nya kompetensbehoven och att formerna för utbildningarna är sådana att de går att kombinera med arbetet i företaget. I den samverkan och genom de aktiviteter som formas i denna går det ofta att finna vinna-vinna situationer. Företaget eller organisationen får ett kunskaps- eller kompetensbehov tillgodosett och samtidigt finns möjligheter att berika undervisningen. Inom högskolan finns en hög aktivitet för att forma och utveckla kurser och program för att möta såväl företagens kompetensbehov som att stärka studenternas anställningsbarhet. Strukturer för dialog med olika branscher är etablerade och i arbete. Inom högskolan finns stor kompetens och en stark rörelse att utveckla pedagogik och teknik för nya undervisningsformer. Dessa undervisningsformer har stor flexibilitet och kan därmed möta företagens önskan om att medarbetarens fortbildning ska kunna kombineras med det dagliga arbetet. Samverkan inom detta fält är ett styrkeområde hos högskolan där en redan nu kvalificerad utveckling har ytterligare potential att gå vidare. Utveckla operativa verktyg för affärsutveckling - verksamhetsutveckling Arbetet på operativ nivå tar sin utgångspunkt i företagens utvecklingsuppgifter och det är i de enskilda företagen effekterna av affärs- och verksamhetsutveckling ska visa sig. Resultaten kan visa sig i en rad former: nya företag, stärkt konkurrenskraft hos befintliga företag, nya produkter eller tjänster. Ur regionalt perspektiv är angeläget att effekterna bidrar till att företagen blir konkurrenskraftiga på en nationell och internationell marknad och att de därmed tillför regionen ekonomiska resurser. Förutsättningarna för att framgångsrikt stödja affärsutveckling stärks om arbetet kan genomföras på de små och medelstora företagens villkor. D.v.s. ta hänsyn till de ekonomiska och tidsmässiga förutsättningar som gäller för ett nytt alternativt ett konkurrensutsatt företag. Samtidigt innehåller stödarbetet en viktig aspekt där företagens utvecklingstankar och problemformuleringar utmanas av andra kunskaper och annorlunda perspektiv. I ett samverkansklimat där alla aktörers kunskaper och erfarenheter får plats och tas tillvara ökas sannolikheten att arbetet når målsättningen att nå kommersialisering och stärkt konkurrenskraft. I regionen finns ett stort antal företag i vitt skilda branscher. Vissa utvecklingsuppgifter och kunskapsbehov återkommer i de flesta företag oberoende av vilken verksamhet som bedrivs. För många av dessa uppgifter har högskolan kunskaper och forskning som på ett adekvat sätt kan svara upp på företagens behov. För många av dessa återkommande frågeställningar har högskolan utformat särskilda kurser och arbetssätt, som kan erbjudas företag enskilt eller i grupp. Exempel på detta är de så kallade KULA-kurserna 5 ett annat är Språkcentrum 6. I vissa fall ställs små och medelstora företag inför utvecklingsuppgifter, som i hög grad är specifika och knutna till den verksamhet företag är engagerat i. Också för dessa frågeställningar riktas förväntningar på högskolan att de ska bidra till lösningen på ett konstruktivt sätt. Samverkansuppgiften är i dessa situationer långt mer krävande för såväl företaget som högskolan. För att kunna bidra fordras bland annat gedigna branschkunskaper, möjlighet till uthållig samverkan och inte minst ömsesidigt förtroende. Dessutom fordrar uthålligheten att det går att finna en koppling mellan utbildning, forskning och samverkansuppgifterna. Ett samverkansengagemang utan nära koppling till högskolans andra uppgifter skulle bli alltför resurskrävande för att kunna genomföras. Inom och genom 5 KULA = KompetensUtveckling och Lärande för Arbetslivet, se vidare 6 Högskolans Dalarnas Språkcentrum, se 15

16 nätverken formas samverkansuppgifter på en rad sätt, till exempel som examensarbeten, fadderföretag, studentprojekt, FoU-projekt. Utvecklingsbehoven hos de små och medelstora företagen gör att samverkansuppgiften får olika karaktär. Den kan vara svar på generella kunskapsbehov som återkommer hos de flesta företag oberoende av verksamhet och bransch, men också att möta specifika utvecklingsuppgifter hos enskilda företag eller branscher. I det första fallet, generella kunskapsbehov, kan företagens frågeställningar mötas med etablerade erbjudanden som utformats med stöd i forskning och erfarenhet. I ekonomitermer kan denna del i samverkansuppgiften beskrivas som efterfråge- och utbudsstyrd. Den senare formen för samverkan, att möta företagets specifika utvecklingsuppgifter, kan sällan mötas med färdiga koncept åtminstone inledningsvis. Om frågeställningarna över huvud taget är definierade är de oftast vaga och övergripande. Att nå ökad klarhet i vad utvecklingsuppgiften gäller och förtydliga vad som ska göras är en samverkansuppgift i sig. Samarbetsuppgiftens innehåll och form skapas i samspel mellan högskolan och företaget, ett partnerskap. Partnerskapets kvalitet är av avgörande betydelse för om samverkan kan vara till nytta för företaget och för undervisningen och forskningen. Bygga relationer med kluster och regionala aktörer Att bygga en arena och en infrastruktur innebär att projektet ska etablera sig på ett verksamhetsfält - näringslivsutveckling - där flera aktörer redan är aktiva. I Dalarna har regionala kluster och innovationssystem byggts upp mellan företagsnätverk och offentliga aktörer. I kluster samverkar företag tillsammans för att exempelvis förbättra produkterna, öka försäljningen, gemensam marknadsföring och attrahera kompetenser. Extra styrka får klustren om de också samverkar med högskola och universitet. Målsättning med Dalarnas klusterarbete är att företag och regionala aktörer ska involveras i så kallade innovationssystem och därigenom bidra till regional utveckling och tillväxt. Högskolan Dalarna är en mycket viktig part för att bygga upp en regional infrastuktur för kompetens och innovation. I Dalarna byggs sådana samverkansformer upp för att stärka den regionala konkurrenskraften utifrån: Stålets Triple Steelix Besöksnäringens Destination Dalarna High Voltage Valley som arbetar med Energi och miljö (cleantech) Dala BIT som representerar husproduktion ITS-Dalarna. Musikindustrins BoomTown Systemet är uppbyggt av ett stort antal företag och organisationer inom det privata näringslivet till exempel banker, revisionsföretag, branschorganisationer, företagsmäklare, affärskonsulter o.s.v. Till dessa kommer en rad offentliga och semioffentliga organisationer till exempel kommunernas näringslivsorganisationer, utvecklingsbolag, företagsparker, finansieringsorganisationer, talrika utvecklingsprojekt m.fl. Högskolan och Teknikdalen finns redan idag som aktörer i detta stödsystem. Frågan är hur högskolans resurser kan tillgodogöras bättre för de små och medelstora företagens utveckling? Arenabygget kan ses som en ansats att strukturera om systemet snare än att bygga upp ytterligare en verksamhet. En uppgift för projektet blir då att fortsätta att utveckla samverkan så att högskoleresurserna 16

17 konstruktivt kan bidra till att befintliga stödformer utvecklas till företagens fromma. Dessutom har projektet till uppgift att komplettera det befintliga systemet med angelägna funktioner som saknas idag. Policyimplikationer I Högskolan Dalarnas vision och strategi för läggs stor vikt vid högskolans samproduktion av forskning, utbildning och verksamhetsutveckling tillsammans med företag och organisationer 7. Fokus InnoWent verkar i detta fält av samproduktion med inriktning på fältet mellan högskolan och näringslivet i regionen och då främst små och medelstora företag. En engelsk studie av samverkan mellan högskolor och regionalt näringsliv lyfter fram den betydelse närheten har. 8 Samma studie ger stöd för de möjligheter som ligger i samproduktion mellan högskola/universitet, det regionala näringslivet i form av små och medelstora företag och offentliga organisationer. Förutsättningarna för att nå framgång i detta, enligt studien, ligger i att högskolan/universitetet på ett tydligare sätt kan identifiera sina styrkeområden, att offentliga organisationer ytterligare stöder samverkan samt att näringslivet ökar sin förmåga att använda de innovativa idéer som utvecklas inom akademin. Högskolan Dalarnas kompetenser och resurser är begränsade. De ska tillgodose angelägna och legitima uppgifter inom undervisning, forskning och samverkan. Det är därför angeläget att det realistiskt sett begränsade utrymmet för samverkan kanaliseras till de branscher och verksamhetsfält där de har störst möjligheter att göra nytta. Avgränsning och prioritering är, ur följeforskningens perspektiv, strategier som kan bidra till att stärka projektets möjligheter att nå sina målsättningar. Ur de iakttagelser som gjorts genom följeforskningen av projekt InnoWent formuleras några strategiska frågeställningar. Enligt följeforskningens bedömning kan en diskussion kring dessa öka projektets möjligheter att bidra till att utveckla högskolans samverkan med små och medelstora företag i regionen. Kompetensförsörjning Projektet bidrar med input till de etablerade strukturerna för att upprätthålla och utveckla såväl grundutbildningarnas som fortbildningarnas relevans och kvalitet. Projektet kan genom sina externa kontaktytor främja utvecklingen av nya former för kunskaps- och kompetensutveckling i samproduktion mellan högskolan och små och medelstora företag. Affärs- och verksamhetsutveckling Projektet utvecklar i samverkan med etablerade aktörer erbjudanden om utvecklingsstöd till små och medelstora företag så att högskolans kunskaps- och kompetensresurser kan nyttiggöras. Projektet ger prioritet till de näringslivsgrenar som anges som särskilt viktiga för regionens utveckling: Turism/Besöksnäring, Materialförädling, IT/media, Idrott och hälsa samt Energi och miljö (de tre senare delvis kanaliserade via separata projekt). Projektet tar till uppgift att främja utvecklingen av uthålliga samverkansformer inom de prioriterade branscherna som innehåller såväl utbildning, forskning som affärsutveckling. 7 Högskolan Dalarna (2009) Förslag till Vision och strategi för Högskolan Dalarna Lambert Review (2003) 17

18 Bygga infrastuktur för samverkan Inom högskoleorganisationen och för samarbetspartners tydligt markera viljan till och uthålligheten i att vara en konstruktiv aktör i utvecklingen av det regionala näringslivet. Ta ställning till förhållandet visavi övriga aktörer inom stödsystemet för regional näringslivsutveckling. Ytterst ligger valet i att högskolan bygger ett eget system eller verkar via och tillsammans med befintliga aktörer och organisationer. Högskolans strategi i Fokus InnoWent är att arbeta genom och tillsammans med befintliga aktörer. Överväga om projektet Fokus InnoWent eller Högskolan Dalarna ska föras fram i marknadsföringen av det arbete som pågår. Ska projektet ses som leverantör av stöd till regionens små och medelstora företag eller högskolan? Alternativt kan projektet ses som verktyg för att upprätthålla och skapa samverkansmöjligheter där högskolans resurser kan nyttiggöras i företagens utveckling. Ett projekt har en början och ett slut, medan Högskolan Dalarna kan förväntas bestå. Långsiktigt talar detta för att Högskolan Dalarna är avsändare. Verksamhetsbeskrivning En konsekvens av ovanstående resonemang om uppdraget blir att i det nya projektet fokusera på långsiktighet och hållbarhet genom att istället för att försöka nå så många företag som möjligt, inrikta samverkan mot ett färre antal företag som genom partnerskapsavtal arbetar med både djupare, bredare och mer långsiktig ömsesidig samverkan, t.ex. i form av återkommande praktikplatser, examensarbeten, uppdragsutbildning, uppdragsforskning, mentorskap, gästföreläsningar, studiebesök etc. En viktig grund för samverkan och innovationer mellan högskola och näringsliv är utvecklingen av ett samverkansnätverk - "HF-länk", alltså länkar mellan högskola och företag. Detta sker genom upprättande av ett partnerskap/samverkansavtal mellan Högskolan Dalarna och organisationen Företagarna. Vardera parten utser ett antal nyckelpersoner som får rollen som HF-länkar. För högskolans del kan det t.ex. vara programansvariga lärare/forskare inom projektets fokusområden. Nyckelpersoner hos Företagarna är den operativa ledningen på regionnivå plus ett nätverk av företagskonsulenter som täcker hela regionen med fokus på projektets profilområden. Konkreta insatser och aktiviteter som genomförs inom projektets ram är: Etablering av HF-länksystemet och genom uppsökande verksamhet, via frukostmöten, direkta företagsbesök etc., åstadkomma konkreta samverkansprojekt med minst 150 företag inom profilområdena. Samverkansprojekten kan t.ex. inkludera examensarbeten, projektarbeten, mentorskap, gästföreläsningar, uppdragsforskning och kompetensutveckling. Deltagande i och arrangerande av konferenser, seminarier och workshops - lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Utveckling av kommunikationsplattform Evenemang för utveckling av alumninätverket Särskilda insatser för utveckling av exportmogna företag Utveckling av branschråden Förstudier inom fokusområdena Utveckla nya företagsanpassade kurser/utbildningar byggd på Högskolan Dalarnas nätbaserade ICT-pedagogik Nationell och internationell benchmarking 18

19 Kvinnor och män ska delta på lika villkor i alla arbetsgrupper. Aktiviteter anordnas inom ämnesområden som intresserar både kvinnor och män. Mångfald är ett annat begrepp som genomsyrar alla aktiviteter inom projektet, Inom samtliga områden beaktas särskilt behovet av internationella aspekter kopplat till företagens import och export samt de resurser som finns på högskolan i form av det stora antalet internationella studenter och forskare/lärare. Här följer en närmare beskrivning och exempel på insatser i de olika fokusområdena: Turism/Besöksnäring Syftet är att utveckla samverkan mellan Högskolan Dalarna och regionens besöksnäring samt med de offentliga aktörerna inom området. Besöksnäringen har stor regional betydelse och utgör idag en basnäring i Dalarna. Enligt Tillväxtverkets inkvarteringsstatistik är Dalarna den tredje största besöksregionen i Sverige. I länet kommer enligt regionförbundet Region Dalarnas beräkningar ca 10 miljarder kronor från det privata näringslivet att investeras inom besöksnäringen under den kommande 10-årsperioden. Dessa investeringar beräknas generera nya gästbäddar och skapa nya årsarbeten. Detta är av mycket stor betydelse för en region som har svårt att skapa nya arbetstillfällen inom mer traditionella näringar. Samtidigt innebär detta stora utmaningar. För att en positiv nettoeffekt ska kunna erhållas från dessa investeringar krävs en väl utbildad arbetskraft, skapande av innovationssystem för utveckling av nya produkter och tjänster och en satsning på nya, internationella marknader. För att lyckas med detta har ett klusterinitiativ, Destination Dalarna, skapats. Destination Dalarna har initierats av Region Dalarna tillsammans med företrädare för regionens besöksnäring i syfte att gemensamt verka för en positiv utveckling av besöksnäringen i regionen. Gemensamt har fem prioriterade områden tagits fram. Särskilt prioriterat är utveckling av system för innovationer samt hur dessa ska kunna kommersialiseras genom olika affärsmodeller, samt metoder och modeller för att utveckla exportmogna företag. Vi planerar att utveckla former för samverkan mellan Högskolan Dalarna och Destination Dalarna i syfte att skapa en tydlig roll för högskolan i klusterutvecklingsarbetet. Detta föreslås ske genom att skapa samverkansaktiviteter mellan primärt det regionala näringslivet inom besöksnäringen och Högskolan Dalarna, men även med högskolan och de offentliga aktörerna inom området. Genom att genomföra aktiviteter som innebär en starkare koppling mellan företag och högskola ska en tydligare näringslivsanknytning av utbildningen skapas och vidare ska detta innebära att näringslivsrelevanta forskningsfrågor kan omsättas i forskning och till att forskningsresultat kan få en effektiv spridning till företagen. Genom kunskapsutveckling och spridning ska projektet bidra till en ökad regional tillväxt inom besöksnäringen. Turismverksamheten vid Högskolan Dalarna Idag är närmare ett 20-tal forskare, lärare och doktorander knutna till turismverksamheten vid Högskolan Dalarna. Dessa personer är verksamma inom tre ämnen (företagsekonomi, kulturgeografi, nationalekonomi) vid två avdelningar. Dessa personer har tagit ett första steg och skapat en sammanhållen grupp, Tema Turism, för att gemensamt stärka miljön för 19

20 utbildning och forskning inom området. Nästa steg är att genom det här föreslagna projektet ytterligare stärka kontakterna med det omgivande samhället och verka för att högskolan ska kunna bidra i utvecklingen av den regionala besöksnäringen genom främst medverkan i Destination Dalarna. Nedan redogörs kort för högskolans verksamhet inom området turism och besöksnäring. Vid Högskolan Dalarna har undervisning bedrivits med inriktning mot turism- och besöksnäringen sedan Idag ges ett treårigt grundutbildningsprogram samt ett magisterprogram med inriktning mot destinationsutveckling. Dessutom medverkar högskolan i ett mastersprogram benämnt European Tourism Management Programme tillsammans med sex andra europeiska lärosäten. Samtliga program ges på engelska och grundutbildningsprogrammet rekryterar ca en tredjedel svenska studenter, en tredjedel från Europa samt en tredjedel från övriga världen. Detta skapar en unik miljö för en turismutbildning vilken ska förbereda studenterna för att arbeta med utveckling av produkter och tjänster som ska kunna attrahera människor från olika marknader. Studenterna får möjlighet att ta del av varandras erfarenheter och de får lära sig att samarbeta med människor från olika kulturer. Dessutom ges goda chanser att knyta kontakter och skapa nätverk vilka kan vara gynnsamma efter avslutad utbildning och som därmed även kan ha betydelse för den regionala utvecklingen inom besöksnäringen. Högskolan Dalarna är ensamma i Sverige om att ha en högskoleutbildning i turism helt på engelska, vilket har skapat en unik fördel. Forskning inom området har bedrivits sedan utbildningen startade, om än i relativt blygsam omfattning. Successivt och framförallt på sena år har forskningsaktiviteterna inom turism och besöksnäring vid Högskolan Dalarna ökat. Forskningen inom området utgör en viktig del av högskolans prioriterade forskningsprofil Regionala utvecklingsprocesser. Den ökande forskningsvolymen har möjliggjorts genom stöd från forskningsprofilen, genom lyckade rekryteringar och framgångsrika forskningsansökningar. Forskning bedrivs företrädesvis kring frågor om regional utveckling inriktat mot utveckling av turistdestinationer. Projekt återfinns bl. a. med inriktning på säsongsanställningsproblematik, betalsystem vid naturprodukter, utveckling och effekter av evenemang, strategier för utveckling av turismexport/exportmogna företag, strategier för utveckling av handelscentra samt gränsdragningen mellan offentlig och privat ansvarsfördelning vid destinationsutveckling. Utöver denna forskning studerar även en doktorand utvecklingen av klusterinitiativet Destination Dalarna. Syftet med detta projekt är att utveckla kunskap över hur ett kluster i en tjänsteintensiv näring kan utvecklas. En ökad satsning bör i kommande skede ske på projekt som handlar om utveckling av innovations- och affärssystem för utveckling av näringens konkurrenskraft. Nästa steg i utvecklingen är även att öka forskningsanknytningen till omgivande samhälle och att förbättra spridningen av de resultat forskningen genererar. Aktiviteter för att stärka och skapa en strukturerad samverkan Nedan följer ett antal aktiviteter som inom det ansökta projektets ram ska bidra till att utveckla och organisera en strukturerad samverkan i syfte att utveckla och sprida kunskap för att bidra till regional utveckling inom besöksnäringen i Dalarnas län. 20

21 Följande aktiviteter ingår i samverkansprojektet: Utveckling och möten med branschrådet för turism och besöksnäringen Under maj 2010 inrättades ett branschråd för Tema Turism i vilket ingår åtta externa ledamöter från näringsliv och offentlig sektor från regionen. Ett första konstituerande möte ägde rum i juni. Möten planeras vidare att hållas tre gånger per år vilket innebär nio möten under treårsperioden. Till respektive möte avser vi ersätta de externa ledamöternas resekostnader, lunch sam tillhandahålla dokumentation. En del av möten kommer att hållas utanför skolan. Branschrådets roll kommer att bli central om det här föreslagna projektet kan realiseras. Arrangerande av en årlig workshop för näringslivet Varje år i september under perioden avses en endags workshop hållas för näringslivet. Denna kan med fördel arrangeras tillsammans med andra aktörer som t.ex. Region Dalarna/Destination Dalarna. Denna workshop är tänkt att fungera som en mötesplats för utbyte av kunskap och idéer mellan näringsliv, forskning och offentlig sektor. Arrangerande av kunskapsseminarier för näringslivet Utöver den årliga workshopen planerar Tema Turism genomföra tre kunskapsseminarier per år, ett på hösten samt två på våren. Tanken är att dessa ska följa upp och fördjupa något av de områden som identifierats som viktiga på föregående workshop. Utveckling av kommunikationsplattform För utveckling och kontinuerlig uppdatering av hemsida, framtagande av tryckt informationsmaterial, annonsering vid exv. seminarier, tryck av rapporter och sammanställning av publikationsförteckningar söks personell resurs motsvarande 20 % av en doktorandtjänst ( kr per år) samt annonsering och trycksaksproduktion. Resurs för ökad koppling mellan studenter och företag Medel söks för en person att på halvtid arbeta med att ta fram praktikplatser, utveckla en mentorsverksamhet, samordna och förmedla examensarbeten mellan studenter och företag, samt att följa upp, underhålla och skapa aktiviteter för alumnnätverket. Dessutom ska utvärderingar av studenters syn på utbildningen och hur kopplingen mellan studenter och företag fungerat genomföras. Årligt evenemang för alumnnätverket i samband med TUR-mässan Som riktad aktivitet mot programmets alumner söks medel för att genomföra ett seminarium och socialt samkväm för att stärka kontakterna med yrkesverksamma f.d. studenter. Denna aktivitet bör genomföras i samband med den årliga turismmässan i Göteborg. Det är ett evenemang som många alumner deltar i och därför finns på plats. Förstudie av utveckling av Kompetens- och analyscenter för besöksnäringen samt fältstudie Tidigare har tankar om att starta ett center som kan syssla med insamling och analys av marknadsdata samt som kan utföra olika riktade studier och utredningar till gagn för hela näringens utveckling diskuterats. Detta ska vara data som idag inte samlas in och sammanställs av SCB. Det kan röra allt från konsumtionsvanor, turisternas rörelsemönster till kundnöjdhet. Behovet av ett sådant center verkar stort men att starta ett sådant har inte kunnat realiseras p.g.a. brist på resurser. Idén borde prövas igen genom en mer systematisk förstudie för att utröna eventuella möjligheter och hinder för start av en sådan verksamhet.. Vidare 21

22 planeras för att genomföra en första fältstudie för att samla in data och analysera data för att sedan utvärdera värdet i denna. Arrangerande av internationell konferens För att ta del av den utveckling som sker internationellt och för att stärka de internationella nätverken ansöks om medel för att arrangera en vetenskaplig konferens under perioden riktad mot såväl akademi som näringsliv. Temat för konferensen bör ligga inom området internationalisering, klusterutveckling, innovations- och affärssystem för besöksnäringen. Affärsutvecklingsprogram för utveckling av exportmogna företag Det är avgörande för besöksnäringens utveckling att nya marknader med kunder kan attraheras. För detta krävs företag som kan erbjuda produkter och tjänster som motsvarar de krav som utländska gäster och återförsäljare ställer. I syfte att utveckla delar av besöksnäringen att leva upp till dessa krav föreslås framtagande och genomförande av ett affärsutvecklingsprogram. Till programmet ska ett arbetsmaterial med webb stöd, samt ett kurs- och föreläsningsmaterial utvecklas samt att kurser ska genomföras. Ledning och koordinering av verksamheten En person på halvtid under tre år ska ansvara för och leda, utveckla och koordinera projektet samt att företräda detta utåt. Materialutveckling Kunskap om material räknas till ett av morgondagens viktigaste teknikområden och är därför ett viktigt satsningsområde för Högskolan Dalarna och Svensk industri både idag och i framtiden. Framgångarna för svensk stålindustri vilar på förmågan att tillverka avancerade stål. Det svenska stålet har nått sitt rykte tack vare stora och långsiktiga satsningar på forskning och utveckling. Lokalen för vårt nya materiallaboratorium blev klar under våren 2010 och inflyttning och intrimning av utrustning pågår för fullt. Vår ambition är att labbet skall fylla en viktig funktion för både grundutbildning, akademisk forskning och som FoU resurs för regionens näringsliv. Laboratoriet inrymmer utrustning för bearbetningsteknik, metallurgi, ytanalys, tribologi och maskinteknisk utveckling. Flera av dessa utrustningar är nya och startas upp för första gången. Att färdigställa all utrustning är ett stort arbete som nu pågår och väntas bli klart under hösten-vintern. Här kan t.ex. små och medelstora företag utveckla egna produktionsmetoder eller produkter, med vår bearbetningsutrustning, t.ex. med den 3 dimensionella rullformningsutrustningen. Ytanalys och tribologi (friktion, nötning, smörjning) är ett betydande kompetensområde där vi kan tillföra industrin viktig kunskap och analyskompetens. Vi behöver nu en ledare som skall utveckla verksamheten vidare, främst mot näringslivet i regionen, men även för högskolans utbildning och forskning. En viktig del i arbetsuppgifterna blir att marknadsföra laboratoriet, ta fram bra marknadsföringsmaterial, identifiera möjliga kunder/företag, träffa kunder och presentera vårt kunnande och vår utrustning. Även visning av laboratoriet vid material och maskindagar, utforma säljande föredrag och skapa en hemsida är angelägna arbetsuppgifter. Befintliga strukturer via Jernkontoret och Triple Steelix kommer 22

23 också att utnyttjas. Viktigt är att skapa en god koppling mellan den akademiska forskningen och branschens företag. Vi behöver också skapa en praktisk organisation för uppdragsverksamheten med hantering av kundkontrakt, ekonomi, genomförande och rapportering. Programkoordinator för IUL-programmet Högskoleingenjörsprogrammet Industriell Utveckling och Ledarskap (inom Maskinteknik) startades 2006 och är pilotprojektet inom projektbaserat lärande vid HDa där nödvändig teori kommer in projekten när det behövs. Studenterna tilldelas verkliga projekt från företag och lärarlaget integrerar projekten i sina kurser. Detta har visat sig vara ett bättre sätt att lära sig än det traditionella lärandet. Att samordna program och näringslivskontakter är en viktig och tidskrävande uppgift. Framgång i projektet är mycket beroende på resurser att utveckla och vidmakthålla breda och frekventa kontakter med näringslivet. Programkoordinator för näringslivsprojekt där lärare och studenter arbetar tillsammans med företag i regionen. Ansvara och driva näringslivskopplade projekt på IUL-programmet samt stötta och stimulera lärarna i samverkansarbetet. Ansvara för samverkansmöten. Planering av nya projekt på företagen, hitta företag med lämpliga projekt som passar in på IUL-programmet. Hjälpa till att skapa näringslivsanknutna examensarbeten till studenter i Åk 3. Planera och hjälpa lärarna att genomföra studiebesök. Stödja lärarna i utveckling av näringslivsanpassade kurser och kursmaterial. IT/Media Med globaliseringen följer möjligheter att exportera innovativa tjänster och lösningar som gör att nya och befintliga företag kan växa på internationella marknader. Tjänsteinnovation handlar ytterst om att utveckla innovativa lösningar för att lösa ett problem eller svara mot ett behov hos användare. Lösningar kan vara exempelvis nya sätt att skapa och fördela värdet (affärsmodeller), nya sätt att kommunicera mellan användare och leverantör, nya sätt att producera tjänsten på (exempelvis genom nya samarbeten eller nätverk), nya sätt att använda teknik på eller genom att presentera en ny tjänst. 9 Man ser ett ökat intresse för att främja ökad it-användning, fler forskningssatsningar och att säkra branschens kompetensförsörjning. 9 Regeringskansliet - En strategi för ökad tjänsteinnovation 23

24 Yrkesområdet: utvecklingstriangeln Affärsfokus Yrkesroll Människofokus Teknikfokus Yrkesroll Yrkesroll Användarfokus IT-branschen IT som affärsidé Som många andra branscher har it-branschen svårt att beskriva vilka olika yrken som ingår. Det pågår en nationell diskussion kring yrkesbeteckningar och roller. Fokus flyttas från teknik till användarbehov och affärsprocesser. Det finns ett nationellt behov av it-tjänster och it/data-företagen har svårt att rekrytera personer med relevant kompetens IT som verktyg Små och medelstora företag som vill öka sina konkurrensfördelar bör vara bra på att nätverka. Kunskap om hur man bäst använder informations- och kommunikationsteknologi är också viktigt för att nå framgång 10, visas i en studie vid Luleå Tekniska universitet som undersökt vilka utmaningar småföretag möter, och hur de kan öka sin konkurrenskraft genom att utnyttja resurser utanför företag. Han fann 13 behov som IKT kan underlätta för ett företag: 1. Underhålla samarbeten med existerande affärspartners 2. Etablera affärssamarbeten med nya partners 3. Hantera kommunikation inom företaget 4. Hantera extern kommunikation med företagets ägare 5. Söka information (om marknad och kunder) 6. Möjliggöra strategisk planering 7. Leda till ekonomiska besparingar 8. Underlätta globala affärer med partners långt borta 9. Möjliggöra kompetensutveckling för anställda 10. Skapa arbetsflexibilitet 11. Underlätta produktutvecklingsprocesser 12. Öka kvaliteten på kundservicen 13. Marknadsföra säljaktiviteter Vinit Parida Achieving Competitiveness through Externally Oriented Capabilities. 24

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Campus Värnamo 2015. Bakgrund

Campus Värnamo 2015. Bakgrund Datum 2011-01-27 Dnr 2010.192 Kommunledningskontoret Campus Värnamo Kommunstyrelsen Campus Värnamo 2015 Bakgrund Campus Värnamo startade sin verksamhet höstterminen 2007. Hösten 2006 och våren 2007 var

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Ji Stockholms läns landsting Ankom Stockholms läns landsting 2011-09- 2 0 DnrV2011-0599 Doss 16 Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Stockholms läns landsting

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Så stärker vi forskningen

Så stärker vi forskningen Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Välkommen till ett nytt SNAB-år!

Välkommen till ett nytt SNAB-år! Verksamhetsplan 2015 Välkommen till ett nytt SNAB-år! Med företagens bästa i fokus kommer 2015 präglas av tillväxt och business to business. Konkret innebär det fokus på aktiviteter som skapar möjligheter

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Bakgrund och inledning Högskolan Dalarnas styrelse fastställde i december 2014 en vision för Högskolan. Visionen är inte tidsatt

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag VÅRT ERBJUDANDE till miljöteknikföretag Besöksprogram Finansieringsguide Internationella affärer Kompetensutveckling Affärsnätverk Synliggör ert företag Affärsrådgivning för miljöteknikföretag Introduktion

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Managing the IT Business program

Managing the IT Business program Managing the IT Business program Karlöf-Hiltmann Management och Informator har satt samman en unik modul för utbildning och utveckling av personer med nuvarande eller kommande managementansvar inom ITtunga

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

Främja kvinnors företagande Värmlands län

Främja kvinnors företagande Värmlands län 1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Näringslivsutveckling Syfte utveckla innovativa miljöer främja entreprenörskap

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Avtal om Samhällskontraktet

Avtal om Samhällskontraktet 1 (5) Avtal om Samhällskontraktet 1 Parter 1. Mälardalens högskola, Box 883, 721 23 Västerås ( MDH ) 2. Västerås kommun, genom dess kommunstyrelse, org.nr. 218000-2180 ( Västerås ) 3. Eskilstuna kommun

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Nya. Skandinaviens ledande destinationsbolag. Visit Dalarna

Nya. Skandinaviens ledande destinationsbolag. Visit Dalarna Nya Skandinaviens ledande destinationsbolag Visit Dalarna Vi konkurrerar med 150 000 kommuner och regioner i Europa om boende, besökare, företag, investeringar och kompetens. Beslutsunderlag Syfte och

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer