I Riksidrottsförbundets antologi Är idrott nyttigt, som SISU Idrottsböcker ger ut, ger ett tiotal forskare utifrån olika perspektiv sin syn på
|
|
- Per-Erik Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 I Riksidrottsförbundets antologi Är idrott nyttigt, som SISU Idrottsböcker ger ut, ger ett tiotal forskare utifrån olika perspektiv sin syn på idrottens samhällsnytta bortom de kanske allra mest uppenbara och självklara aspekterna som motion och hälsofrämjande. Antologin presenterar perspektiv, teman och frågor där argumenten och svaren många gånger kan vara lika självklara som tvetydiga och ibland även till och med helt motstridiga. Syftet är att bokens olika kapitel ska försöka bidra med ny kunskap och nya diskussioner inom temat idrott och samhällsnytta, men också väcka intresset och bredda förståelsen för hur och varför vi bör fortsätta att analysera och diskutera idrottens roll och betydelse i förhållande till ett större sammanhang som samhället. Flera forskare tar i sina kapitel upp förhållandet mellan det de kallar idrottens egenvärde och dess mervärde - ligger idrottens huvudsakliga värde i själva aktiviteten här och nu med sin lust, glädje, gemenskap, spänning och sina upplevelser eller i funktionen som medel för att nå andra mål som ekonomisk tillväxt, demokrati och social fostran? Idrottsrörelsen har historiskt argumenterat för ett samhällsstöd utifrån sitt mervärde, men antologin lyfter frågan om inte ett större fokus borde sättas på egenvärdet.
3 Konsekvenser av att fortsätta eller sluta idrotta Håkan Stattin och Metin Özdemir, professor respektive universitetslektor vid Örebro universitet, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Håkan Stattin och Metin Özdemir har följt 428 ungdomar mellan 12 och 16 år under tre års tid för att undersöka vilka effekter idrottandet har på ungdomars psykologiska och beteendemässiga utveckling. De delades in i fyra olika grupper utifrån om och hur de var involverade i idrottsföreningar: De som var konstant involverade i idrott De som slutade under perioden för studien De som började under perioden för studien De som inte alls var involverade. Forskarna tittade på sex variabler: depressiva symptom, självkänsla, skoltrivsel, frånvaro i skolan, brottslighet och alkoholintag. Depressiva symptom Under studiens första år var det ingen skillnad mellan grupperna ifråga om depressiva symptom. Under tre år minskade depressiva symptom bland de ungdomar som började engagera sig i idrott. De icke-involverade ungdomarna uppvisade ökade depressiva symptom. Självkänsla De som fortsatte med idrott hade avsevärt högre självkänsla jämfört med de andra tre grupperna. De som slutade hade markant försämrad självkänsla från år 1 till år 3. Andra grupper visade inte stora förändringar. Skoltrivsel Ungdomar som var involverade i idrottsföreningar år 1 (både de som fortsatte och de som slutade) hade markant högre skoltrivsel jämfört med de som inte var engagerade i en idrott (de som började och icke-involverade). De ungdomar som inte var involverade i idrott hade den lägsta nivån av skoltrivsel under studiens tre år. Bland de som fortsatte, de som slutade, och de som inte var involverade minskade skoltrivseln under studiens tre år. Dock minskade skoltrivseln mycket mer bland icke-involverade och de som slutade jämfört med de som fortsatte. Än viktigare, bland de som började med idrott minskade inte skoltrivseln under studiens tre år, utan förblev den samma. Frånvaro i skolan Under det första året var de som fortsatte markant mindre benägna att skolka jämfört med de andra grupperna. Icke-involverade ungdomar och de som fortsatte skolkade mer och mer under tre år. Dock var ökningen bland icke-involverade avsevärt högre. De som började ökade inte sitt skolkande i motsats till de andra grupperna. Brottslighet När det gäller nivån av brottslighet fanns ingen skillnad mellan grupperna under det första året. Under studiens tre år ökade det brottsliga beteendet betydligt mer bland icke-involverade och de som slutade jämfört med de andra grupperna. Ingen markant förändring syntes bland de som fortsatte eller de som började. Alkoholintag Under det första året drack de som slutade mer alkohol än både de som fortsatte och de som började. De skilde sig inte från icke-involverade ungdomar. Alla grupperna ökade sitt
4 alkoholintag under de tre åren. Ökningen av alkoholintag var markant större bland de som slutade jämfört med andra grupper. Håkan Stattin och Metin Özdemir drar slutsatserna att Ungdomar som är involverade i idrott kan skyddas från depressiva symptom. Att sluta med organiserad idrott kan innebära en risk för försämrad självkänsla. Samhället borde uppmuntra och verka för ungdomars engagemang i idrottsföreningar. Insatserna kan bidra till ungdomars psykologiska välmående. Idrottsengagemang kan fungera som ett skydd mot ökat brottsligt beteende och alkoholintag. Att sluta med idrott kan innebära risker för ungdomar på de områdena. Idrottens ekonomiska samhällsnytta Lars Behrenz, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet Nationalekonomen Lars Behrenz, diskuterar vilka parametrar som kan användas för att beräkna idrottens samhällsekonomiska (mer)värde. Han provar tre olika: Elitföreningarnas ekonomiska bokslut utifrån hypotesen att om det finns ett mervärde borde det avspeglas i medlemmars/sponsorers/bidragsgivares betalningsvilja och i förlängningen ge ett ekonomiskt överskott. Han har undersökt elitfotbollsföreningar på både dam- och herrsidan. Människors betalningsvilja beräknad utifrån hur många timmar de är beredda att arbeta ideellt. Det har författaren undersökt i förhållande till elit-, bredd- och ungdomsidrott genom en enkät riktad till personer i fyra län (Blekinge, Halland, Kalmar och Kronoberg). Effekten av ett elitlag i fotboll eller ishockey i en kommun på befolkningstillväxt och arbetslöshet. Lars Behrenz jämför kommuner som alltid haft elitlag, sådana som tappat elitplatsen, sådana som byggt en ny arena och sådana som aldrig haft ett elitlag. Resultatet av den första parametern är negativt. De flesta elitföreningar går med förlust. Den tredje parametern ger varken ett positivt eller negativt resultat eftersom det inte finns några genomgående skillnader mellan de olika kommuntyperna. När det gäller människors vilja att arbeta ideellt är den omfattande och högst för ungdomsidrott och lägst för elitidrott. Bara i Blekinge län ger enkätsvaren ett beräknat samhällsekonomiskt värde för ungdomsidrotten på 1,3 miljarder kronor. Resultaten visar också på en stor outnyttjad arbetsvilja som föreningarna borde bli bättre på att ta tillvara, och de ger också politiker och näringslivspersoner en antydan om hur mycket allmänheten värderar idrott på olika nivåer.
5 Coach eller team? Om särart och mervärde i idrottens ledarskap Filip Wijkström och Erik Sjöstrand, docent respektive doktorand i företagsekonomi vid handelshögskolan i Stockholm Vilken betydelse kan idrottens ledarskap ha för att producera samhällsnytta? Filip Wijkström och Erik Sjöstrand har gjort textanalyser av ett tiotal böcker som SISU Idrottsutbildarna givit ut som riktar sig mot ideella ledare. Där identifierar de att "det sociala ledarskapet" är centralt i materialet som riktar sig till aktivitetsledare - ledarskapet inom idrotten ska utföras på de aktivas villkor och inte tvärt om. Tuffhet är inte en dygd, något som ibland tillskrivs ledarskap inom tillexempel näringslivet. Organisationsledaren är däremot mer näringslivsorienterad än aktivitetsledaren och texterna lånar begrepp från näringslivet som t ex mål- och styrningsmodeller och "varumärke Filip Wijkström och Erik Sjöstrand tror att framtidens ledarskap kommer att konstrueras på ett nytt sätt. Ledarna kommer att vara tvåspråkiga och behärska både den kommersiella "ekonomiskan" och den sociala/ideella "idrottskan". Deras slutsats är att de aktivitetsledare som utbildas i organisationsledarskap troligen har med sig tvåspråkigheten och det synsättet på ledarskap med sig in i sammanhang utanför idrottens organisationer. Demokrati eller hegemoni? Jämställdhet och makt inom idrottsrörelsen Jorid Hovden, professor i sociologi vid universitetet i Trondheim Jorid Hovden ifrågasätter idrottsrörelsens roll som folkrörelse och dess allmänna samhällsnytta eftersom de centrala beslutsprocesserna präglas av mer hegemoni än demokrati. Hon ser bland annat ett stort underskott av kvinnor i idrottens centrala ledarpositioner där förutsättningarna och villkoren för idrottens deltagare formas. På de posterna sitter bara cirka 15 procent kvinnor och Jorid Hovden drar slutsatsen att endast 15 procent av kvinnors kunskaper erfarenheter och värderingar utnyttjas där idrottsrörelsens viktigaste beslut fattas. För att komma till rätta med problemet menar hon att jämställdhet måste vara en del av idrottens kärnverksamhet. Den kan inte vara ett specifikt politiskt område eller ett isolerat problem eftersom jämställdhet berör alla medlems- och åldersgrupper inom idrottsrörelsen. Idrott och politik en problematisk förbindelse? Ulf Bjereld, professor och prefekt i statsvetenskap vid Göteborgs universitet Kapitlet är en historisk genomgång av idrottsrörelsens förhållande till politiska stridsfrågor, från Berlin-OS 1936 och framåt, och riksdagspartiernas idrottspolitiska ståndpunkter. Författaren ser fyra olika typer av situationer där beröringspunkterna mellan idrott och politik varit tydliga och ofta kontroversiella: Politiska manifestationer i samband med idrottsarrangemang. Det politiska ledarskapet i en stat vinner prestige genom idrottsframgångar eller idrottsarrangemang. Idrottsutbyte innebär ett erkännande och stärker legitimiteten hos en regim. Idrott som identitetsbyggare och främjare av medborgaranda. Ulf Bjereld har också tittat på idrottsrörelsens egna texter och konstaterar sammantaget att det inte går att göra en tydlig åtskillnad mellan idrott och politik. Tvärtom borde idrottsrörelsen ta mer plats i den politiska debatten för att bidra till medborgarnas demokratiska fostran. Det är
6 bättre att idrottsrörelsen, genom ett aktivt förhållningssätt utnyttjar sin både tydliga och tunga position i samhällslivet för att på så sätt höja medvetandenivån om både vad man vill och vad som är möjligt att göra. Då kan den göra medvetna val och ha ett förhållningssätt i stället för att låta andra aktörer sätter agendan. Och ett sådant aktivt förhållningssätt vore inte bara bra för idrotten utan också för samhället. Kerberos den medialiserade idrottens tre huvuden Pernilla Petrelius Karlberg, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm Pernilla Petrelius Karlberg vid Handelshögskolan konstaterar att en stor del av idrottsupplevelsen och idrottskonsumtionen idag inte längre sker direkt genom att vi utövar idrott utan mer indirekt via olika medier. Mediernas ökande idrottsrapportering har gjort dem till centrala medproducenter i hur idrott presenteras och upplevs. I den processen påverkas inte bara allmänhetens bild av idrott, forskning visar att idrotten även tenderar att anpassa sig till denna logik - att idrotten medialiseras. Idrottsförbunden behöver hitta en strategi som ska innebära framgång för både elitsatsningar och den breda barn- och ungdomsidrotten. Aktörer inom svensk idrott är medvetna om vikten av att ha och vårda sina medierelationer men Pernilla Petrelius Karlberg menar att de måste funderar över varför, och med vilka konsekvenser, det jobbet utförs. Ett utökat samarbete med media kan leda till en konflikt med hur idrottsrörelsen ser på, organiserar och också utövar den egna verksamheten. Idrotten vill och regeringspropositionen Statens stöd till idrotten uttrycker tydliga förväntningar på vad idrotten ska bidra med, men också på vilket sätt det ska ske. Idrottens nuvarande organisationsform, folkrörelsen, ger i sig ett positivt mervärde till samhället. Vad händer om idrottsrörelsen i sin mediala och kommersiella anpassning fjärmar sig från sina grundvalar? Utan naiv lekfullhet kan idrott inte vara till nytta Mikael Lindfeldt, universitetslektor och docent i etik vid Åbro akademi Idrottens egenvärde är helt avgörande för att kunna skapa nytta, menar Mikael Lindfeldt när han diskuterar idrottens nytta och samhällsnytta utifrån individnivån, den idrottskulturella nivån och samhällsnivån. Idrotten är till för idrottens skull och inte för att skapa nytta för någon annan. Mikael Lindfeldts kommer fram till att det därför finns ett trovärdighetsproblem för idrottsrörelsen om idrott måste legitimera sig som ett medel för att nå något annat. Han resonerar också kring idrottsorganisationernas ansvar att ta tolkningsföreträdet kring idrottens betydelse i dagens samhälle. Idrottens föränderliga samhällsnytta Johan Norberg, filosofie doktor i historia och docent i idrottsvetenskap vid Malmö högskola Johan Norberg beskriver hur idrottsrörelsen under historien förändrat sin egen beskrivning av hur den är samhällsnyttig. En stark betoning på att vara samhällsnyttig har alltid funnits, men den nyttan, menar han, är ofta svår att bevisa. Inriktningen på mervärdet snarare än egenvärdet gör också att förväntningarna på idrotten höjs till en nivå och en bredd som är svår
7 att leva upp till. Därför borde idrottsrörelsen i större utsträckning hävda sitt egenvärde på samma sätt som kulturen historiskt gjort. Barnet och det idrottande barnet Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap och ekonomisk historia vid Malmö högskola Susanna Hedenborg beskriver historiskt barn- och ungdomsidrottens samhällsnytta där hon tar sin utgångspunkt i samhällets syn på barnet och barndomen. I takt med att synen på barnet och vad som är en god barndom har ändrats har också synen på idrottens samhällsnytta ändrats i samma riktning. Under första halvan av 1900-talet då folkrörelseidrotten växte fram ansågs ungdomsidrottens samhällsnytta ligga i nuet genom att ungdomar som idrottade inte begick brott eller ställde till med andra problem. Under andra halvan av 1900-talet kommer strävan att motverka ökad alkoholkonsumtion in i bilden och under och 1990-talet ändras den samhälleliga synen på barndom från att vara ett vuxenblivande till att ha ett egenvärde i sig, vilket understryks när FN:s barnkonvention antas Men då hänger idrottsrörelsen inte med. Därför blir synen på barn- och ungdomsidrottens samhällsnytta något mer kritiskt och idrottens kultur ifrågasätts. Susanna Hedenborg menar ändå att egenvärdet för barnen och ungdomarna i sitt idrottande är påtagligt frånvarande i debatterna och diskussionerna kring idrottens samhällsnytta.
Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv
Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Vår verksamhetsplan I kommunens mål är fokus på barn och ungas uppväxtvillkor, en aktiv fritid
Läs merHur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Läs merVarför finns Ishockeyn vill?
Ishockeyn Vill 2 Varför finns Ishockeyn vill? Det är viktigt att vi alla inom svensk ishockey kontinuerligt reflekterar och tydliggör de visioner och mål vi har satt upp för både oss själva och utomstående.
Läs merBARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER
BARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER BARN TOM 12 ÅR UNGDOM 13-20 ÅR BAKGRUND Varför har RF skärpt riktlinjerna för barn och ungdomsidrotten? Riktlinjer - Idrott för barn Idrott för barn ska bedrivas ur
Läs merProjektbeskrivning Föreningslyftet 2016
1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merAvvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare
Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria
Läs merSelektering och toppning. - Är det vad barnen vill?
Selektering och toppning - Är det vad barnen vill? 1 2 Idrotten vill fyra grundprinciper Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel 3 Barndomen är ingen förberedelse
Läs merPOLICY FÖR SPELARUTVECKLING
POLICY FÖR SPELARUTVECKLING Stureby SK Vi möts lokalt med stolthet och respekt Policyn beskriver hur spelarutveckling bedrivs i Stureby SK, och hur detta förhåller sig till Svenska Fotbollsförbundets riktlinjer,
Läs merSTOCKHOLM 2013-11-28
STOCKHOLM 2013-11-28 Idrottslyftet 2014-15 Idrottslyftet är en satsning på barn- och ungdomsidrott. Regeringen har årligen avsatt 500 miljoner kronor som Riksidrottsförbundet fördelar till alla specialidrottsförbund,
Läs merIdrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013
Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige
Läs merIdrottspolitiskt program för Falköpings kommun
Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...
Läs merSundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy
Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy Antagen på Sundbybergs Idrottsklubbs ordinarie årsmöte den 26 mars 2003 Sundbybergs Idrottsklubbs verksamhetside Sundbybergs Idrottsklubb är en ideell förening,
Läs merIdrottslyftet. år 6. Svenska Fotbollförbundet
Idrottslyftet år 6 Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Idrottslyftet år 6! 1/1 2013 31/12 2013 Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt! Idrottslyftet handlar om att svensk fotboll
Läs merCertifiering av föreningar. Öppen idrott & Idrott åt alla
Certifiering av föreningar Öppen idrott & Idrott åt alla Nya sätt för föreningarna att möta nya behov Eskilstuna kommun vill hjälpa föreningslivet att utveckla sin verksamhet och samtidigt kvalitetssäkra
Läs merStrategi 2020 och Verksamhetsinriktning 2015 2017
Strategi 2020 och Vision Bättre idrott för fler Tillsammans skapar vi bästa möjliga förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att idrotta och vara fysiskt aktiva SAMMANFATTNING Detta dokument
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merBarn- och ungdomsidrott
Idrott för alla Barn- och ungdomsidrott Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, tränare, föreningsaktiva samt aktörer
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibackens förskola Ekorren Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merMotion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merPolicy värdegrund vision mål riktlinjer. för Bordtennisklubben Rekord och Råå bordtennisklubb
Policy värdegrund vision mål riktlinjer för Bordtennisklubben Rekord och Råå bordtennisklubb Policy, värdegrund, vision, mål och riktlinjer för bordtennisklubben BTK Rekord Inledning Detta policydokument
Läs mer3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merHabo Friidrott 04 Introduktionsträff
Habo Friidrott 04 Introduktionsträff Innehåll Friidrottens utbildningar - åldersanpassad träning 2 Vision, Värdegrund, Verksamhetside, Ledarfilosofi 5 Friidrottens pedagogik - instruktionsmetodik 6 Att
Läs merSDF konferens. 22-23 november 2013. Dokumentation av grupparbeten
SDF konferens 22-23 november 2013 Dokumentation av grupparbeten Vi finns till för er! Värmlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna arbetar för att stötta och serva föreningar och SDF. Vi vill vara
Läs merPOLICY - Umeå City IBF -
POLICY - Umeå City IBF - Umeå City IBF:s policy finns till för att visa vad Umeå City IBF står för. All verksamhet och alla beslut som tas på alla nivåer i Umeå City IBF ska bedrivas och tas i enlighet
Läs merKONSTÅKNINGEN VILL 2014 2016 Konståkningens verksamhetsidé och riktlinjer Antagen vid Förbundets Årsmöte 20 september 2014
KONSTÅKNINGEN VILL 2014 2016 Konståkningens verksamhetsidé och riktlinjer Antagen vid Förbundets Årsmöte 20 september 2014 1 Innehåll 4 SVENSK KONSTÅKNING FRAMGÅNGSRIK IDROTT 5 VERKSAMHETSIDÉ 6 VÄRDEGRUND
Läs merÖkad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv
Ökad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Sophie Linghag, Klara Regnö Mäns föreställningar om kvinnor och Företagsledning
Läs merRF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott
RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott Idrotten vill bakgrunden till anvisningarna Idrotten vill är svensk idrotts idéprogram. Här beskrivs idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund. Här beskrivs
Läs merSvar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt
1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig
Läs merDetta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.
Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett
Läs merIdrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009
Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram Antagen av RF-stämman 2009 Innehållsförteckning Inledning 2 Idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund 4 Bra i idrott och bra idrott
Läs merLeda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merVälkommen till Rimbo IF Hockey Röda tråden
Välkommen till Rimbo IF Hockey Röda tråden Barn (5 13 år) Ungdomsishockey (14 18 år) och Seniorhockey 2004-2005 Detta dokument innehåller riktlinjer om hur vi tillsammans skall utveckla hockeyn sportsligt
Läs merRapport Oktober 2013 VÄSTMANLAND
Rapport Oktober 2013 VÄSTMANLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...
Läs merVarför tappar vi talanger i Svensk hockey En talangstudie av TV Puckare födda 85 89
Varför tappar vi talanger i Svensk hockey En talangstudie av TV Puckare födda 85 89 2010 04 21 Ulf Hall Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte var att undersöka spelare som
Läs merom demokrati och föreningskunskap
Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet
Läs merProgramområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merVerksamhetsplan. Ett hus där barn får växa
Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.
Läs merIdrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten
Idrott hela livet Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten December 2015 Sid 2/12 Nationella folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar
Läs merIdrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12)
Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12) Gräppås Golfklubb är en ideell förening och har som målsättning att låta alla medlemmar få spela golf på både motionsnivå och tävlingsnivå.
Läs merEn resa i kommunikation
En resa i kommunikation pernilla meyersson pernilla petrelius karlberg En resa i kommunikation Fallet Sveriges riksbank sns förlag sns Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax:
Läs merVar femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner
Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund
Läs merPolicydokument. Gimonäs Umeå Idrottsförening (GUIF) Gimonäs Umeå IF Reviderad och fastställd av styrelsen 2011-06-08
[2011-11-05] GIMONÄS UMEÅ IF POLICY [Reviderad policy, fastställd av styrelsen 2011-11-05] Policydokument Gimonäs Umeå Idrottsförening (GUIF) Idrottens verksamhetsidé Idrott är fysisk aktivitet som vi
Läs merRiktlinjer och bestämmelser för barn- och ungdomsidrotten. på Åland ÅLANDS IDROTT
Riktlinjer och bestämmelser för barn- och ungdomsidrotten på Åland ÅLANDS IDROTT ÅLANDS IDROTT Riktlinjer och bestämmelser för barn och ungdomsidrotten på Åland Åländsk idrott för barn och ungdom skall
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.
Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala
Läs merStudieplanering i organisationen
Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal
Läs merHandslaget. - en viktig del för ökad integration 2006-08-31
2006-08-31 Handslaget - en viktig del för ökad integration 2(6) Idrotten är Sveriges största folkrörelse med över 20 000 idrottsföreningar och 3 miljoner medlemmar runt om i landet. Enligt en rapport från
Läs merFolkhälsoplan. för Partille 2015 2016
Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan
Läs merElevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi
Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta
Läs merHandslag för ett framtidsparti
Handslag för ett framtidsparti Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor
Läs merNORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs
NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENS SKOLIDROTTSFÖRBUND VERKSAMHETSINRIKTINING 2013 SKOLIDROTTSFÖRBUNDET ETT KATEGORIFÖRBUND SOM TILLHÖR
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merBarn- och ungdomspolicy
Barn- och ungdomspolicy GLÄDJE ENGAGEMANG GEMENSKAP fastställd 2013-02-05 senast reviderad 2015-03-07 Förslövs IF Org.nr. 839400-3043 Idrottsvägen 4, 269 71 Förslöv fif.se Verksamhetsidé Förslövs IF är
Läs merLagar och regler för regionalt utvecklingsansvar
SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som
Läs merFoto: Tomas Ohlsson. Vi väntar på dig.
Foto: Tomas Ohlsson Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2016 Utbildningar och träffar 2016 JANUARI 29 30 Planeringsdagar för Distriktet i Västerbotten, Västerbotten Alla som är medlemmar i en lokalföreningsstyrelse
Läs merFritidspolitiskt program 2008-2014 Antaget av fritidsnämnden 2007-11-12
Fritidspolitiskt program 2008-2014 Antaget av fritidsnämnden 2007-11-12 Fritidskontoret Enhet/Handläggare Sören Karlström Datum Beteckning 2007-11-12 07/0032 Fritidspolitiskt program för Skövde kommun
Läs merMotion om utveckling av lokal digital demokrati i Knivsta
Motion om utveckling av lokal digital demokrati i Knivsta I dagens samhälle ökar användningen av digitala kanaler för att hitta information och möjligheterna att interagera med olika aktörer. Detta är
Läs merDen nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan
Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Läroplanens avsnitt om värdegrund och uppdrag Större delen av innehållet i läroplanens (Lgr 11) inledande avsnitt om skolans värdegrund
Läs merAtt leda förändring. Diskussion 1. Förändring 1 Etik 1 Ledarskap 2 Förändringsprocessen 3 Projektperspektivet 4 Motivation 5
Min syn på Att leda förändringsarbete Av Ulrika Jonsson, INPRE4 Kurs KN3060, Produktutveckling med formgivning Datum: 24 April 2006 Innehållsförteckning Diskussion 1 Förändring 1 Etik 1 Ledarskap 2 Förändringsprocessen
Läs merNågra avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.
Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens
Läs merGREBBESTADS IF. Barn- och ungdomsfotboll. Policy Föräldraguide GIF:s röda trådar. Fastställd 2013-03-20
GREBBESTADS IF Barn- och ungdomsfotboll Policy Föräldraguide GIF:s röda trådar Fastställd 2013-03-20 Grebbestads IF Policy Barn och ungdomsfotboll Grebbestads IF erbjuder fotbollsverksamhet för att alla
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merVad ska vi ha varandra till?
Vad ska vi ha varandra till? Om jag har sett längre, är det för att jag stått på jättars axlar Isaac Newton Du vet vad barn och ungdomar behöver för att växa och utvecklas. Vad behöver du? Vi behöver inte
Läs merKONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM
KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Page 1 SÄRART OCH MERVÄRDE Om idéburna organisationer över tid
Läs merVärdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR
Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf
Läs merHUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013
HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från
Läs merVerksamhetsinriktning 2014-2015
VERKSAMHETSINRIKTNING BLEKINGE IDROTTSFÖRBUND 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För Riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning
Läs mer-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se
-NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads
Läs merNationell utveckling. Sammanfattning i korthet
Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Berg kommun... 5 Östersunds kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän
INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska
Läs merPraktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län
Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms
Läs merSödermanlands län Rapport från Företagarna oktober 2013
Södermanlands län Rapport från Företagarna oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling...
Läs merNationell utveckling. Sammanfattning i korthet
Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Växjö kommun... 5 Ljungby kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets
Läs merFritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell
Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och
Läs merStartpaketet: mindre klasser mer kunskap
2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,
Läs merHur långt bär resolution 1325?
Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men
Läs merDe Ungas KyrKomöte motionssvar
De Ungas Kyrkomöte MOTIONSSVAR De ungas kyrkomöte Den 5 augusti anordnade Svenska Kyrkans Unga för fjärde året i rad De Ungas Kyrkomöte. En arbetsgrupp från förbundet hade på förhand valt ut ett trettiotal
Läs merBASKET FÖR UNGA SPELARE
106 BASKET FÖR UNGA SPELARE 4 COACHEN PÅ TRÄNING 107 Coachen på träning Jose María Buceta Konstruktiv attityd Att leda övningar Använda förebilder Instruktioner och kommentarer Frågor och påminnelser Att
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merFritidspolitiskt program för Skövde kommun 2008-2015 Inledning
Fritidskontoret Enhet/Handläggare Stefan Herre Eriksson Datum Beteckning 2013-04-22 FRN2013.0011 Fritidspolitiskt program för Skövde kommun 2008-2015 Inledning I det goda samhället ska så många medborgare
Läs merS-studenters långtidsplan fram till 2020
S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och
Läs merNätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden
Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet Socialhögskolan, Lunds universitet Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden Nyhetsbrev maj 2013 ALEXANDRU PANICAN nätverkskoordinator
Läs merPolicy och Riktlinjer för Malmköpings IBF
Policy och Riktlinjer för Malmköpings IBF Vår policy beskriver vad vi vill med vår förening och vår verksamhet. Policyn utgör grunden för hur vi alla sedan ska agera i olika sammanhang. Malmköpings IBF
Läs merFC Rosengårds fotbollspolicy. Information till föräldrar
FC Rosengårds fotbollspolicy Information till föräldrar Den bästa fotbollsutbildningen Vi på FC Rosengård är glada att välkomna dig och ditt barn till klubben. Vår målsättning är att ge ditt barn den bästa
Läs merVÄSTERBOTTENS FOTBOLLFÖRBUND. Arbetsplan 2015
VÄSTERBOTTENS FOTBOLLFÖRBUND Arbetsplan 2015 0 ARBETSPLAN FÖR VÄSTERBOTTENSFOTBOLLEN 2015 INNEHÅLL 1. Västerbotten FF:s uppdrag 2. Arbetsinriktning 3. Organisation 4. Styrelse- och kommittéuppgifter 5.
Läs merStudieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN
Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...
Läs merNYHETSBREV LUND MARS 2016
NYHETSBREV LUND MARS 2016 I detta nyhetsbrev: - Gudrun Schyman föreläste om jämställdhet - Fotboll och kärlek - Stort intresse för Ellen&Allan på årsmötet - Läxhjälpen söker frivilliga - Gör din praktik
Läs merVälkomna till GRÄNNA AIS Barn- och ungdomsfotboll.
Välkomna till GRÄNNA AIS Barn- och ungdomsfotboll. GAIS barn- och ungdomsfotboll: Ska erbjuda en kamratlig och trygg social miljö, där alla kan utvecklas och bli delaktiga i utformningen av verksamheten.
Läs mersocialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
Läs merSTRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018
STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 KS/2014:475 2014-11.21 Kommunledningskontoret 1 Inledning I Sigtuna kommun arbetar vi utifrån vår gemensamma värdegrund som sätter invånaren
Läs merSÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!
SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som
Läs merMotion till Förbundsmötet 2014. Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete
Motion till Förbundsmötet 2014 Ankom 13 11 24 114 73 Stockholm Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete Bakgrund: har aldrig engagerat sig i idrottsgymnasier i någon form. S.k. profilerade
Läs mer