Redovisning av programsamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för Blackebergsvägen, i stadsdelen Bromma ( lägenheter)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av programsamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för Blackebergsvägen, i stadsdelen Bromma (550-650 lägenheter)"

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (20) Handläggare: Helena Persson Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden Redovisning av programsamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för Blackebergsvägen, i stadsdelen Bromma ( lägenheter) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av programsamrådet och programhandlingen. Stadsbyggnadsnämnden ger kontoret i uppdrag att påbörja planarbete för etapp 1 inom planområdet. Vidare ger stadsbyggnadsnämnden kontoret i uppdrag att i samarbete med trafikkontoret, exploateringskontoret och Stockholm parkering ta fram en parkeringsutredning för gatuparkeringen i Blackeberg och Södra Ängby. Susanne Lindh Bo Bergman Fredrik Legeby Sammanfattning Syftet med programmet är att, i gränslandet mellan stadsdelarna Blackeberg och Södra Ängby, skapa förutsättningar för ny bebyggelse innehållande bostäder, verksamheter och service. Genom ett strukturellt helhetsgrepp omfattande gator och grönstruktur syftar programmet vidare till en ökad integration mellan Blackeberg och Södra Ängby. Programmet föreslår nya bostäder, förskolor och handelslokaler. Den nya bebyggelsen ska tillföra området en ny stadsbyggnadskaraktär. Förutsättningar skapas för integration genom nya och utvecklande befintliga mötesplatser samt förstärkta kopplingar. Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (20) Programmet var på samråd under perioden 15 mars- 3 maj Under samrådet har yttranden kommit in från 20 remissinstanser och 231 boende eller privatpersoner. Flera namnlistor med olika syften har också lämnats in. Flertalet remissinstanser ser positivt på programförslaget och dess ambitioner. De uttrycker dock blandade synpunkter om vart exploatering är mest lämplig inom området och huruvida det är lämpligt att placera byggnader inom området för riksintresset Södra Ängby. De poängterar också att vissa utredningar bör göras inför kommande planeringsarbete. En majoritet boende och privatpersoner och flera sakägare är kritiska till programförslaget. De har i högre grad en negativ syn på sakfrågorna ovan, och framför även kritik mot trafiksituationen, brist på parkeringsplatser och oro för skador på natur- och kulturvärden. Det finns en frustration över att vissa frågor ska lösas i ett senare skede, vilket många uppfattar som för sent och att förslaget då redan är låst. Stockholms stad har ansvar för att medverka till att bostadsbyggandet i staden står i relation till den växande befolkningens behov och önskemål. Om bostadsutbudet i Stockholm ska hålla takten med den växande efterfrågan måste bostäder byggas i hela Stockholm. En utveckling längs Blackebergsvägen möjliggör många nya bostäder i ett eftertraktat läge med bra kollektivtrafikförsörjning, god tillgång till natur- och kulturmiljöer samt vattenkontakt. De nya bostäderna kan komplettera det bostadsutbud som redan finns i området. Genom att förslaget föreslår utveckling av mötesplatser och förstärkta kopplingar mellan stadsdelarna kan utvecklingen bidra till att integrera Blackeberg och Södra Ängby. Den nya bebyggelsen skulle också öka underlaget och förutsättningarna för handel och service i närområdet. Stadsbyggnadskontoret anser att en utveckling av Blackebergsvägen i enlighet med programförslaget stämmer överens med intentionerna i Promenadstaden översiktsplanen för Stockholm. Största delen av marken inom programområdet tillhör till Stockholm stad. Programförslagets ambition att knyta samman de två stadsdelarna Blackeberg och Södra Ängby genom utvecklingen av Blackebergsvägen till stadsgata innebär stora satsningar på den offentliga miljön. Programförslaget innehåller även satsningar på att utveckla parker och naturmiljöer och ett nytt torg vid tunnelbanestationen. Stadsbyggnadskontoret bedömer fortsatt att de i programmet angivna etapperna 1-3 är möjliga att pröva för nybyggnad inom ramen för kommande detaljplaneprocesser.

3 SID 3 (20) Utlåtande Tidigare ställningstaganden Promenadstaden översiktsplan för Stockholm I översiktsplanen utgör Brommaplan och Vällingby tyngdpunkter i ytterstaden och Bergslagsvägen utgör ett samband mellan dessa som ska utvecklas för att koppla ihop stadsdelarna. Blackebergsvägen utgör gränsen mellan Brommas villabebyggelse, i ÖP benämnt gles stadsbebyggelse, och tät stadsbebyggelse i Blackeberg. En del av programområdet är markerat som Natur, park, större idrottsområde etc. i översiktsplanens karta, vilket är en beskrivning av dagens situation. Start PM Stadsbyggnadsnämnden beslutade under våren 2011 om ett start-pm för planprogram för området kring Blackebergsvägen. Syftet var att ta ett helhetsgrepp runt Islandstorget och längs Blackebergsvägen ner mot Grimsta naturreservat. Det framhölls som viktigt att programmet förstärkte kopplingar mellan stadsdelarna Blackeberg och Södra Ängby för att underlätta ökad integration. Programarbetet skulle ta hänsyn till att Södra Ängby är riksintresse för kulturmiljövården och närheten till Grimsta naturreservat. Andra frågor som skulle studeras under programarbetet var landskap och naturvärden, trafik och buller, övrig kulturhistoria, behovet av förskolor samt bebyggelsestruktur och exploateringsgrad. Programmets syfte och huvuddrag Syftet med programarbetet är att utreda förutsättningarna för att komplettera med bebyggelse längs Blackebergsvägen. Genom att ta ett helhetsgrepp på området ska programmet skapa förutsättningar för integration mellan de två stadsdelarna Blackeberg och Södra Ängby. Den nya bebyggelsen ska tillföra området en ny stadsbyggnadskaraktär. Förutsättningar skapas för integration genom nya och utvecklande befintliga mötesplatser samt förstärkta kopplingar. Mötesplatserna kan vara både offentliga rum och föreningsverksamheter. Kopplingarna kan vara både bilvägar, gång- och cykelvägar samt siktlinjer. I korthet föreslår programmet följande: Ny bebyggelse nya bostäder i 3 utbyggnadsetapper. 2 nya förskolebyggnader. Handelslokaler i bottenvåningar i centralt läge. Nya kopplingar Ett mer sammankopplat gatunät. Förbättrade stråk och passager för gång- och cykeltrafik. Nya mötesplatser Ett helt nytt torg, ett upprustat parkrum och en utvecklad mötesplats för rekreation i naturen.

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 4 (20)

5 SID 5 (20) Programsamrådet Programsamråd pågick under perioden Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Dessutom skickades en flyer ut via direktreklam till alla hushåll i Södra Ängby och Blackeberg. Samrådsförslaget visades under samrådstiden i Tekniska Nämndhuset, på Bromma stadsdelsförvaltning och på Biblioteket i Blackeberg. Digitalt finns förslaget tillgängligt på stadsbyggnadskontorets hemsida, samt på Annons om programsamråd och samrådsmöte publicerades i lokaltidningen Mitt i Bromma tisdagen den 19 mars Samrådsmöte hölls i Södra Ängby skolas aula tisdagen den 16/4 kl Mötet hade formen av ett öppet hus med presentationer av förslaget kl och Samrådsmötet besöktes av ca 200 personer. Lördagen den 13 april ordnades även en vårträff vid Koängen, intill Tyska botten, där det fanns tillfälle att ta del av förslaget och ställa frågor till tjänstemän från staden mellan kl Sammanfattning av inkomna synpunkter Synpunkter om förslaget att utveckla Blackebergsvägen Flera remissinstanser ser positivt på programförslaget och dess ambitioner. Länsstyrelsen menar att programmet är lättillgängligt och belyser olika planeringsförutsättningar, mål och visioner för den framtida utvecklingen. Trafikförvaltningen(SLL) är positiv till att förtätning med bostäder föreslås i goda kollektivtrafiklägen. Bromma stadsdelsförvaltning ställer sig i huvudsak positiv till programförslaget som ger ett värdefullt tillskott av lägenheter i ett centralt och kollektivtrafiknära läge. Miljöförvaltningen ställer sig i stort positiv till programmet. Exploateringsnämnden ser positivt på det föreslagna områdesprogrammet då ny bebyggelse inom området uppfyller de ambitioner som översiktsplanen anger. De ser det även som positivt att området mellan Blackeberg och Södra Ängby utvecklas då kopplingarna mellan stadsdelarna blir starkare och fler mötesplatser skapas samtidigt som fler ges möjligheten att bo i området. Trafikkontoret är positiv till förslaget att förtäta och koppla samman de två stadsdelarna samt förstärka kopplingarna för gång- och cykel i enlighet med stadens Framkomlighetsstrategi. Sammanfattningsvis ställer sig Skönhetsrådet i grunden positivt till områdesprogrammet för Blackebergsvägen. Samfundet S:t Erik anser att områdesprogrammet för Blackebergsvägen är en fördömlig utveckling av Översiktsplanen Promenadstadens intention att utveckla en ihopkopplad och socialt fungerande stad. Även flera sakägare och hyresgäster ser positivt på förslagets vision om utveckling av området. Flera bostadsrättsföreningar och intresseföreningar har invändningar mot förslaget till utveckling av området. Sistnämnda menar att området inte passar med en stadsmässig karaktär utan bör bevaras i sitt nuvarande skick. De är oroliga för att förslaget får stora konsekvenser för de ekologiska spridningsvägarna och för

6 SID 6 (20) kulturvärdet på stadsdelarna Södra Ängby och Blackeberg samt enskilda kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Övriga anser bland annat att ekvationen bostäder, utemiljö, trafik och parkeringsplatser inte går ihop, att boendemiljön kommer att försämras, att kvaliteter som natur, ljus och luft måste bevaras. Bland boende och privatpersoner som yttrat sig om programmets stadsbyggnadsstrategi för Blackebergsvägen, finns både positiva och negativa reaktioner. Flera personer menar att området inte passar med en stadsmässig karaktär och att fördelarna med området riskerar att gå förlorade. Flera är oroliga för att deras fastighetsvärde kommer att påverkas negativt av den nya bebyggelsen. Många är också positiva till förslagets ambitioner och det faktum att någonting händer i stadsdelen. Synpunkter på samrådsprocessen och samrådsmaterialet Länsstyrelsen, Miljöförvaltningen och Stockholm Vatten AB har framfört att en dagvattenutredning bör tas fram tidigt under processen så att den sedan kan fungera som gemensamt underlag för kommande detaljplaner. Ett flertal boende och privatpersoner har lämnat synpunkter på programsamrådsprocessen och är kritiska till hur den har gått till. Flera är kritiska till programmets redovisningsnivå, avseende såväl innehåll som illustrationernas detaljeringsgrad. Några påpekar att illustrationer avviker från de skriftliga beskrivningarna och att det har använts för gamla flygfoton. Man framhåller att vid samrådsmötet hänvisades till att vissa frågor ska lösas i ett senare skede, vilket många uppfattar för sent och att förslaget då redan är låst. En del boende i Blackeberg ser sig underrepresenterade i processen och några undrar varför de inte bjudits in att delta i Fokusgruppen. Synpunkter på stadsbyggnadsstrategin Exploateringskontoret ser det som positivt att området mellan Blackeberg och Södra Ängby utvecklas på sättet att kopplingarna mellan stadsdelarna blir starkare och fler mötesplatser skapas. Man anser att nybyggnation av bostäder bidrar till stadsutvecklingen och att en ombyggnation av Blackebergsvägen är viktig ur trafiksäkerhetssynpunkt. Skönhetsrådet sympatiserar med huvudsyftet att bryta ner den barriäreffekt Blackebergsvägen idag har och att därmed skapa ett starkare samband mellan Blackeberg och Södra Ängby. Greppet att i mötet mellan områdena skapa en ny stadskaraktär som komplement till de två pregnanta karaktärer som redan är etablerade upplever rådet rätt. Miljöförvaltningen är positiv till en utveckling av Tyska botten för att öka de rekreativa värdena på reservatets villkor. De anser även att det är bra att bebyggelsen intill tunnelbanestationen föreslås bli tät och ser gärna att ännu fler bostäder lokaliseras där, men att i den södra delen av området bör bebyggelsetrycket istället sänkas. Stockholms och Söderorts Naturskyddsföreningar ifrågasätter om bebyggelse i sig kan minska segregation, och om programförslaget överensstämmer med Promenadstaden. Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen uppfattar inte Blackebergsvägen som en barriär och de vill varna för att en sammanbindning kan äventyra båda stadsdelarnas profiler och värden.

7 SID 7 (20) Många boende och privatpersoner anser att programförslaget inte tar tillräcklig hänsyn till stadsdelarnas nuvarande karaktär. Många är missnöjda med att skogsmiljön förvandlas till stadsmiljö och man framhåller att närheten till orörd natur är den största attraktionskraften i området. Några boende har förståelse för att det finns ett behov av att bygga nytt, men då anser de att man måste se över redan existerande problem med infrastruktur, kommunikation och parkering i området. En del är dock positiva till att förnya Islandstorget och till förtätningen i området. Flera boende anser att byggandet bidrar till ökad segregation, genom att det skapas en fysisk och social kil mellan Blackeberg och Södra Ängby. Någon framför att det blir ett bättre möte mellan stadsdelarna om man bygger lägre hus. Man vill satsa på redan väl fungerande mötesplatser, såsom skola och föreningsliv. Flera undrar varför området vid bensinstationen och bakom frisörernas hus inte finns med som alternativa tomter i programmet. Några saknar en helhetssyn kring tunnelbanestationen där även området norr om Bergslagsvägen tas med och framhåller att det främst handlar om hur en plats kring en underskattad T-banestation skulle kunna utvecklas. Några undrar varifrån idén kommer att göra en innerstadsgata av Blackebergsvägen. De anser det viktigt att förstå att karaktären i förorten inte är samma som i innerstaden, och att förorten måste få möjligheter att utveckla sina egna kvaliteter. Det anser det också olyckligt att förmoda, som de tycker förslaget gör, att innerstadens kvaliteter också är eftersträvansvärda i förorten. Synpunkter på bebyggelseförslaget Länsstyrelsen anser att den föreslagna bebyggelsen kan vara möjlig på det sätt som programmet beskriver. Det är dock av yttersta vikt att den nya bebyggelsen inte tillåts dominera över Södra Ängbys villabebyggelse vad gäller utformning och höjd. Ny bebyggelse bör även hålla hög kvalitet vad gäller gestaltning och materialval. Eventuell bebyggelse längs Mälarstranden, inklusive vägar, strandpromenad och bryggor kan behöva prövas mot strandskyddsbestämmelserna. En av de ekologiska spridningszonerna skulle försvagas avsevärt genom uppförandet av de tre bostadsbyggnader som föreslås i östra delen längs Blackebergsbacken. Länsstyrelsen anser därför att den föreslagna bebyggelsen bör omprövas gällande utbredning och utformning. De ser även ett allmänt behov att tydligare redovisa vilka konsekvenser den föreslagna bebyggelsen som helhet får ur ett ekologiskt perspektiv med hänsyn till spridningsvägar och biologisk mångfald. Bromma Stockholm Airport uppger att höjdbegränsningen för det aktuella området är +59,4 m ö h (RH70) +59,0 m ö h (RH00)/+59,6 m ö h (RH2000). Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att föreslagen bostadsbebyggelse i högre utsträckning ska anpassas till de höga naturvärden som finns i området. Exploateringsnämnden framhåller att då förslaget på områdesprogram medför stora kostnader (ledningsflytt, nytt torg, om- och nyanläggning av vägar m.m.) är det viktigt att de tre utbyggnadsetapperna får en tillträckligt hög exploateringsgrad. Vid exploatering av området intill fotbollsplanen förutsätter idrottsförvaltningen att full kompensation utgår och att både förvaltningen och

8 SID 8 (20) föreningen erbjuds en ny plats i området runt bollplanen för uppförande av en omklädningsbyggnad och ett klubbhus. Kulturnämnden har beslutat att i huvudsak avstyrka etapp 1 i programmet med hänvisning till den negativa inverkan som förslaget har på kulturhistoriska värden och att i huvudsak tillstyrka etapp 2 och 3 med ändringar och lägre exploatering. Skönhetsrådet framhåller att det är angeläget att det både mellan och inom de nya bebyggelsegrupperna ges utrymme för en viss variation. De ställer sig frågande till bebyggelsen öster om Blackebergsvägen i slänten nedanför Södra Ängbys villabebyggelse men finner det riktigt med en större exploatering kring T- banestationen. Bromma stadsdelsnämnd anser att förslaget behöver omarbetas i den fortsatta planprocessen och husen ges en placering, höjd och utformning som bättre harmonierar med omgivande bebyggelse. De anser det även angeläget att solstudier genomförs så att eventuella negativa konsekvenser, för kringboende, minimeras. Stockholms och Söderorts Natuskyddsföreningar anser att området vid Ängbyplan, etapp 1, är rimligt att förtäta, men att etapp 2 och 3 bör utgå ur programmet. Många Boende och privatpersoner anser att den föreslagna bebyggelseskalan allmänt är för hög och att det förtätas för mycket. Det finns en oro för att de nya huskropparna kommer att dominera och att många av dagens kvalitéer kommer att försvinna. En liten andel anser att det kommer att bli trevligare längst med Blackebergsvägen. Boende i Blackeberg framför främst synpunkter på etapp 3, som man menar inte tar tillräcklig hänsyn till grönområdet avseende rekreativa och ekologiska värden. Boende i Södra Ängby har mer synpunkter på helheten och etapp 2, där man anser att inte tillräcklig hänsyn tas till kulturmiljövärdena. Många boende, från båda områdena, vill se nya och bearbetade förslag. Många lämnar positiv respons om förslaget till upprustning runt Islandstorget. Några undrar varifrån idén om en så massiv utbyggnad hämtats och framhåller att Södra Ängby har knappt 510 hushåll. Synpunkter angående kulturmiljö Länsstyrelsen anser att den föreslagna bebyggelsen kan vara möjlig på det sätt som programmet beskriver men att det är av yttersta vikt att den nya bebyggelsen inte tillåts dominera över Södra Ängbys villabebyggelse vad gäller utformning och höjd. Ny bebyggelse anser man även bör hålla hög kvalitet vad gäller gestaltning och materialval. Vidare framför man att konsekvenserna för kulturmiljön bör analyseras vidare i kommande arbete och att det fortsatta planarbetet förutsätter en arkeologisk utredning. Kulturnämnden avstyrker i huvudsak den föreslagna nybebyggelsen kring Islandstorget då de anser att förslaget skulle innebära negativ påverkan på kulturhistoriska värden och kvalitéer i närområdet, för Ängby kyrka och Lilla Ängby gård samt flytt av fornlämning. Utmed Blackebergsvägen och Blackebergsbacken ser förvaltningen det som möjligt med viss nybebyggelse, men att exploateringen ska minskas. Förslaget utmed Blackebergsvägens östra sida är inom riksintresset Södra Ängby

9 SID 9 (20) och de anser det därför av stor vikt att hänsyn tas till detta genom minskad exploateringsgrad och ambitiös nygestaltning. Skönhetsrådet framhåller att Södra Ängby är ett världsunikt område i den moderna västerländska arkitekturens historia och att samspelet mellan förhållandevis orörd naturmark med rikligt inslag av tall och de vita, kubformade villorna konstituerar mycket av värdet och att då som föreslås i programmet gå in med ny bebyggelse i denna synnerligen skyddsvärda enklav, om än bara i randzonen, anser Skönhetsrådet mycket tveksamt. Skönhetsrådet och Bromma hembygdsförening anser att den nya bebyggelsens placering och relation till kyrkan behöver studeras närmare. Skönhetsrådet, Bromma stadsdelsnämnd och Bromma hembygdsförening reagerar på sättet att kringbygga Lilla Ängby gård med ett nytt kvarter endast uppbrutet av en öppning, de anser att sambandet mellan Lilla Ängby gård och Blackebergsvägen måste stärkas genom betydligt öppnare samband. Bromma hembygdsförening anser att områdesanalysen uppvisar stora brister vad gäller relevanta bedömningar av områdets arkeologi och agrarhistoriska landskap. De vill att en större hänsyn ska tas till Ängbykyrkan, Lilla Ängby gård, milstenen och skålgropsstenen genom att minska bebyggelsen i etapp 1. De anser även att det öppna landskapet utmed södra delen av Blackebergsvägen ska fredas från nybebyggelse av hänsyn till riksintresset Södra Ängby och det äldre agrart präglade torplandskapet. Södra Ängby villaförening anser att programförslaget skulle medföra att stora delar av områdets unika kulturmiljö förvanskas, förloras och påtagligt skadas för all framtid. Inom och i direkt anslutning till det område som omfattas av riksintresset enligt gällande detaljplan anser de därför att ingen ny bebyggelse kan uppföras. I stället anser de att åtgärder bör vidtas för att bevara, återställa och utveckla de kvaliteter som gör att Södra Ängby är ett riksintresse. En majoritet av de boende och privatpersoner som yttrat sig anser att programförslaget varken tar hänsyn till eller visar respekt för kulturmiljö och riksintresse. Framförallt gäller det den föreslagna bebyggelsen inom Södra Ängbys riksintresse. Det finns en oro för att om man börjar nagga på gränserna försvinner innebörden av riksintresset och det framhålls att det inte bara är byggnaderna som utgör kulturmiljö utan även relationen till närliggande natur. Många boende anser även att de äldre villorna längs Blackebergsvägen och kyrkan kommer i skymundan i förslaget. De blockeras och trängs undan av tillkommande bebyggelse, ett större respektavstånd efterfrågas. Många har påpekat att för starkt fokus på Södra Ängbys kulturvärden gör att bebyggelsen i Blackeberg kommer i skymundan. Även denna bebyggelse anser man har ett viktigt arkitektoniskt uttryck som bör samspela med förslaget. Synpunkter om boende och befolkning Länsstyrelsen framför att möjligheten att åstadkomma en god och säker utemiljö sett ur ett barnperspektiv särskilt bör beaktas. Bromma stadsdelsnämnd anser att de föreslagna husen bör få en alternativ placering, höjd, utformning som bidrar till en mjukare anslutning med befintlig bebyggelse och minimerar negativa konsekvenser för kringboende.

10 SID 10 (20) Några boende och privatpersoner anser att de redan boende i området underprioriteras i relation till de nya boende som förslaget medför. De boende vill ha en långsiktig vision för de som redan bor där. De tycker också att det verkar som att de som ska flytta in i de nya husen inte beräknas ha bil eller barn vilket många anser är felaktigt. Några boende reagerar på dubbla budskap när staden pratar om att motverka segregationen mellan områdena samtidigt som de nya bostäderna vid Blackebergs gård säljs som Ängby park, trots att det ligger i Blackeberg. Det sänder ett tvivelaktigt budskap om områdets status. Synpunkter gällande parker och grönområden Länsstyrelsen framhåller att Tyska botten, Blackebergsskogen och kanterna längs Blackebergsvägen utmärker sig i områdesprogrammet som värdefulla områden med betydelsefulla ekologiska samband och spridningszoner. Länsstyrelsen ser ett allmänt behov att tydligare redovisa vilka konsekvenser den föreslagna bebyggelsen som helhet får ur ett ekologiskt perspektiv med hänsyn till spridningsvägar och biologisk mångfald. Värden som närheten till Mälaren, de öppna ytorna och ekmiljöerna bör tas tillvara i samband med den fortsatta planeringen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden vill att föreslagen bostadsbebyggelse i högre utsträckning anpassas till de höga naturvärden som finns i området och är positiv till utvecklingen av Tyska botten. Skönhetsrådet ser positivt på de åtgärder som presenteras för att förstärka och utveckla Blackebergsstråket, liksom Tyska botten. Bromma stadsdelsnämnd anser det angeläget att staden förnyar och nyskapar parker och natur i takt med att staden växer. De anser det också angeläget att de gröna kopplingarna studeras noggrant så att ekologiska spridningsvägar, i möjligaste mån, bevaras och att eventuella negativa konsekvenser av den föreslagna bebyggelsen minimeras. Stockholms och Söderorts Naturskyddsföreningar framhåller att förslaget innebär exploatering i ett av Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden och att viktiga ekologiska spridningsvägar hotas om det genomförs. Därför anser de att etapp 2 och 3 bör utgå ur programmet. Samfundet S:t Erik framför att sparad och utvecklad naturmark måste utgöra ett sammanhållande element även för det nya området. Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen skriver att nutidens barn behöver få uppleva fri lek i vild natur och att man därför inte ska exploatera bort den vilda skogen. Efter att nya bostadsområden färdigställts befarar gruppen även att trycket på grönområden kommer öka. Innan någon förändring av ängen vid Tyska Botten görs anser de att biotopen ska utredas av ekologer. Gruppen ifrågasätter en breddning av Blackebergsvägens södra del då de befarar att det orsakar ingrepp i naturmarken. Många av de boende och privatpersoner som flyttat till området uppger att de har gjort det för närheten till orörd natur. Man vill inte att de ska övergå till en tillrättalagd natur med anlagda aktiviteter. Naturområdena används av alla, i alla åldrar och de boende ser med oro hur de försvinner. Framförallt spelar naturen en viktig roll för boende i Blackeberg som saknar tillgång till egen trädgård.

11 SID 11 (20) Många boende anser att programförslaget inte respekterar naturreservatet och att en viktig spridningskorridor kommer att täppas igen av byggnaderna, framförallt i etapp 3. Området har ett rikt djurliv som man tror påverkas negativt av utvecklingen. Man framhåller att även växter och träd i området som är en förutsättning för djurlivet påverkas. Programmet resonerar om förhållningssätt till kulturmiljön men man saknar ekologiskt fokus. Några menar att etapp 2 och 3 går emot miljöbalken och att miljökonsekvenserna inte finns tillräckligt beskrivna. Många boende menar att grönområden och träd försvinner helt runt kyrkan och fotbollsplanen. Med det menar man att viktiga grönytor för skolan försvinner. För stora ingrepp tycker man också görs i Lilla Ängby gårds allé. Någon tycker att trädplanteringen längs gatan vid etapp två bildar en grön kuliss vars karaktär inte stämmer för området. Andra påpekar att kulissverkan bara kommer att fungera under sommarhalvåret. Den stadsmiljö som föreslås är oönskad av vissa. Några anser att för mycket natur tas i anspråk vid utbyggnad av vägar. Synpunkter om verksamheter och service Inom programområdet ansvarar idrottsförvaltningen för anläggningarna, Blackebergs BP, Ängby Södra BP, (FK-vallen) och Ängby båtklubb. Förvaltningen ser det som viktigt att de anläggningar som förvaltningen ansvarar för blir kvar i framtiden. Kulturförvaltningen föreslår att befintlig förskola i Blackebergsstråket nyttjas istället för föreslagen rivning och nybyggnation. Att den befintliga fotbollsplanen utvecklas anser skönhetsrådet utmärkt, men man måste närmare studera hur de konflikter som riskerar att uppstå mellan verksamheten där och den nya bostadsbebyggelse som föreslås i nära anslutning kan minimeras. Bromma stadsdelsförvaltning ansvarar för parkleken Blacken och tycker att det vore önskvärt att parkleken gavs en central placering i parken istället för i det hyreshus där verksamheten idag bedrivs, och att upprustningen av parken även inkluderar en offentlig toalett. Tjänstemän från stadsdelsförvaltningen har samverkat med stadsbyggnadskontoret, under programmets utarbetande, och fått god respons för sina synpunkter. Inom programförslaget är två nya förskolor, med vardera fem till sex avdelningar, föreslagna vilket enligt förvaltningens bedömning täcker såväl det nuvarande behovet av förskoleplatser som behovet av nya platser till de föreslagna nya bostäderna. Blackeberg har under senare år förtätats kraftigt, en utveckling som nu fortsätter med den föreslagna byggnationen. I likhet med pensionärsrådet vill förvaltningen framhålla behovet av att staden planerar för ytterligare livsmedelsaffärer och annan närservice till Blackebergsborna vilket den ökade bebyggelsen bör skapa underlag för. Generellt sett är Bromma församling positiva till en ombyggnation av området kring nuvarande Islandstorget, inte minst därför att de har påbörjat ett eget arbete med att utveckla verksamheten och fastigheter i området. Blackebergs sjöscouter ser en möjlighet att ytterligare öka nyttjandet av sin verksamhetsplats Warfvet året runt och skapa en aktiv mötesplats för unga om det så kallade båtskjulet görs om till en lokal för inomhus-aktiviteter. Genom att utveckla scoutkårens verksamhet på Warfvet kan de skapa en trygg och säker miljö där barn och ungdomar från både Blackeberg och Södra Ängby kan mötas på lika villkor och bidra till integrationen i området.

12 SID 12 (20) Boende och privatpersoner framhåller att fotbollsplanen är en viktig punkt för området och väldigt många lyfter det stora värdet av föreningslivet kopplat till bollplanen. Många påpekar vikten av att verksamheten måste ha gott om plats för att kunna fungera, och att det behövs ett respektavstånd till kringliggande bostadsbebyggelse. Man ser inte att förslaget redovisar hur den befintliga fotbollsplanen ska kunna hantera en ett kraftigt ökat antal barn och ungdomar. Bollplanen används idag till fullo och verksamheten kommer behöva ännu mer plats om fler går med i klubben. Flera vill se en satsning på skolor, föreningsliv och butiker i området. Att man tar utgångspunkt från det som redan finns och fungerar. Man uttrycker att det finns ett stort behov av nya skolor och förskolor eftersom det är platsbrist. Det anses också vara missvisande att det står att det tillkommer två nya skolor, när två även försvinner. Några är oroliga för att servicen vid Blackebergs torg kommer att försvinna. Några saknar en matbutik vid Islandstorget, med tillhörande parkering. Någon har påpekat ett för ensidigt fokus på barn och ungdomar avseende aktiviteter och föreningsliv. De framhåller att det är viktigt att även satsa på de äldre. Synpunkter om gator och trafik Bil-, båt- och fordonstrafik Trafikverket vill påpeka vikten av att hänsyn tas till framkomligheten för dispansfordonen på Blackebergsvägen och önskar en uppställningsplats för dessa, de anser det även viktigt att staden i kommande arbete räknar med tung trafik till och från färjeläget. Sjöfartsverket framhåller att innan färjeverksamheten omlokaliseras måste djupgående analys genomföras för att säkerställa att det transportarbete som idag utförs med fartyg inte hamnar på väg och då bidrar till ökad trängsel och emissioner som följd. Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår att det bör analyseras om det är möjligt att vidta trafikåtgärder så att genomfartstrafik leds bort från området. Trafikkontoret framför vikten av att Blackebergsvägens funktion som huvudgata finns kvar och att Blackebergsbackens anslutning är underordnad. Det är viktigt att frågan om antalet parkerings- och angöringsplatser intill ny bebyggelse utreds så att tillräckligt antal finns att tillgå på rätt platser. Bromma stadsdelsförvaltning vill framhålla vikten av goda och säkra trafiklösningar. Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen varnar för ökad smittrafik på Blackebergsvägen och ifrågasätter starkt vinsten med en breddning av Blackebergsvägens södra del då de befarar att det orsakar ingrepp i naturmarken. De föreslår istället hastighets-begränsande åtgärder på vägen. De anser att Blackebergsvägen borde omdisponeras istället för att breddas. De förstår heller inte behovet av en rondell söder om Ljunglöfska tjänstebostaden. Många boende och privatpersoner anser att bil- och kollektivtrafiken redan är ett stort problem i området. Majoriteten anser att Blackebergsvägen inte klarar mer trafik. Man anser att det är positivt med lägre hastigheter i området. Man anser att genomfartstrafiken inte kommer att minska eller försvinna och en stor oro finns bland boende i Södra Ängby att trafiken ska ta smitvägar genom villaområdet. En andel anser att vägen inte borde breddas, det passar inte in och för mycket natur måste tas i anspråk. Flera poängterar att det vid fotbollsplanen behövs en

13 SID 13 (20) trafiklösning för föräldrar som lämnar och hämtar barn. Några menar att luften blir sämre och att det redan idag är dålig luft där barnen vistas mycket. Bil- och cykelparkering Bromma stadsdelsförvaltning anser att antalet parkeringshus, långtids- och infartsparkeringar bör öka i anslutning till goda bytespunkter för att minska problemen med infartsparkering. Enligt förvaltningens åsikt är marken utefter Bergslagsvägen, vid Islandstorget, en bra placering för parkeringshus. Parkeringsfrågorna kräver speciell omsorg och hänsyn så att inte brist på boendeparkering och gästparkering uppstår. Det finns annars en risk att en redan tidigare besvärande parkering tilltar vilket leder till problem för de boende i synnerhet på de trånga gatorna i Södra Ängby. Med den ökade byggnation som Blackeberg haft och står inför så förordar förvaltningen att antalet parkeringsplatser, utöver besöksparkering, dimensioneras efter riktvärdet 1,0 platser per lägenhet och inte de 0,7 som föreslås. Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen anser att 0,7 regeln gällande parkeringstal kan frångås då de anser att området redan idag har snabb bussförbindelse och promenadavstånd till tunnelbanan. Parkeringsdäck under jord anser man dock är dock bättre än ovan jord. Majoriteten av de boende och privatpersoner som yttrat sig påpekar att parkering idag är ett stort problem för alla som bor i Blackeberg och Södra Ängby, dygnet runt. Den föreslagna parkeringsnormen anses vara för låg samtidigt som befintliga parkeringsplatser försvinner. Bostadsområden används också som långtidsparkering för bilar från andra stadsdelar. Det saknas gästparkering vid bland annat kyrkan, sjukhemmet och flera bostadsföreningar, vilket bidrar till att alla slåss om de få platser som finns. Parkeringssituationen sägs även vara ett problem för personal till skolan och sjukhemmet. Med flera aktiviteter runt skolan och fotbollsplanen befarar man att behoven av parkeringsplatser kommer öka. Vid tävlingar och cuper är parkeringsbehovet extra stort och det anses även behövas parkering i anslutning till det nya klubbhuset. Gång- och cykeltrafik Trafikverket framhåller att vid utformningen av Blackebergsbackens anslutning till Blackebergsvägen ska hänsyn tas till gåendes och cyklisters behov av säkerhet och möjlighet att tolka trafikrummet. Trafikkontoret anser att även det obevakade övergångsstället vid anslutningen ner mot Ekbacken bör ingå som en passage över Blackebergsvägen med tanke på att Tyska Botten föreslås utvecklas med fler målpunkter. Över den olycksdrabbade Bergslagsvägen, där många barn passerar, anser Bromma stadsdelsförvaltning att en gångbro bör anläggas i korsningen med Blackebergsvägen. Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen anser att promenadstigen över Tyska botten är av god kvalité. Blackebergs sjöscoutkår ser ett behov av bättre belysning för mörka kvällar, dels för att bättre kunna bedriva verksamheten, dels för att öka tryggheten och tillgängligheten. Man framhåller även ett behov av att förbättra det befintliga övergångsstället över Blackebergsvägen för att förbättra trafiksäkerheten. Bland boende och privatpersoner finns en oro för trafiksäkerheten då många viktiga målpunkter för framförallt barn och unga finns längst med vägen. Fler signalreglerade korsningar anses behövas. Det råder delade meningar om hur

14 SID 14 (20) promenadstråken ska behandlas, där vissa anser att förslaget innebär en förbättring medan andra inte vill ha någon förändring alls. Några vill inte ha asfalterade promenadstråk, utan önskar natursköna stigar eller mindre grusvägar för att inte påverka naturen för mycket. Några är positiva till ett promenadstråk i anslutning till vattnet, medan ett fåtal är negativt inställda till detta och undrar om det är genomförbart då det är privat mark. Några påpekar att det är viktigt att beakta dagens funktioner och användning i parkerna när nya stråk planeras. Exempelvis vid Tyska Botten framhålls att man bör hitta en lösning så att pulkabacken kan fortsätta fungera vintertid. Flera önskar bättre upplysta stråk och att man separerar bil-, cykel- och gångtrafik för en ökad trafiksäkerhet. Man framför behov av en cykelparkering i anslutning till fotbollsplanen. Några boende vill ha bättre cykelförbindelser till Kista. Kyrkbacksstigen framhålls som ett viktigt stråk som används för att ta sig till tunnelbanan. Kollektivtrafik Trafikförvaltningen är positiv till att förtätning med bostäder föreslås i goda kollektivtrafiklägen. Avseende hållplatser, måste de i det fortsatta planarbetet noga diskuteras med Trafikförvaltningen för att säkerställa bussarnas framkomlighet och manövrering. Förvaltningen vill även påpeka att ökat antal passager över Blackebergsvägen ger långsammare busstrafik vilket inte gynnar kollektivtrafikresandet. En vändmöjlighet för bussarna behövs vid Islandstorget och alternativ måste studeras vidare i det fortsatta planarbetet. Även förutsättningarna för omstigning mellan olika trafikslag och service i anslutning till bytespunkten måste studeras gemensamt i det fortsatta planarbetet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att det skulle vara intressant om det gjordes en studie av möjligheterna att inrätta vattenburen kollektivtrafik till området. För att på sikt stärka Tyska bottens attraktionskraft, och de aktuella stadsdelarna i stort, skulle Skönhetsrådet gärna se att Nockebybanan, spårvagnlinje 12 kunde förlängas ända hit. Många boende och privatpersoner anser att tunnelbanan är hårt belastad redan idag och att det saknas lösningar på problemet. Många boende önskar en utbyggnad av kollektivtrafiken i området, men även med en utökad kollektivtrafik kommer de fortsätta att ha bil. Tillgänglighet Trafikkontoret framhåller att då det nya torget på en sluttande yta blir den föreslagna terrasseringen svår att nyttja för många medborgare och föreslår att man tänker in en hiss för att uppnå tillgänglighet. De framför även att gångbanor med kraftiga lutningar behöver räcken enligt tillgänglighetsnormerna och att plana entréer och garageinfarter längs lutande gator måste ta upp lutningen inom fastighetsmarken så att stadens gångbana utformas med en jämn lutning. De cirkulära bostäderna anser man vara svåra att orientera sig efter och därför bör konstgjorda ledstråk skapas istället. Bromma stadsdelsförvaltning anser det angeläget att få till stånd en väl fungerande utemiljö som är dimensionerad för barn, äldre och andra grupper med funktionsbegränsningar och som kan tillgodose förskolebarnens behov av lek och rörelse. De poängterar att en god framkomlighet för rörelsehindrade och synskadade är grundläggande, men även att upplevelsekvaliteten beaktas för personer med nedsatt hälsa och funktion. All ny

15 SID 15 (20) vegetation som planeras i den nya bebyggelsen bör, med hänsyn till allergi, följa anvisningarna i stadens utemiljöprogram. Där höjdskillnaden utgör hinder för personer med funktionsnedsättning anläggs ramper eller annan likvärdig åtgärd. Intill bilparkering avfasas trottoarkant så att rullstolsburna självständigt kan rulla mellan gata och gångbana. Blackebergs sjöscoutkår förmedlar att en nyanlagd brygga skulle kunna anpassas för att tillgängliggöra bryggan - och i förlängningen scoutverksamheten - för alla oavsett fysiska förutsättningar. Synpunkter om teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten Enligt Stockholm Vatten innebär programförslaget ändrade förutsättningar för det befintliga va-nätet. I detta skede kan konstateras att kapacitetsutredningar samt en noggrannare granskning av hur den nya bebyggelsen påverkar befintligt nät måste göras. Detta då nätet speciellt kring Islandstorget redan i dagsläget är hårt belastat. Även nätets utökningsbehov, på grund av tillkommen bebyggelse, bör utredas. Dagvatten Länsstyrelsen och Miljöförvaltningen anser det angeläget att påverkan på miljökvalitetsnormer och Mälarens vattenkvalitet belyses i programmet, eftersom dagvattenutsläppen från planområdet påverkar Mälaren. Av kommande planhandlingar bör det också framgå vilken eller vilka vattenförekomster enligt vattendirektivet som berörs och statusen på dessa. Vidare bör eventuella miljöproblem som kan relateras till vatten i området redovisas, samt hur kommande planer påverkar miljökvaliteten i vatten. De anser det angeläget att bräddningar av orenat avloppsvatten i största möjliga utsträckning undviks genom att dagvattenhanteringen sker på ett miljömässigt godtagbart sätt. Länsstyrelsen, Miljöförvaltningen och Stockholm vatten anser att en dagvattenutredning som omfattar hela programområdet bör tas fram tidigt under processen och utgöra underlag för kommande detaljplanearbete. Länsstyrelsen anser vidare att konsekvenser i samband med ett framtida förändrat klimat bör belysas då det kan få betydelse för dagvattenhanteringen inom programområdet. El/Tele Fortum Distribution informerar om att befintliga 30 kv högspännings-ledningar längs Bergslagsvägen tillhör SL. TeliaSonera Skanova konstaterar att deras befintliga teleanläggningar kan komma att beröras av förslaget. Ombyggnad av tele bekostas av den som initierar åtgärden. Energiförsörjning Fortum Värme meddelar att de kan erbjuda fjärrvärme vid eventuella byggnationer. Avfallshantering Trafikkontoret pekar på att stadens riktlinjer för avfallshantering ska eftersträvas i den efterföljande planprocessen. Staden förordar maskinell hantering av avfall med syfte att uppnå rationella transporter och god arbetsmiljö för hämtpersonalen.

16 SID 16 (20) Det bör även understrykas att möjligheterna för utsortering av matavfall ska beaktas kontinuerligt genom planeringen. Räddningstjänst Storstockholms Brandförsvar ser i detta skede inga problem med programförslaget ur ett räddningsinsatsperspektiv. Men man bör ha i åtanke att befintligt brandpostsystem kan komma att behöva byggas ut i samband med att fler bostadshus byggs. Synpunkter om hälsa och säkerhet Buller och vibrationer Länsstyrelsen anser att det kollektivnära läget gör att avsteg från riktvärden för bullernivåer kan vid fasad godtas, då ska alltså 55 dba klaras utanför hälften av boningsrummen i varje lägenhet. Trafikverket anser att de planerade bostäderna bör klara att hålla riktvärdena enligt proposition 1996/97:53 för trafikbuller där buller från fartygen som trafikerar farleden ingår enligt Trafikverkets bedömning. Miljöförvaltningen anser att alla bostadsbyggnader placeras och utformas så att Stockholmsmodellen för buller klaras samt att bostäder längs Blackebergsvägen utformas så att 26 db(a) ekvivalent ljudnivå och 41 db(a) maximal ljudnivå underskrids inomhus. De framför även att bostadsbyggnader ska konstrueras på sådant sätt att markvibrationer inte sprids till byggnaderna. Vibrationer i byggnaderna bör underskrida komfortriktvärde 0,4 mm/s (Svensk standard SS ). Trafikförvaltningen framför att vid bebyggelse i närheten av tunnelbanan måste både luftburet buller såväl som stomburet buller samt vibrationer i nytillkommande bostäder utredas och beaktas i den fortsatta planeringen. Övriga störningar från tunnelbanan är strålkastarljus från tågen samt högtalarutrop och dörrljud vilka måste beaktas vid placering av bostäder intill tunnelbanan. Beträffande busstrafiken är det viktigt att hänsyn tas till buller från tung trafik. Byggnaderna ska utformas så att Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller från busstrafik innehålls i sovrum. Ett skyddsavstånd till bostäder behövs också i förhållande till busshållplatsernas placering för att undvika störningar från väntande vid hållplatsen och startande bussar. En del boende och privatpersoner är bekymrade över hur vardagslivet kommer att påverkas under byggnadsperioden, framförallt äldre och barn. Oro finns även för skador på befintliga bostäder till följd av sprängningar under utbyggnaden. Risk Länsstyrelsen anser att lämpligheten av att placera bebyggelsen så nära vägen i kombination med risker på grund av innehållet i dispenstrafiken bör utredas vidare. En riskbedömning bör även tas fram inför kommande planarbete med anledning av bensinstationen och dess transporter av drivmedel. Vid eventuell utredning av riskområden för ras, skred och översvämningar önskar Länsstyrelsen ta del av dessa. Miljöförvaltningen anser att en fördjupad hälso-, risk- och miljökonsekvensanalys bör göras för att visa om den planerade bebyggelsen intill bensinstationen blir lämplig med hänsyn till behovet av skydd mot

17 SID 17 (20) olyckshändelser och risker för miljö och hälsa. Storstockholms Brandförsvar anser att stadsbyggnadskontoret bör utvärdera de identifierade riskobjekten mer ingående för att kunna fatta strategiska beslut kring exploatering i området. Synpunkter på miljö- och klimataspekter Miljökonsekvenser Miljöförvaltningen bedömer att flertalet miljöaspekter är aktuella och att programmet berör även områden utanför planområdet. För respektive aspekt bör konsekvenser redovisas utifrån nuläget och planerad förändring. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Någon behovsbedömning har inte tagits fram till programmet. Stockholms stad avser att utreda och belysa olika miljöfrågor i kommande detaljplanearbeten. Miljökvalitetsnormer för vatten Det är enligt Länsstyrelsen och Miljöförvaltningen angeläget att belysa påverkan på miljökvalitetsnormer och Mälarens vattenkvalitet, eftersom dagvattenutsläppen från planområdet påverkar Mälaren. Av kommande planhandlingar bör det också framgå vilken eller vilka vattenförekomster som berörs och statusen på dessa. Övriga frågor Bromma Stockholm Airport vill tydliggöra att tillfälliga hinder, exempelvis byggkranar, inte får tränga igenom flygplatsens hinderbegränsade ytor. Däremot kan byggherren ansöka om tillfälligt undantag för genomträngning av hinderyta under byggtiden. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Från de ämnesvisa synpunkterna har flera intressekonflikter identifierats: Placering av ny bebyggelse Flera remissinstanser tycker att området är lämpligt för förtätning och ser det som en fördel med bebyggelseutveckling i kollektivtrafiknära lägen. Det råder dock oenighet om vart man anser det vara lämpligt att bygga. De flesta som yttrat sig anser att man med fördel kan bygga mycket i första etappen vid Islandstorget, men inte bör bygga i etapp 2 och 3, detta på grund av intrång i naturmark och påverkan på befintliga bostäder. De anser att redan exploaterad är lämpligast att bebygga. Andra framför att oexploaterad mark är bättre att bebygga, det vill säga inte etapp 1, utan etapp 2 och 3. Det med argumentet att värna befintliga hyresgäster och fastighetsägare samt kulturhistoriskt värdefulla byggnader och objekt vid Islandstorget. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande är att det är till fördel för hela staden att Blackebergsvägen utvecklas och ger möjlighet för fler att bo i ett eftertraktat läge med bra kollektivtrafikförsörjning, god tillgång till natur- och kulturmiljöer samt vattenkontakt. Planerna stämmer överens med Stockholms översiktsplan Promenadstaden och de stadsbyggnadsstrategier som presenteras i syfte att skapa ett tätare och mer sammankopplat Stockholm. Framför allt med avseende på

18 SID 18 (20) strategi 3: Koppla samman stadens delar och strategi 4: Främja en levande stadsmiljö i hela staden. Varje etapp ska studeras närmare i detaljplaneskedet och då kommer ställningstagande tas om hur bebyggelsen är lämplig att utformas och placeras på varje specifik plats. I detaljplanearbetet kommer mer detaljerade utredningar tas fram som underlag för dessa beslut. Förhållningssätt till riksintresset Södra Ängby Det har framkommit olika synpunkter avseende lämpligheten att bebygga området öster om Blackebergsvägen, som är utpekat som en del av riksintresset för Södra Ängby. Länsstyrelsen anser att den föreslagna bebyggelsen kan vara möjlig på det sätt som programmet beskriver men att det är av yttersta vikt att den nya bebyggelsen inte tillåts dominera över Södra Ängbys villabebyggelse vad gäller utformning och höjd och att den bör hålla hög kvalitet vad gäller gestaltning och materialval. Även kulturförvaltningen ser viss kompletterande nybebyggelse som möjlig inom riksintresseområdet, då föreslagen plats ligger i utkanten av riksintresset och Ängbys villor framträder på en höjd. Men de framhåller att det är av stor vikt att hänsyn tas till denna miljö genom minskad exploateringsgrad och ambitiös nygestaltning. Skönhetsrådet ställer sig frågande till bebyggelsen då Södra Ängby med sin omfattande och i en enhetlig funktionalistisk anda hållna villabebyggelse inte bara är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården, utan ett världsunikt område i den moderna västerländska arkitekturens historia. Samspelet mellan förhållandevis orörd naturmark med rikligt inslag av tall och de vita, kubformade villorna konstituerar mycket av värdet och att då som föreslås i programmet gå in med ny bebyggelse i denna synnerligen skyddsvärda enklav, om än bara i randzonen, anser Skönhetsrådet mycket tveksamt. Bromma stadsdelsförvaltning anser att Södra Ängbys västra och södra karaktär i grunden förändras av den föreslagna bebyggelsen och ser det angeläget att solstudier genomförs, för att se hur omgivningen påverkas, och att byggnaderna inte ges nya experimentella uttryck som är främmande för området. Bland boende och privatpersoner anser en majoritet att programförslaget varken tar hänsyn eller visar respekt för kulturmiljön och riksintresset. Det finns en oro för att om man börjar nagga på gränserna försvinner innebörden av riksintresset och det framhålls att det inte bara är byggnaderna som utgör kulturmiljö utan även relationen till närliggande natur. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande är att bebyggelse inom riksintresset Södra Ängby ska prövas i kommande detaljplan för etapp 2. Det har framkommit att sättet hur bebyggelsen utformas och förhåller sig till riksintresset är avgörande för om den kan anses vara lämplig. I detaljplane-skedet finns möjlighet att på en mer detaljerad nivå beskriva förslaget och därmed fås bättre underlag för att bedöma konsekvenser på riksintresset.

19 SID 19 (20) Biltrafik och bilparkering Det framkommer en motsägelse inom området gällande biltrafiken. En majoritet av de boende anser att Blackebergsvägen inte klarar mer trafik. Oro finns för trafiksäkerheten då många viktiga målpunkter för framförallt barn och unga finns längst med vägen. Man anser att det är positivt med lägre hastigheter i området. Några menar att luften blir sämre och det är redan idag dålig luft där barnen vistas mycket. Samtidigt säger majoriteten av de boende att parkering idag är ett stort problem för alla som bor i Blackeberg och Södra Ängby, dygnet runt. Flera poängterar att det vid fotbollsplanen behövs en trafiklösning för föräldrar som lämnar och hämtar barn. Med flera aktiviteter runt skolan och fotbollsplanen befarar man att behoven av parkeringsplatser kommer öka. Vid tävlingar och cuper är parkeringsbehovet extra stort, och det behövs även parkering i anslutning till det nya klubbhuset. Det saknas gästparkering vid bland annat kyrkan, sjukhemmet och flera bostadsföreningar. Parkeringssituationen sägs även vara ett problem för personal till skola och sjukhemmet. Stadsbyggnadskontoret konstaterar att det alltså finns en ovilja till ökad trafik men också en vilja att själv kunna köra och parkera precis intill de målpunkter man vill nå. En förklaring till detta skulle kunna vara att genomfartstrafiken som flera tar upp belastar trafiknätet samt att bostadsområdena uppges användas som långtidsparkering för bilar från andra stadsdelar. För att komma till botten i denna fråga föreslår stadsbyggnadskontoret att en parkeringsutredning görs för området som helhet. Stadsbyggnadskontoret arbetar utifrån Framkomlighetsstrategin, där kollektivtrafik, cykel och gående prioriteras före biltrafik. Fortsatt arbete Med anledning av de åsikter som framförts under programsamrådet kommer följande frågor att studeras vidare i det fortsatta planarbetet i respektive etapp: Helheten - Dagvattenutredning och miljökvalitetsnormer(vatten). - Konsekvensbeskrivning för ekologiska spridningsvägar och biologisk mångfald. - Parkeringsutredning för gatuparkeringen i Blackeberg och Södra Ängby. Etapp 1 - Byggnadsvolymer, placering, utbredning, höjder och gestaltning. - Biltrafik, kollektivtrafik, gång- och cykelstråk, tillgänglighet och teknisk försörjning. - Konsekvensanalyser avseende kulturmiljö. - Arkeologisk utredning. - Miljö- och klimataspekter: buller, vibrationer och solljus. - Riskfrågor kopplat till bensinstationen samt tunga transporter på Blackebergsvägen.

20 SID 20 (20) Etapp 2 - Byggnadsvolymer, placering, utbredning, höjder och gestaltning. - Biltrafik, kollektivtrafik, gång- och cykelstråk, tillgänglighet och teknisk försörjning. - Konsekvensanalyser avseende kulturmiljö. - Miljö- och klimataspekter: buller, vibrationer och solljus. - Riskfrågor kopplat till tunga transporter på Blackebergsvägen. Etapp 3 - Byggnadsvolymer, placering, utbredning, höjder och gestaltning. - Biltrafik, kollektivtrafik, gång- och cykelstråk, tillgänglighet och teknisk försörjning. - Konsekvensanalyser avseende kulturmiljö. - Miljö- och klimataspekter: buller, vibrationer och solljus. Kontorets sammanfattande bedömning är att de inkomna synpunkterna kan hanteras och vidarestuderas i det fortsatta arbetet, och att ovanstående bedömningar innebär en lämplig avvägning mellan olika intressen. Nästa steg i planprocessen är att ta fram samrådshandlingar för den första etappen.

Startpromemoria för planläggning av verksamheter/byggvaruhus på delar av Riksby 1:3 och Bällsta 1:9 stadsdelen Bromma

Startpromemoria för planläggning av verksamheter/byggvaruhus på delar av Riksby 1:3 och Bällsta 1:9 stadsdelen Bromma STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2012-10-04 Handläggare: Oskar Bergström Tfn 08-508 27 130 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av verksamheter/byggvaruhus

Läs mer

Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen

Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2011-12-13 Handläggare: Linda Palo Tfn 08-50827526 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Anholt 1 i stadsdelen Kista (ca 250 lägenheter, förskola och ungdomsgård)

Startpromemoria för planläggning av Anholt 1 i stadsdelen Kista (ca 250 lägenheter, förskola och ungdomsgård) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (12) 2013-03-25 Handläggare: Oskar Bergström Tfn 08-508 27 130 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Anholt 1 i stadsdelen

Läs mer

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KS/2012:80 Hur programsamrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2012-09 03 2012-09-30 Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. Förutsättningar

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Bolidenplan, Årstastråket 3 i Enskede-Årsta- Vantör (1500-2000 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Bolidenplan, Årstastråket 3 i Enskede-Årsta- Vantör (1500-2000 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (12) 2014-05-21 Handläggare Helena Hultgren Telefon 08-508 27 545 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Bolidenplan,

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Ruddammen 29 i stadsdelen Norra Djurgården (ca 80 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Ruddammen 29 i stadsdelen Norra Djurgården (ca 80 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (6) 2013-05-23 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Ruddammen 29 i stadsdelen

Läs mer

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Förrådet 1 och 2 med flera i Norrtälje stad Dnr 14-277.214 Ks 14-269.214

Detaljplan för fastigheterna Förrådet 1 och 2 med flera i Norrtälje stad Dnr 14-277.214 Ks 14-269.214 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2014-10-16 Detaljplan för fastigheterna Förrådet 1 och 2 med flera i Norrtälje stad Dnr 14-277.214 Ks 14-269.214 SAMMANFATTNING Syftet med planen är att möjliggöra uppförande av drygt

Läs mer

del av Viksberg 3:1, Område B

del av Viksberg 3:1, Område B Samhällsbyggnadskontoret SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan 2013-00033-214 Detaljplan för del av Viksberg 3:1, Område B i Södertälje kommun Upprättad 2015-12-08 Beslut Samhällsbyggnadskontoret fick 2013-02-19

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Veronica Sjögren PBN 2013-1773 018-727 47 64 Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande LAGA KRAFT 2015-01-03 Kartbild som

Läs mer

Yttrande över program för Älta centrum.

Yttrande över program för Älta centrum. 1 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-02-02 KFKS 2012/696-214 Planenheten Nacka kommun 131 81 Nacka Yttrande över program för Älta centrum. Sammanfattning En fördjupad översiktsplan bör tas fram för Älta

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

Detaljplaneprogram för fastigheten Sjöstjärnan 2 Sjöberg

Detaljplaneprogram för fastigheten Sjöstjärnan 2 Sjöberg Kommunledningskontoret Plan- och exploateringsenheten Sida 1 av 10 Dnr 2007/731 KS 203 Detaljplaneprogram för fastigheten Sjöstjärnan 2 Sjöberg REMISSINSTANSER Externa remissinstanser Interna remissinstanser

Läs mer

INKOMNA YTTRANDEN Skriftliga yttranden har under samrådstiden inkommit enligt nedan. Yttrande utan erinran

INKOMNA YTTRANDEN Skriftliga yttranden har under samrådstiden inkommit enligt nedan. Yttrande utan erinran Detaljplan för Flerbostadshus Norrbacka, påbyggnad av befintliga bostäder omfattande fastigheterna Norrbacka 1:27 och 1:38 m. fl. i Märsta, Sigtuna kommun, Stockholms län Samrådshandling SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Läs mer

datum 2014-09-08 Detaljplan för fastigheten ZEBRAN 6 i Innerstaden i Malmö

datum 2014-09-08 Detaljplan för fastigheten ZEBRAN 6 i Innerstaden i Malmö datum 2014-09-08 diarienummer SBN-2014-281 Dp 5342 PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten ZEBRAN 6 i Innerstaden i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med planen är att göra det möjligt att

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av bostäder inom kv. Risinge i Tensta (ca 200 nya bostäder).

Startpromemoria för planläggning av bostäder inom kv. Risinge i Tensta (ca 200 nya bostäder). STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN -54 SID 1 (6) 2013-03-08 Handläggare: Peter Lundevall Tfn 08-508 272 92 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av bostäder inom

Läs mer

Vägplan för ombyggnad av Väg 261 Ekerövägen i Ekerö kommun och Stockholms stad, Stockholms län, TRV 2012/19667

Vägplan för ombyggnad av Väg 261 Ekerövägen i Ekerö kommun och Stockholms stad, Stockholms län, TRV 2012/19667 Samfundet S:t Erik Stockholm YTTRANDE 2016-03-01 Trafikverket Ärendemottagningen Planprövning Box 810 781 28 Borlänge trafikverket@trafikverket.se Vägplan för ombyggnad av Väg 261 Ekerövägen i Ekerö kommun

Läs mer

Sammanfattning av styrelsens yttrande

Sammanfattning av styrelsens yttrande 2014-08-20 1 (8) HSB BRF KALLKÄLLAN Medlem i HSB Stadsbyggnadskontoret Box 2554 403 17 Göteborg YTTRANDE ÖVER DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID MJÖLKTORGET Diarienummer: 0688/09 Styrelsen för HSB Brf Kallkällan

Läs mer

Exploateringskontoret Avdelningen för Projektutveckling. Handläggare Anna Savås 08-508 265 27. Förslag till beslut. Krister Schultz Förvaltningschef

Exploateringskontoret Avdelningen för Projektutveckling. Handläggare Anna Savås 08-508 265 27. Förslag till beslut. Krister Schultz Förvaltningschef Dnr Sida 1 (10) 2014-11-12 Handläggare Anna Savås 08-508 265 27 Till Exploateringsnämnden 2014-12-11 Överenskommelse om exploatering med tomträtt för byggvaruhus inom del av fastigheterna Riksby 1:3 och

Läs mer

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping 1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G

Läs mer

SOLNA STAD Normalt förfarande 1 (11) Miljö- och byggnadsförvaltningen Jonas Ellenfors 2015-10-05 BND 2015:129

SOLNA STAD Normalt förfarande 1 (11) Miljö- och byggnadsförvaltningen Jonas Ellenfors 2015-10-05 BND 2015:129 SOLNA STAD Normalt förfarande 1 (11) Miljö- och byggnadsförvaltningen Jonas Ellenfors 2015-10-05 BND 2015:129 Granskningshandling Planbeskrivning Detaljplan för Palsternackan 2 m.fl. inom stadsdelen Huvudsta,

Läs mer

DETALJPLAN. Samhällsutvecklingsförvaltningen DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING

DETALJPLAN. Samhällsutvecklingsförvaltningen DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Datum 2011-06-09 Dnr KS 15/11 Samhällsutvecklingsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Översiktsbild över

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Del av Västerås 4:86. Detaljplan för: Vallby, Västerås

Del av Västerås 4:86. Detaljplan för: Vallby, Västerås DP 1781 Detaljplan för: Del av Västerås 4:86 Vallby, Västerås GRANSKNINGSTID: 3 oktober 25 oktober 2013 Granskningshandling, 2013-09-26, dnr: 2011/104-BN Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad PLANPROCESSEN

Läs mer

Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2012-08-28

Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2012-08-28 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Samrådshandling 1(7) Dnr: PLAN.2012.1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 tillhörande Detaljplan för kvarteret Hunden fastigheterna Hunden 2-6 och 8-17 Katrineholms kommun Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 22 oktober 2010 A N

Läs mer

Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M. Planprogram för Arlandastad Norra

Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M. Planprogram för Arlandastad Norra Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-18 118 regeringsbeslut 2006-06-26 NORMALT PLANFÖRFARANDE Planprogram för Arlandastad Norra Omfattande del av fastigheterna Broby

Läs mer

Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl

Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl VAXHOLMS STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Vår beteckning STAD 2013:KS047 Streckad linje avser programområde Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl Inledning Vaxholms stad är en expansiv kommun och efterfrågan

Läs mer

FÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ. Järvzoo. Flygbild över Järvsö, planområdet vid Vallmovägen är markerat med en cirkel.

FÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ. Järvzoo. Flygbild över Järvsö, planområdet vid Vallmovägen är markerat med en cirkel. Datum Dnr: 2011-01-28 KS 25/11 Samhällsutvecklingsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN FÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN. för. Del av kv. Norsen, Norsen 9 och Hedemora 6:1. i Hedemora tätort, Hedemora kommun, Dalarnas län

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN. för. Del av kv. Norsen, Norsen 9 och Hedemora 6:1. i Hedemora tätort, Hedemora kommun, Dalarnas län ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN för Del av kv. Norsen, Norsen 9 och Hedemora 6:1 i Hedemora tätort, Hedemora kommun, Dalarnas län OBS. På grund av reglerna i personuppgiftslagen har namnen på de personer

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Åkeriet 4, vid Landsvägen/Humblegatan, i centrala Sundbyberg

Detaljplan för fastigheten Åkeriet 4, vid Landsvägen/Humblegatan, i centrala Sundbyberg STADSBYGGNADS OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 20120403 Jenny Nagenius DNR 83/2010214 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för fastigheten Åkeriet 4, vid Landsvägen/Humblegatan, i centrala Sundbyberg

Läs mer

datum 2016-06-23 Ändring av detaljplan för fastigheten BÖLJAN 5, Möllevången i Stadsområde Innerstaden i Malmö

datum 2016-06-23 Ändring av detaljplan för fastigheten BÖLJAN 5, Möllevången i Stadsområde Innerstaden i Malmö V 150818 datum 2016-06-23 diarienummer SBK-2015-827 ÄDp 5487 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för fastigheten BÖLJAN 5, Möllevången i Stadsområde Innerstaden i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS

Läs mer

Program för del av kvarteret Bävern 2, Friluftsvägen - Vackra vägen i Sundbybergs stad

Program för del av kvarteret Bävern 2, Friluftsvägen - Vackra vägen i Sundbybergs stad SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2006-03-20 Anneli Eskilsson DNR 228/2004-214 PROGRAMHANDLING Program för del av kvarteret Bävern 2, Friluftsvägen - Vackra vägen i Sundbybergs stad Bakgrund Fastighets AB

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, komplettering

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, komplettering Samhällsbyggnadskontoret Plan- och byggenheten ANTAGANDEHANDLING 1 (5) 2004-10-27 Detaljplan för SUNDBY STRAND 3 del av Toresunds-Sundby 1:1, Stallarholmen, Strängnäs Kommun MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING,

Läs mer

Uppförande av toppstuga i Hammarbybacken, startpromemoria för planläggning av del av Hammarbyhöjden 1:1 i stadsdelen Björkhagen

Uppförande av toppstuga i Hammarbybacken, startpromemoria för planläggning av del av Hammarbyhöjden 1:1 i stadsdelen Björkhagen Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (9) 2015-03-16 Handläggare Niklas Zetterberg Telefon 08-508 27 335 Till Stadsbyggnadsnämnden Uppförande av toppstuga i Hammarbybacken, startpromemoria

Läs mer

STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR

STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR Detaljplan för bostadshus inom del av STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) Stenungsund, Stenungsunds kommun Dnr 0194/06-214 Tillhör Kommunstyrelsen i Stenungsund beslut 2009-05-18 108 Agneta Dejenfelt Sekreterare

Läs mer

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Utlåtande 2010:129 RIII (Dnr 311-1704/2010) Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Detaljplan

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

PLANBESKRIVNING P 05010 Detaljplan för del av kv FUTURUM (Folkets Hus m m) inom Järna kommundel i Södertälje

PLANBESKRIVNING P 05010 Detaljplan för del av kv FUTURUM (Folkets Hus m m) inom Järna kommundel i Södertälje SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Plan 1(5) PLANBESKRIVNING P 05010 Detaljplan för del av kv FUTURUM (Folkets Hus m m) inom Järna kommundel i Södertälje Upprättad 2009-02-16 Reviderad 2009-05-25 Planens syfte och

Läs mer

30 juni 2008. Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se. Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

30 juni 2008. Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se. Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg Naturskyddsföreningen i Göteborg Fjällgatan 3 E 413 17 Göteborg info.goteborg@snf.se 30 juni 2008 Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se Yttrande över Förslag till Översiktsplan för

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Enskede-Terrassen, del av Gamla Enskede 1:2 vid Sockenvägen i stadsdelen Gamla Enskede, S-Dp 2012-15331

Planbeskrivning Detaljplan för Enskede-Terrassen, del av Gamla Enskede 1:2 vid Sockenvägen i stadsdelen Gamla Enskede, S-Dp 2012-15331 STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN DNR 2012-15331 Suzanna Tsygankova 2013-08-26 Tfn 08-508 275 68 1(14) Laga kraft 2013-11-20 Planbeskrivning Detaljplan för Enskede-Terrassen, del av Gamla Enskede 1:2

Läs mer

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm Kommunledningskontoret Planbeskrivning Helena Johansson Sidan 1 av 10 Planarkitekt 08-579 216 57 Planbeskrivning Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13

Läs mer

Program GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3

Program GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3 1(8) Program tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3 med närområde inom Åby i Norrköpings kommun 214 den 20 september 2012 Programmets bakgrund och syfte Programmets syfte är att studera

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista)

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad september och november 2013 BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Behovsbedömningen utgör underlag för beslut om detaljplanen

Läs mer

Antagande av förslag till detaljplan för del av fastigheten Keflavik 2 i stadsdelen Kista (ca 40-60 student/forskarbostäder)

Antagande av förslag till detaljplan för del av fastigheten Keflavik 2 i stadsdelen Kista (ca 40-60 student/forskarbostäder) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (10) 2013-01-14 Handläggare: Tara Nezhadi Tfn 08-508 272 51 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för del av fastigheten

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29

Läs mer

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se

Läs mer

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2015-04-23 1 (8) Christian Nützel planarkitekt Diarienummer 2012 KSM 0101 Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av Hässelby Villastad 28:1 vid Asplövsgränd i stadsdelen Hässelby Villastad (50 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av Hässelby Villastad 28:1 vid Asplövsgränd i stadsdelen Hässelby Villastad (50 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (9) 2015-07-21 Handläggare Sebastian Wahlström Klampfl Telefon 08-508 27 246 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING. Detaljplan för expansion av Östra Olofstorp, Mantorp, Mjölby kommun Del av Viby-Olofstorp 4:4 Upprättad 2014-12-15

GRANSKNINGSHANDLING. Detaljplan för expansion av Östra Olofstorp, Mantorp, Mjölby kommun Del av Viby-Olofstorp 4:4 Upprättad 2014-12-15 SAMRÅDSREDOGÖRELSE GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för expansion av Östra Olofstorp, Mantorp, Mjölby kommun Del av Viby-Olofstorp 4:4 Upprättad 2014-12-15 Detaljplanen har varit på samråd under tiden den

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

Detaljplan för del av Virsbo 2:73 m fl. område vid Kvarnängsvägen, Virsbo. Surahammars kommun.

Detaljplan för del av Virsbo 2:73 m fl. område vid Kvarnängsvägen, Virsbo. Surahammars kommun. UTSTÄLLNINGSHANDLING 2011-10-31 Dnr:2011.0275.211 Detaljplan för del av Virsbo 2:73 m fl. område vid Kvarnängsvägen, Virsbo. Surahammars kommun. SAMRÅDSREDOGÖRELSE Samrådet Detaljplanen har varit utsänd

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden

Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S Detaljplan för Småhus vid Mjärden omfattande del av fastigheten Norrtil 3:1 i Sigtuna stad och kommun, Stockholms län ÖVERSIKTSKARTA PLANOMRÅDE

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun Stadsbyggnadskontoret oktober 2009 Karin Norlander SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun Tyresös stadsbyggnadskontor upprättade juni

Läs mer

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun Upprättad i januari 2008 reviderad i mars 2008 Miljö- och byggnämnden antog planen 2008-04-29 87. Planen vann laga kraft 2008-05-20

Läs mer

DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN Viktoria 22 M FL TÅGABORG HELSINGBORGS STAD

DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN Viktoria 22 M FL TÅGABORG HELSINGBORGS STAD DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN Viktoria 22 M FL TÅGABORG HELSINGBORGS STAD Upprättad den 24-09-2013 NORMALT PLANFÖRFARANDE Antagen av kommunfullmäktige. Laga kraft.. Genomförandetid t o m Dnr 1404/2010 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Samrådshandling 2013-10-14 Stadsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2012-126 Detaljplan för kv Trätälja 6 och 10 Planbeskrivning

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för Del av Nyckleby 1:33 Strömstads kommun HUR SAMRÅDET HAR BEDRIVITS. Dnr MN/2002-0967

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för Del av Nyckleby 1:33 Strömstads kommun HUR SAMRÅDET HAR BEDRIVITS. Dnr MN/2002-0967 Dnr MN/2002-0967 Detaljplan för Del av Nyckleby 1:33 Strömstads kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE HUR SAMRÅDET HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2009-12-17 301 att genomföra ett samråd gällande rubricerat

Läs mer

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Soon Hammarström, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten Kattfoten 2, 3 och del av Näsby 51:2 samt del av Kumla 3:1264 i Skälsätra.

Läs mer

Fingerörtsvägen-Ekudden Stadsbyggnadsprojekt för Fingerörtsvägen, Sicklaön 143:1, Ekudden på västra Sicklaön, Nacka kommun

Fingerörtsvägen-Ekudden Stadsbyggnadsprojekt för Fingerörtsvägen, Sicklaön 143:1, Ekudden på västra Sicklaön, Nacka kommun 2015-06-05 1 (8) STARTPROMEMORIA Fingerörtvägen-Ekudden Ingår i NACKA STAD, där tunnelbaneavtalet gäller Dnr KFKS 2015/23-214 Projekt 9249 Stadsbyggnadsprojekt för Fingerörtsvägen, Sicklaön 143:1, Ekudden

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5

PROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5 2011-03-21 1 (10) Dnr Kst 2010/325 PROGRAMSAMRÅD PROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5 Planområdets läge Kommunledningskontoret

Läs mer

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik s yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik (LHF) får med anledning av samråd kring planprogram för Centrum/Torsvik lämna följande synpunkter. Yttrandet har beretts av föreningens Natur- och Kulturgrupp

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo

SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Vellinge kommun 235 81 Vellinge SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo Falsterbonäsets Naturvårdsförening har tagit

Läs mer

P LANBESKRIVNING. fastigheten Valsen 4 med närområde 1(11) Exempel på typförskola i Rambodal, GKAK arkitekter. tillhörande detaljplan för

P LANBESKRIVNING. fastigheten Valsen 4 med närområde 1(11) Exempel på typförskola i Rambodal, GKAK arkitekter. tillhörande detaljplan för 1(11) P LANBESKRIVNING Exempel på typförskola i Rambodal, GKAK arkitekter. tillhörande detaljplan för fastigheten Valsen 4 med närområde inom Navestad i Norrköping, fysisk planering den 5 maj 2011 A N

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg

Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg Kommunledningskontoret Mats Lindström Planarkitekt 08-579 215 17 Behovsbedömning 2015-01-07 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0679 KS 203 Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg Inför att förslag till

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Apoteket 21, Sundbybergs stad

Detaljplan för fastigheten Apoteket 21, Sundbybergs stad SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2004-01-28 LUDVIG MILLES DNR64/2000-214 Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för fastigheten Apoteket 21, Sundbybergs stad Handlingar Planhandlingarna utgörs av plankarta

Läs mer

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3 Dnr: SBK 2009/167 Copyright BLOM Pictometry Planbeskrivning Detaljplan för del av Malmudden Svartholmen 3 Luleå kommun Norrbottens län Samrådshandling 2012-01 1 Innehåll Handlingar 3 Planens syfte och

Läs mer

Detaljplan för Knislinge Resecenter

Detaljplan för Knislinge Resecenter Dnr: KS 2011/447.343 LAGA KRAFT 2014-10-25 Antagen i KS 2014-10-01 150 Planbeskrivning Detaljplan för Knislinge Resecenter del av Knislinge 43:1, Knislinge, Östra Göinge kommun, Skåne län www.ostragoinge.se

Läs mer

Detaljplan för GRANNÄS 1:26 M FL BOSTADSOMRÅDE VID NORRA VISEN, AMBJÖRNARP TRANEMO KOMMUN. Detaljplanens syfte

Detaljplan för GRANNÄS 1:26 M FL BOSTADSOMRÅDE VID NORRA VISEN, AMBJÖRNARP TRANEMO KOMMUN. Detaljplanens syfte Detaljplan för GRANNÄS 1:26 M FL BOSTADSOMRÅDE VID NORRA VISEN, AMBJÖRNARP TRANEMO KOMMUN BEHOVSBEDÖMNING Underlag för identifiering av aspekter som kan medföra konsekvenser för miljön, hälsan eller hushållningen

Läs mer

Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun

Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun SAMRÅDSHANDLING 2015-10-09 Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Samrådshandling Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen

Läs mer

Samrådsredogörelse. Detaljplan för Göken 9 Kristinehamns kommun, Värmlands län. Antagandehandling

Samrådsredogörelse. Detaljplan för Göken 9 Kristinehamns kommun, Värmlands län. Antagandehandling Antagandehandling Samrådsredogörelse Detaljplan för Göken 9 Kristinehamns kommun, Värmlands län Hur processen har bedrivits Detaljplanen har varit på samråd under tiden 2015-02-17 till 2015-03-24 Kungörelse

Läs mer

SAMRÅD T.O.M 2014-08-29

SAMRÅD T.O.M 2014-08-29 Detaljplan HANDELSMANNEN 1 M.FL., Västra Mark Växjö kommun Samrådshandling 2014-06-12 Dnr: 14BN0395 Stadsbyggnadskontoret SAMRÅD T.O.M 2014-08-29 Handläggare Anna Thyrvin 0470-436 06 Detaljplan/Beskrivning

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8

Läs mer

Detaljplan för del av kvarteret Skeppsholmsviken m m på Djurgården. Remiss. Markanvisning för museum m m till AB Gröna Lund.

Detaljplan för del av kvarteret Skeppsholmsviken m m på Djurgården. Remiss. Markanvisning för museum m m till AB Gröna Lund. 009--7 Sara Lundén Avdelningen för projektutveckling Telefon: 08-508 70 54 sara.lunden@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 009--7 Detaljplan för del av kvarteret Skeppsholmsviken m m på Djurgården.

Läs mer

Sörby 13:2, kv Pumpen

Sörby 13:2, kv Pumpen PLANBESKRIVNING 2011-12-12, reviderad 2012-02-21 Antagandehandling Dnr: 11BMN97 Handläggare: Henry Grew Sörby 13:2, kv Pumpen Detaljplan för samlingslokal och skola Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD

Läs mer

Välkomna till info-träff, VA samt detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera Mälarstranden

Välkomna till info-träff, VA samt detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera Mälarstranden Välkomna till info-träff, VA samt detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera Mälarstranden Anna Ekwall, Petter Skarin och Mari Lundkvist från planavdelningen Detaljplanering Planprocessen

Läs mer

Södertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan

Södertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan PLANBESKRIVNING 2012-06-14 Antagen av BMN: 2012-09-19 Dnr: 11BMN116 Laga kraft: 2012-10-22 Handläggare: Thobias Nilsson Södertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan Detaljplan för centrum m.m. Gävle kommun, Gävleborgs

Läs mer

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys Dnr: PLAN.2015.4352 2016-05-23 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 13:9 m.fl. Trummenäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för del av Aspudden 2:1 invid Kv Flyttfågeln i stadsdelen Aspudden, S-Dp 2014-02336

Planbeskrivning Detaljplan för del av Aspudden 2:1 invid Kv Flyttfågeln i stadsdelen Aspudden, S-Dp 2014-02336 STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN Tony Andersson 2014-11-18 Tfn 08-508 27 318 1(11) Planbeskrivning Detaljplan för del av Aspudden 2:1 invid Kv Flyttfågeln i stadsdelen Aspudden, S-Dp 2014-02336 Planområdet

Läs mer

NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Bålsta 1:614, del av, Bålsta, förskola Ullevivägen, PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Bålsta 1:614, del av, Bålsta, förskola Ullevivägen, PLANBESKRIVNING HANDLINGAR 1 (8) NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Bålsta 1:614, del av, Bålsta, förskola Ullevivägen, Håbo kommun, Uppsala län UTSTÄLLNINGSHANDLING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta

Läs mer

Dnr BTN14/86. Detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 samt del av 2:186. Stavsjö. Nyköpings kommun. Samrådshandling. Planbeskrivning. Upprättad 2015-03-03

Dnr BTN14/86. Detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 samt del av 2:186. Stavsjö. Nyköpings kommun. Samrådshandling. Planbeskrivning. Upprättad 2015-03-03 Dnr BTN14/86 Detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 samt del av 2:186 Stavsjö Nyköpings kommun Samrådshandling Planbeskrivning Upprättad 2015-03-03 Dnr BTN 14/86 2/11 Planhandlingar Detaljplanen består av

Läs mer

Kv Tjädern (Sofieberg)

Kv Tjädern (Sofieberg) Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING 2009-00007-214 (P09006) Arkivnummer: P1583 B Detaljplan för Kv Tjädern (Sofieberg) inom stadsdelen Tälje i Södertälje Upprättad 2010-02-10 LAGAKRAFTHANDLING Handlingar

Läs mer

Hyltegärde 2:2 Bouleklubben

Hyltegärde 2:2 Bouleklubben PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING FÖR HYLTEGÄRDE 2:2 OCH DEL AV 2:3, KOMMUN Bouleklubben Handlingar Plan och genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Fastighetsförteckning 1 2

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Västberga 1:1 i Liseberg till Föreningen Blomsterfonden.

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Västberga 1:1 i Liseberg till Föreningen Blomsterfonden. 01278 2011-11-18 DNR E2010-513- Annika Norberg Avdelningen för projektutveckling Telefon: 08-508 271 26 annika.norberg@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2011-12-15 Markanvisning för bostäder inom

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-05-05 Dnr: 08KS542 Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande översiktlig utredning för Stora Vall Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK

Läs mer

Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING

Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING ANTAGANDEHANDLING Dnr 152/08 Stadsbyggnadskontoret Handläggare Jan Kristoferson Tel: 031 315 14 21 Mailadress: jan.kristoferson@molndal.se Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda

Läs mer

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt

Läs mer