God Jul & Gott Nytt År. Styrelsen önskar alla medlemmar en riktigt. Nr Årgång 24. Medlemstidning för J. P. Johansson Sällskapet

Transkript

1 Nr Årgång 24 Medlemstidning för J. P. Johansson Sällskapet J. P. Johansson staty. Gustav Adolfs plan. Invigd 16 augusti Välkommen till J. P. Johanssons Museum, onsdagar kl 13-16, Tallbacksvägen 2. Foto: Jan Eriksson Styrelsen önskar alla medlemmar en riktigt God Jul & Gott Nytt År 1

2 Styrelse Ordförande Stig Lundh, Besksötagatan 23, Enköping, Tel , Kassör: Jan Eriksson, Fjärdhundragatan 32c, Enköping Tel , Sekreterare: Sven Eklund, Felixvägen 8 A, Fagersta, Tel , , svenlek@hotmail.com Ledamöter: vice ordförande Ola Södergran, Örtagatan 12, Enköping, Tel , gunsan78@hotmail.com Curt Eriksson, Pundgatan 3, Enköping Tel , snobben58@hotmail.com Suppleanter: Monica Eklund, Felixvägen 8A, Fagersta Tel , monieklund@hotmail.com Christer Ångman, Parkvägen 2, Nacka, Tel , , ch.angman@hotmail.com Klubbmästare: Rune Adelhag, Torggatan 51 A, Enköping, Tel , , rune.adelhag@mbox.lidnet.se Medlemstidningen J.P.-Bladet utkommer två gånger per år. Sista manusdag för nr är 1 februari. J. P. Johansson Sällskapet bildades 1992, är en ideell och opolitisk förening. Sällskapets uppgift är att dokumentera och sprida kännedom om J. P. Johanssons uppfinningar, patent, industriella verksamhet, kommunala engagemang och privata liv. Medlemsavgifter är 125 kr/år för privatpersoner och 500 kr/år för företag, inklusive annonsutrymme i medlemstidningen. J. P. Johansson Sällskapet Bankgiro J. P. Johansson Museet är öppet onsdagar Grupper efter överenskommelse. Besöksadress och Museum: Tallbacksvägen 2, Enköping E-post: jp.johansson@telia.com Tel: Ansvarig utgivare, ensamredaktör Curt Eriksson Brev från en läsare Hej Curt E Vi talades vid på telefon om en skiftnyckel som är i min ägo som jag lova skicka foto på. Så här sänder jag dessa jag har även en typ av en rörtång som inte är riktigt färsk om man så säger. Skiftnyckeln har bokstäverna DRGM i andra änden fast på andra sidan står det AEG lite otydligt på grund av slitage. Hälsningar Åke Olofosson, Gnejsvägen 9A, Huddinge. Tel , Mobil , Stockholm. 2

3 Ordförande har ordet! Stig Lundh Ordförande På årsmötet valdes jag till ny ordförande. Min bakgrund är Bahco. Där har jag arbetat i 41 år till min pensionering. Jag har varit medlem i Sällskapet sedan starten 9 maj Jag valdes till vice ordförande Att efterträda Curt Eriksson som ordförande är en stor utmaning. Curt har lång erfarenhet och kännedom om Enköping. Det positiva är att Curt fortsätter som styrelsemedlem och arbetet med JP-bladet. Vi förlorade en god vän och styrelsemedlem när Kurt Johansson gick bort i juli efter en tids sjukdom. Vi saknar Kurt och hans erfarenhet inom ekonomi och bokföring. Statyn av J. P. är nu på plats och den har blivit en succé och överträffat allas förväntningar. Mycket beroende på att Peter Linde är en skicklig och konstnärlig skulptör. Än en gång stort tack till alla som bidragit med pengar och tjänster till att statyn kom på plats. Dess värre har flyttningen av museet till nya lokalen "Enköpings äldsta kontorsbyggnad" inneburit mycket jobb och oväntade händelser. Det började med en sönderslagen informationsskylt. Tre inbrott. Vandalisering med stenkastning och trasiga fönsterrutor. Stort tack till styrelsemedlemmar för Ert fantastiska ideella arbete. Styrelsen har ställts inför hårda prov. Utan Er fungerar inte J. P. Johansson Sällskapet. Det som håller oss uppe är den historiska byggnad vi bedriver museet i idag. J. P. Johansson är en mycket inspirerande person och vi stimuleras av J. P: s entusiasm för människor, föreningsliv, familjeliv och samtidigt utveckla nya produkter. J. P. Johansson Sällskapet har inte höjt medlemsavgiften sedan Det är nog unikt. Vi jobbar hårt på att öka medlemsantalet och emotser tacksamt tips på hur vi skall göra för att locka nya medlemmar. Vi vill även vända oss till yngre personer. Museet har en positiv besöksfrekvens, antalet besökare har ökat sedan vi flyttade in i nya lokaler. Enköping november 2015 Stig Lundh ordförande Du som är medlem i J P Johansson Sällskapet har alltid RABATT 300 kr/p på samtliga flerdagsresor Läs om/boka Din resa på vår hemsida ALLTID med påstigning i BÅLSTA Stockholm Enköping Uppsala INGA anslutningstillägg Arrangör/bokning: NORD SYD Flyg och buss AB Box Enköping Tel

4 Mälardalens specialist inom laserskärning och vattenskärning. I-verkstaden är dotterbolag till Mälarlaser och är ett etablerat svetsföretag. Med ett gott rykte och god kompetens ser I-verkstaden till att kunderna blir nöjda. Laser & Vattenskärning Post- och besöksadress Tel Hemsida Mälarlaser AB Gesällgatan 2 Fax E-post Enköping order@malarlaser.se Kära församling. Förra söndagens kollekt uppgick till 6 kr 30 öre, samt en tysk slant, en amerikansk 5-centare och en japansk yen. Det är synnerligen glädjande att folk reser så långväga för att stödja vårt hemarbete. Operabesök Gustav var ingen van operabesökare, i själva verket hade han aldrig satt sin fot på Kungliga Operan. Nu skulle det bli av, vilket han talade om för kompisarna. Dagen efter operabesöket, när han tog några öl med kompisarna innan fotbollen, frågade de hur det hade varit. _ Jo vars, sa Gustav, första akten var rätt bra. Det var en del låtar jag kände igen. Så blev det paus och jag frågade en vaktmästare när nästa akt skule börja. Vi ringer, svara han, så jag knalla hem, men inte fasen ringde dom. EN RIKTIG BYGGHANDEL Tel Besöksadress: Spjällgatan 29 Postadress: Box 17, Enköping Handelsbanken Enköping Telefon:

5 Årsmöte med extra upplevelser J. P. Johansson Sällskapet är juridisk medlem i Järnhandelns Intresseförening med ett aktivt samarbete. I år firar Järnhandelns Intresseförening 10 år sedan järnhandeln öppnade på Skansen Stockholm. Vi var några medlemmar från J. P. Johansson Sällskapet som deltog i årsmötet och jubileumsfestligheterna. Årsmötet var i Skånska Gruvan på Skansen. I samband med årsmötet visades bildband från händelser under förra året. Där framgick bland annat invigningen av J. P. Johansson statyn. Flera deltagare var imponerad över statyn. Några har sett statyn och flera kommer till Enköping för att beskåda konstverket. Vi gjorde en busstur till Ulriksdal och besökte Confidencen Ulriksdals Slottsteater. Teaterchef Kerstin Dellert hälsade oss välkomna och berättade slottsteaterns historia från Använd av Gustav III och Bellman. Kerstin berättade om allt arbete med att samla in pengar till renoveringen och återuppbyggnaden. Målet har uppnåtts med ideellt arbete. Kerstin framhöll det viktiga med historien för att kunna gå framåt. Sånggruppen Divine underhöll oss. Deras högklassiga sång övertygade om lokalens fantastiska akustik och miljö. Kvällen avslutades med en utsökt middag på Ulriksdals värdshus. Nästa dag fick vi en sjötur från Djurgården till Hammarby sjöstad. Nytt bostadsområde som vuxit till en mindre stad med cirka invånare. Vi avnjöt en god lunch på Jimmy Steakhouse. Vi fick guidad tur på nya Carnegiebryggeriet. Rundvandringen avslutades med provsmakning. Därefter färjan tillbaka till Djurgården och Skansen för traditionellt Nationaldagsfirande. Det blev en folkfest i strålande solsken. Arrangemanget var pampigt och oförglömligt. Årsmötet avslutades med middag på restaurang Hasselbacken. Stort tack till Järnhandelns Intresseförening för en oförglömligt trevlig helg. Stig L. Lundh Ordförande inköpskällan för fackmannen Bolandsgatan 12, UPPSALA, Tel

6 6

7 Gångbron i Strömparterren J. P. Johansson ( ) J. P. Johansson var en av Sveriges absolut främsta uppfinnare och mannen bakom bl a rörtången och skiftnyckeln. Genom att tillverka de patenterade produkterna i egna verkstäder industrialiserade han Enköping. J. P. Johansson var också stadsfullmäktigeledamot i 40 år, längre än någon annan. Han deltog i beslut om att en bro skulle byggas över ån i Strömparterren. Han utarbetade offerter, fick beställningen och byggde bron i sin smedja i stadsdelen Fanna. Året var 1893 och priset 800 kr. J. P. Johansson var verksam i Enköping åren Tillverkningsritning upprättad av J. P. Johansson. Unikt vykort sänt till J. P. Johansson, stämplat första dagen Fanna postkontor öppnade. 7

8 Sten Widell född 2/ död 1964 Sten Widell kom till koncernen 1951 som dess verkställande direktör. Under hans tid har expansionen fortgått i målmedveten och rask takt. Anslutningen av Bergs bolag i Eskilstuna till koncernen hör till detta och torde får stor betydelse även för företaget i Enköping, som under åren vuxit ut att i slutet av 1959 omfatta ca anställda varav i Enköpings stad. Hannes Brynge född 22/ död 6/ Hannes Brynge var son till J P Johansson, inträdde 1913 i företaget som verkstadsingenjör och blev sedermera chef för verksamheten i Enköping och för Fläktverkstädernas filialer, varav ett flertal startades under hans chefstid. Han var, liksom sin fader, en mycket god tekniker, och även han uttog en hel del patenter. I viss motsats till sin fader var han även en god ekonom och affärsman. Under hans tid som chef inträffade såväl två krig som de två krigsperioderna. 8 Hugo Duhs född 16/ död 13/ Hugo Duhs kom tidigt in i koncernen som underdirektör till B A Hjorth och vice verkställande direktör i koncernens olika företag. Hans verksamhet var främst inriktad på försäljningen, och hans glättiga, värmländska sinnelag gav honom en naturlig kontakt med de många personer i företag som under många år skulle bli agenter och koncernens representanter såväl hemma i Sverige som utomlands. Den uppläggningen i försäljningshänseende, som han var upphovsman till, gäller till väsentliga delar ännu idag. Arnold Hjorth född 1/ död 19/ Vid B A Hjorths död 1937 efterträdde Arnold Hjorth sin fader som verkställande direktör för koncernen. Han klarade den svåra uppgiften att lotsa företaget genom andra världskriget, då exporten praktiskt taget helt var lamslagen, och det gällde att till stor del genom andra tillverkningar uppehålla och utnyttja tillverkningskapaciteten i största möjliga utsträckning, vilket också lyckades. På grund av sjukdom såg sig Arnold Hjorth nödsakad att 1951 draga sig tillbaka från den direkta ledningen, och denna kom då att utävas av Sten Widell, medan Arnold Hjorth blev och är styrelsens ordförande.

9 Ur Svenska Statsmonografier Grundade J. P. Johansson Enköpings Mekaniska Verkstad. Enskild reparationsverkstad Verkstad i Fanna för fabriksmässig tillverkning av uppfinningar Rörtången uppfinns Överläts försäljningen på B A Hjort & Co, Stockholm 1892 Skiftnyckeln uppfinns Fläktar tillverkas första gången 1902 Slogs Enköpings Mekaniska Verkstad ihop med Enköpings Maskinfabrik (grundad 1898) till AB Enköpings Mekaniska Verkstäder Ombildat till ett dotterbolag unde AB B A Hjorth & Co. till AB Enköpings Verkstäder. J. P. Johansson (63 år) lämnar ledningen för AB Enköpings Verkstäder Hannes Brynge chef vid AB Enköpings Verkstäder Egen fläktförsäljning från detta år fläktverkstäderna egen avdelning Gunnar Brynge disponent vid Fläktverkstäderna. Kulturella evenemang (Härnevi marknad, Skolparken, Trädgårdsdagen, Mickelsmäss med flera) Under året har vi funnits tillgängliga. Vi berättade om Bahcos produkter. Nya som äldre. Chansen fanns att köpa Bahco verktyg till reducerade priser. Missade Ni detta är Ni välkomna till vårt Museum, Tallbacksvägen 2, onsdagar kl På museet har vi också ett antal tavlor till försäljning från 40:- till 600:-. Marianne Lagergren Alexander K, okänd Gunnar Didoff Gösta Idås HC I, okänd Bengt Brunosson Okänd olja olja, trädgård olja, kust olja, man färglito, figurer, skadad olja färglito, verkstad Leif Skoglöf färglito, "BAHCO", ramad Leif Skoglöf färglito, oramade Sven Lidberg färglito, franskt torg Sven Lidberg färglito, båt Bjt, okänd färglito, landskap E Wickström Ahnlund olja, interiör SM i Skiftnyckelhantering Hans Lindström tog återigen 1:a priset. Grattis 9

10 Uppfinn skiftnyckeln* - ring därefter till oss på Groth & Co. Då har du gjort exakt vad J. P. Johansson gjorde och kan vara säker på att alla andra åtgärder sker i rätt ordning. Allt från din idé fram till patentskydd och ett världsomspännande varumärke. * Skiftnyckeln blev med vår hjälp etablerad över hela världen. Du är välkommen med en annan idé eller produkt. PATENT, MÖNSTER, VARUMÄRKEN OCH BOLAGSÄRENDEN I ALLA LÄNDER BOX 6107, S STOCKHOLM VÄSTMANNAGATAN 43 TEL FAX info@groth.se Arrangör av Varumärkesdagen och Patentdagen d Glasreparationer d Bilrutor d Markiser d Uterum Mästergatan 6, tel Hos oss finns det alltid färdiga planteringar och handbundna buketter. Med det lilla extra. Alltid personlig service. 10% till medlemmar 10 Flora Fjärdhundragatan Tel

11 AB Enköpings Verkstäders tekniska personal 1915 Stående fr v: 1. Ing. Uno Taxén, 2. Ing. J. Arvid Olsson, 3. Ritare Frits Andersson, 4. Ritare senare verkm. Helge Danielsson, 5. Ing. Sandberg, 6. Ing. Emil Barkås. Sittande fr v: 1. Ing. Rudolf Östling, 2. Ing. Hannes Brynge, 3. Ing. Gustav A. Tilling, 4. Ing. Emanuel Manning. Till tekniska personalen då hörde även ingeniör Aksel Karlsson, som emellertid inte var med då kortet togs. Från ombyggnaderna av verktygsverkstäderna

12 HÅRDA TAG KRÄVER MJUKA GREPP. När du griper ett verktyg samspelar 42 olika muskler i hand och underarm. Var rädd om dom. Använd Bahcos nya ergonomiska skiftnyckel. Gjord för yrkesmän. Nya ERGO-skiftnyckeln: Inga hårda kanter. Inget kallt stål. Ett mjukt handvänligt grepp i tålig termoplast. Finns i storlekarna 6, 8, 10 och 12. ERGONOMISKA VERKTYG PÅ VETENSKAPLIG GRUND. Enköpings Grafiska AB- möjligheternas tryckeri d Affischer d Banderoller d Brevpapper d Broschyrer d Böcker d Digitaltryck d Etiketter d Kartor d Kuvert d Mappar d Notisblock d Offsettryck Enköpings Grafiska AB Fannagatan Enköping Tel Fax info@egra.se d Roll-ups d Tidskrifter d Visitkort d Vykort 12

13 Skiftnyckelgubbens lilja Hösten 2014 kontaktades J. P. Johansson Sällskapet av en kvinna från Västkusten. Hennes mamma hade arbetat som provtagare för SCB och vid ett besök hos en lantbrukare fick hon chansen att se Stoppartorpet i Södra Härene, Vårgårda, där J. P. Johansson växt upp. Anledningen var några ovanliga och vackra liljor som växte där. Se sid 14-15, vykort. Då hon hade ett stort trädgårdsintresse tog hon med sig några liljeknölar hem till sin trädgård. Hennes vänner fick ta med sig knölar av lilja hem till sig och på så vis spreds lilljan vidare under namnet "skiftnyckelgubbens lilja". Idag finns även liljan att skåda här i Enköping intill J. P. Johanssons staty och SCB har registrerat liljan som lökväxt nr. LK 407. J. P. Johansson erhöll 1892 patent på skiftnyckeln. Därav följer att patentet "fyller" 100 år Under 1992 anordnas en världsutställning i Sevilla. I den svenska utställningsmontern kommer att finnas exempel på vad Sverige kan prestera inom olika områden, t ex uppfinningar, teknik och kultur. I Mölndal Den stora skiftnyckeln för världsutställningen tillverkades vid Alf Petterssons Mekaniska Verkstad i Mölndal. Man berättar där att Bahcos skiftnyckel 8072 utgör modell, men att den stora nyckeln är 16 gånger större. Nyckeln är inte homogen, utan skaft och löpare utgörs av en fackverkskonstruktion med påsvetsade plåtar. Ställskruven har en kärna av trä, men är i övrigt av metall. Skiftnyckeln väger 450 kg. Separatorverkstaden till vänster 13

14 Vykort finns att köpa vid vårt Museum, Tallbacksvägen 2. Öppet onsdagar Även på julmarknaden på Torget i Enköping. 4 st för 20 kr. J. P. Muséet, Tallbacksvägen 2. Enköpings äldsta kontorsbyggnad från år 1899 som J. P. uppförde. Välkommen till J. P. Johanssons Museum, onsdagar kl 13-16, Tallbacksvägen 2. J. P. Johansson staty. Gustav Adolfs plan. Invigd 16 augusti Välkommen till J. P. Johanssons Museum, onsdagar kl 13-16, Tallbacksvägen 2. 14

15 Vykort finns att köpa vid vårt Museum, Tallbacksvägen 2. Öppet onsdagar Även på julmarknaden på Torget i Enköping. 4 st för 20 kr. Sevillaskiftnyckeln. Från världsutställningen i Sevilla Skiftnyckeln väger 450 kg. 4 m lång, gripvidd mm. Tillverkad i Mölndal. Välkommen till J. P. Johanssons Museum, onsdagar kl 13-16, Tallbacksvägen 2. Skiftnyckelgubbens lilja. Idag finns även liljan att skåda här i Enköping, intill J. P. Johanssons staty. Välkommen till J. P. Johanssons Museum, onsdagar kl 13-16, Tallbacksvägen 2. 15

16 Besök av James and Patricia, "Jim and Pat" OSLUND 25/ De bor i Los Angeles och hans mormorsbror var J. P. Johansson, Stig Lundh guidar. Granzow AB Malmagatan Enköping Tel Fax Box 823, ENKÖPING Tfn , Fax Kungsgatan 4. Etablerad 1956 Tel Skälby, ENKKÖPING 16

17 "BAHCO" - SKIFT- NYCKELNS Historia Den föddes skaparen var Johan Petter Johansson, som redan 1888 uppfunnit den ställbara, tvåskänkliga universalrörtången. Johanssons uppfinning var egentligen blott ett tillägg till ett redan existerande patent på en skiftnyckel med två lösa käftar, och finessen var en fast käft, till vilken den lösa käften kunde slutas helt och hållet, i motsats till den i England existerande konstruktionen med öppningen i 90 vinkel från skaftet - opraktiskt och ohanterligt - så det blev Johanssons idé, som kopierades världen över och det allmänt vedertagna begreppet för SKIFTNYCKEL. BAHCO-namnet fick däremot aldrig den generiska betydelse, som drabbade PRIMUS. I Frankrike kalllades den frö "clé anglais", i England och i många andra länder för "Crescent-nyckeln" efter namnet på det företag, som först kopierade Bahco-nyckeln. Grundaren av Crescent-fabriken hette Karl Peterson, född i Malmö, varom i våra skrifter sägs, att han arbetade en tid i J. P. Johanssons fabrik, kallad Enköpings Mekaniska Verkstad. I Crescents jubileumsskrift 1957 sägs inget härom, men väl att Peterson redan 1886 som 20-åring emigrerade till Amerika, alltså innan skiftnyckeln uppfunnits. De båda versioner motsäger ej varandra, då det troligen var så att Peterson återvände till Sverige och gjorde sina rön i Enköping, som slutligen ledde till att hanstartade sin fabrik i USA 1907 och skiftnyckeltillverkningen 1909, då Johanssons patent var utgånget. Den skiftnyckel, som J. P. Johansson först lanserade, hade öppningen i 45 vinkel mot skaftet. Den konstruktionen var lite obekväm i trånga lägen, och Peterson valde den 22 -iga vinkeln. Då hade Johansson redan kommit fram till att alla fördelar låg hos den 15 -iga vinkeln, som kom till 1910, den ännu bestående och av alla konkurrenter anammade. 17

18 Tel Vulcanusvägen 23, Enköping Svarvar Fräser Borrar Filar Slipar Svetsar Bengt och Georg Tel Fax Håller det här verktyget livet ut? 3 Pat. Pend Reg. Design Det beror på det här verktyget Du kommer åt lättare i trånga hörn. Käftarna är smalare och mer vinklade. 2.Aggressiva tänder små längst in och stora längre ut vinklade inåt ger bättre grepp. 3.Hela tången väger mindre. Trots det är den starkare. 4.Käftgapet är minst 20% större, du kan greppa större rör. 5.Längre grepp ger bättre hävstång, du slipper ta i så mycket. 6.Ingen klämrisk. 7.Mjuk, varm yta med hög friktion på stark och stabil kärna. 8.Större effektiv arbetsvinkel. Varje drag på muttern eller röret blir längre. 9.Tångens tyngdpunkt ligger närmare din hand, belastningen på handleden minskar. 10. Bara runda former. Ingen risk för smärtsamma punktbelastningar. BERGO TOOLS bär en mer än 100-årig tradition vidare genom att fortsätta tillverka och marknadsföra de välkända och uppskattade Bahcoknivarna. Målsättningen är att genom hög leveransservicegrad samt lyhördhet för marknadens förändringar och behov, ge den bästa servicen. Knivarna med det välkända hajmärket, står för tradition och nytänkande. BERGO TOOLS AB, Box 169, Enköping. Besök: Ulunda Industriområde % Fax Mobil info@bergotools.se 10 Ring Bahco Verktyg och beställ vårt informationspaket om ergonomiska verktyg. ENKÖPINGS BILDEMONTERING Auktoriserad BILSKROT Löser in och hämtar SKROTBILAR Säljer BEG BILDELAR BEG DÄCK Öppettider: Måndag-fredag Lördag Stenvretsgatan 6, Enköping Tel: Fax: Ovanligt goda möten sedan Telefon Telefonbanken

19 En världskändis på marknaden I Vårgårda i Västergötland föddes 1853 Johan Petter Johansson. Efter ett kortare arbete vid Munktells i Eskilstuna kom han så småningom till Enköping och grundade Enköpings Mekaniska verkstad. Detta företag kom sedan att utvecklas till det kända företaget BAHCO. Han blev en av stadens främste profiler och världskänd blev han på den internationella marknaden tack vare de mer än 100 uppfinningarna han tagit patent på. Kändast av dessa är rörtången och skiftnyckeln, vilka båda finns med på tioi-topp listan över de mest betydelsefulla svenska uppfinningarna, en hedrande fjärde och femte plats. Andra kända uppfinningar han står bakom är bland annat dörrknäppet till skåpsdörrar (sa att dörrarna stannar på plats och inte flyger upp), piprensaren samt en lampställare, med rörlig arm, som vi idag kan se hos tandläkare och i operationssalar. Till en början höll han till i relativt små lokaler i centrala Enköping men var tvungen att flytta längre bort från stan då han blev alltför intensivt uppvaktad av stadens damer. - Inte uppvaktad i den bemärkelsen som man kanske kan tro, säger Curt Eriksson, f d ordförande i J. P. Johanssons Sällskapet och skrattar. Det var nämligen så att damerna kom till honom och ville ha sina kopparkastruller och kaffekannor lagade. - Och det kan man ju inte ta betalt för, menade Johan Petter. Han lät således bygga en ny fabrik en bit utanför centrum, denna större och modernare än hans tidigare smedja inne i stan. Det var här som hans mest kända uppfinning först såg dagens ljus. Skiftnyckeln är något som vi idag starkt förknippar med Enköping. - Till och med utomlands skiner folk upp när man pratar om skiftnyckeln. Vet de inte att den kommer från Enköping så har skiftnyckeln åtminstone satt Sverige på kartan i fråga om verktygstillverkning, säger Curt stolt. I USA kallas skiftnyckeln swedish wrench key, i Danmark för svensknøgle och i Ryssland sjvedik, som betyder "den lille svensken". Johan Petters idé om en ställbar nyckel fick han då han reparerade lokalbefolkningens kärror i trakten och behövde olika dimensioner av nycklar. Det var tungt och Johan Petter menade att det måste finnas något bättre verktyg som förenade dessa. Då fick han idéen till rörtången, som kallades för "stålhanden" eftersom den kunde ställas om till olika dimensioner erhöll han patentet på den ställbara skrufnyckeln med två rörliga käftar. Året därefter modifierades nyckeln och den ena av käftarna gjordes fast och den andra rörlig, skiftnyckeln var nu definitivt uppfunnen. De första skiftnycklarna såg dock inte ut som vi känner dem idag; handtaget var slätt, huvudet var vinklat i 45 grader istället för dagens 15 grader och de var smidda för hand. Under 1950-talet nådde företaget sin storhetstid beträffande personal, hela 600 arbetare sysselsattes i fabriken. Idag har produktionen av verktyg flyttats utomlands, kvar i Enköping finns reklam-, it. och försäljningsavdelningen. - Det återstår att se om ens dessa avdelningar får bli kvar i Enköping, säger Curt med trött röst. Det är trist att man flyttar ett sådant inarbetat företag från stan. I juni 2007 tillverkades den sista skiftnyckeln i Enköping och maskinerna har undan för unadan skeppats iväg utomlands. Hur många skiftnycklar som sammanlagts har tillverkats i Enköping är Curt osäker på, men för tiotal år sedan tillverkades den hundra miljonte skiftnyckeln! På BAHCO:S tak tickade då en stor klocka som räknade antalet tillverkade skiftnycklar och man kunde se hur många som återstod innan den hundra miljonte skiftnyckeln kom till världen. Denna skiftnyckel finns idag på J. P. Johanssons museum i Enköping, förgylld och extra påkostad. Det ska bli spännande att se hur den tvåhundra miljonte skiftnyckeln kommer att se ut! Nina Lundin, Arbetets museum Använder mest Bahco - sagt vid JP dagen på torget Kunskap om arvet efter J. P. Johansson spreds till utlandet när uppfinnarens dag firades. - Jag har några sådana här i en låda, berättade engelsmannen Andrew Tayolor och gestikulerade mot Bahcoverktygen. Men att de var svenska redskap kände han inte till. Det var därför som hans vän Erik Almström tog med honom till J. P. Johanssons dag som anordnades traditonesenligt på Stora torget i Enköping i lördags. Bekant namn - Jag berättar för min vän om skiftnyckeln och att det är en stor sak här, sa Erik. Andrew är från staden Mansfield Woodhouse i mitten av England, men dagens tema var inte helt främmande för honom. - Namnet känns bekant, framhöll Andrew. Skrattande avslöjade han dock att han inte ofta använder de verktyg han har: han anser sig inte vara tillräckligt händig. Förutom den årliga försäljningen av Bahco-verktygen fanns också bilar från Amerian Car Club Enköping på plats. Vilken koppling har bilarna till J. P. Johansson? -Man måste skruva med verktygen på bilarna, klarlagde Eric Ståhl, en av bilägarna. - Det är Bahco man använder mest. Det är hållbarast, betonade Elenor Anthén som också hade med sig sin bil. Baserat på det som Stig Lundh, ordförande i arrangören J. P. Sällskapet, berättade skulle bilarna antagligen ha fallit den avlidne uppfinnaren i smaken. - Han var väldigt intresserad av mekanik och motorer, framhöll ordföranden. Dessutom klargjorde Stig Lundh att Enköpingsprofilens uppfinningar "var början till mekaniken". Det årliga arrangemanget som inofficiellt kalls SM i skiftnyckelhantering arrangerades också. Det går ut på att deltagarna ska använda en skiftnyckel för att så fort som möjligt skruva fast ett antal muttrar. Svårt, men roligt kan undertecknad intyga efter att ha debuterat i tävling. Text skriven av Terese Westberg Sunesson, EnköpingsPosten 19

20 Bahco Med hjälp av entreprenören Berndt August Hjorth började J. P. Johanssos skiftnyckel sitt segertåg över världen tillverkade Enköpings Mekaniska verkstäder 300 skiftnycklar. Tio år senare blev efterfrågan så pass stor att man var uppe i 4000 skiftnycklar per år. så smånigom tog Berndt August Hjorth över tillverkningen av skiftnycklar och bildade det framgångsrika världsföretaget Bahco. Fram till 1998 tillverkade Bahco mer än 100 miljoner skiftnycklar. År 1999 tog amerikanska Snap-on över Bahco och 2005 gick företaget ihop med Herramientas Eurotools S. A. Året efter lades Bahcos fabrik i Enköping ner och numera tillverkas Bahcos berömda skiftnycklar i Spanien och Argentina. Om vi jämför dagens skiftnyckel med J. P. Johanssons original så är grundkonstruktionen detsamma. Det är endast några detaljer som skiljer dem åt. Idag har skiftnyckeln ett ergonomiskt handtag i plast och en måttskala på käftarna. Den görs fortfarande i stål. I Sverige vill vi helst att skiftnyckeln ska vara svartoxiderad, det vill säga att stålet kokas tillsammans med vissa kemikalier och får en svart beläggning på ytan. Amerikanarna däremot föredrar silverblanka skiftnycklar. Men oavsett hur den ser ut förblir skiftnyckeln en av Sveriges mest framgånsrika uppfinningar. År 1886 slog han sig ned i Enköping och började, som förut nämnts, i ytterst blygsam skala först i smedjan på Västra hägnaden och sedan i en verkstad i Fanna, där en om sommaren uttorkad bäck gav drivkraften. Men företage växte, allt efter som uppfinningarna kommo till och exploaterades, År 1906 organieserades fabriksrörelsen såsom bolag, Enköpings Mekaniska Verkstads AB, som 1914 sammanslogs med Enköpings Maskinfabrik och fick namnet AB Enköpings Verkstäder. År 1916 överläts aktiemajoriteten till direktör B A Hjorth i Stockholm och fabrikör J. P. Johansson, i bolagsstyrelsen som ovanligt vital 83-åring, startade han Triplex fabriken. Internationell spridning via B A Hjorth B A Hjorth i Stockholm, insåg skiftnyckelns stora betydelse och förvärvarde försäljningsrätten 1890 både i Sverige och utlandet av J. P. Johanssons alla produkter. B A Hjorth etablerade försäljningsorganisaton bidrog till en ökad efterfrågan så att verkstaden i Enköping snabbt måste byggas ut. Verksamheten växte snabbt och uppfinningarna och patenten fortsatte. Fjäderhammaren Vulcanus, Triplexpendeln och fläkten är någr exempel på den fortsatta framgången byggde han ett pampigt hus intill företaget som betraktades som höjden av lyx i det dåtida Enköping. Huset döptes omedelbart till Fannaslottet av enköpingsborna avled hustrun Matilda som hade fött fyra barn under äktenskapet överlät J. P. Johansson företaget åt sonen Hannes och AB B A Hjorth & Co. Då var han 62 å gammal och reste till Amerika för en tids avkoppling men också för att träffa sin gamla mor som tidigare hade utvandrat dit. J. P. Johansson var dock inte särskilt imponerad av det stora landet i väster. "Här finns inte mycket nytt att hämta" lär han bl a ha sagt om sitt besök. efter att ha fortsatt med ett aktivt liv, ständigt ivrig att diskutera nya uppfinningar och mentalt pigg ända intill döden, avled J. P. Johansson 12 augusti Första verkstaden på Gustav Adolfs Plan. Ett unikt dokument är bilden av J. P. Johanssons första verkstad, en gammal smedja, som låg vid nuvarande busstationen i Enköping. Härifrån utfördes reparationer och underhåll av jordbruksmaskiner. Men också mindre uppdrag, som t ex underhåll av kokkärl och trasiga lås upptog J. P. Johanssons första tid som egen företagare i Enköping.

21 B A Hjort & Co, Klara Norra Kyrkogata 31, Stockholm Direktör B A Hjorth Direktör B A Hjorth, en af Stockholms och vårt lands mest kända industrimän, fyller 50 år på torsdag. Han är född i närheten af Åbo i Finland. Fadern var maskinist och bördig från Norrköping. Sin första ungdom tillbragte hr H. som filare vid en del olika verkstäder i Finland och kom vid 18 års ålder öfver till Sverige, där han arbetade vid flera verkstäder, i Eskilstuna och Stockholm. Han blef efter några år verkmästare och började själf med en mindre verkstad, tills han vid 26 års ålder öfvergick på köpmannabanan såsom handelsresande i maskinbranschen och etablerade egen firma år Affären växte och flyttades till Klara Norra Kyrkogata nr 5, där hela denna byggnadskomplex nästan uteslutande disponerades af friman B A Hjorth & k: i med ett aktiekapital af kr och flyttades år 1910 till Klara Norra Kyrkogata 31, där ett affärspalats i modern stil inrättats. De artiklar, som direktör Hjorth fört ut i världsmarknaden och hvilka burit det svenska namnet ut till världens aflägsnaste vrår, äro i främsta rummet fotogenköket Primus och dess biapparater, lödlampor och uppvärmingslampor etc. Vidare äro kända råoljemotorerna Avance, stålskiftnycklar, rörtänger och separatorer samt ett flertal andra artiklar, hvilka alla på de utländska marknaderna med framgång vittna om svensk företagsamhet och den svenska industriens höga kvalitet. Endast på export afsätter bolaget svenska alster för flere millioner kr. Betyg gåvor Vi har mottagit betyg från Bernt August Hjorts tid före han startade sin maskinaffär i Stockholm. Skolbetyg, Björknäs Fagervik, Åbo 22/ Maskinafdelningen Westerås 17/ Ång quarn Råcksta Stockholm 29/ Nytt blad i historien är att Bernt August hade en mekanisk bakgrund innan maskinaffären ex: på betyg. 21

22 B A Hjorth Betyg 22

23 23

24 Johansson med tången - en monolog i en akt av Fatima Addberger med bistånd av Pernilla Addberger och Johan Seger, Teater Kaxiga Myran "Mor". (Nickar, tittar ner i ritningen igen. Han är nöjd med vad han ser. Tittar på sina händer.) "Allt som jag har, mor... Visst var det fattigt, hemmavid...det är sant". (Han ler) "Men förnöjsamheten och det goda handlaget, det har jag efter dig, mor. Och anspråkslösheten". (JP drar sig till minnes en anekdot) "Mor hade stora mekaniska anlag och ett gott grepp i naturlagarna. Fanns där en syssla - grov som fin - nog kunde mor utföra den, allt". (Riktar sig åt sin mor) "Och aldrig var du sen att hjälpa: grannar, ja snart när vem som helst som behövde hjälp. Alla slog du med häpnad". (JP imiterar frågeställaren:) "Men att Christina kan göra det där?" (Han ler) "Ditt saktmodiga svar kom inte långt efter: då man gör så, då blir det så!" (Han skrockar vid åminnelsen av modern, upprepar för sig själv:) "...då man gör så, då blir det så..." Johan Petter Johansson ( ). Foto: Tekniska museets arkiv. Vi möter Johan Petter Johansson en mycket tidig morgon - eller sen natt - på sensommaren 1943, en kort tid innan dennes bortgång. Platsen är hans uppfinnarverkstad på Fanna. Johansson med tången (En verkstad med skum belysning. Väggar och golv av trä. Till höger, invid väggfasta hyllor, ett äldre, något skamfilat skrivbord. Vid skrivbordeten stol. På skrivbordet ritningar och en triplexlampa, utöver fönstret den enda ljuskällan. Över skrivbordet, något förskjutet till vänster, ett fönster. Längst till vänster, på fondväggen, en dörr. Invid dörren någon forma av rockhängare samt ett skåp. Högerväggens hyllor är fulla av böcker, tidskrifter, lådor med verktyg och smådelar. Mitt på golvet ytterligare ett bord - en avlastningsyta. Mot fondväggen, mellan dörr och fönster, en sliten länsstol. Inga mattor. Natten går mot tidig morgon. Johan Petter Johansson gör sin entré genom dörren. Han är halvkädd, den vita skjortan är oknäppt i halsen och ärmarna är uppkavlade. Byxorna är ordentligt knäppta, men hängslena hänger bara. Han bär varken slips, väst eller kavaj. På fötterna endast trätofflor. JP bär på en ihoprullad ritning, vilken han lägger på skrivbordet, rullar ut, läser, följer delar av den med en penna. Gör små uppehåll ibland och tycks fundera. Hummar för sig själv, gnolar på någon odefinierbar visa. går till hyllan, hämtar något. Går tillbaka till ritningen. Tystnar. Skärskådar det han ritat, jämför med det han hämtat. Förkastar idén. Gnolar vidare. Gör om manövern med flera andra tingestar. Gnolar under tiden. Han lägger även några metalldelar på avlastningsbordet i förgrunden. Återvänder till ritningen, etc. Efter ett tag slutar han plötsligen sjunga och blir mycket fokuserad på ritningen. Han verkar ha kommit på något. Slutligen gör JP en komplettering av sin skapelse som han verkar nöjd med. Han tar ett steg tilllbaka, betraktar sitt verk ur alla vinklar. Han nickar bekräftande, säger:) "Om man gör så..." (En tanke slår honom) "Hur kom jag att tänka på det?" (Paus) "Stöppa-Johan. Johan från Stoppatorpet... Johan Petter". (Han slås av en ny tanke) (JP tar nu ritningen från skrivbordet och breder ut den på avlastningsbordet, mitt i rummet. Ställer ett par av de "metall-prylar" han tidigare lagt dit, på två av dess hörn, för att den inte skall rulla ihop sig. Han vänder sig om mot skrivbordet. Tar sin penna. Studerar ritningen. Samtidigt:) "Och då stugan blir en för trång, då flyttar man. Hmm..." (Försjunker ånyo i ritningen. Gör en ansats att ändra något, hejdar sig. Muttrar för sig själv:) "Ögonen..." (sträcker handen mot lampan vid skrivbordet, vinklar den så att han ser. Tittar på ritningen. Han går till skrivbordet och får tag på ett radergummi. Återvänder. Suddar mycket försiktigt, men lyckas ändå skrynkla till papperet något. Ett irriterat läte undslipper honom) "Kautschuk!" (Paus.)Lägger tillbaka radergummit, fattar blyertspennan, tittar på den. Han nästan spottar fram orden:) "Att man skall ha blivit så..så.." (Han tvekar inför ordet) "ofärdig, att man är hänvisad till blyerts och kautschuk". (JP gör en ändring i ritningen.) "Det är bara bläck som är beständigt. Det sa alltid direktör Munktell. Och det säger jag". (Han blir högtidlig, rätar på sig) "Med glädje räknar jag mig som elev till direktör Munktell, som i sin tur var elev till ingen mindre än Samuel Owen". (Drar sig något ytterligare till minnes. Skrattar mycket hjärtligt. Backar ett par steg, i riktning mot ytterdörren. Siktar in sig mot skrivbordsstolen och en tänkt person. Tar av sig en imaginär huvudbonad (keps?). Han spelar upp en scen.) "God dag Verkmästar'n. Ja, det är Johansson igen. För tionde gången. Nu med fullgjord värnplikt. Verkmästare Lutman får lov att pröva mig. Och om jag inte duger, så skicka iväg mig". (JP skrattar mycket gott åt minnet och släpper sin roll) "Han tyckte jag var envis, Lutman. Men trägen vinner. Jag fick börja på Munktells". (Nu är JP på ett strålande humör.. Han sätter sig i länsstolen och tänker tillbaka på tiden hos Munktell) "Jag fick börja med att ligga och hålla emot nitarna i ångpannorna. Fast snart avancerade jag. Efter en tid blev en plats ledig vid lokomobiluppsättnigen. Den ville jag ha. Åhå, sa man, du har bara varit här i åtta månader, det är de som väntat på det i åtta år - så det går inte". (Han ler) "Då får jag ge mig ut på sta'n, svarade jag, jag är sent ute och måste skynda mig." (Paus) "Det hjälpte, jag fick platsen". (Han reser på sig, går fram till hyllan, letar efter något bland 24

25 verktygen.) "Om mor gav mig anlagen, så var Munktells en mycket god skola. Mycket god..." (han hittar något som han tittar närmare på, men som hans sedan förkastar. Han letar vidare.) "Där blev jag förtorgen med ritningar..." (Hittar ett annat föremål av intresse. Förkastar även det.) "Det första jag ritade var en talgkopp. Den fick Munktells patent på". (JP hittar nu det han tror sig söka, bär fram tingesten till avlastningsbordet. Han jämför med något på skissen. Funderar.) "Men det fanns en längtan i mig att bli min egen. Det blev jag också. Med hjälp av Löjtnant von Post och Greve Lewenhaupt, vilka så gentilt bistod mig med rörelsekapital. så jag lämnade Munktells och hamnade här. I Enköping. Fast först sedan jag tillbringat tre månader på Långholmen". (Paus. Han ser illmarig ut.) "Det var den tid det tog att sätta upp en värmeledning i centralfängelset!" (Småskrattandes gör han några justeringar på ritningen, jämför dem med den sak han tagit fram - vilken kan vara ett dörrknäpp eller dylikt - tänker.) "Första verkstaden låg centralt, men så hittade jag mitt vattenfall". (Han får något lystet i blicken.) "Folk trodde jag var tokig, när jag flyttade ut till Fanna. Jag kunde väl aldrig få nå't arbete tjugo minuters väg från staden. Men det var just vad jag fick, det. Verkstaden blev en fabrik. Idag drivs den av B. A. Hjorth och Hannes". (Han hejdar sig. Säger så, med ömhet:) "Johannes. En redig karl. Arbetsam". (Allvarligt:) "Han vet väl att jag är stolt över honom?" (JP tystnar, men ler vid tanken på sonen.) "Och när han inte arbetar, oroar han sig för sin far". (Han börjar se ansträng ut) "Men jag säger det är ingen fara medmig. Hannes, jag är frisk och kry". (Han börjar få svårt att andas, söker stöd mot avlastningsbordet, talar stötvis:) "Det är bara ibland... bara ibland som det blir...blir..." (Han tar ett mycket djupt andetag, som en suck) "lite tungt över bröstet". (Han famlar nu febrilt efter någonting att sätta sig på. Det blir skrivbordsstolen. Han sjunker ner, andas tungt, rösten är andtruten. JP har mycket svårt att tala.) "Då går jag upp... en stund...till verkstaden...och skingrar tankarna.." (Det sista är endast en väsning. Svettdroppar bryter ut i hans panna. Han blir sittandes. Orörlig. Tid förflyter. Andningen övergår i korta, grunda, häftiga tag. JP blir orolig, vill resa sig, men förmår inte riktigt. Han rullar, på stolen, fram mot sin ritning. Tar pennan. Krampaktigt. Sätter den mot papperet, försöker skriva eller rita något, men handen vill inte lyda. Han tar i hårdare. Pennan går av. Med mycken möda lyckas han rulla och /eller sträcka sig bakåt, mot skrivbordet, så mycket att hannår en av dess lådor. Han drar ut den i jakt på en ny penna. Lådan lossnar och faller. Papper, pennor mm sprids över golvet. JP lutar sig långsamt fram, plockar upp det han kommer åt. Orkar inte. Blir sittandes, andfådd - i profil mot publiken - med en bunt papper ihanden. Han bläddrar frånvarande bland arken. Så hittar hannågot som fångar hans intresse. Det är två tidningsurklipp. Han lyfter upp dem, söker ljuset, läser långsamt:) "Mekaniska Verkstaden, Enköping, tillverkar trösk- och qvarnverk..." (Avbryter sig, låter blicken svepa över urklippet.) "...emottager till reparation alla förekommande maskiner och maskindelar, såsom..." (Ögnar vidar, stannar upp, ger ifrån sig någto som skall föreställa ett skratt, men som bara blir en frustning. Läser:) "Alla arbeten och förtroenden, som välvilligt lämnas mig skall jag städse bemöda mig om att på noggrannaste och punktligaste sätt samt till mest möjliga billiga pris utföra". (JP synar klippet i överkant, kommenterar:) "Den fjärde januari Det är en tid sedan. Nog var det en god början alltid, men till slut blev det alldeles för mycket kopparkittlar och dylika ting vilka skulle lagas. Och sådant är det svårt at ta betalt för. Åtminstone så att det går med förtjänst". (Han kommer på något, ljusnar.) "Men direktör Munktell besökte mig vid den här tiden och vi dinerade tillsammans, på Stadshotellet. Han lugnade mig med att han själv inte börjat med stort mycket mer samt att det säkert skulle gå bra. Och bra gick det!" (Paus) "Ännu bättre efter flytten till Fanna..." (JP är märkbart road när han nu lyfter upp det andra tidningsurklippet. Han läser det, nu med betydligt mer bärkraftig rös:) "Ny mekanisk verkstad håller maksinuppsättaren herr JP Johansson härstädes på att uppföra vid Fanna... (JP mår nu bättre. Han tar upp lådan, lägger ur de urfallna sakerna. När han är färdig går han fram till fönstret, öppnar det, blir stående invid det. Det roade intrycket nyss har förbytts i allvar. Han talar lågmält.) "Jag tänker, att om jag dör i natt, så har mitt liv ändå varit mycket långt och innehållsrikt". (Paus) "Det finns inga möjligheter vilka gått mig förbi...outnyttjade. Ingenting som jag ångrar eller grämermig över. Jag tänker att det finns många uppfinnare eller vetenskapsmän vilka varit samtida eller gått före mig och vilka ej fått förmånen att se sina verk slutföras." (JP förjsunker i tankar över dessa. Länge står han bara där, vid fönstret. Så:) "Jag avrådde ingenjör André från att åka. Ja, jag sade det kanske inte rakt tu. Jag antydde att det skulle bli svårt och farligt - och så blev han borta också. Det kunde inte ens verktygen jag gjorde åt honom förhindra." (Han drar sig till minnes vertygens konstruktion.) "De var omagnetiska, av mässsing, för att inte påverka kompassen". (En ny tanke slår honom:) "Jag tänker...kanske är det så att man måste våga...våga offra. Ekonomin, hälsan - ytterst livet. Att det ena offret inte är större än det andra?" (JP är allvarlig nu, men han kan ändå inte låta bi att le när han kommer ihåg Andrés skämtlynne.) "Han var en stor humorist, den store ingenjören". (Han skrattar) "När Stille demonstrerade sin operationstång inför uppfinnareföreningens medlemmar, utbrast André:" (imiterar dennes sätt att tala, vilket är något mer aristokratiskt än JPs eget.) "Jag gratulerar herr Stille till den vackra uppfinningen som hjälper barnen att få bort överflödiga körtlar och samtidigt skärper deras intelligens.." (Han pauserar, synes ruva på en lustighet.) "..jag beklagar bara att uppfinningen inte var gjord i min barndom." (JP skrattar gott åt skämtet och rör sig inåt rummet mot skrivbordet. Ur en a de andra lådorna tar han fram en hel blyertspenna och någonting annat. Pennan lägger han bredvid ritningen, medan han sysselsätter sig med detta någonting han plockat upp ur lådan. Hans blick fastnar på den rörtång vilken hänger på väggen, ovanför skrivbordet.) "Det finns tänger och det finns tänger..." (Ger ifrån sig ett skrattliknande frustande.) "Och inte var några av mina ämnade att sticka ner i halsen på människor. Nej, de kom nog till av en helt annan anledning". (Medan han talat har han suttit och lekt med det odefinierbara 25

26 föremålet. Nu höjer JP handen och vi ser att han har nypt fast sin sockertång i tummen.) "I varje ögonblick av livet finns en uppfinning." (Han betraktar ingående sockertången i tummen.) "Ibland kan otvättade händer leda till en". (Han övergår till att kärleksfullt imitera sin hustru:) "Nej, nu har Johan Petter solkat ner sockret igen". (JP nyper loss tången från sitt finger, håller upp den, griper några gånger med den i luften. Ler:) "Så blev det slut på den klagolåten". (Leendet stelnar, ögonen tåras. Han talar med brusten stämma:) "Matilda..." (JP ruskar idetsamma på sig, stoppar sockertången i fickan, tar till en glättig ton:) "Och ibland handlar det om det praktiska i ett verktyg istället för flera". (Går fram till väggen, lyfter ner rörtången. Säger, medan han betraktar den:) "Det fanns ingen mutterstandard. Tänk att släpa med sig en tång för varje dimension. Var vertygen upptagna på ett ställe, fick allt annat arbete vänta. Och tungt var det. En onödig extra belastning för arbetaren". (Studerar sitt verk. Sedan:) "Det var tvunget att bli ett ställbart verktyg. Och det blev det. 1888, ett år efter flytten till Fanna. Och så patentet..." (Ler varmt vid tanken) "Då var du stolt över mig, Matilda." (JP går för att hänga upp tången på väggen igen, talar under tiden:) "Tekniker och verkstadsfolk kallar mig Johansson med tången och det är ett bra namn, för rörtången är det bästa jag har gjort". (Han har nu hängt upp tången, dröjer ett ögonblick med handen på den. Så faller hans blick ut genom fönstret. För en tiondels sekund står han som förhäxad. Går sedan närmare fönstret, vänder publiken ryggen, betraktar Fanna.) "Vilket härligt liv! Det var ljuvligt på Fanna". (Rättar sig) "Det är ljuvligt på Fanna. Aldrig har jag ångrat att vi bosatte oss här". (Vänder sig mot publiken.) "Möjligheterna fanns här. Och miljön. Det har bevisat sig, gång efter annan". (Han stänger fönstret) "Tänk, jag kunde lika gärna ha varit bosatt i Amerika. Om inte karlarna på Munktells övertalat mig att stanna".. (Vänder sig mot rörtången.) "Hade du kommit till då? Eller skiftnyckeln? Hade samma behov funnits i Amerika? Vid den tid-punkten? För det heter att nöden är uppfinningarnas moder. Kanske hade jag funnit mig konstruerandes andra typer av verktyg". (Tänker ett ögonblick, bestämmer sig:) "Alldelles säkert". (JP återvänder nu till sin ritning. Skärskådar den, söker efter uppsalg till ändringar, förbättringar. Säger, i förbifarten:) "Nej, det var riktigt som skedde. Amerika fick var a för min del". (Paus) "Men jag är glad att jag åkte och träffade mor och fick se att familjen funnit sig väl tillrätta efter utvandringen". (Medger) "Nog var det en vansklig färd. Mitt under kriget. Nog blev jag avrådd från att åka". (Riktar sig till sin avlidna hustru:) "Men jag vågade inte dröja längre. Det måste du förstå, Matilda. För mor var gammal och jag kunde inte tänka tanken att hon skulle hinna gå bort innan vi åtesågs. Jag ville tacka henne... Och så saknade jag dig, Matilda". (JP är märkbart rörd. Han tar av sig glasögonen, torkar sig med en näsduk över ögon och näsrygg, tar på sig dem igen.) "Överlåtelsen av AB Enköpings Werkstäder till B. A. Hjort och Hannes var ett riktigt beslut. Precis som grundandet - tre år senare - av triplexfabriken var. Det gav mig tid att tänka. Finna själsfrid. Och i och med den skapa mig en dräglig tillvaro, trots din bortgång, kära hustru. Men det var aldrig lätt". (Han kommer plötsligt att tänka på något, upphör med sin gärning, eldar upp sig, "predikar" för publiken:) "Det är och har alltid varit min fasta övertygelse att envar måste ges möjligheter till drägliga levnadsomständigheter. Mat för dagen, ett arbete och inte minst tjänliga bostäder. Hur vissa kategorier av människor kan undgå att förstå vikten av detta är för mig obegripligt". (Han skakar på huvudet.) "Det är så viktigt att det inte får ta 18 år att fatta ett beslut!" (Paus) "Jag tog saken i egna händer". (Pauserar, lutar sig över sin ritning, rullar blyertspennan mellan händerna. Arbetar så sakteliga upp en irritation.) "När dessutom ärligt arbetande människor ej får banklån för att bygga sig egna hem - så får väl jag, som har möjlighet, gå i borgen för dem!" (Han spänner ögonen i publiken, ger intryck av att vilka "slå näven i bordet") "Man har kritiserat mig för detta beslut, men det ska jag säga, att så sant som jag står här nu, så har jag inte förlorat 25 öre på den affären!" (JP är märkbart irriterad vid tanken på att ha blivit ifrågasatt. Han föreläser vidare:) "Tar man väl hand om sina arbetare, gör de ett gott jobb". (Han lugnar sig, summerar:) "Jag har en god relation till mina arbetare och min framgång har ej stigit åt huvudet. Jag yvs inte över den. Jag känner mig forfarande som den vallpojke jag en gång, i min ungdom, var och anser mig inte ha något att yvas över. Det jag har uträttat, har en nådig försyn givit mig förmåga till". (Paus) "Det är ingen konst att sätta sig ner och göra en dyrbar, tillkrånglad uppfinning. Det kan vem som helst. Men sådana uppfinningar behöver vi inte. Vi behöver endast dem vilka fyller ett behov är enkla, starka och billiga". (Nu har JP "andligen" slagit näven i bordet och han vänder sin uppmärksamhet mot arbetet/ritningen som ligger framför honom. Småpratar för sig själv medan han ritar.) "Och vad skall nu nästa lilla uppfinning heta?" (Paus, ritar) "Tids nog med namnet när uppfinningen är gjord". (JP ritar vidare. Upphör plötsligt, lägger ifrån sig pennan och radergummit. Låter blicken vandra över ritningen. Bestämmer sig:) "Nå, uppfinningen är klar, men det är för tidigt att tala om den än". (Börjar rulla ihop ritningen.) "Jag kan bara säga att den har med dörrar och lås att göra". (Han tar sin ritning och lämnar scenen.) Fatima Addberger, Katrineholm har lämnat sitt godkännande att publicera denna "intervju" med J. P Hon berättade också att hon besökt vårt museum för ett antal år sedan. Anledningen var att bekanta sig med J. P., få litet stoff till en revy i Västerås. Tack för din medverkan i vår tidning. Curt Eriksson 26