EN INDUSTRISTRATEGI för arbete och välstånd i Sverige 2016

Transkript

1 EN INDUSTRISTRATEGI för arbete och välstånd i Sverige 2016 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA

2 EN INDUSTRISTRATEGI FÖR ARBETE OCH VÄLSTÅND I SVERIGE 2016 Teknikföretagen är en av Sveriges största arbetsgivarorganisationer med medlemsföretag som står för en tredjedel av Sveriges export. Bland medlemmarna finns globala företag som Ericsson, Scania, ÅF, ABB och Volvo men de flesta är betydligt mindre företag. Gemensamt är att de utvecklar varor och tjänster i världsklass och att nästan all försäljning sker i global konkurrens. Teknikföretagens uppdrag är att ge medlemsföretagen bästa möjliga konkurrensförutsättningar tog Teknikföretagen, tillsammans med sina medlemmar, fram ett förslag på en industristrategi. Innehållet är inom områden som vi anser vara viktigast för att teknikföretag ska starta, växa och stanna i Sverige. Vi har nu uppdaterat den i 2016 års version och också valt att fokusera på digitaliseringens betydelse för industrins förnyelse. KONTAKT Amelie von Zweigbergk Chef Industriell utveckling amelie.von.zweigbergk@teknikforetagen.se info@teknikforetagen.se

3 Förord Sverige är en framgångsrik industrination med lång tradition. Runt om i landet finns utveckling och produktion av varor och tjänster i små, medelstora och stora företag. Industrin bidrar till arbetstillfällen och tillväxt. Exporten från svensk industri betalar en stor del av vår välfärd. Men historisk framgång betyder inte automatiskt framgång i framtiden. I globaliseringens tidevarv gäller det att vara en attraktiv plats för investeringar i industriell verksamhet. Vi kan inte ta för givet att företagen stannar i Sverige. Kanske är förutsättningarna bättre någon annanstans? Många länder arbetar aktivt med att bygga upp strukturer som attraherar företag. Det är lätt att flytta verksamhet och Sverige måste därför hela tiden utveckla förutsättningarna för industriell verksamhet här. Vi får inte slå oss till ro och tro att detta är något som företagen löser själva. Utmaningen för Sverige är att vara en fortsatt attraktiv nation för företag och företagande. När andra länder ökar sina satsningar behöver Sverige följa med, utveckla våra styrkor och vår förhållandevis lilla hemmamarknad. Regeringen presenterade i januari 2016 en nyindustrialiseringsstrategi. Vi välkomnar detta initiativ. Vi ser en stor potential i att strategin ska visa att staten och industrin har samma bild av industrins betydelse för Sverige samt det ömsesidiga behovet av goda förutsättningar för industrins utveckling. Även om teknikföretag själva utvecklar sina arbetssätt och sin kompetens finns det förutsättningar som är nödvändiga för att bedriva verksamhet i Sverige som näringslivet inte självt kan skapa. Det handlar om en politik som främjar ekonomisk stabilitet för investeringar i industriell verksamhet, om arbetsmarknadens funktionssätt, utbildnings- och forskningssystem, frihandel genom öppna gränser, säker energiförsörjning, digitalisering samt investeringar i infrastruktur och miljö. Det är uppgifter avsedda för regering och riksdag. Men det handlar även om att nyttja styrkan i globaliseringen. Sverige har sedan hundratals år haft ett viktigt inflöde av nya medborgare. En del har kommit frivilligt, andra har kommit som flyktingar. Oavsett skäl finns det en styrka i detta tillflöde och med rätta förutsättningar kan mångfalden stärka företagens internationella konkurrenskraft. Studier visar att svenska företags export till enskilda marknader växer med rekryteringen av medarbetare med rötter i dessa länder. Att kunna ta vara på allas kunskaper och erfarenheter, oavsett ålder, kön eller varifrån i världen man kommer är därför viktigt. För att stärka konkurrenskraften och göra Sverige mer attraktivt för nya investeringar krävs ett helhetsperspektiv samt en samordning mellan olika politikområden. Vi menar därför att nyindustrialiseringsstrategin måste ha perspektivet hur staten kan skapa goda förutsättningar för att företag ska välja att förlägga eller behålla sina industriverksamheter i Sverige. En samlad strategi för industrin kan göra att teknikföretag kan fortsätta att bidra till arbetstillfällen, tillväxt och export förutsättningar för välstånd i Sverige. Långsiktiga och stabila blocköverskridande villkor bör eftersträvas för att attrahera och behålla företagens investeringar och verksamhet i landet. Resultatet, i form av produkter, tjänster och produktion, ska inte styras av staten, utan är tveklöst en uppgift för industrin. Teknikföretagens förslag till industristrategi syftar till att utifrån ett helhetsperspektiv presentera åtgärder som företag, regering och riksdag bör vidta för att vässa svensk industri i den globala konkurrensen. Vi deltar gärna i en fortsatt dialog om hur förutsättningarna för industriell verksamhet kan stärkas i Sverige. stockholm, januari 2016 Åke Svensson, vd

4 Innehåll Industrin allt viktigare för Sverige... 5 En alltmer kvalificerad kunskapsekonomi... 5 Globala värdekedjor... 5 Industrins förnyelse... 6 Tillväxtländerna attraktiva för forsknings- och utvecklingsinvesteringar... 6 Västeuropas strategier... 8 Sverige behöver följa med... 9 Fokus 2016: Digitaliseringen avgör framtiden Digitalisering ger möjligheter Strukturomvandling för samhället Information och data En digital infrastruktur Analys och hantering Nya tjänster Smartare fabriker Goda förutsättningar för global konkurrenskraft Ekonomisk stabilitet Skattereformer för tillväxt Kapitalförsörjning och innovationsstöd Enklare regelverk Produktsäkerhetslagstiftning med rätt fokus En mer effektiv marknadskontroll Hållbar utveckling och konkurrenskraft Miljökrav som leder till målet Konkurrens på lika villkor Utveckla en stor hemmamarknad Frihandeln inom EU Frihandelsavtalet med USA Svensk export och internationalisering Standardiserade affärsavtal... 19

5 Konkurrenskraftig arbetsmarknad Arbetsrätt som fungerar i globaliseringen Översyn av MBL Arbetsrätten internationellt Arbetskraftskostnaden avgörande för konkurrenskraft Lönebildning för ökad anpassningsförmåga Tidsenliga konfliktregler Flexibla anställningsformer Kompetensutveckling och lägre trösklar Underlätta för utländska medborgare Smidigare handläggning av arbetstillstånd Investera i samhällets mjukvara utbildning och forskning Helhetssyn på utbildningssystemet En grundskola som förbereder för vidare studier Gymnasieskola som leder till jobb Högskoleutbildning som speglar industrins behov Mer nytta av svensk forskning En forsknings- och innovationsmodell för Sverige Incitament för ökad samverkan Utveckling, test och uppvisning av ny teknik Investera i samhällets hårdvara energi och transporter Långsiktiga och stabila spelregler Ett robust och effektivt elsystem Energieffektivisering Energiforskning Tillförlitlig och effektiv transportinfrastruktur Planering och genomförande av underhåll Nyinvesteringar för konkurrenskraft Planer med hänsyn till ny teknik Forskning och innovation för hållbara transporter Digital infrastruktur och cybersäkerhet Noter... 44

6 FOTO: EVA LINDBLAD 4

7 Industrin allt viktigare för Sverige Sverige har en export som motsvarar nästan 50 procent av BNP och är därför beroende av företag som är globalt konkurrenskraftiga. Teknikföretagens medlemsföretag står för en tredjedel av den svenska exporten. Industrin som helhet står för cirka 17 procent av BNP och 77 procent av exporten. Industrin sysselsätter direkt cirka personer i Sverige. I takt med att industrin utvecklas och fokuserar sin verksamhet har tjänster inom bland annat administration, produktutveckling, IT och logistik lagts ut till företag som är specialister på detta. Inom dessa industrinära tjänsteföretag arbetar idag flera hundra tusen personer. Totalt sysselsätter industrin i Sverige därmed närmare en miljon personer vilket motsvarar vart femte jobb. En alltmer kvalificerad kunskapsekonomi De 20 största multinationella koncernerna i Sverige är viktiga för hela näringslivets utveckling och internationella konkurrenskraft. De står för 35 procent av Sveriges samlade varuexport, 50 procent av näringslivets forskning och utveckling, FoU, och för 24 procent av industrins sysselsättning. 1 Inom den högteknologiska indu strin är dessa stora företags dominans ännu större. Inom de 20 aktuella koncernerna står åtta företag verksamma inom den högteknologiska industrin för hela 92 procent av FoU-investeringarna. De har 67 procent av alla anställda med lång universitetsutbildning och har 72 procent av alla forskarutbildade som arbetar inom högteknologisk industri. 2 Storföretagens omfattande FoU-investeringar och höga andel välutbildade medarbetare är en förutsättning för deras internationella framgångar. Deras verksamhet driver på hela det svenska näringslivets utveckling mot en alltmer kvalificerad kunskapsekonomi. Ständig förnyelse smartare industri Sverige har en lång tradition som starkt produktionsland. Teknikföretag har framgångsrikt skiftat fokus från masstillverkning till flexibel produktion av avancerade varor och tjänster. Tillgången på kvalificerad arbetskraft, försprånget inom avancerad teknik och en stark produktivitetsutveckling har varit avgörande framgångsfaktorer. Att svenska företag sedan länge präglats av platta organisationer med decentraliserat beslutsfattande och goda relationer mellan arbetsgivare och fackföreningar, har skapat ett öppet klimat med tillit. Detta ger svenska teknikföretag goda förutsättningar för problemlösning, samarbete och utveckling, vilket främjar en kunskapsintensiv, kreativ och kundanpassad produktion. Industrin producerar alltmer tjänster Svensk tillverkningsindustri klättrar i värdekedjan. Försäljning av tjänster har blivit en del av kärnverksamheten för många av Teknikföretagens medlemsföretag. Företagen har ofta särskilda tjänstestrategier och de har i hög grad tjänstefierat produktutbudet, alltså lagt till tjänster till sina produkter. Tjänsterna är av många olika slag: från grundläggande tjänster som leverans och installation till drift och service av produkter hos kunder samt renodlad teknisk konsultverksamhet. Globala värdekedjor I takt med globaliseringen har världshandeln ökat. Idag utgör den cirka 30 procent av världens BNP och är därmed tre gånger så stor som Sveriges export på drygt miljarder kronor 2014 motsvarade närmare 50 procent av Sveriges BNP. Våra tio största exportörer är alla industriföretag. Tillverkningsindustrin som helhet exporterar 64 procent av all sin produktion (2011). Svenska företags största exportmarknad är Norden med 25 procent och övriga Västeuropa med 39 procent. Svenska teknikföretags framgångar på världsmarknaden har bidragit till en positiv handelsbalans och till arbetstillfällen och välstånd i Sverige. För Sverige 5

8 är globala värdekedjor viktiga. Många stora svenska exportföretag är beroende av import av komponenter, insatsvaror och insatstjänster eftersom dessa inte produceras i Sverige på ett kostnadseffektivt sätt. Det leder till en ökad specialisering som är nödvändig för att företag ska kunna konkurrera internationellt. Motorn för tillväxt och välstånd Men storföretagens dominans innebär också att Sverige blir sårbart när dessa företag minskar sin verksamhet här hemma. Industrin som helhet utvecklar också andra delar av näringslivet. Det finns en så kallad multiplikatoreffekt från industrin till omgivande sektorer. När företag väljer att lägga produktion och utveckling i en region bidrar det till att ytterligare jobb skapas. Effekten varierar beroende på om det är ett industri- eller ett tjänsteföretag, hög- eller lågteknologiskt, verkar lokalt eller säljer på andra marknader. Ett nytt arbetstillfälle för en högutbildad genererar på sikt tre nya jobb i Sverige inom den lokala sektorn. 3 Med goda förutsättningar för industrin i Sverige skapas välstånd och arbete både inom industrin och i andra samhällssektorer. Industrin är på detta vis en motor för Sveriges tillväxt och välstånd. Industrins förnyelse Svenska exportföretags framgångar på världsmarknaden har gjort den industriella verksamheten i Sverige mer kunskapsintensiv. Många multinationella teknikföretag bedriver fortfarande huvuddelen av sin forskning och utveckling i Sverige trots att de har en liten hemmamarknad här. Många länder satsar stort på att skapa konkurrenskraftiga miljöer för att främja tillväxten av nya och befintliga företag. Länder och regioner konkurrerar om att locka de mest kreativa individerna och kunskapsintensiva företagen. Innovationsmiljöer eller kluster där universitet, institut och näringsliv samverkar inom styrkeområden kring forskning, utbildning och innovation får allt större betydelse för att locka dessa kreativa individer och företag. Det behövs åtgärder för att Sverige ska kunna fortsätta hävda sig i en tilltagande global konkurrens. Företagens omfattande forsknings- och utvecklingsinvesteringar och höga andel välutbildade medarbetare är en förutsättning för deras internationella framgångar. Deras verksamhet driver på hela det svenska näringslivets utveckling mot en alltmer avancerad kunskapsekonomi och bidrar därmed till en positiv samhällsutveckling. Rollen som förnyare I Sverige finns en mängd innovativa små som stora företag som skapar nya lösningar på samhällsutmaningar. Lösningarna återfinns inom exempelvis energi, miljö, IT och nya hjälpmedel i hemmet. De snabbfotade små företagen har en viktig roll som förnyare och genomförare av radikala affärsidéer och de står för en stor del av de nya arbetstillfällen som skapas. Genom att kombinera, utnyttja och utveckla ny kunskap, är entreprenören en nyckelfaktor för att möta både lokala och globala framtida utmaningar. Stora företag samlokaliserar idag ofta sin verksamhet med små företag för att få nya idéer och verka i kreativa miljöer, vilket sker i så kallade Science Parks. Stora företag har många gånger större resurser och har marknadskunnande, försäljningskanaler, teknologi och kompetens. De har resurser som skapar en stabil bas för samverkan inom och mellan branscher och företag av alla storlekar, såväl som med akademi, institut som företag i utbildning och forskning. Klustermiljöer där dessa samverkar spelar en viktig roll för att attrahera utländska företag och kompetenta medarbetare till Sverige. Tillväxtländerna attraktiva för forsknings- och utvecklingsinvesteringar Sverige har länge legat i topp i världen när det gäller näringslivets forsknings- och utvecklingsinvesteringar som andel av BNP, men positionen har försvagats sedan början av 2000-talet. 4 Fram till millennieskiftet gjorde de multinationella företagen i princip alla sina forsknings- och utvecklingsinvesteringar i Europa eller USA, och till viss del i Japan. Sedan har förändringen gått snabbt och flera studier visar på ett dramatiskt skifte till att investeringarna istället sker i Kina, Indien, Singapore, Taiwan och 6

9 7 FOTO: TEKNIKFÖRETAGEN

10 Sydkorea. 5 Dessutom har tillväxtländer som Kina, Indien och Brasilien bytt strategi från lågkostnadsproduktion till kunskapsbaserad konkurrens. I dessa länder utexamineras miljontals ingenjörer varje år samtidigt som de offentliga forskningsinvesteringarna ökar. Idag har Kina gått om Europa när det gäller forskning som andel av BNP. Med snabbt växande inhemska marknader, produktion och forskning och utvecklingsmiljöer blir dessa länder alltmer attraktiva för forsknings- och utvecklingsinvesteringar. Investeringar utanför Europa allt vanligare Tillgången på kunskap, kompetens och nya affärsmöjligheter är de viktigaste faktorerna för var nya forskningsinvesteringar förläggs. 6 Från att man i utvecklingsländerna endast direktinvesterat i produktion gör man idag också investeringar i forskning och utveckling. Företagen vill vara nära tillväxtmarknaderna, kunna rekrytera rätt kompetens och vara en del av världsledande innovationsmiljöer. 7,8 Även om Sverige ligger bra till inom Europa så har länder som till exempel Taiwan och Sydkorea snabbt närmat sig Sverige, både när det gäller forsknings- och utvecklingsintensitet och patentansökningar. 9 Flera svenska multinationella företag har fortfarande den största delen av sin forskning och utveckling i Sverige men de gör en stor del av sina nyinvesteringar i forskning och utveckling i andra länder. 10 Flera svenska multinationella företag har ökat sin forskning och utveckling i stora, snabbväxande låglöneländer, som Kina och Indien, rejält på senare tid enligt Tillväxtanalys. 11 Västeuropas strategier Frågan om hur man ska attrahera företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet och produktion till Västeuropa har blivit allt viktigare. Tyskland tog 2010 fram en industristrategi, High-tech strategy inom vilken ett särskilt fokus finns på digitalisering, Industrie Där pekar man på att en smartare industri är en förutsättning för att kunna möta den hårdare internationella konkurrensen som kombineras med kortare produktlivscykler och ökade krav på kundanpassning. Med smart menas bland annat kraftigt ökad användning av digital teknik och industriellt internet för att effektivisera allt från produktutveckling till fabriksplanering och tillverkning. Storbritannien antog 2013 en industristrategi för att stärka den brittiska ekonomin genom att möjliggöra för näringslivet att bli mer globalt konkurrenskraftigt. Bland annat ska Storbritannien ta fram strategier för samarbete mellan näringslivet och industrin, stöd till nya teknikområden, bättre tillgång till kapital, att utveckla kompetens tillsammans med näringslivet samt att öka investeringarna i näringslivet genom upphandling. 13 Även inom EU har industrins betydelse för konkurrenskraft och välfärd hamnat högt på den politiska agendan och initiativ för industrins digitalisering och en ny industristrategi planeras. Historiken ingen garanti Det kunskapsförsprång Sverige och västvärlden haft i världen gäller inte längre. Nu konkurrerar allt fler företag och länder på den globala marknaden. Konkurrensen ökar även i de kunskapsintensiva produkt- och tjänstesegmenten så det räcker inte med kunskap för att leda utvecklingen. Länder måste också ha individer och företag som har förmåga att omsätta kunskap till innovationer. Kreativitet och innovation är svenska framgångsfaktorer om man ser till internationella index. 14 Sverige ligger i topp på EU:s Innovation Scoreboard 2015 som mäter ett antal indikatorer som humankapital, öppenhet och excellens i forskningssystemet, samverkan mellan näringsliv och akademi, näringslivets investeringar i forskning och utveckling och innovation. Svagheten ligger framför allt i den effekt investeringarna i forskning och utveckling och innovation ger, i riskkapitalinvesteringar och andel av företagens försäljning som härstammar ur innovationer. Goda historiska placeringar i internationella innovationsrankingar är ingen garanti för konkurrenskraft i framtiden. För att stärka den kritiska massan i de svenska forsknings- och innovationssatsningarna ser vi en potential i ökat utbyte mellan den civila och den försvarsrelaterade forskningen. Den försvarsrelaterade forskningen har kraftigt reducerats under det senaste decenniet. Den har dock haft en stor spridningseffekt på övriga samhället och karaktäriseras av dual-use. 8

11 Sverige behöver följa med Utmaningen för Sverige är att vara en fortsatt attraktiv nation för företag och företagande. När andra länder ökar sina satsningar behöver Sverige följa med, utveckla våra styrkor och vår förhållandevis lilla hemmamarknad. Med forskning och utvecklingsverksamhet som inriktar sig mot områden viktiga för näringslivet ökar möjligheterna för att även produktionen placeras här, vilket bidrar till arbetstillfällen och tillväxt. Vi ser ett behov av en strategi för hur det svenska innovationssystemet kan kopplas till globala innovationsmiljöer, till exempel genom att bilda innovationscenter i andra delar av världen. Detta skulle främja utbytet med internationella nätverk kopplade till innovation och forskning och utveckling samt främja konkurrenskraften i globala värdekedjor. Därmed skulle förutsättningarna öka för att attraktionskraften upprätthålls i det svenska innovationssystemet. FOTO: ISTOCKPHOTO TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 9

12 Fokus 2016: Digitaliseringen avgör framtiden Digitalisering är vår tids största samhällsförändring. Tillsammans med globaliseringen skapar den stora möjligheter och utmaningar. Den gör det möjligt att tillverka helt nya produkter och digitaliserar produktion och distribution av varor och tjänster. Det finns ingen entydig definition av digitalisering. Men en konsekvens är att den skapar helt nya förutsättningar. Digitaliseringen gör det möjligt att utveckla nya omvälvande produkter som förändrar och utmanar de befintliga. Även sättet att producera, automatisera och robotisera produktion av varor och tjänster blir annorlunda. Varor och tjänster som digitaliseras kan kommunicera maskin-maskin och människa-maskin vilket ger ännu fler möjligheter. Hittills har mycket av den politiska IT-agendan fokuserat på områden som rör individen och den offentliga sektorn. Skolan, sjukvården, e-förvaltningen och utbyggnaden av den fysiska infrastrukturen är några exempel som studerats i den senaste digitala strategin för Sverige. Beräkningar, som tagits fram av Tillväxtanalys, visar att det finns ett stort behov av att främja de närings- och innovationspolitiska villkor som stödjer företag att bättre integrera IT-verktyg i sin verksamhet. Företag behöver kunna vidareutveckla sina produkter och tjänster i ett snabbt växande och internationellt konkurrensutsatt, digitalt landskap. Digitalisering ger möjligheter Teknikföretagens medlemsföretag bedriver en alltmer kunskapsintensiv verksamhet. Idag har en tredjedel av medarbetarna i företagen eftergymnasial utbildning mot knappt 20 procent för 15 år sedan. Sedan 1993 har andelen anställda med mer än tre års högskoleutbildning ökat med 162 procent och andelen anställda med endast grundskola har mer än halverats. 15 Den pågående digitaliseringen omfattar alla branscher och kommer att påverka allt från arbetsplatser och bostäder till transporter och sjukvård. För industrin innebär digitaliseringen en dramatisk förändring med nya förutsättningar som följd. Utvecklingen är så omfattande att det helt klart handlar om en ny industriell revolution där svensk industri måste ligga i framkant. Sveriges industriföretag behöver nu ta steget fullt ut och utnyttja digitaliseringen, både för att utvecklas och för att stärka sin konkurrenskraft. Strukturomvandling för samhället Dagens digitalisering omfattar allt från mobil kommunikation mellan människor och maskiner till fjärrstyrning av funktioner inom transport, sjukvård och fastigheter. Digitaliseringen innebär en strukturomvandling av hela samhället, såväl socialt som ekonomiskt, och påverkar de flesta människors vardag. För industrin innebär digitaliseringen stora förändringar i produktutveckling och utveckling av produktionssystem. Den nya generationen produkter innehåller kommunikationssystem och informationsbärare som sensorer, mikrodatorer eller RFID-taggar. Produktionssystemen behöver också anpassas för att företagen ska vara konkurrenskraftiga. Detta innebär en kraftig ökning av virtuell produktionsteknik och simulering, automation och smarta kommunikationslösningar mellan människor och maskiner. Information och data Digitaliseringen innebär också att produkter skapar enorma mängder information och data. Informationen kan omvandlas till nya smarta tjänster som med låg marginalkostnad enkelt kan säljas och distribueras över hela världen. Genom digitaliseringen ställer många tillverkande företag om till att även bli leverantörer av tjänster. Företagen utforskar intensivt de nya möjligheterna att utnyttja Internet of Things, 10

13 Big Data och Cloud Computing (distribuerad processorkraft). Det gäller inte minst inom tillverkningsindustrin där varor, tjänster och produktionssystem blir alltmer uppkopplade och digitala. En digital infrastruktur Sverige behöver en digital infrastruktur som klarar hela samhällets behov, från individ till industri och offentlig sektor. En infrastruktur som kan möta den explosion av uppkopplade enheter, tidskritiska applikationer, ökad mobil bandbredd och nya tjänster som kommer på bred front. Vi behöver utbyggda fibernät och vara först ut med nästa mobila infrastruktur 5G. Vi kan inte ha separata lösningar för varje bransch, utan en lösning som skapar förutsättningar för innovationer och konkurrenskraftiga lösningar. Analys och hantering Användningen av digitala verktyg, som simulering och virtuella modeller, ökar kraftigt i industrin, liksom automatisering och analys av stora mängder data (Big Datamining). Denna utveckling skapar ett allt större behov av att använda data på ett produktivt sätt. Datahantering och dataanalys är i många fall nyckeln till att förbättra produktionsoptimering, underhåll, support och beslutsstöd. Nya tjänster Digitalisering gör det möjligt att utveckla helt nya tjänster som ett komplement eller ersättning till fysiska produkter och produktion. Mjukvarubaserade servicefunktioner utvecklas där smarta mjukvaror integreras i produkten för att öka dess pålitlighet, flexibilitet, säkerhet, användarvänlighet och för att förbättra support. Leverans av helhetslösningar och färdiga koncept blir allt viktigare, det vill säga att sälja funktioner snarare än produkter. Smartare fabriker För att Sverige ska fortsätta att ha en konkurrenskraftig tillverkande industri måste förutsättningarna för att utveckla smartare fabriker öka, fabriker som till fullo utnyttjar digitaliseringens möjligheter. FOTO: SHUTTERSTOCK TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 11

14 FOTO: SHUTTERSTOCK 12

15 Goda förutsättningar för global konkurrenskraft Även om attityderna till företagande blivit bättre i Sverige så är det för få företag som växer. I stället säljs många företag i utvecklingsstadiet till internationella koncerner. Det måste löna sig att ta risker genom att driva växande företag. Ekonomiska villkor har stor betydelse för Sveriges attraktivitet för investeringar och företagande. Det handlar om makroekonomiska förutsättningar, om företags möjligheter till finansiering i olika utvecklingsskeden samt om skatter och skattenivåer. I den globala konkurrensen används skatter och förutsättningar för finansiering som konkurrensmedel av enskilda länder. Det är viktigt för industriklimatet att regeringen sänker skatter, minskar statsskulden och ändå kan öka resurserna till utbildning och forskning. Det är av största betydelse för svensk industri att skatterna är internationellt konkurrenskraftiga och stimulerar till arbete, risktagande och företagande i Sverige. Ekonomisk stabilitet Den ekonomiska politiken i Sverige måste vara långsiktig och stabil, vilket ofta kräver överenskommelser över de politiska blockgränserna. Goda och stabila makroekonomiska spelregler ger förutsättningar för investeringar i industriell utveckling. blocköverskridande ekonomiska överenskommelser för att uppnå långsiktighet. Skattereformer för tillväxt Skattetrycket har återigen ökat och är runt 50 procent av BNP och är över de flesta av våra konkurrentländer. Flera skatter är väsentligt högre i Sverige än i omvärlden. Kapitalskatten som är 30 procent i Sverige är i snitt 17 procent i jämförbara länder. Detta får en negativ effekt för kapitalbildning och investeringar vilket riskerar att driva ägandet utomlands. 16 Höga marginalskatter minskar incitamenten till utbildning och försvårar internationell rekrytering. Finanspolitiska rådet har konstaterat att det skulle vara självfinansierande för staten att ta bort värnskatten. 17 Skattesystemet bör också präglas av enkelhet och tydlighet som ger stabila villkor för företagens investeringar. Vissa reformer under senare år har inneburit steg i rätt riktning. En sådan är det investeraravdrag som infördes 2013 för privatpersoners investeringar i första hand i mindre bolag i tidiga skeden. Under 2014 infördes också sänkt arbetsgivaravgift för anställda i företag som arbetar med FoU. Detta välkomnas av företagen, men sänkningen är alltför liten för att få någon större betydelse, särskilt när det gäller medelstora och stora företags satsningar på forskning och utveckling. att skatter och regler ska främja sparande, företagande och arbete inkomstbeskattning, avgiftsuttag och offentliga transfereringssystem som stimulerar arbete och utveckling på samtliga inkomstnivåer sänkt marginalskatt för att stimulera till utbildning och arbete samt för att underlätta rekrytering av kvalificerad arbetskraft i Sverige sänkt kapitalinkomstskatt för att förbättra förutsättningarna för sparande och investeringar i Sverige Utöka FoU-skatteavdraget för att främja företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet. 13

16 Kapitalförsörjning och innovationsstöd Tillgången till riskvilligt kapital i olika skeden av ett företags utveckling är avgörande för om dessa ska kunna växa, etablera sig på nya marknader och anställa fler medarbetare. Den absoluta merparten av företags finansiering i tidiga skeden kommer från personligt sparande och i viss utsträckning också från familj och vänner. Banklån har också en betydelsefull roll för att kunna finansiera start och expansion. En viktig roll i tidiga skeden har även så kallade affärsänglar och venture-kapitalföretag. För att fler ska vilja satsa privat kapital är det väsentligt att skatter och regler är utformade så att de främjar entreprenörskap. Staten som katalysator I de allra tidigaste skedena då riskerna är stora är det många gånger svårt att få privat lånefinansiering. Här finns ett behov av en grundläggande offentlig infrastruktur. Statliga insatser spelar en kompletterande roll som katalysator för att attrahera privat kapital i de fall idéer och företag inte kommer förbi denna fas på grund av kapitalbrist. Behovet av offentlig riskvillig finansiering som bidrag, lån och ägarkapital i tidiga skeden är väsentligt större än tillgången. Inte minst gäller detta mjuka lån där det går att skriva av lånet om projektet misslyckas. Är projektet framgångsrikt ska återbetalning ske enligt marknadsvillkor. Idag går en stor del av de statliga insatserna inte till de tidiga faser de är avsedda för, vilket Riksrevisionen konstaterat i en rapport. Här behövs ändrad styrning och riktlinjer för att insatserna ska ge avsedd effekt. Stöd i form av bidrag, lån, riskkapital, tillgång till Science Parks, innovationskontor, inkubatormiljöer och rådgivning de första åren underlättar för nya affärsidéer och företag att utvecklas. Almis verksamhet fyller här en viktig roll. Det gör även Vinnovas program som stöttar utvecklingen av nya och innovativa produkter och tjänster och samverkan med akademi och institut. Science Parks, inkubatorer, innovationskontor och nätverken kring dessa är väl etablerade och erbjuder miljöer som säkrar bra affärsidéer, team, teknik och kontakt med akademi och näringsliv. Det finns en stor potential i att resurssätta dessa aktörer ytterligare. Minska risken i tidiga skeden Statliga förlustgarantier används av flera länder som ett sätt för staten att täcka en större del av förlusten för banker och investerare som investerar eller lånar ut medel i förkommersiella faser. Det gör att marknadens aktörer vågar gå in och underlätta för företag, i dessa faser, att växa. Det finns ett stort antal statliga aktörer vars syfte är att stötta företagen i tidiga skeden. Men hur staten bidrar med kapital till företag är svåröverskådligt, insatserna är delvis överlappande och målet att investera i tidiga skeden nås inte. Staten behöver göra insatserna tydligare så att statligt riskkapital, oavsett form, går till att minska risker och skapa tillväxt- och utvecklingsresurser för tidiga skeden. Målet bör vara att säkra framgångsrika affärsidéers utveckling i Sverige. Den breda floran av statliga aktörer och insatser bör effektiviseras och tydligare ingångar och en kritisk massa skapas. Insatser ska vara generella och inte regionala eller branschspecifika. De ska vara marknadskompletterande och långsiktiga. De ska även fokusera på att minska risker och skapa tillväxt och utvecklingsresurser i tidiga skeden. Utforma skatter och regler så att de främjar entreprenörskap Ökade möjligheter till offentlig, riskvillig finansiering som bidrag, lån och ägarkapital till nya företag Konsolidera stödsystemet till färre offentliga aktörer som har större resurser att erbjuda företagen. Samordna, fokusera och öka det nationella och regionala stödet i tidiga skeden till finansiering, riskkapital och inkubatormiljöer Ge större möjligheter till mjuka lån i företags tidiga skeden. Inför ett statligt garantiinstrument för lånefinansiering från banker till små och medelstora företag Utöka investeraravdraget vid köp av aktier i mindre företag Förbättra förutsättningarna för personal optioner för att underlätta företagens kompetensförsörjning Medel för små och medelstora företag att utvecklas genom extern forsknings-, utvecklings- och innovationskompetens. 14

17 Enklare regelverk Företag behöver stabila, förutsägbara och sammanhängande regelverk för att vilja investera. Regler ska bara finnas när ett verkligt behov finns. De regler som behövs måste vara enkla, tydliga och pragmatiska. Det nuvarande regelverket i Sverige måste därför förenklas. En stor mängd regler gäller för näringsverksamhet och det är mycket svårt för företag att känna till alla. Många gånger är det också svårt att förstå vad reglerna innebär för skyldigheter för företaget i praktiken. Mängden regler motverkar och försvårar etableringen av nya företag och gör att företagare uppfattar den administrativa regelbördan starkt besvärande. Dessutom leder de till onödiga kostnader eftersom de innebär administrativa bördor för företagen. Att förstå och följa reglerna tar mycket tid och gör att det blir mindre tid över att utveckla verksamheten. De skadliga reglerna Företagen anser att skatte- och momsregler är de som hindrar tillväxten mest. Arbetsrätten anses också mycket besvärlig av företagen och kommer på tredje plats när det gäller hinder. Mot denna bakgrund finns det tungt vägande skäl för att göra en ordentlig översyn av vilka regler som verkligen behövs och vilka regler som skulle kunna tas bort utan att det i praktiken fick några skadliga samhällseffekter. Översynen måste identifiera dubbelregleringar och områden där reglerna delvis överlappar varandra. Reglerna måste bli mer lättbegripliga utan att nödvändig precision försvinner. En viktig uppgift är även att undersöka om antalet tillsynsmyndigheter kan minskas. Arbetet med idén att ett företags rapporteringsskyldighet skulle kunna kanaliseras via en enda myndighetskontakt måste drivas vidare. Det är angeläget att en tillsynsmyndighet inte också har som uppgift att driva rättsutvecklingen. Det är oacceptabelt att en myndighet driver processer mot enskilda företag grundat på mycket svaga eller tveksamma rättsliga resonemang i syfte att få till stånd en viss rättsutveckling. Utvecklingen på skatteområdet och på diskrimineringsområdet beror på en olycklig sammanblandning av tillsyn och påverkansarbete. Det undergräver förtroendet för tillsynsmyndigheten och är oförenligt med en rättssäker tillsynsverksamhet. Rättsutveckling är en uppgift för lagstiftaren i en rättsstat. en ordentlig översyn av det rättsliga regelverk som gäller företagande i Sverige i syfte att bedöma vilka regler som kan avskaffas. Reglerna behöver även blir mer lättbegripliga en översyn av myndighetsstrukturen i syfte att undersöka om antalet tillsynsmyndigheter kan minskas att arbetet med att bedöma om företagens rapporteringsskyldighet kan kanaliseras via en enda myndighet slutförs och att den förenklingen genomförs om det är möjligt att tillsynsmyndighetens uppgift renodlas så att inte samma myndighet ansvarar för tillsynen och för att driva rättsutvecklingen. Produktsäkerhetslagstiftning med rätt fokus Produktsäkerhetslagstiftningen ska hjälpa företag att utveckla och sälja produkter som är säkra att använda, utan att orsaka onödiga merkostnader för producenterna. Därför bör lagstiftningen begränsas till väsentliga krav, som så kortfattat och tydligt som möjligt talar om vilka säkerhetskrav en produkt ska leva upp till. Detaljerad teknisk vägledning till producenterna ges inte i lagen, utan i frivilliga standarder som tas fram genom öppna processer som välkomnar expertis från industrin. Det minskar risken för en teknisk lagstiftning som hindrar utvecklingen och gör det svårare för nya säkrare produkter att nå marknaden. Krav på att företag ska kunna redovisa hur ett råmaterial eller en komponent i slutprodukten har producerats blir allt vanligare. Utmaningen är att kunna spåra på vilket sätt ett råmaterial eller en komponent har producerats, när det inte går att mäta på produkten. Då blir det svårt för företag som tillverkar slutprodukten att säkerställa en råvaras eller en komponents ursprung. Lagkrav på den som tillverkar slutprodukten kan därför bli mycket betungande och komplicerade att leva upp till. 15

18 att all produktsäkerhetslagstiftning ska vara relevant, tydlig och enkel att förstå för både företag och myndigheter att lagarna ska begränsas till väsentliga krav och om nya eller utökade krav förslås ska det alltid göras en konsekvensanalys först att lagkraven ska riktas mot de aktörer i värdekedjan som har möjlighet att kontrollera att de följer lagstiftningen att det ska räcka med att ett företag har gjort egna tester för att visa att en produkt är säker tredjepartcertifiering, då ett oberoende företag testar produkten, ska endast krävas i särskilda fall. En mer effektiv marknadskontroll Det behövs en effektivare och mer samordnad marknadskontroll av produkter för en fri och rättvis handel. Marknadskontroll innebär att ansvariga myndigheter kontrollerar att produkter uppfyller lagens krav. Utan en fungerande marknadskontroll kan produkter som innebär fara för hälsa, miljö eller säkerhet säljas. Dessutom snedvrids konkurrensen och företag som, avsiktligt, eller av okunskap, inte följer reglerna kan gynnas framför företag som satsar resurser på att se till att lagen följs. För att marknadskontrollen ska vara så transparent som möjligt vill Teknikföretagen att EU:s marknadskontrollmyndigheter ska dela information om kontroller och godkänna varandras testresultat. Europeiska marknadskontrollmyndigheter ska inte bara kontrollera om produkter är säkra. De bör även kontrollera att alla företag följer lagarnas administrativa krav på till exempel spårbarhet, teknisk dokumentation och märkning. Det ska inte gå att konkurrera med lägre pris genom att strunta i lagkrav. att en produkt som kontrollerats i ett EU-land inte ska behöva genomgå samma kontroll i ett annat. Därför vill Teknikföretagen att EU:s marknadskontrollmyndigheter ska dela information om utförda kontroller och godkänna varandras testresultat att europeiska marknadskontrollmyndigheter inte bara ska kontrollera om produkter är säkra. De bör även kontrollera att alla företag följer lagarnas administrativa krav på till exempel spårbarhet, teknisk dokumentation och märkning. Det ska inte gå att konkurrera med lägre pris genom att strunta i lagkrav. Hållbar utveckling och konkurrenskraft Svensk industri ligger långt fram när det gäller hållbara produkter och tjänster samt resurseffektiv produktion. Detta gäller traditionella produkter som stegvis får bättre miljöprestanda, till exempel lastbilar, och miljöteknik, som vatten- och luftrening. Sverige anses dessutom ha gott systemkunnande bland annat när det gäller hållbara städer. Hållbar produktion innebär att man använder material effektivt, använder lättviktsmaterial, energioptimerar och återvinner material i produktionen. Att Sverige är bra på detta stärker svensk konkurrenskraft inom branscher som fordon, energi och elektronik. Många av dessa produkter och tjänster finns redan här och nu för att användas. Globalt är detta en konkurrensfördel samtidigt som de miljöåtgärder som görs i Sverige måste gå att få tillbaka i högre priser på produkten. För produkter där detta inte är möjligt riskerar företagen att tappa konkurrensförmåga. Strategiskt miljöarbete innebär att väva samman de positiva värden företagen kan ge för miljön och att vidareutveckla affärer i en resurseffektiv riktning. Många av Sveriges företag ligger långt framme i arbetet med hållbarhetsfrågor. Sju av Teknikföretagens medlemsföretag är rankade bland de 100 mest hållbara företagen i världen enligt Forbes högt ställda miljökrav i det internationella samarbetet i miljöfrågor internationellt harmoniserade miljökrav på produkter goda förutsättningar för företagen att investera i teknikutveckling av miljöeffektiva produkter och tjänster politiska styrmedel som främjar långsiktigt lönsamma investeringar i Sverige och företags konkurrenskraft. 16

19 Miljökrav som leder till målet Det ska vara säkert för miljön att använda produkter i den miljö produkten är avsedd för. Därför bör alla miljökrav på produkter vara mätbara så att företag kan visa att de uppfyller kraven. Globaliseringen innebär att produkter i många fall konstrueras för att uppfylla flera länders regelverk samtidigt. Några nya europeiska miljörelaterade regelverk som Reach och Ekodesigndirektivet påverkar teknikföretags möjligheter att sätta produkter på EU-marknaden. Kraven i dessa regelverk ändras över tid vilket gör det svårt för enskilda företag att följa utvecklingen om vilka krav som gäller. Teknikföretagen vill att myndigheter har tydliga arbetsmetoder för att ta fram miljölagstiftning som rör teknikföretag och produkter som inkluderar tidigt samråd. Här behövs en bättre dialog mellan myndigheterna och företagen. Ett viktigt dialogområde är frågor i skärningspunkten mellan kemikaliekrav och förebyggande av avfall. Miljökrav bör utformas genom globala standarder. Teknikföretagen vill att politikerna ska identifiera vilka miljöparametrar som bör regleras för en given produkt och reglerar detta som väsentliga krav. Därefter kan standardiseringsorganisationerna ta fram mätbara miljökrav på teknisk detaljnivå tillsammans med myndigheterna. bättre dialog mellan myndigheter och företag om miljölagstiftning att miljökrav ska utformas genom globala standarder att krav riktas mot den fas i leverantörskedjan där miljöpåverkan är störst bättre samstämmighet i EU:s kemikalietillsyn globalt harmoniserade kemikaliekrav. Konkurrens på lika villkor Att tekniska krav på produkter ser så olika ut runt om i världen är ett problem för teknikföretag i Sverige. Ökad användning av globala standarder ger företagen större möjlighet att nå nya marknader. Lagar som rör produkter bör skrivas så enkelt som möjligt och begränsas till väsentliga krav. Detaljerad vägledning till hur kraven kan uppfyllas bör istället ges i frivilliga globala standarder, som utvecklats av berörda branscher och myndigheter i samverkan. Standarder som stöd för lag gör att de politiska målen kan nås effektivt och ökar utrymmet för innovation. Teknikföretagen anser att ett produktutförande och en provning bör räcka för att få tillgång till hela världsmarknaden. en ökad användning av globala standarder en sund lagstiftning med stöd i standarder som utvecklas i samarbete med industrin. Utveckla en stor hemmamarknad Teknikföretag som producerar i Sverige har ofta en liten hemmamarknad. Den offentliga sektorns upphandling uppgår idag till mer än 600 miljarder kronor per år i Sverige. Framför allt upphandlas viktig samhällsservice som vård och omsorg, skola, vägar, järnvägar och försvarsmaterial. Idag används endast en liten del till funktions- och innovationsupphandling. Företag utvecklar ständigt nya och bättre lösningar och ny teknik, men endast en mindre del av offentliga upphandlingar utformas för att dra nytta av dessa. Regeringen bör utforma en handlingsplan tillsammans med nyckelaktörer som myndigheter, kommuner, landsting och näringsliv hur den offentliga upphandlingen kan göras mer effektiv genom att styra bort från att enbart handla på pris. Ett gott förarbete, fokus på livscykelkostnad och innovativt innehåll kan ge god utdelning i bättre samhällsservice, fler arbetstillfällen och högre tillväxt. Upphandling av innovation kan uppmuntra till nya tekniska lösningar som inte bara utvecklar offentlig verksamhet utan samtidigt skapar en större hemmamarknad och exportmöjligheter. 17

20 Sverige har mycket att lära av länder som Norge, Holland och Storbritannien som jobbar offensivt med nya lösningar och innovationsvänlig upphandling. Det finns också mycket att lära av de verksamheter i Sverige som jobbar med tidig dialog mellan upphandlande myndigheter och leverantörer. avsätt resurser för att stimulera myndigheternas, kommunernas och landstingens arbete med nytänkande och innovation i offentlig upphandling för att lösa viktiga samhällsproblem ta fram en handlingsplan för innovationsupphandling i dialog med nyckelaktörer, som kompletterar regeringens strategi för offentlig upphandling kompetenslyft för innovation, hållbarhet och effektivitet i offentlig upphandling. Frihandeln inom EU Eftersom svenska företag har en så liten hemmamarknad är det avgörande att de fortsatt kan sälja sina produkter på en global marknad. Att arbeta för frihandel är därför en självklarhet. Det återstår många hinder för varors och tjänsters fria rörlighet i EU. Hindren består ofta av detaljerade nationella särkrav. Kraven ökar och marknaden fungerar därför allt sämre. 18 Exempel på nationella krav som hindrar varors fria rörlighet är när fler, eller högre, krav läggs till europeisk lagstiftning. Krav på tester eller märkningar förekommer också. Handelshinder försämrar EU:s konkurrenskraft och kostar därmed arbete. En bättre fungerande inre marknad är en stor potential för svenska företag. EU är den största enskilda marknaden för svenska teknikföretag. Svenska företag drabbas hårdare av handelshinder än företag som är verksamma i större länder eftersom den svenska hemmamarknaden är liten. att hinder mot varors och tjänsters fria rörlighet inom EU ska tas bort. Idag snedvrider nationella särkrav konkurrensen. Dessa ger högre utvecklings- och lanseringskostnader för teknikföretag. Det gör såväl Sverige som EU mindre konkurrenskraftigt att europeisk lagstiftning ska lämna mindre utrymme för nationella tolkningar samt att medlemsstaterna och EU-kommissionen ska ta fram gemensamma riktlinjer för hur direktiv ska tolkas och genomföras att EU-kommissionen får större sanktionsmöjligheter mot medlemsstater som brister i sitt genomförande och därmed hindrar en väl fungerande inre marknad. Frihandelsavtalet med USA Frihandelsavtal mellan EU och andra länder är viktiga och frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA är av särskild strategisk betydelse. Dels för att det är två av världens största ekonomier som förhandlar, dels för att avtalet kan förväntas påverka andra delar av världen, samt andra frihandelsavtal. Förhandlingarna om the Transatlantic Trade and Investment Partnership Agreement, TTIP, avslutas förmodligen under Ett omfattande handelsavtal mellan EU och USA gör det möjligt för teknikföretag i Sverige att expandera på den amerikanska marknaden utan avgifter och regelkrångel. Det skulle ge ökad handel och nya svenska arbetstillfällen. 19 att handeln mellan EU och USA blir tull- och avgiftsfri att amerikanska och europeiska företag får konkurrera på lika villkor vid offentlig upphandling att EU och USA genom TTIP lägger grunden till ett långsiktigt samarbete för att, så långt som möjligt, enas om gemensamma lagar, standarder och godkännandeprocedurer att frihandelsavtalet innehåller ett starkt skydd för investeringar och en mekanism för hur tvister mellan en stat och en investerare ska lösas, ISDS. 18

21 Svensk export och internationalisering I september 2015 presenterade regeringen sin exportstrategi, ett dokument med en god och bred ansats. Flera av de viktiga synpunkter som Teknikföretagen fört fram och som även presenterats i Teknikföretagens rapport från juni 2015, Fler kan exportera mer, har hörsammats. 20 När regeringens exportstrategi kommunicerades under hösten 2015 uppkom frågetecken kring genomförande, finansiering och verktyg. Det viktigaste är att se till att de insatser som presenterats också implementeras och genomförs på ett sätt som fungerar för företagen och verkligen ökar företagens möjligheter att exportera. Fokus, koordinering, långsiktighet och uthållighet är viktigast för att genomföra exportstrategin. Det nordiska och europeiska samarbetet har även resulterat i många andra slag av standardavtal, till exempel villkor för industriellt underhåll, konsultuppdrag samt agent- och återförsäljaravtal. Med tiden har det skapats en infrastruktur av avtal som underlättar för företagen när de ingår olika affärsavtal. Det har varit viktigt att arbetet med standardavtalen har kunnat bedrivas med respekt för avtalsfriheten. Teknikföretagen ser därför med oro på den pågående politiska diskussionen om att i Sverige införa tvingande lagstiftning om en längsta betalningstid vid affärer mellan näringsidkare. En sådan lagstiftning skulle avvika från vad som gäller i övriga europeiska länder och riskera att försvaga den svenska industrins konkurrenskraft. Utformning av företagens affärsavtal hanteras bäst av de berörda avtalsparterna. en nationell exportstrategi inklusive en plan för hur Sverige kan komma in på nya tillväxtdrivna marknader att statens insatser för att främja export och internationalisering i högre grad utgår från företagens behov och önskemål en högre grad av samordning mellan statens satsningar på innovation, kommersialisering och exportfrämjande. att företagen fritt ska kunna utforma sina affärsavtal utan onödiga inskränkningar i lagen som exempelvis tvingande regler för betalningstider. Standardiserade affärsavtal För att underlätta för teknikföretag att bedriva handel har Teknikföretagen sedan 1950-talet i nordiskt, och senare även europeiskt, samarbete medverkat till att ta fram standardavtal och andra kontraktshjälpmedel. De mest kända och spridda exemplen är de allmänna leveransbestämmelserna NL 09 och NLM 10 som är avsedda för industriella leveranser av produkter och annan utrustning som anpassats för köparens behov, så kallad tillverkningsköp. De nordiska villkoren har inspirerat motsvarande bestämmelser på europeisk nivå inom teknikindustrins europeiska samarbetsorganisation Orgalime. TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 19