Gasverket sett från Bobergsgatan

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Gasverket sett från Bobergsgatan"

Linnéa Jansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Gasverket sett från Bobergsgatan I denna vägledning får du veta lite mer om de byggnader i Gasverket som man ser när man promenerar längs Bobergsgatan från gasklockorna till Ropsten. Bara de byggnader som syns väl från Bobergsgatan har tagits med. Kontorsvillan Kontorsvillan tillhör de ursprungliga byggnaderna på gasverket och ritades av Ferdinand Boberg. Den har en anspråksfull placering vid gasverksentrén, på en kulle i en park. Byggnaden har en oregelbunden, lekfull form och fasader med uppbyggda torn och gavlar och påhängda burspråk och balkonger i trä. Byggnaden liknar en högreståndsvilla som expanderat åt alla håll, och består av tre våningar, en vindsvåning, kallvind och källare. Bottenvåningen innehöll ursprungligen gasverkets huvudkontor, med rit-, förråds- och kameralkontor, rum för ingenjör och överingenjör samt deras assistenter. Resten av huset innehöll bostadsvåningar som nåddes från entrén på västra gaveln samt en kökstrappa på östra gaveln. En trappa upp fanns en stor våning för ingenjören. Högre upp något mindre lägenheter och bostadsrum för t.ex. förrådsföreståndare och assistenter. Gasklocka 1 Gasklocka 1 hör till gasverkets första utbyggnadsetapp som påbörjades 1890 och produktionen igångsattes hösten Gasklockan är en av de, från sin byggnadstid, bäst bevarade byggnader på gasverksområdet och ritades av Ferdinand Boberg. I en gasklocka mellanlagrades gas för anpassning till den dygnsvariation som uppstår vid leverans till hushåll och industri. Gasklocka 1 är en våtklocka med en kapacitet på m³. Gasen innesluts i en behållare med vattenlås. Behållaren består av tre cylindrar av stålplåt, den översta med en välvd hjässa, som likt ett teleskop rör sig i varandra allteftersom gasmängden minskar och ökar. 1

Den har en anspråksfull placering vid gasverksentrén, på en kulle i en park.

2 Gasklocka 2 Gasklocka 2 ritades av Ferdinand Boberg och stod klar 1899, sex år efter Gasklocka 1. Utformningen av gasklockorna påminner om varandra, men de varierar något i dekorationerna. Den stora skillnaden är proportionerna, gasklocka 2 är betydligt större, med en kapacitet på m³. Gasklocka 2 kommer att göras om till en gästspelscen inom scenkonstens samtliga uttryck: dans, konserter, teater och opera. Hus 7, Mätarehus Mätarehuset tillhör de ursprungliga byggnaderna på gasverket och ritades av Ferdinand Boberg. Det har en anspråksfull fasadutformning med ett strategiskt läge vid områdets huvudstråk, närmast kontorsvillan och gasklockorna. I byggnaden mättes den färdigrenade gasen i stora stationsmätare innan den pumpades vidare till gasklockorna och gasnätet i staden. Det fanns också ett provisoriskt laboratorium och senare även en museidel. Hus 8, Reningshus Byggnaden tillhör den ursprungliga anläggningen och fick med sitt väl exponerade läge en representativ fasadutformning ritad av Ferdinand Boberg. Byggnaden användes för rening av kolgas före distribution ut i nätet. Byggnaden är uppförd i ett plan och källare med kraftiga gavlar markerade genom stigande fönstersättning och ornerade gavelrösten med toureller. Långsidorna har fönsteröppningar grupperade tre och tre samt parställda strävpelare som förstärker de bärande tegelmurarna. Fasaderna är utformade med tidstypiska äkta material; synligt rött tegel, engoberat dekorationstegel, granitsockel med olika sorters behuggning och gotländsk kalksten. 2

Gasklocka 2 kommer att göras om till en gästspelscen inom scenkonstens samtliga uttryck: dans, konserter, teater och opera.

3 Hus 9, Regenerationshus Regenerationshuset tillhör Ferdinand Bobergs ursprungliga anläggning och uppfördes i ett plan utan källare. Byggnaden ligger bakom reningshuset hus 8 och fick därför en enklare fasadbehandling. Byggnaden användes för regenerering av myrmalm som användes i reningsprocessen. Vid 1900-talets början användes hela byggnaden som regenerationshus höjdes den östra delen av byggnaden till dagens utseende och det kross- och uppfordringsverk som syns i exteriören som takuppbyggnad tillkom. På 1930-talet höjdes den västra delen av byggnaden och byggnaden fick den exteriör som fortfarande är bevarad. Spårvägsmuseet kommer att flytta in i regenerationshuset med sin fordonssamling. Gatuplanets museibutik och vindsvåningens kafé kommer vara öppna även för stadsflanörer. Hus 20, Maskinhus Maskinhuset tillhörde den ursprungliga bebyggelsen på Gasverket och bestod av ett stort maskinrum och ett torn med cisterner. Runt 1935 inträffade en explosion som skadade maskinhusets västra del. Största delen av maskinhuset revs och ersattes 1938 med ett enda stort maskinhus ritat av Åke Tengelin. Hus 27, Ångpannehus Ångpannehuset ingår i den ursprungliga anläggningen och ritades av Ferdinand Boberg. Ångpannehuset hade ursprungligen tre ångpannor från Ludvigsbergs mekaniska verkstad med plats för en fjärde, samt en ångturbindynamo. Vid sekelskiftet 1900 utökades antalet ångpannor, men 1920 flyttades alla pannor till retorthuset. Ångpannehuset byggdes om till ett experiment- och provgasverk, där nya metoder och maskiner utprovades. 3

Vid 1900-talets början användes hela byggnaden som regenerationshus.

4 Hus 30, Kondensatorhus Kondensatorhuset ingår i den ursprungliga anläggningen och ritades av Ferdinand Boberg. I kondensatorhuset kyldes den framställda gasen i vattenkondensatorer. Vid nedkylningen avskiljdes större delen av vatteninnehållet i gasen och de vattenbundna föroreningarna tjära och ammoniak. Hus 26, 24, 25, Retorthus I retorthuset fanns ugnar i vilka stenkol upphettades i syfte att utvinna gas. Stenkolet lades i horisontella så kallade retortrar, behållare under vilka ugnar eldades med koks i syfte att utvinna gas. Retorthuset var hjärtat i den ursprungliga anläggningen genom att det var där gasen framställdes. Trots den smutsiga hanteringen i produktionslinjens inledning gav Boberg huset ett anspråksfullt formspråk. Den östra delen av byggnaden byggdes 1912 kring det tredje systemet ugnar med vertikala retortrar. Byggnaderna har byggts om flera gånger och fått nya funktioner. 4

Hus 26, 24, 25, Retorthus I retorthuset fanns ugnar i vilka stenkol upphettades i syfte att utvinna gas.

5 Spaltgasverket I spaltgasverket omvandlades lättbensin (nafta) genom termisk katalytisk spaltning till stadsgas. Omvandlingen omfattar fem kemiska processer: avsvavling, starkgasproduktion, spaltning av starkgas, CO-konvertering och CO2-tvättning. Anläggningen ritades av Lurgi Gesellschaft für Wärme und Chemietechnik och stod färdig Anläggningen har fyra parallella produktionslinjer, strängar, varav produktionen från två täckte gasbehovet i Stockholm. Spaltgasverket är en komplicerad väv av rördragning, plattformar, gångbryggor och skorstenar med insprängda hela byggnadsdelar i form av en manöverbyggnad och en lut- och saltsyretvätt. Öster om anläggningen finns ett torn för förbränning av överskottsgas. Hus 21, Ångkraftcentral Ångkraftcentralen byggdes i flera etapper mellan åren 1948 och Arkitekt var Åke Tengelin och konstruktörer var J&W. Byggnaden består av fem byggnadskroppar; pannhus, turbinhus, matarvattenbyggnad, slaggficka och elcentral. De olika byggnadsdelarna har fritt adderats till varandra och bildar tillsammans en borglik anläggning. Hus 19, Laboratorium Byggnaden ritades av Kjessler & Mannerstråle och stod färdig Det är en byggnad i två våningar med flackt tak av rostfri plåt. Byggnaden hör samman med spaltgastillverkningen. På övre planet finns ett laboratorium samt kontorsfunktioner. I bottenvåningen fanns ursprungligen förråd, omklädningsrum och garage. 5

Anläggningen ritades av Lurgi Gesellschaft für Wärme und Chemietechnik och stod färdig 1972.

6 Hus 22, Vattengasverk Vattengasverket, även kallat cykliska verket, byggdes för att säkerställa en ökad gasproduktion vid ökad efterfrågan, som en följd av säsongsvariationer. Vattengasproduktionens process var enklare och gav en gas som var renare men processen var mer kostsam. Källa: GASVERKET I VÄRTAN Antikvarisk förundersökning Vill du veta mer? Ladda ner rapporten från Hur var det att jobba i Gasverket? Titta på filmen från 1971 (40 minuter) En gasfilm som finns på Bo Hellgren 6

Källa: GASVERKET I VÄRTAN Antikvarisk förundersökning 2010-04-20 Vill du veta mer? Ladda ner rapporten från http://bygg.stockholm.

Relevanta dokument

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län.

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län. Byggnadsantikvarisk utredning Västra Dockan UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:001 Olga Schlyter Malmö Museer