Bevilja och ta emot hjälp. Om biståndsbedömare och äldre i kommunal äldreomsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bevilja och ta emot hjälp. Om biståndsbedömare och äldre i kommunal äldreomsorg"

Transkript

1 Bevilja och ta emot hjälp Om biståndsbedömare och äldre i kommunal äldreomsorg

2 2

3 Bevilja och ta emot hjälp Om biståndsbedömare och äldre i kommunal äldreomsorg Monica Nordström Anna Dunér 3

4 FoU i Väst och författarna Första upplagan december 2003 Layout: Infogruppen GR Omslagsfoto: Ann-Sofie Magnusson Tryckeri: InformTrycket AB, Göteborg ISBN: FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg e-post: 4

5 Sammanfattning Kommunal äldreomsorg ger hjälp och stöd till äldre så att de så långt det är möjligt kan klara sig själva i vardagen, vilket också flertalet vill. För att få hjälp och stöd krävs ett myndighetsbeslut. Biståndsbedömarna är de tjänstemän som möter de äldre ansikte mot ansikte och tillsammans med dem skall komma fram till vilken hjälp de vill ha samt fatta ett biståndsbeslut. Biståndet innefattar både personlig omsorg och praktisk hjälp i hemmet och ges i olika omfattning beroende på de äldres behov och situation. Studien Bistånd från förfrågan till verkställighet behandlar äldreomsorgens inre arbete, där biståndsbedömarna och de äldre är viktiga aktörer tillsammans med anhöriga och sjukvårdspersonal. Syftet är att undersöka de sociala processer genom vilka äldreomsorgens aktörer jämkar samman å ena sidan ett växande eller konstant hjälpbehov och å andra sidan hårdare prioriteringar inom offentligt finansierad äldreomsorg. En fråga är hur de praktiska och ofta informella besluten fattas inom den kommunala äldreomsorgen. En annan fråga är hur samspelet mellan olika aktörer inom den kommunala äldreomsorgen och de äldre och deras närstående sker. Studien fokuserar på olika aktörer och flera led i behovsbedömnings- och biståndsbeslutsprocessen och centrala frågor är: Hur bemöts och behandlas en förfrågan om bistånd av biståndsbedömaren? Hur går ett formellt respektive ett informellt avslag eller beviljande till? Hur verkställs ett bistånd i form av hemtjänst eller särskilt boende? Hur uppfattar de äldre själva, deras anhöriga och biståndsbedömaren biståndets relevans? Vilka hjälp- och stödinsatser ges av närstående? 5

6 Utgångspunkter är äldreomsorgens fyra grunder; hemmaboendeideologin, individuellt behovsprövat bistånd, samverkan mellan omsorg och sjukvård och omsorg i privatlivet. Studien är kvalitativ och ansatsen explorativ - det vill säga vi har lyft fram, analyserat och diskuterat frågor i den kommunala äldreomsorgen som, så vitt vi känner till, inte tidigare belysts. Fyra kommuner i västra Sverige har deltagit i studien. Observationer av åtta biståndsbedömare har genomförts med uppföljande intervjuer. Tjugotvå äldre, sex anhöriga och fem av äldreomsorgens baspersonal 1 har intervjuats. Tolv av de äldre har intervjuats vid två tillfällen. Resultaten visar att biståndsbedömarna inte är några hårdföra gränsvakter som genom strikta behovsbedömningar avvisar eller avslår äldres förfrågan om äldreomsorg. Behovsbedömningen och beslutfattandet är istället en subtil process där biståndsbedömarna jämkar samman de äldres uppfattning av sina behov med de närståendes och sjukvårdspersonalens uppfattningar om de äldres behov. Biståndsbedömarna gör få formella avslag, dessa rör främst särskilda boenden. Men jämkningsprocessen ger utrymme för informella avslag bland annat genom att en förfrågan inte uppfattas som en ansökan, vilken leder till att beslutet inte kan överklagas. De äldre är välinformerade om äldreomsorgens tjänster och de skaffar sig information främst genom andra äldre. De vill klara sig själva och värnar om sitt oberoende och de har ett relativt stort nätverk av informella och formella kontakter. För att upprätthålla sin autonomi använder de sig av flera olika strategier; situationsanpassning, hjälp från flera håll och tjänster och gentjänster. De jämkar och anpassar även sina behov bland annat genom att de sällan efterfrågar och ansöker om hjälp som inte redan finns i verksamhetens tjänsteutbud. Härigenom tar de ett större samhällsansvar än vad man kan förvänta sig av människor i behov av omsorg, stöd och hjälp. De äldre som av olika anledningar behöver hjälp från äldreomsorgen har olika förhållningssätt i behovsbedömningssituationen. Vi indelar dem i fyra grupper. Aktiva och realistiska är de äldre som har en klar bild över både vad de behöver och vilken hjälp de kan få. Aktiva och orealistiska är de äldre som till varje pris vill klara sig själva. De har uppenbara behov av hjälp och de skulle få bistånd om de ansökte om det. Men de vill ingen hjälp ha och de lever ofta så att gränsen för vad som kan anses skäligt och acceptabelt passeras. Passiva och anpassade är de äldre som har givit upp en del av sitt oberoende men ändå har kvar kontrollen över sin situation. De äldre 1 Med baspersonal menar vi vårdbiträden och undersköterskor i kommunal äldreomsorg samt undersköterskor i hälso-och sjukvården. 6

7 som är passiva och uppgivna är de som överlämnat kontrollen över sin tillvaro till andra. De har gett upp sitt oberoende och låter andra, oftast anhöriga, bestämma över sig och sin situation. Genom att beskriva fyra typiska biståndsprocesser från förfrågan till verkställighet vill vi visa biståndsprocessens variation och att förloppet ser olika ut beroende på den äldres behov och den situation hon/han befinner sig i. Resultaten visar att processen i vilken behov och resurser jämkas samman är subtilare än vad vi antagit och att den sker på olika nivåer. På samhällsnivå sker jämkningen genom att de äldre är välinformerade om situationen i äldreomsorgen genom media och den aktuella samhällsdebatten. På organisations- och myndighetsnivå är hemmaboendeprincipen, individuellt behovsbeprövat bistånd och begränsande kommunala regler och villkor kraftigt styrande för biståndsbeslutens utformning. På gruppnivå sker jämkningen genom att det informella nätverket backar upp det formella nätverket. Men framförallt är det de äldre själva som jämkar genom att de anpassar sig till sin situation och bara ansöker om den hjälp de tror sig kunna få. De äldre jämkar också mellan sina egna behov och baspersonalens arbetssituation. Nyckelord: biståndsbedömare, äldre, nätverk, hjälp och stöd, bistånd, oberoende, strategier, förhållningssätt och jämkningsprocess. 7

8 8

9 Förord Vi har haft förmånen att i över två års tid, helt eller delvis, få ägna oss åt forskning inom ett område som intresserar oss äldreomsorgen. Vi har, trots att vi båda hade god kännedom om äldreomsorgen från våra tidigare arbeten, fått mycket ny kunskap och gjort många upptäckter. Erfarenheter som vi gärna delar med oss av. Denna studie hade inte varit möjlig att genomföra utan det stöd, intresse och välvilja vi rönt från olika håll. Vi vill rikta ett gemensamt tack till er alla! Fyra kommuner/stadsdelar i Göteborgsregionen öppnade sina dörrar för oss och gjorde det möjligt att genomföra denna studie bland yrkesverksamma och äldre inom kommunal äldreomsorg. Ett stor tack till de biståndsbedömare som trots en många gånger stressig arbetssituation, tog sig tid och tålmodig svarade på våra frågor och vårt tjat om nya ärenden. Inte minst viktiga har de äldre varit. De har tagit emot oss i sina hem för intervjuer och öppenhjärtigt berättat om sin situation och sina erfarenheter. Tack till Er och till de anhöriga och de vårdbiträden som delade med sig av sina erfarenheter. Några som varit särskilt betydelsefulla för studiens tillkomst och fortskridande vill vi särskilt tacka; Vårdalstiftelsen för ekonomiskt stöd och FoU i Väst för kreativ och positiv miljö för forskning och utveckling. Vi har också fått gott administrativ stöd och värdefulla synpunkter på vårt slutmanus från den läsgrupp vid FoU i Väst, med deltagare från både forskning och praktik, där Leena Odebo har varit sammankallande. Tack för allt arbete du har lagt ner! Tack också till Vårdalinstitutet, som i slutskedet möjliggjorde för Monica att slutföra denna rapport. Sist men inte minst ett stort tack till våra samtalspartners och bollplank, professor Rolf Å Gustafsson och docent Marta Szebehely som stött och uppmuntrat oss under hela studiens gång, från ansökan till slutrapportering. Monica Nordström Anna Dunér 9

10 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Förord Inledning Äldreomsorgens grunder Första kontakten med äldreomsorgen Fallkommunerna Slutsatser Biståndsbedömarna Förfrågan om hjälp och stöd Behovsbedömningen De äldres vilja Biståndsbeslutet Verkställande och uppföljning Enkla, komplicerade och pendelärenden Sammanfattande diskussion och slutsatser De äldre Sex idealtypiska berättelser Tematisk analys Sammanfattande diskussion och slutsatser

11 6. De äldres nätverk Nätverksanalys och nätverkskarta De äldres formella nätverk De äldres informella nätverk Sammanfattande diskussion och slutsatser Från ax till limpa sammanfattande diskussion Fyra typiska biståndsprocesser Jämkning på olika nivåer Litteratur Appendix Metod Tillträde till fältet Studiens uppläggning och urvalsprocess Analysarbetet Kommunikativ validering Spridning av resultat och erfarenheter Bilagor Bilaga 1 Intervjumallar Bilaga 2 Informerat samtycke Bilaga 3 Tystnadsplikt

12 12

13 1. Inledning D et är nyfikenhet på den kommunala äldreomsorgens inre arbete som varit drivkraften bakom vårt arbete i studien Bistånd från förfrågan till verkställighet. Vi har bland annat velat ta reda på hur mötet ser ut mellan de som ansöker om hjälp och stöd från den kommunala äldreomsorgen och de som beslutar om hjälpen. Vi har också önskat få svar på frågan: Hur upplever de äldre och deras närstående den hjälp de äldre får? Biståndsbedömarna i den kommunala äldreomsorgen är politikernas förlängda arm. De ansvarar för större delen av budgeten för den kommunala äldreomsorgen och att resurser fördelas rättvist. Det är också biståndsbedömarna som möter de äldre medborgarna ansikte mot ansikte och som tillsammans med dem skall komma fram till vilken hjälp de vill ha och fatta beslut om vilken hjälp de kan få. För oss var det därför självklart att i studien intervjua både de äldre och biståndsbedömarna. Vi visste också att det praktiska vardagsarbetet utförs av andra än biståndsbedömarna, främst vårdbiträden i den kommunala äldreomsorgen och anhöriga. Därför ville vi också samtala med dem. Detta har gett oss unika möjligheter att möta och prata med många olika människor. Vi har träffat Karin 26 år och nyexaminerad från sociala omsorgsprogrammet. Hon hade arbetat som biståndsbedömare i knappt ett halvår innan intervjutillfället. Karin berättade att hon tyckte att arbetet var så intressant och givande mest för att hon fick träffa, som hon sa, färdiga människor - äldre personer som hade levt större delen av sitt liv och som hade så mycket att förmedla och lära henne. Vi har också träffat Eva-Britt som arbetat 25 år i äldreomsorgen. Hon berättade om hur riktlinjer för vilken hjälp äldre kan få ständigt har ändrats. Den hjälp som under en viss period inte fick beviljas kunde under en annan period vara en prioriterad verksamhet, 13

14 promenader och sällskap för att utföra olika ärenden var sådana exempel. Eva-Britt menade att som biståndsbedömare måste hon använda sig av sin erfarenhet och se vad de äldre själva behövde. Att lita på sin egen bedömning är viktigt, påpekade hon. De möten som fängslat oss mest är nog ändå mötena med de äldre. Som den gången när vi skulle intervjua Ester och bjöds in till kalas i finrummet. Ester bjöd på tårta och serverade stolt kaffe om än med skakande hand. Hon hade nyss fyllt 92 år och det var först nu som hon hade behövt få hjälp från hemtjänsten. Vi träffade också Kurt som berättade att han var så trött och helst av allt bara ville gå och lägga sig. Men det gick ju inte an menade han, för då kunde han bli liggande och inte orka ta sig ur sängen alls. Så därför gick han varje morgon, efter frukosten, ut och högg några vedklampar precis som han alltid brukat. Vi har också pratat med anhöriga som berättat om sin oro för sina gamla föräldrar, som inte ville ta emot hjälp från någon annan än sina barn även om de bor många mil bort. Vi har pratat med grannar, som berättat att de blivit positivt överraskade när den äldre fått hjälp så snabbt efter det att de kontaktat äldreomsorgen. Vårdbiträden och annan äldreomsorgspersonal har delgivit oss sina uppfattningar om vilken hjälp de äldre behöver och får. Genom att intervjua flera olika aktörer har vi kunnat foga samman och analysera deras berättelser, för att få en bredare och djupare förståelse för äldreomsorgens inre arbete. Studien Bistånd från förfrågan till verkställighet har en explorativ karaktär, det vill säga vi har velat lyfta fram, analysera och diskutera frågor i den kommunala äldreomsorgen som, så vitt vi känner till, inte tidigare belysts. Syftet är att synliggöra hela beslutsprocessen från ax till limpa. Vi har undersökt de formella och informella interaktioner som äger rum mellan de äldre, deras närstående och myndigheten, när de äldre är i behov av hjälp och stöd i vardagen. Studien är inriktad mot den öppna hemtjänsten och särskilda boenden inom kommunal äldreomsorg samt den informella omsorgen som ges av närstående. Centrala frågor i studien är: Hur bemöts och behandlas en förfrågan om bistånd av biståndsbedömaren? Hur går ett formellt respektive ett informellt avslag eller beviljande till? Hur verkställs ett bistånd i form av hemtjänst eller särskilt boende? Hur uppfattar de äldre själva, deras anhöriga och biståndsbedömaren biståndets relevans? Vilka hjälp- och stödinsatser ges av närstående? 14

15 Fyra kommuner i västra Sverige har deltagit i studien som genomförts av FoU i Väst/GR. FoU i Väst verkar för kunskapsutveckling inom det sociala området i Göteborgsregionens kommuner och i Västra Götalands hälso- och sjukvård. Sammanlagt har vi observerat och intervjuat åtta biståndsbedömare, intervjuat tjugotvå äldre, sex anhöriga och nästan lika många av äldreomsorgens baspersonal (se appendix, Metod för en utförlig beskrivning och diskussion av vårt arbetssätt). Den kommunala äldreomsorgen, liksom andra verksamheter, består av människor som samverkar på olika vis. Några av dessa har mer framträdande roller i verksamheten än andra. I vår studie har biståndsbedömarna, de äldre och deras närstående varit de viktigaste aktörerna. Vi har därför låtit dem få var sitt kapitel i denna rapport. I kapitel tre till och med kapitel sex, där vi redovisar och tolkar våra resultat, inleder vi kapitlet med de forskningsfrågor vi ställt i vår studie. Tanken är att läsaren lättare skall kunna följa våra tankegångar och kunna se hur vi besvarar våra frågor. Vi har också valt att lägga metodavsnittet som ett appendix. Inte för att vi anser det mindre viktigt än de andra kapitlen, utan därför att vi vill att läsaren snabbt skall komma in i äldreomsorgens inre arbete och träffa de människor som agerar där. De läsare som är särskilt intresserade av forskningsmetod, eller från början vill ha en överblick över hela studien, rekommenderas att läsa appendix efter detta inledande kapitel. Rapporten är disponerad på följande vis. Kapitel ett innehåller, som redan framkommit, inledning och rapportens disposition. I kapitel två redogör vi för några utgångspunkter för äldreomsorgens verksamhet: hemmaboendeideologin, individuellt behovsprövat bistånd, samverkan mellan omsorg och sjukvård samt offentlig omsorg och vård i privatlivet. Samtliga utgångspunkter är centrala för äldreomsorgens utformning och i sin förlängning för det bistånd som de äldre beviljas. I kapitel tre belyser vi den första kontakten mellan biståndsbedömarna och de som ringer för att fråga om hjälp och stöd. Genom ett stickprov från de fyra fallkommunerna vill vi också visa omfattningen och rörligheten i den kommunala äldreomsorgen. I Kapitel fyra lyfter vi fram biståndsbedömarnas perspektiv. Här redogör vi för hur biståndsbedömarna agerar under beslutsprocessens olika faser, från förfrågan till verkställighet. Vi diskuterar också biståndsbedömarnas olika roller och funktioner i denna process. Kapitel fem belyser de äldres perspektiv. Genom sex idealtypiska berättelser lyfter vi fram de äldre som aktörer på den kommunala äldreomsorgens 15

16 arena. Kapitlet avslutas med en tematisk analys där de äldres upplevelser av sin situation diskuteras. Vi redogör för några strategier som äldre använder för att behålla sitt oberoende samt diskuterar fyra förhållningssätt som vi ser att de äldre har i behovsbedömningssituationen. I kapitel sex analyserar och diskuterar vi det sociala nätverkets betydelse för de äldre och deras situation. Med hjälp av nätverkskartor urskiljer vi de aktörer som ingår i de äldres formella och informella nätverk. I Kapitel sju - Från ax till limpa sammanfattar och diskuterar vi resultaten från studien. Här sammanfogar vi de olika aktörernas perspektiv i fyra typiska beskrivningar av biståndsprocessen som vi sedan diskuterar. Vi diskuterar också hur de olika aktörernas agerande jämkas samman på olika nivåer, samhälls-, organisations-, grupp- och individnivå. Kapitlet avslutas med några forsknings- och utvecklingsfrågor som vi ser som viktiga att arbeta vidare med. Rapporten avslutas med ett appendix Metod. Här redogör vi för vårt tillvägagångssätt och diskuterar några av de problem vi stött på och berättar om de erfarenhet vi gjort vad gäller planering, urval, metod- och analysstrategier i studien. 16

17 2. Äldreomsorgens grunder Maj-Britt är över 90 år och har precis fått installerat ett trygghetslarm. Hennes son har länge försökt övertala henne att ansöka om hjälp från äldreomsorgen. Maj-Britt har stretat emot i det längsta men har nu gått med på att ta emot ett larm. Mer hjälp vill hon inte ha just nu. Hon tycker att om andra gör allting för henne så blir hon ju bara sämre och sämre. Genom att själv städa och handla har hon sysselsättning hela dagarna och det blir aldrig långtråkigt. När äldre personer vänder sig till kommunens äldreomsorg för hjälp och stöd har vägen dit i regel varit lång och för de flesta både utdragen och mödosam. Ofta har de först prövat olika sätt att klara sig själva och anpassat sina behov till vad de klarar av. Det är först när detta inte fungerar längre som de, eller vad som är ännu vanligare, någon närstående vänder sig till kommunens äldreomsorg för att ansöka om bistånd. Många äldre har då uppnått en hög ålder och de har mer eller mindre omfattande omsorgs- och vårdbehov. Det finns idag ganska mycket skrivet om den svenska äldreomsorgens utveckling (se bland annat Szebehely 1995; Nordström 1998; Gustafsson 1999). Däremot är beslutsprocesserna i det sociala omsorgsarbetet och de involverade aktörernas perspektiv på den hjälp och det stöd som erbjuds och utförs, mindre utforskat. Denna rapport är en del i utvecklingen av denna kunskap. När vi här talar om omsorg menar vi omsorg i vid bemärkelse. Omsorg betyder att tillgodose behov, ligga någon om hjärtat, omtanke (Svenska akademins Internetordbok 1997). Det innebär att vi inbegriper både den hjälp och stöd till äldre som tillhandhålls av kommunen och den omsorg som utförs av anhöriga eller andra närstående. Den omsorg vi talar om ges till personer som, under kortare eller längre perioder, enligt allmänt accepterade 17

18 normer inte klarar att ta hand om sig själva. Omsorgen handlar om skötsel av kroppen, själen, relationen och hemmet i både känslomässig och praktisk bemärkelse (se Szebehely 1995). Waerness (1983) har diskuterat skillnaden mellan omsorg och service. Omsorg utövas i en asymmetrisk relation, där den som får omsorg är i beroendeställning till den som utövar omsorgen. Personlig service innebär däremot att den som får tjänsten kan klara att utföra den själv. Utifrån denna definition är det få tjänster inom den kommunala äldreomsorgen som kan betecknas som service. Den hjälp som erbjuds är i så gott som alla svenska kommuner ett individuellt behovsprövat bistånd. Detta innebär att de äldre får hjälp från äldreomsorgen först när de inte själva kan tillgodose vissa av sina behov. Att tala om service till äldre menar vi inte är möjligt utifrån ovanstående resonemang. Vad man däremot kan säga är att omsorg antingen är situationell eller kontinuerlig. Situationell omsorg innebär att aktörerna inte upprätthåller relationen längre än handlingen pågår. Det behöver inte vara samma personer som upprepar handlingen men det kan vara det. Kontinuerlig omsorg däremot sträcker sig från gårdagen över nuet till morgondagen. Den andre finns ständigt närvarande i omsorgsgivarens medvetande (Motevasel 2000). Bägge dessa former förekommer inom den kommunala äldreomsorgen. I äldreomsorgen arbetar olika yrkesgrupper vars yrkeskunskaper vilar på skilda kunskapsbaser. Biståndsbedömare och verksamhetsansvariga har ett samhällsvetenskapligt synsätt och deras arbete styrs av socialtjänstlagen. Sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter har ett medicinsk/vårdvetenskapligt synsätt och deras arbete styrs av hälso- och sjukvårdslagen (se Berg 1995). Baspersonalen arbetar med verkställighet av biståndsbedömarens beslut enligt socialtjänstlagen och/eller med sjukvårduppgifter på ordination av sjuksköterskan. Johansson (2002) diskuterar den sociala omsorgens två viktigaste gränsområden. För det första gränsen mellan den sociala kunskapen och omhändertagandet och den medicinska kunskapen och sjukvården. Det pågår en ständig diskussion om dessa yrkesgruppers arbetsuppgifter och gränsdragningen mellan dessa verksamhetsområden är flytande. För de äldre däremot flyter arbetsuppgifterna ihop och det är inte tydligt för dem vilka arbetsuppgifter som respektive yrkesgrupp skall och bör göra. För det andra diskuterar Johansson gränsen mellan familjens ansvar och samhällets. Inte heller gränsen mellan det arbete som utförs av de offentliga verksamheterna och det arbete som utförs av familjen och närstående är tydlig. Socialtjänstlagen uttrycker visserligen klart och tydligt att ett bistånd 18

19 skall beviljas om inte de äldres behov kan tillgodoses på annat sätt. Men lagen är inte till hjälp när det praktiska arbetet skall utföras. Vi menar att äldreomsorgen baseras på nedanstående fyra grunder. Dessa har framstått som väsentliga under studien och vi ser dem som centrala i vår analys. De styr på olika sätt biståndsbedömarnas arbete, när de bedömer de äldres behov av hjälp samt fattar ett biståndsbeslut. De blir också i sin förlängning styrande för hur hjälpen och stödet till de äldre kommer att utformas. Hemmaboendeideologin Individuellt behovsprövat bistånd Samverkan mellan omsorg och sjukvård Omsorg i privatlivet Hemmaboendeideologin Sedan början av 1960-talet har den offentliga äldreomsorgen genomsyrats av hemmaboendeideologin och den så kallade kvarboendeprincipen. Tanken om att äldre skulle bo kvar hemma och inte flytta till ett institutionsboende kom ursprungligen från England under femtiotalet. I Sverige framförde Ivar Lo-Johansson i sina debattinlägg önskemål om att hemtjänst skulle ersätta ålderdomshemmen och Röda korset startade på frivillig bas hemtjänst i Uppsala (Lo-Johansson 1952, Edebalk 1990). Ideologin fick, och har fortfarande, ett starkt fäste och socialpolitiska lagar, liksom verksamhetens utveckling har utgått ifrån att äldre önskar bo kvar i det egna hemmet. Att de flesta äldre också vill bo kvar i sina egna hem så länge som möjligt har framkommit i flera studier. De tjänster som kommunen erbjuder är utformade så att de skall underlätta för de äldre att bo kvar hemma. Hemmaboendeideologin var också en viktig drivkraft bakom kommunernas övertagande av de landstingskommunala sjukhemmen. Tanken var att boendet skulle betonas framför vården och att även äldre personer med stort omsorgs- och vårdbehov skulle kunna bo i så hemlik miljö som möjligt. Genom Ädelreformen, som trädde i kraft 1992 (Proposition 1990/91:14), fick kommunerna det samlade ansvaret för all stadigvarande omsorg och vård till äldre. De äldres hela situation betonades och deras rätt att bo kvar hemma, de sociala kontakterna och stödet i vardagstillvaron står i centrum. Kommunens resurser inriktas mot praktiskt och personligt stöd i vardagen och i det egna hemmet. Tjänsteutbudet är standardiserat och flertalet insatser är inriktade på personlig omvårdnad exempelvis hjälp med person- 19

20 lig hygien och förflyttningar i hemmet, samt på praktisk hjälp i hemmet såsom städning och handling. Vanligt är att man talar om olika biståndsnivåer såsom låg, medel och hög hemtjänstnivå. Det är först när alla möjligheter till hjälp i det ordinära boendet är uttömda som hemmaboendeideologin överges. Som alternativ erbjuder kommunen då flera former av särskilt boende med olika inriktningar exempelvis för äldre med demenssjukdom, för svårt fysiskt sjuka äldre och för äldre med stort omsorgsbehov. Även i det särskilda boendet lever hemmaboendeideologin genom den så kallade kvarboendeprincipen. Policyn är att när de äldre en gång flyttat in i ett särskilt boende skall de kunna bo kvar tills de dör även om deras behov förändras. Att biståndsbedömarna handlar utifrån hemmaboendeideologin visar sig tydligt i vår studie. I sina behovsbedömningar utgår de från att de äldre skall bo hemma så länge som möjligt och de är obenägna att bevilja särskilt boende om den äldre kan klara sig hemma med omfattande hemtjänst. Hemmaboendeprincipen visade sig också genom bristen på lämpliga särskilda boenden i så gott som samtliga fallkommuner. En brist som inte skiljer dessa kommuner från flertalet andra kommuner i landet (Socialstyrelsen 2000; 2001). Individuellt behovsprövat bistånd I socialtjänstlagens kapitel 11, 1 fastslås socialnämndens skyldighet att utan dröjsmål inleda en utredning av vad som framkommit genom ansökan eller på annat sätt. Den enskildes rätt till bistånd stadgas i kapitel 4 1 samma lag. Rätten till bistånd innebär att den som inte själv kan tillgodose sina behov, eller få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd och att detta bistånd skall tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå (Socialtjänstlagen, SFS 2001:453). Äldreomsorg är alltså ingen generell rättighet för äldre personer utan ett behovsprövat bistånd. Det offentliga ansvarstagandet styrs dels av lagstiftning och dels av ett medborgerligt rättvisetänkande. Enligt socialtjänstlagen skall myndigheten möta de äldres behov så förutsättningslöst som möjligt och göra en individuell behovsbedömning. Grunden är den enskildes självbestämmande och rätten till ett aktivt och självständigt liv. De äldres första kontakt med den kommunala äldreomsorgen sker i mötet med biståndsbedömaren, som är den myndighetsperson som handlägger ett ärende och utreder om behov av hjälp och stöd föreligger samt fattar ett beslut om bistånd. Utredningen benämns inom yrkeskåren behovsbedömning och sker vanligtvis i den äldres hem genom ett hembesök. En viktig utgångspunkt vid behovsbedömningen är alltså att den skall 20

21 vara individuell och utgå ifrån den enskilda individens unika förhållanden. Samtidigt som den äldres individuella behov inte sällan ställs mot ett rättvisetänkande där lika fall skall behandlas lika och resurserna skall fördelas rättvist. Motsättningen mellan individens unika behov och en rättvis fördelning av resurserna ställer biståndsbedömarna inför många svåra överväganden och är ibland anledningen till att deras beslut ifrågasätts av både de äldre själva, deras anhöriga, ledningen och arbetskamrater. Att lagstiftning och den praxis som tillämpas i kommunerna har fokus på individen och inte på familjen och det sociala nätverket kan ibland vara problematiskt både för de äldre själva och för biståndsbedömarna som skall fatta ett beslut. De insatser som erbjuds av den kommunala äldreomsorgen blir ofta otillräckliga när det sociala nätverket sviktar eller relationsproblem i familjen uppstår. Detta skapar svårigheter i biståndsbedömarnas arbete. Svårigheterna är snarare av moralisk etisk karaktär än de rör rättvisetänkande och en rättvis fördelning av resurserna (Dunér och Nordström 2003). Vid handläggning inom äldreomsorgen har emellertid rättvisetänkandet och rättssäkerheten stått i fokus de senaste åren. Flera rapporter har kritiserat rättssäkerheten inom äldreomsorgen (se bland annat Lindelöf; Rönnbäck, 1997, 2000) och en stor del av biståndsbedömarnas kompetensutveckling har syftat till att förbättra just rättssäkerheten. Rättssäkerheten har också använts som argument för organisationsförändringar och som argument för att förbättra dokumentationen vid handläggning inom kommunal äldreomsorg. Vad är då rättssäkerhet i juridisk mening och vad är rättssäkerhet i kommunal äldreomsorg? Enligt gängse definitioner av rättssäkerhet bör en rättighet vara förutsägbar för att kunna vara rättssäker. Två former av rättssäkerhet kan urskiljas; formell och materiell rättssäkerhet. Formell rättssäkerhet innebär att utredning och beslut fattas på ett juridiskt korrekt sätt, beslutet skall vara giltigt genom lagstiftning och förutsebart. Dokumentationen är här central för att ett ärende skall kunna prövas i domstol. Materiell rättssäkerhet innebär att innehållet i beslutet är rättvist och att omsorgstagaren får den hjälp som beviljats (Socialstyrelsen. Lindelöf och Rönnbäck i Äldreuppdraget 2000:5; Hollander 1995). Vi vill här uppmärksamma det motsägelsefulla förhållande vi observerat i studien och som säkerligen har stor betydelse för äldreomsorgens utformning och innehåll. Nämligen motsättningen mellan å ena sidan den enligt socialtjänstlagen, förutsättningslösa och individuella prövningen som skall utgå från den äldres unika behov. Å andra sidan den beviljade hjälpens likartade och standardiserade utfall. Även Billquist och Gustafsson (2002) diskuterar denna problematik. De påpekar att nya organisationsformer inom äld- 21

22 reomsorgen med tidsberäknade och standardiserade arbetsuppgifter inte beaktar den enskildes unika behov och miljö och därför leder till brister i den materiella rättssäkerheten. Samverkan mellan omsorg och sjukvård Även andra huvudmän än kommunen ger hjälp till äldre. Landstingens primärvård och sjukhusvård, frivilligorganisationer och privata företag är de huvudsakliga vård- och omsorgsgivarna vid sidan om den kommunala äldreomsorgen och det informella nätverket. Ädelreformen gav, som vi nämnt tidigare, kommunerna det samlade ansvaret för all stadigvarande omsorg och vård till äldre. Landstingens sjukhusvård skulle endast svara för de akut sjukvårdande insatserna. Ett betalningsansvar infördes vilket innebär att kommunerna får över ansvaret för äldre från landstinget fem dagar efter det att personen är medicinskt färdigbehandlad, det vill säga inte längre i behov av sjukhusvård. I praktiken innebär det för biståndsbedömarnas del att de får ett meddelande från sjukhuset, ofta i form av ett fax, att de måste ta emot de äldre inom de angivna dagarna. En bedömning av de äldres behov och en planering av insatserna i hemmet måste då ske. Oftast sker detta genom en vård- och omsorgsplanering på sjukhuset, där biståndsbedömarna också tar ställning till om de äldre kan komma direkt hem och få hjälp där eller om de äldre behöver ett särskilt boende under kortare eller längre tid. I fallkommunerna utgjorde dessa äldre en stor del av biståndsbedömarnas ärenden. Medicinskt färdigbehandlad är ett problematiskt begrepp vilket lett till svårigheter i samverkan mellan sjukvården och den kommunala äldreomsorgen. Socialstyrelsen (2000:4) har påpekat brister i denna samverkan och menar att de äldre ofta behöver längre tid för att återhämta sig och att de ofta också har kvarstående behov av behandling, rehabilitering och omvårdnad. Begreppet medicinskt färdigbehandlad har från den 1 juli 2003 ändrats till utskrivningsklar. Därmed kommer förutsättningarna och reglerna också att ändras något (Regeringens proposition 2002/03:20). Den offentliga omsorgen består ofta av aktörer från flera olika organisationer. Att samordna de olika verksamheternas arbete i nätverket kring de äldre är viktigt men det är ofta oklart hur denna samordning skall gå till. Behovet av att koordinera insatserna kring vård- och omsorgsbehövande äldre har lyfts fram i flera projekt. Gurner (2001) visar i en studie att samverkan mellan olika vård- och omsorgsgivare inte är tillfredsställande och att äldre med sammansatta behov inte garanteras en trygg och värdig vård och omsorg. Äldre skrivs ut från sjukhus i ett påtagligt skört tillstånd och de vård- 22

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration hemtjänst Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen anger vilka grundläggande kvalitetskrav

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012 Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer samt biståndshandläggare

Läs mer

Äldreomsorg i NYNÄSHAMN. En guide till vad du kan få hjälp med

Äldreomsorg i NYNÄSHAMN. En guide till vad du kan få hjälp med Äldreomsorg i NYNÄSHAMN En guide till vad du kan få hjälp med Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Att ansöka om hjälp och stöd 3 Hemtjänst 4 Stöd 5 Färdtjänst 6 Särskilt boende 7 I hemmet 8 Tryggt

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Information om vård och omsorg i Mora kommun Reviderad 2014-08-04 Socialförvaltningen Innehåll Sida Välkommen 3 Gången är följande

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti i särskilt boende inom äldreomsorgen

Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti i särskilt boende inom äldreomsorgen VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR SN 2013.056 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti

Läs mer

Får jag gå på promenad idag?

Får jag gå på promenad idag? Får jag gå på promenad idag? Vem vet i vilken utsträckning äldres behov av hjälp och stöd tillgodoses på särskilda boenden? Rapport från tillsynsinsats med anledning av uppdrag från regeringen 2014 Du

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun

Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun 2012-11-19 Beställarenheten Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSHANDLÄGGNING... 1 INOM ÄLDREOMSORGEN I HANINGE KOMMUN... 1 1 INLEDNING... 3 1.1

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Att söka hjälp och stöd

Att söka hjälp och stöd Att söka hjälp och stöd Om du behöver stöd och hjälp för att klara din vardag kan du ansöka om bistånd. Bistånd = hjälp och stöd enligt Socialtjänstlagen (SoL) Du har rätt att ansöka om bistånd med vad

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 2(5) Den sociala dokumentationen utgör en viktig del i kvalitetsarbetet

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område.

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område. 2011-12- 14 Till Socialstyrelsen FSS yttrande till Socialstyrelsen över PM om förslag till föreskrifter om nämndens ansvar för bemanning i demensvården Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har erbjudits

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Äldreomsorgen i Södertälje. Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA

Äldreomsorgen i Södertälje. Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA Äldreomsorgen i Södertälje Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA Vad kan vi hjälpa dig med? Hemtjänstens viktigaste uppgift är att göra det möjligt för dig att kunna bo kvar i din invanda

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten

Eget val inom hemtjänsten BRUKARE Eget val inom hemtjänsten Hur du som brukare väljer utförare inom hemtjänsten 1 VALET ÄR DITT! Från och med hösten 2011 inför Falköpings kommun eget val av utförare inom hemtjänsten enligt Lagen

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL /(\ BESLUT 1nspekt1onen för vård och omsorg 2015-07-02 Dnr 8.7.1-21178/2015 1(5) Avdelning syd SvenLewin Sven.Lewin@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Båstads kommun 269 80 BÅSTAD Huvudman Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Äldreboende. Information från Alvesta kommun, Omsorgsförvaltningen

Äldreboende. Information från Alvesta kommun, Omsorgsförvaltningen Äldreboende Information från Alvesta kommun, Omsorgsförvaltningen 1 Äldreboende När man inte längre klarar av att bo kvar hemma finns möjlighet att söka till ett äldreboende. Boendet är till för Dig som

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Bakgrund. Förenklad handläggning eller förenklad utredning

Meddelandeblad. Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Bakgrund. Förenklad handläggning eller förenklad utredning Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Hemtjänst. i Lessebo kommun

Hemtjänst. i Lessebo kommun Hemtjänst i Lessebo kommun Hemtjänst Hemtjänst är till för att du som har behov av stöd och omsorg ska klara dig i hemmet och kunna bo kvar. Hemtjänst innebär att omsorgspersonal från kommunen kommer och

Läs mer

Hjälp oss att utvecklas. - lämna dina synpunkter och klagomål

Hjälp oss att utvecklas. - lämna dina synpunkter och klagomål Hjälp oss att utvecklas - lämna dina synpunkter och klagomål Hjälp oss att utvecklas Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för att ge vård och omsorg till äldre och funktionshindrade. PartilleRehab,

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, LSS stöd och service, social psykiatri samt individ- och familjeomsorg. I den här broschyren hittar

Läs mer

Riktlinjer för bistånd i form av särskilt boende i Krokoms kommun

Riktlinjer för bistånd i form av särskilt boende i Krokoms kommun Riktlinjer för bistånd i form av särskilt boende i Krokoms kommun Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter,

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer