STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Transkript

1 STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2014:07 Fritidsodling i Sverige De svenska ens odling av ätbara växter Swedish leisure cultivation of edible plants Sammanfattning Nästan 1,8 miljoner svenska odlade någon form av ätbara växter år en skiljde sig åt beroende på boendeform. Medan drygt 60 % av en i småhus, lantbruksfastigheter och fritidshus odlade ätbara växter, var samma andel för lägenhets 23 %. Strax över en hälften av de en stod att finna i Götaland, medan omkring en tredjedel fanns i Svealand och en sjättedel i Norrland. De vanligaste grödorna var i fallande ordning äpple, vinbär, gräslök, persilja och tomat, som odlades av mellan 15 och 24 % av en. Äpple var den populäraste grödan i såväl Götaland som Svealand, medan vinbär var populärast i Norrland. Äpple var också den populäraste grödan i såväl småhus som lantbruks och fritidshus, medan tomat var den vanligaste grödan i lägenhets. Sett till skördad mängd var äpple den största grödan, följt av potatis, vinbär, plommon och päron. Knappt ton äpple skördades i svenska 2012, att jämföra med de ton som producerades i den svenska yrkesmässiga odlingen. Sett ur den synvinkeln är rabarber, vinbär och hallon exempel på grödor som odlas och skördas i större utsträckning i hemmen än i den svenska yrkesmässiga odlingen. Vinbärsskörden i svenska var 17 gånger större än den yrkesmässiga produktionen. I vissa fall utgjorde skörden från fritidsodlingen en betydande andel av den totala konsumtionen. De svenska ens skörd av färska bär från fritidsodlingen uppgick till knappt 14 % av den totala konsumtionen av färska bär På samma sätt utgjorde den sammanlagda sskörden av äpplen och päron knappt 9 % av den totala svenska konsumtionen. Ylva Olsson statistik@jordbruksverket.se Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk. Utkom den 16 oktober 2014.

2 2 Statistikrapport 2014:07 Innehållsförteckning Statistiken med kommentarer 3 Inledning 3 Översikt 4 Frukt, bär och nötter 5 Grönsaker 6 Kryddväxter 7 Tabeller 8 Teckenförklaring 8 1a. Fritidsodling och tillvaratagande av frukt, bär eller nötter i hela Sverige och Götaland b. Fritidsodling och tillvaratagande av frukt, bär eller nötter i Svealand och Norrland a. Fritidsodling och tillvaratagande av frukt, bär eller nötter i småhus och lägenheter b. Fritidsodling och tillvaratagande av frukt, bär eller nötter i fritidshus och lantbruksfastigheter a. Fritidsodling och tillvaratagande av grönsaker i hela Sverige och Götaland b. Fritidsodling och tillvaratagande av grönsaker i Svealand och Norrland a. Fritidsodling och tillvaratagande av grönsaker i småhus och lägenheter b. Fritidsodling och tillvaratagande av grönsaker i fritidshus och lantbruksfastigheter a. Fritidsodling och tillvaratagande av kryddor i hela Sverige och Götaland b. Fritidsodling och tillvaratagande av kryddor i Svealand och Norrland a. Fritidsodling och tillvaratagande av kryddor i småhus och lägenheter b. Fritidsodling och tillvaratagande av kryddor i fritidshus och lantbruksfastigheter Fakta om statistiken 17 Metoder och tillförlitlighet. 17 Grödindelning 18 Annan statistik 19 In English 20 Summary 20 List of tables 20 List of terms 21

3 3 Statistikrapport 2014:07 Statistiken med kommentarer Inledning Glädjen i att odla är något som många har upptäckt och ägnar sin fritid åt. Det kan handla om en kruka krasse i köksfönstret, några tomat på balkongen eller en rejäl odling som gör et självförsörjande på potatis och morötter för att inte tala om alla äppelträd som förgyller våra trädgårdar. Allt sammantaget är odling en av de vanligaste fritidssysselsättningarna i Sverige och ett område som intresserar många. Trots det vet vi relativt lite om fritidsodlingen. Hur många är det som odlar? Vad och hur mycket odlar de? Hur mycket av det odlade tas faktiskt om hand och på vilket sätt? I den här rapporten ger vi svar på en del av de vanligaste frågorna kring odlingen av ätbara växter i Sverige. Statistiken i rapporten baseras på drygt telefonintervjuer, där vi frågat svenska om de odlar ätbara växter och i så fall vilka, hur mycket de odlar samt hur mycket och på vilket sätt de tar hand om sina grödor. Odlingen vi frågade efter begränsades inte till odling i direkt anslutning till bostaden, utan kunde också inkludera odling i fritidshus, kolonilotter eller liknande. Därför är det till exempel inte helt ovanligt med äppelodling bland lägenhets. Statistiken, som gäller år 2012, presenteras uppdelat på grödor, boendeform och i viss mån landsdel. De boendeformer vi utgår ifrån är småhus (villor och radhus), lantbruksfastigheter, boende i fritidshus, samt boende i flerbostadshus (lägenheter och andra lokaler). I rapporten benämner vi konsekvent i flerbostadshus som lägenheter. Man ska också vara på det klara med att undersökningens relativt begränsade omfång (vi har frågat av Sveriges knappt 4,2 miljoner ) innebär att vi inte kan ge en korrekt uppskattning av hur många grödor som odlas. Vid direkta jämförelser mellan landsdelar ska man också vara medveten om att andelen av de olika sformerna varierar i olika delar av landet, och att detta i vissa fall kan vara en förklaring till eventuella skillnader mellan landsdelar. Som exempel är andelen lägenhets betydligt lägre i Norrland än i övriga Sverige, medan andelen i småhus och lantbruksfastigheter istället är högre. Eftersom fritidsodling är vanligare i småhus och lantbruksfastigheter än i lägenheter blir effekten att fritidsodlingen i Norrland också blir högre, trots att norrländska inte nödvändigtvis är mer benägna att odla än i andra delar av landet. Figur A. av grödtyper och vanliga grödor i Sverige 2012.

4 4 Statistikrapport 2014:07 Översikt Som helhet odlade knappt , eller 43 % av de svenska en någon form av ätbara växter 2012 (Figur A). Som väntat skiljer sig andelen åt beroende på boendeform; medan drygt 60 % av en i småhus, lantbruksfastigheter och fritidshus odlade, var samma andel för lägenhetsen bara 23 %. Detta till trots utgjorde lägenhetsen mer än en fjärdedel av alla svenska (eftersom det finns relativt många lägenheter i Sverige). På motsvarande sätt utgjorde småhus 64 % av de en, medan lantbruksfastigheter och fritidshus sammanlagt utgjorde 10 %. Strax över hälften av de en återfinns i Götaland, medan omkring en tredjedel respektive en sjättedel finns i Svealand respektive Norrland. en var lägre bland lägenheter än i övriga typer av oavsett gröda. Det innebär att även de vanligaste grödorna bland lägenhets odlades i högre grad bland andra typer av. Den vanligaste odlade grödan i Sverige 2012 var äpple, följt av vinbär, gräslök, persilja och tomat (Figur A). Äpple odlades av 24 % av de svenska en, vinbär odlades av 22 %, gräslök av 17 %, medan persilja och tomat båda odlades av 15 % av en. Äpple var den populäraste grödan i såväl Götaland som Svealand, medan den bara var näst populärast i Norrland, där istället vinbär toppade listan. Sett till sform var äpple populärast bland såväl småhus, fritidshus och lantbruksfastigheter, medan tomat var den vanligaste grödan i lägenhets. Trots att äpple var den gröda som odlades av flest, var vinbär den gröda som togs om hand av flest. Drygt svenska skördade vinbär, vilket innebär att 85 % av de som odlade vinbär också skördade dem en andel som är något lägre än genomsnittet för alla grödor, vilket låg på 88 %. De grödor som skördades av högst andel av de en var i fallande ordning dragon, matlök, potatis, gurka och basilika. en av de skördade grödorna som togs om hand i färsk form eller som konserverades med olika metoder varierade från gröda till gröda (Figur B). Figur B. färskkonsumtion av de vanligaste odlade grödorna i Sverige Det genomsnittliga ets tillvaratagna mängd av respektive gröda skilde sig inte nämnvärt mellan landsdelar, men visade sig ofta vara påtagligt större i lantbruksen än i övriga typer av. Potatis var ett tydligt exempel. Lantbruksen skördade i genomsnitt 72 kg potatis, medan potatisodlarna i lägenhets bara skördade 9 kg i snitt. Vissa grödor både odlas och skördas i lika stor eller större omfattning i hemmen än i den yrkesmässiga odlingen, till exempel rabarber, vinbär och hallon (Figur C). De stora omhändertagna mängderna av vissa fritidsodlade grödor innebär också att hemodlat i vissa fall också utgör en relativt stor del av den totala svenska konsumtionen av olika grödor. Konsumtionen av färska äpplen och päron med kommersiellt ursprung beräknades 2012 vara drygt 136 miljoner kilo i Sverige, medan mängden tillvaratagna färska äpplen och päron från fritidsodlingen uppgick till knappt 13 miljoner kilo, eller 9 % av den totala svenska konsumtionen.

5 5 Statistikrapport 2014:07 På motsvarande sätt kommer knappt 14 % av mängden konsumerade färska bär från fritidsodling. För andra grödor var andelen konsumtion från fritidsodling betydligt mindre. För potatis var andelen 2,4 %, för färska tomater 1,9 %, för färsk gurka 1,6 %, och för lök och morot 1,1 respektive 1,2 %. Frukt, bär och nötter Drygt en tredjedel av de svenska en (nästan 1,5 miljoner, Figur A, Tabell 1a 2b) odlade någon form av frukt, bär eller nötter, men eftersom dessa grödor ofta är utrymmeskrävande var odlingen betydligt ovanligare bland lägenhets. Mellan 55 och 60 % av en i småhus, lantbruksfastigheter och fritidshus odlade någon form av frukt, bär eller nötter, medan bara 13 % av lägenhetsen gjorde detsamma. Totalt sett var äpple och vinbär de vanligaste grödorna, och odlades av 24 respektive 22 % av de svenska en. Ungefär hälften så många mellan 10 och 12 % odlade var och en av de därefter vanligaste frukterna och bären: jordgubbar, plommon, krusbär och hallon. De flesta frukter, bär och nötter odlades i en lika stor andel av en oberoende av landsdel. Undantagen var krusbär och vinbär, som odlades i något högre grad i Norrland än i övriga Sverige. Krusbär odlades i mer än dubbelt så hög grad i Norrland som i Svealand och Götaland (20 % av en jämfört med 8 respektive 9 %), medan vinbär odlades i 30 % av de norrländska en men bara i omkring 20 % av en i övriga Sverige. De grödor som togs tillvara i störst mängder var i fallande ordning äpple, vinbär, plommon, päron, jordgubbar och hallon (Figur D). en tillvaratagna äpplen uppgick till cirka ton, medan motsvarande mängder var cirka ton för vinbär och mellan och ton vardera för hallon, jordgubbar, päron, och plommon. För många av grödorna var fritidsodlingen betydligt mer omfattande än den kommersiella odlingen. Bland var vinbärsskörden 17 gånger högre och hallonskörden 3,5 gånger högre i fritidsodlingen 2012 än i den kommersiella odlingen Den kommersiella odlingen av jordgubbar var däremot betydligt större än fritidsodlingen. Svenska jordgubbsföretag producerade mer än 8 gånger så mycket jordgubbar som skördades i de svenska hemträdgårdarna under 2012 (Figur C). et äppelträd i den svenska fritidsodlingen uppskattas ha varit just över 2,4 miljoner träd år 2012, nästan lika många som de drygt 2,5 miljoner träd som återfanns i den kommersiella odlingen samma år. en tillvaratagen frukt var däremot något lägre än den kommersiella odlingens skörd. Medan de svenska en uppskattningsvis tog tillvara på ungefär ton äpplen år 2012, producerade svenska trädgårdsföretag ton samma år. Figur C. Jämförelse mellan fritidsodlingens och yrkesodlingens produktion av ett urval grödor. Brun färg visar fritidsodlingens tillvaratagna mängder 2012, medan blå färg visar den svenska yrkesodlingens totala produktion 2011 (hallon, plommon, vinbär och rabarber) eller 2012 (övriga grödor).

6 6 Statistikrapport 2014:07 Olika frukter och bär tas om hand på olika sätt, även om den absoluta majoriteten av dessa grödor äts färska. Men medan hela 90 % av de skördade smultronen åts just färska, var motsvarande andel för vinbär bara 27 %. Andra grödor som i mycket hög grad åts färska var plommon, jordgubbar och vindruvor, medan vinbär, krusbär, hallon och björnbär var relativt populära att frysa in. Mest populär att safta var vinbär. Hela 29 % av vinbärsskörden gick till saftning. Grönsaker En tredjedel av en odlade någon form av grönsak (Figur A, Tabell 3a 4b). Rotsaker odlades av 15 %, medan olika lökformer odlades av 19 % och övriga grönsakstyper av 27 % av de svenska en. I likhet med odlingen av frukt, bär och nötter skiljde sig andelen odlare åt betydligt beroende på sform. Medan hälften av en i småhus och i lantbruksfastigheter odlade någon form av grönsak, var samma andel för i fritidshus 42 % och för lägenhetsen 17 %. Sett till landsdel skiljde Norrland ut sig med en betydligt högre andel grönsaks än övriga Sverige. I Götaland och Svealand odlade 32 respektive 29 % av en någon form av grönsak. I Norrland var samma andel 45 %. Detta är antagligen en effekt av den högre andelen småhus- och lantbruks i Norrland, jämfört med i övriga Sverige. De 5 vanligast odlade grönsaksgrödorna var i fallande ordning: gräslök, tomat, rabarber, potatis och sallat, där 17 % av alla svenska odlade gräslök och 8 % odlade någon form av sallat. Även sett till odlingen av enskilda grödor skiljde lägenhetsen ut sig från övriga sformer. Bland lägenhetsen var den vanligaste grödan tomat, som odlades av 11 % av dessa. Bland övriga sformer var de vanligaste grödorna istället rabarber och gräslök, som generellt odlades av en femtedel eller mer av dessa. Den grönsak som togs om hand i överlägset störst mängd var potatis, av vilken knappt ton togs tillvara (Figur D). Andra grönsaker som togs tillvara i stora mängder var, i fallande ordning: rabarber, tomat, morot, matlök och gurka, av vilka mellan och ton vardera togs om hand. Figur D. Tillvaratagen mängd av ett urval frukter, bär och grönsaker i fritidsodlingen Hushållens grönsaksskörd var generellt sett betydligt mindre än den yrkesmässiga produktionen. Som exempel tog en tillvara på knappt ton potatis 2012, medan den yrkesmässiga skörden låg på nästan ton samma år. För tomater var skillnaden mindre; medan en skördade knappt ton tomater, var den yrkesmässiga produktionen ton. Ett tydligt undantag var odlingen av rabarber, där skörden från fritidsodlingen 2012 var mer än 9 gånger större än den yrkesmässiga produktionen året före (Figur C).

7 7 Statistikrapport 2014:07 Data över omhändertagandet av grönsaker är förknippat med en hög grad av osäkerhet. Därför ska tolkandet av dessa data göras med försiktighet. Utifrån dessa förutsättningar kan man se att alla grönsaker, med undantag av chili, bönor, långböna och smålök, togs om hand till minst 70 % i färsk form. Mangold och spenat, långböna, bönor, ärtor och rabarber es ned i relativt stor omfattning (16 40 % av skörden), medan mellan 18 och 42 % av skördade betor, gurka, smålök, matlök och chili togs om hand på andra sätt (till exempel torkning eller inläggning). Kryddväxter I nästan en miljon, eller en knapp fjärdedel av alla svenska odlades år 2012 någon form av kryddväxt (Figur A, Tabell 5a 6b). Sett till landsdel odlade % av en i Götaland och Svealand kryddor, medan en dryg tredjedel av en i Norrland var kryddodlare, återigen antagligen en effekt av den lägre andelen lägenhets i Norrland jämfört med övriga landet. Om man istället ser till sform, odlade en dryg tredjedel av en i lantbruksfastigheter och småhus kryddor, medan samma andel för i fritidshus och lägenheter var 21 respektive 14 %. Den vanligaste kryddväxten var persilja, som odlades i 15 % av de svenska en, följt av timjan, basilika, dill och oregano, som odlades i 10, 9, 8 respektive 7 % av en. Bland lägenhets var persilja och basilika de enda kryddorna som mer än 5 % av en odlade. Bland en i lantbrukfastigheter, småhus och fritidshus var istället dill den näst populäraste kryddväxten efter persilja. Även om man ser till mängd skördad gröda var persilja den mest populära kryddan. Hushållen skördade knapp 1,1 miljoner liter hemodlad persilja 2012, vilket motsvarar 1,7 liter per. Den näst mest skördade kryddan var dill, av vilken nästan liter skördades. Det innebär att de tog tillvara 1,8 liter dill per något mer än den mängd persilja varje tog tillvara på. Det mönstret var än mer påtagligt i Norrland, där mängden skördad dill var hela 2,3 liter per, medan motsvarande mängd persilja bara var 1,1 liter per. Med undantag av rosmarin togs mer än 70 % av de skördade kryddväxterna om hand i färsk form (Figur B). Mest populär att äta färsk var meliss, av vilken 94 % åts i färsk form. Drygt en fjärdedel av all skördad dill och persilja es ner, medan den del av övriga kryddor som inte åts färsk huvudsakligen togs tillvara i torkad form.

8 8 Statistikrapport 2014:07 Tabeller Teckenförklaring Legend Symbol Läses Reads - Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05 Rödmarkering Data osäkra (medelfel minst 35 %) Data uncertain (standard error at least 35 %)

9 9 Statistikrapport 2014:07 1a. Fritidsodling och tillvaratagande av frukt, bär eller nötter i hela Sverige och Götaland a. Leisure cultivation and utilization of fruit, berries and nuts in the whole of Sweden and in Götaland 2012 Hela Sverige sylt saft Götaland Frukt, bär eller nötter Björnbär % 23% 13% 1% 0% % 21% 24% 1% 0% Blåbär % 33% 3% 0% 0% % 25% 3% 0% 0% Hallon % 25% 7% 3% 1% % 24% 5% 3% 1% Jordgubbar % 14% 5% 1% 0% % 14% 7% 1% 0% Krusbär % 26% 12% 4% 1% % 26% 9% 3% 1% Körsbär % 5% 6% 11% 2% % 6% 7% 12% 0% Plommon % 5% 10% 1% 4% % 8% 11% 1% 6% Päron % 4% 1% 1% 4% % 2% 0% 1% 2% Smultron % 3% 6% 0% 0% % 4% 10% 0% 0% Vinbär % 27% 16% 29% 2% % 27% 12% 35% 1% Vindruvor % 4% 0% 17% 0% % 0% 0% 20% 0% Äpple % 1% 12% 11% 3% % 1% 11% 14% 5% Övriga Anm. En förteckning över grödor som ingår i respektive rubrik återfinns i Fakta om statistiken. 1 anges i löpmeter istället för i antal. 2 anges i kilogram istället för i liter. 1b. Fritidsodling och tillvaratagande av frukt, bär eller nötter i Svealand och Norrland b. Leisure cultivation and utilization of fruit, berries and nuts in Svealand and Norrland 2012 Svealand sylt saft Norrland Frukt, bär eller nötter Björnbär % 42% 9% 0% 0% % 7% 5% 3% 0% Blåbär % 21% 6% 0% 0% % 57% 0% 0% 0% Hallon % 26% 11% 4% 0% % 26% 10% 2% 0% Jordgubbar % 18% 3% 1% 0% % 9% 5% 1% 0% Krusbär % 22% 18% 7% 1% % 34% 14% 2% 0% Körsbär % 6% 1% 3% 4% % 1% 13% 26% 4% Plommon % 2% 9% 1% 0% % 0% 7% 1% 0% Päron % 11% 0% 0% 10% % 2% 7% 0% 1% Smultron % 1% 0% 0% 0% % 7% 0% 0% 0% Vinbär % 21% 21% 24% 3% % 36% 15% 25% 0% Vindruvor % 0% 1% 18% 0% % 22% 0% 4% 0% Äpple % 2% 15% 1% 2% % 1% 11% 15% 0% Övriga Anm. En förteckning över grödor som ingår i respektive rubrik återfinns i Fakta om statistiken. 1 anges i löpmeter istället för i antal. 2 anges i kilogram istället för i liter. sylt sylt saft saft

10 10 Statistikrapport 2014:07 2a. Fritidsodling och tillvaratagande av frukt, bär eller nötter i småhus och lägenheter a. Leisure cultivation and utilization of fruit, berries and nuts in houses and apartments 2012 Småhus sylt saft Lägenheter Frukt, bär eller nötter Björnbär % 23% 13% 1% 0% % 15% 14% 0% 0% Blåbär % 34% 2% 0% 0% % 40% 0% 0% 0% Hallon % 29% 8% 4% 1% % 9% 2% 1% 0% Jordgubbar % 12% 5% 1% 0% % 15% 0% 0% 0% Krusbär % 23% 13% 5% 0% % 35% 6% 0% 0% Körsbär % 5% 7% 13% 3% % 0% 0% 0% 0% Plommon % 5% 10% 1% 3% % 2% 6% 0% 6% Päron % 3% 1% 0% 4% % 0% 0% 0% 0% Smultron % 5% 9% 0% 0% % 0% 0% 0% 0% Vinbär % 28% 17% 30% 3% % 16% 7% 36% 0% Vindruvor % 4% 0% 19% 0% % 0% 0% 6% 0% Äpple % 1% 14% 9% 4% % 0% 10% 24% 0% Övriga Anm. En förteckning över grödor som ingår i respektive rubrik återfinns i Fakta om statistiken. 1 anges i löpmeter istället för i antal. 2 anges i kilogram istället för i liter. 2b. Fritidsodling och tillvaratagande av frukt, bär eller nötter i fritidshus och lantbruksfastigheter b. Leisure cultivation and utilization of fruit, berries and nuts in holiday cottages and farm properties 2012 Fritidshus sylt saft Lantbruksfastigheter Frukt, bär eller nötter Björnbär % 11% 0% 0% 0% % 28% 12% 2% 0% Blåbär % 0% 0% 0% 0% % 0% 43% 0% 0% Hallon % 20% 0% 0% 0% % 36% 11% 3% 3% Jordgubbar % 31% 0% 0% 0% % 23% 12% 3% 0% Krusbär % 11% 33% 0% 0% % 40% 5% 2% 2% Körsbär % 19% 0% 0% 0% % 11% 1% 29% 0% Plommon % 0% 0% 0% 0% % 5% 16% 0% 4% Päron % 0% 0% 0% 0% % 12% 0% 9% 5% Smultron % 0% 0% 0% 0% % 0% 0% 0% 0% Vinbär % 11% 8% 47% 0% % 34% 18% 18% 0% Vindruvor % 0% 0% 0% 0% % 0% 0% 5% 0% Äpple % 14% 13% 6% 0% % 0% 6% 11% 2% Övriga Anm. En förteckning över grödor som ingår i respektive rubrik återfinns i Fakta om statistiken. 1 anges i löpmeter istället för i antal. 2 anges i kilogram istället för i liter. sylt sylt saft saft

11 11 Statistikrapport 2014:07 3a. Fritidsodling och tillvaratagande av grönsaker i hela Sverige och Götaland a. Leisure cultivation and utilization of vegetables in the whole of Sweden and in Götaland 2012 Hela Sverige Löpmeter (kg) Grönsaker Rotsaker Götaland Löpmeter (kg) Potatis % 0% 1% % 0% 2% Morot % 5% 5% % 5% 2% Betor % 7% 19% % 0% 22% Rädisa % 0% 0% % 0% 0% Övriga rotsaker Lökar Matlök % 0% 19% % 0% 12% Smålök % 0% 31% % 0% 20% Purjolök % 5% 0% % 6% 0% Gräslök 1, % 9% 4% % 5% 0% Andra grönsaker Tomat % 1% 3% % 0% 4% Gurka % 0% 18% % 0% 20% Pumpa % 1% 4% % 3% 7% Paprika % 4% 0% % 0% 0% Chili % 4% 42% % 5% 59% Kål % 10% 0% % 19% 1% Sallat % 0% 0% % 0% 0% Mangold och spenat % 19% 4% % 16% 9% Långböna % 36% 5% % 21% 7% Bönor % 40% 7% % 19% 0% Ärtor % 26% 1% % 25% 0% Sparris % 3% 0% % 0% 0% Rabarber % 16% 13% % 16% 16% Övriga grönsaker Anm. En förteckning över grödor som ingår i respektive rubrik återfinns i Fakta om statistiken. 1 anges i antal istället för i löpmeter. 2 anges i liter istället för i kilogram.

12 12 Statistikrapport 2014:07 3b. Fritidsodling och tillvaratagande av grönsaker i Svealand och Norrland b. Leisure cultivation and utilization of vegetables in Svealand and Norrland 2012 Svealand Löpmeter (kg) Grönsaker Rotsaker Norrland Löpmeter (kg) Potatis % 0% 1% % 0% 2% Morot % 0% 13% % 14% 2% Betor % 8% 19% % 22% 13% Rädisa % 0% 0% % 0% 0% Övriga rotsaker Lökar Matlök % 0% 11% % 0% 35% Smålök % 0% 52% % 0% 28% Purjolök % 4% 0% % 20% 0% Gräslök 1, % 11% 0% % 17% 19% Andra grönsaker Tomat % 2% 3% % 0% 2% Gurka % 0% 7% % 0% 18% Pumpa % 0% 0% % 0% 5% Paprika % 8% 0% % 0% 0% Chili % 3% 26% % 8% 0% Kål % 0% 0% % 0% 0% Sallat % 0% 0% % 0% 0% Mangold och spenat % 26% 0% % 19% 0% Långböna % 58% 0% % 30% 17% Bönor % 72% 0% % 14% 71% Ärtor % 6% 3% % 42% 0% Sparris % 10% 0% % 4% 0% Rabarber % 19% 12% % 10% 7% Övriga grönsaker Anm. En förteckning över grödor som ingår i respektive rubrik återfinns i Fakta om statistiken. 1 anges i antal istället för i löpmeter. 2 anges i liter istället för i kilogram.

13 13 Statistikrapport 2014:07 4a. Fritidsodling och tillvaratagande av grönsaker i småhus och lägenheter a. Leisure cultivation and utilization of vegetables in houses and apartments 2012 Småhus Löpmeter (kg) Grönsaker Rotsaker Lägenheter Löpmeter (kg) Potatis % 0% 1% % 0% 6% Morot % 6% 6% % 0% 0% Betor % 10% 20% % 0% 8% Rädisa % 0% 0% % 0% 0% Övriga rotsaker Lökar Matlök % 0% 22% % 0% 13% Smålök % 0% 30% % 0% 40% Purjolök % 6% 0% % 0% 0% Gräslök 1, % 10% 4% % 0% 0% Andra grönsaker Tomat % 1% 4% % 0% 0% Gurka % 0% 16% % 0% 0% Pumpa % 1% 6% % 3% 0% Paprika % 5% 0% % 0% 0% Chili % 5% 44% % 0% 0% Kål % 17% 0% % 0% 0% Sallat % 0% 0% % 0% 0% Mangold och spenat % 24% 6% % 0% 0% Långböna % 38% 2% % 0% 54% Bönor % 43% 8% % 0% 0% Ärtor % 28% 1% % 5% 0% Sparris % 3% 0% % 0% 0% Rabarber % 17% 12% % 8% 10% Övriga grönsaker Anm. En förteckning över grödor som ingår i respektive rubrik återfinns i Fakta om statistiken. 1 anges i antal istället för i löpmeter. 2 anges i liter istället för i kilogram.

14 14 Statistikrapport 2014:07 4b. Fritidsodling och tillvaratagande av grönsaker i fritidshus och lantbruksfastigheter b. Leisure cultivation and utilization of vegetables in holiday cottages and farm properties 2012 Fritidshus Löpmeter (kg) Grönsaker Rotsaker Lantbruksfastigheter Löpmeter (kg) Potatis % 0% 9% % 0% 0% Morot % 0% 0% % 2% 3% Betor % 0% 27% % 0% 16% Rädisa % 0% 0% % 0% 0% Övriga rotsaker Lökar Matlök % 0% 29% % 0% 9% Smålök % 0% 0% % 0% 0% Purjolök % 0% 0% % 6% 0% Gräslök 1, % 12% 0% % 25% 0% Andra grönsaker Tomat % 0% 0% % 2% 1% Gurka % 0% 12% % 0% 35% Pumpa % 0% 0% % 0% 0% Paprika % 0% 0% % 0% 0% Chili % 0% 0% % 0% 12% Kål % 0% 100% % 0% 0% Sallat % 0% 0% % 0% 0% Mangold och spenat % 0% 0% % 34% 0% Långböna % 0% 0% % 29% 12% Bönor % 0% 0% % 25% 0% Ärtor % 0% 0% % 43% 0% Sparris % 0% 0% % 0% 0% Rabarber % 4% 0% % 18% 21% Övriga grönsaker Anm. En förteckning över grödor som ingår i respektive rubrik återfinns i Fakta om statistiken. 1 anges i antal istället för i löpmeter. 2 anges i liter istället för i kilogram.

15 15 Statistikrapport 2014:07 5a. Fritidsodling och tillvaratagande av kryddor i hela Sverige och Götaland a. Leisure cultivation and utilization of spices in the whole of Sweden and in Götaland 2012 Hela Sverige torkat Kryddor Götaland Dill % 26% 1% 0% % 23% 1% 0% Persilja % 26% 1% 0% % 26% 0% 0% Basilika % 6% 14% 3% % 6% 4% 1% Oregano % 4% 15% 0% % 2% 16% 0% Timjan % 3% 8% 0% % 3% 8% 0% Rosmarin % 5% 29% 0% % 1% 8% 1% Salvia % 5% 14% 0% % 8% 1% 0% Dragon % 11% 17% 0% % 19% 20% 0% Mynta % 6% 10% 0% % 6% 12% 0% Meliss % 1% 4% 1% % 2% 2% 2% Övriga kryddor Anm. En förteckning över grödor som ingår i respektive rubrik återfinns i Fakta om statistiken. torkat 5b. Fritidsodling och tillvaratagande av kryddor i Svealand och Norrland b. Leisure cultivation and utilization of spices in Svealand and Norrland 2012 Svealand torkat Kryddor Norrland Dill % 38% 2% 0% % 23% 0% 0% Persilja % 29% 1% 0% % 18% 0% 0% Basilika % 8% 2% 1% % 2% 51% 7% Oregano % 4% 3% 0% % 11% 25% 0% Timjan % 3% 6% 0% % 0% 14% 0% Rosmarin % 19% 1% 0% % 0% 83% 0% Salvia % 6% 5% 0% % 0% 37% 0% Dragon % 0% 9% 1% % 0% 16% 0% Mynta % 10% 5% 2% % 0% 5% 0% Meliss % 0% 0% 0% % 1% 17% 0% Övriga kryddor Anm. En förteckning över grödor som ingår i respektive rubrik återfinns i Fakta om statistiken. torkat

16 16 Statistikrapport 2014:07 6a. Fritidsodling och tillvaratagande av kryddor i småhus och lägenheter a. Leisure cultivation and utilization of spices in houses and apartments 2012 Småhus torkat Kryddor Lägenheter Dill % 26% 1% 0% % 19% 1% 0% Persilja % 26% 1% 0% % 17% 0% 0% Basilika % 8% 4% 4% % 1% 36% 0% Oregano % 5% 19% 0% % 0% 2% 0% Timjan % 3% 11% 0% % 0% 2% 0% Rosmarin % 9% 10% 0% % 0% 51% 0% Salvia % 9% 12% 0% % 0% 17% 0% Dragon % 12% 18% 0% % 0% 11% 1% Mynta % 8% 7% 0% % 2% 14% 0% Meliss % 0% 5% 1% % 0% 0% 0% Övriga kryddor Anm. En förteckning över grödor som ingår i respektive rubrik återfinns i Fakta om statistiken. 6b. Fritidsodling och tillvaratagande av kryddor i fritidshus och lantbruksfastigheter b. Leisure cultivation and utilization of spices in holiday cottages and farm properties 2012 Fritidshus torkat Kryddor Lantbruksfastigheter Dill % 17% 0% 0% % 27% 4% 0% Persilja % 20% 0% 0% % 39% 0% 0% Basilika % 0% 40% 0% % 6% 1% 0% Oregano % 0% 0% 0% % 28% 36% 0% Timjan % 0% 0% 0% % 4% 7% 0% Rosmarin % 0% 0% 0% % 18% 24% 0% Salvia % 0% 0% 0% % 0% 0% 0% Dragon % 0% 0% 0% % 33% 20% 0% Mynta % 0% 0% 0% % 18% 10% 14% Meliss % 0% 0% 0% % 21% 2% 0% Övriga kryddor Anm. En förteckning över grödor som ingår i respektive rubrik återfinns i Fakta om statistiken. torkat torkat

17 17 Statistikrapport 2014:07 Fakta om statistiken Metoder och tillförlitlighet. Syftet med undersökningen var att utreda omfattningen på svenska s fritidsodling av ätbara växter under Statistiken baseras på uppgifter inhämtade genom telefonintervjuer med svenska under hösten Utifrån svaren från intervjuerna har vi skattat antalet som odlade frukt, bär, nötter, grönsaker eller kryddväxter under sommaren 2012, hur mycket som odlades samt hur mycket som togs tillvara i olika former (,, syltat etc.). Telefonintervjuerna genomfördes av Statistiska centralbyrån, som också ansvarat för det praktiska arbetet i det statistiska urvalet. Bearbetning och sammanställning av data har sedan utförts av Jordbruksverket. I samband med denna undersökning utfördes också en enkätbaserad undersökning som tidigare publicerats som Jordbruksverkets Statistikrapport 2013:08 Fritidsodling i Sverige en översikt. en skiljde sig åt i de två undersökningarna, eftersom de tagits fram med olika metoder och olika urval. Det är vår bedömning att resultaten från den nu aktuella undersökningen är mer rättvisande. Den aktuella undersökningen inleddes i augusti 2012 genom att information och en hjälpkalender skickades ut till de personer som ingick i urvalet. I denna kalender kunde de medverkande fylla i vilka grödor man odlade, i vilken omfattning man odlade samt hur mycket man skördade och i vilken form man tog om hand de olika grödorna. Innan telefonintervjuerna startade skickades ytterligare ett brev med information om den kommande telefonintervjun och en möjlighet att skicka in kontaktuppgifter i de fall dessa förändrats eller inte fanns tillgängliga. Under perioden 22 oktober till 25 november genomfördes sedan telefonintervjuerna. Undersökningen inriktar sig som sagt på fritidsodling på snivå, dels för att enskilda generellt sett har gemensam odling, dels för att olika sformer har olika förutsättningar för odling och därför kan förväntas odla olika mycket och olika typer av grödor. I undersökningen har vi delat in de svenska en i lantbruks, i småhus, i fritidshus samt lägenhets (som också inkluderar övriga boendeformer, till exempel vårdinrättningar). Eftersom det inte finns något register över samtliga i Sverige är urvalet gjort på alla personer mellan 18 och 79 år i Statistiska centralbyråns register över rikets totalbefolkning (totalt personer vid undersökningstillfället). Denna grupp utgör rampopulationen. Stratifiering (gruppering av rampopulationen i homogena, representativa grupper) gjordes på grundval av vilken typ av fastighet man var skriven på, samt huruvida man ägde fastigheten man var skriven på eller någon annan fastighet. Totalt delades rampopulationen in i 12 stratum innehållande mellan och personer. Urvalet ur varje stratum gjordes sedan utifrån förväntad mängd i respektive stratum. Därför uppvisade stratum med lägenhets där man inte ägde någon annan fastighet ett lägre urval än övriga stratum. Det totala urvalet inkluderade personer, som drogs slumpmässigt ur den stratifierade rampopulationen. Urvalet i varje enskilt stratum varierade mellan 22 och personer. Precisionen i statistiken varierar beroende på många faktorer, till exempel hur många som odlar respektive gröda, och hur olika odlingen ser ut för respektive gröda i olika typer av och i respektive landsdel. Ett mått på osäkerheten i enskilda data utgörs av datapunktens medelfel, som grovt uttryckt visar hur stor avvikelse från det skattade värdet som det verkliga värdet kan tänkas ha; ju högre medelfel, desto mindre precision i de redovisade uppgifterna. I tabellerna har vi markerat resultat som har medelfel högre än 35 % av det angivna värdet, eftersom dessa värden är att betrakta som osäkra. Med hjälp av medelfelet kan man beräkna ett konfidensintervall, som visar det intervall som det verkliga värdet med 95 % säkerhet ligger inom. För ett uppskattat värde på med ett medelfel på 35 % ligger det verkliga värdet med 95 % säkerhet mellan 314 och (1 000 ± ( ,35 1,96)). Medelfelet inkluderar dessutom bara fel som är relaterade till urval och bortfall, men tar inte hänsyn till osäkerhet orsakad av täckningsfel, mätfel eller bearbetningsfel. Man ska också vara medveten om att statistiken per definition inte kan uppskatta det totala antalet grödor som odlas i Sverige, eftersom den är baserad på en urvalsundersökning.

18 18 Statistikrapport 2014:07 Eftersom rampopulationen endast inkluderade personer i åldersintervallet år inkluderade undersökningen alltså inte med enbart boende som var yngre än 18 år eller äldre än 79 år. Det totala antalet i målpopulationen uppskattades till stycken. Av dessa återfanns i lantbruksfastigheter, i småhus, i fritidshus och i flerbostadshus eller andra fastighetstyper. Sett till landsdel återfanns i Götaland, i Svealand och i Norrland. Av de totalt personerna i urvalet svarade på undersökningen, en svarsfrekvens på 70 %. Sett till sform varierade svarsfrekvensen mellan 60 och 73 %. Bland de som inte deltog i undersökningen kunde 523 personer inte anträffas, medan 342 personer inte ville delta eller hade förhinder. Övertäckningen utgjordes av totalt 21 personer, i detta fall personer i som redan kontaktats. Utöver fel som härstammar från ramtäckning, urval och bortfall kan undersökningen vara behäftad med mätfel och bearbetningsfel. Mätfel innebär att lämnade uppgifter inte överensstämmer med verkligheten och kan i den här undersökningen tänkas vara av viss vikt, då flera hade svårt att uppskatta såväl odlade som skördade mängder av vissa grödor. Bearbetningsfel uppstår vid hantering, behandling och analys av data. En tänkbar källa till bearbetningsfel kan ligga i konverteringen mellan enheter vid databehandlingen, då fasta faktorer använts för respektive gröda vid konvertering mellan till exempel löpmeter och antal eller mellan volym och vikt (alla svarande var fria att svara i valfri enhet, som sedan konverterades till gemensamma enheter för att möjliggöra analys). I övrigt torde bearbetningsfelen vara försumbara, eftersom kontroller av inmatade och bearbetade data skett löpande under analysen. Grödindelning På grund av det mycket stora antalet grödor och varianter av grödor som odlas runt om i Sverige krävs någon form av gruppering för att göra det hela överskådligt och analyserbart. Nedanstående tabeller detaljerar vad som ingår i de grödgrupper som redovisas i texten och datatabellerna. Frukt, bär och nötter Björnbär Röda krusbär Vinbär Nätmelon Blåbär Vita krusbär Vinbär Vattenmelon Blåbär (ej vilda) Gröna krusbär Röda vinbär Fikon Amerikanska blåbär Vinkrus Svarta vinbär Kiwi Jätteblåbär Körsbär Vita vinbär Mango Tranbär Körsbär Vindruvor Fläderblommor Lingon (ej vilda) Bigarråer Vindruvor Fläderbär Hallon Sötkörsbär Blå vindruvor Mullbär Hallon Surkörsbär Gröna vindruvor Svarta mullbär Röda hallon Klarbär Staketdruvor Blåbärstry Gula hallon Plommon Vinranka Nypon Hösthallon Plommon Äpple Physalis Sommarhallon Röda plommon Äpple Kapkrusbär Björnbärshallon Gula plommon Paradisäpple Aronia Allåkerbär Blå plommon Pelaräpple Svart aronia Åkerbär Krikon Kvitten Havtorn Boysenbär Päron Övriga Hagtorn Taybär Smultron Citron Gojibär Jordgubbar Röda smultron Citrusfrukter Rönnbär Röda jordgubbar Gula smultron Persika Hasselnöt Vita jordgubbar Vita smultron Nektarin Valnöt Smulgubbar Trädgårdssmultron Aprikos Mandel Krusbär Månadssmultron Melon Kastanj Krusbär

19 19 Statistikrapport 2014:07 Grönsaker Potatis Purjolök Paprika Ruccolasallat Potatis Gräslök Paprika Senapskål Mandelpotatis Gräslök Röd paprika Kinesisk spenat Blå kongo Salladslök Gul paprika Mangold och spenat Sparrispotatis Ramslök Orange paprika Långböna Morot Kajplök Grön paprika Haricot verts Morot Skogslök Spetspaprika Vaxböna Röd morot Piplök Spansk peppar Brytböna Gul morot Kinesisk gräslök Chili Skärböna Vit morot Tomat Chili Gul vaxböna Lila morot Tomat Chilipeppar Bönor Betor Röd tomat Röd chili Böna Betor (inte sockerbetor) Gul tomat Grön chili Kokböna Rödbeta Grön tomat Gul chili Rosenböna Polkabeta Orange tomat Kål Sojaböna Gulbeta Svart tomat Vitkål Spritböna Rädisa Tigertomat Spetskål Bondböna Övriga rotsaker Bifftomat Salladskål Bruna bönor Kålrot Plommontomat Kinesisk kål Röda bönor Majrova Körsbärstomat Grönkål Ärtor Kålrabbi Pärltomat Brysselkål Ärtor Jordärtskocka Pärontomat Svartkål Sockerärtor Palsternacka Cherrytomat Sallat Spritärtor Pepparrot Busktomat Sallat Salladsärtor Rotpersilja Cocktailtomat Huvudsallat Gröna ärtor Rotselleri Citrontomat Isbergssallat Brytärtor Rättika Dansk tomat Rosésallat Sparris Svartrot Gurka Krispsallat Sparris Sockerbeta Gurka Lollo Roso-sallat Grön sparris Sötpotatis Slanggurka Plocksallat Rabarber Matlök Växthusgurka Romansallat Övriga grönsaker Lök Frilandsgurka Ekbladssallat Broccoli Gul lök Västeråsgurka Friseesallat Broccolo Röd lök Äppelgurka Vintersallat Blomkål Silverlök Djungelgurka Trädgårdssyra Aubergine Schalottenlök Pumpa Nässla Kronärtskocka Smålök Pumpa Asiatiska bladgrönsaker Fänkål Topplök Squash Målla Majs Vitlök Zucchini Babyleafsallat Oliv Luftlök Halloweenpumpa Machésallat Kinesisk bladselleri Kryddväxter Dill Timjan Kungsmynta Kvanne Dill Timjan Marockansk mynta Kyndel Krondill Backtimjan Citronmynta Vinterkyndel Persilja Kryddtimjan Äppelmynta Björnrot Persilja Citrontimjan Grönmynta Lavendel Bladpersilja Apelsintimjan Chokladmynta Libbsticka Kruspersilja Rosmarin Pepparmynta Kamomill Basilika Salvia Övriga kryddor Isop Basilika Dragon Smörgåskrasse Gurkört Klotbasilika Dragon Trädgårdskrasse Mejram Georgisk basilika Fransk dragon Körvel Koriander Grekisk basilika Meliss Dansk körvel Kummin Citronbasilika Meliss Groddar Lagerblad Röd basilika Citronmeliss Solrosskott Citronverbena Oregano Mynta Humle Perilla Oregano Mynta Malört Curryört Mexikansk oregano Bladmynta Åbrodd Annan statistik Fritidsodling i Sverige en översikt, Statistikrapport 2013:08 Trädgårdsproduktion 2011, JO 33 SM 1201 Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll, JO 44 SM 1301

20 20 Statistikrapport 2014:07 In English Summary Close to 1.8 million Swedish households cultivated some form of edible plant in The share of cultivating households differed depending on housing type. While more than 60 % of the households in detached houses, farms and holiday cottages cultivated edible plants, the same share for apartment households was 23 %. Just over half of the cultivating households were situated in Götaland, while a third and a sixth were situated in Svealand and Norrland respectively. The most common crops were apple, currants, chives, parsley and tomato, each of which was cultivated by between 15 and 24 % of the Swedish households. Apple was the most popular crop in Götaland as well as Svealand, while currants were the most common crop in Norrland. While apple was the most common crop in detached house households, farm households and holiday cottage households, tomato was the most popular crop in apartment households. Apple was also the largest crop with respect to harvested amounts, followed by potato, currants, plums and pears. Just under metric tons of apple was harvested in Swedish households in 2012, compared with the tons produced by Swedish commercial apple growers the same year. When seen from that perspective, rhubarb, currants and raspberries are all examples of crops that exhibited a larger harvest in the leisure gardening than in the domestic commercial production. The currant harvest in Swedish households was more than 17 times higher than in the commercial production. In some cases the harvest from leisure cultivation constituted a significant share of the total Swedish consumption of specific crops. The household harvest of fresh berries amounted to almost 14 % of the total consumption of fresh berries in Similarly, the combined household harvest of apples and pears constituted just under 9 % of the total Swedish consumption of these fruits. List of tables Legend 8 1a. Leisure cultivation and utilization of fruit, berries and nuts in the whole of Sweden and in Götaland b. Leisure cultivation and utilization of fruit, berries and nuts in Svealand and Norrland a. Leisure cultivation and utilization of fruit, berries and nuts in houses and apartments b. Leisure cultivation and utilization of fruit, berries and nuts in holiday cottages and farm properties a. Leisure cultivation and utilization of vegetables in the whole of Sweden and in Götaland b. Leisure cultivation and utilization of vegetables in Svealand and Norrland a. Leisure cultivation and utilization of vegetables in houses and apartments b. Leisure cultivation and utilization of vegetables in holiday cottages and farm properties a. Leisure cultivation and utilization of spices in the whole of Sweden and in Götaland b. Leisure cultivation and utilization of spices in Svealand and Norrland a. Leisure cultivation and utilization of spices in houses and apartments b. Leisure cultivation and utilization of spices in holiday cottages and farm properties