5. Skog. - Kapitel 5. Skog -
|
|
- Rolf Henriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 5. Skog Det finns cirka hektar skogsmark i Örebro län, vilket utgör cirka 57 % av länets yta (cirka 64 % av länets landareal). Största andelen skog finns i kommunerna Ljusnarsberg och Hällefors. Kommunerna på slätten har lägsta andel skogsmark: Kumla, Örebro, Lekeberg och Hallsberg (figur 5.1) Landareal Areal (hektar) % 46% 79% 65% Skogsareal % 67% 75% 81% 68% 54% 72% % Lindesberg Askersund Hallsberg Nora Ljusnarsberg Karlskoga Lekeberg Degerfors Kumla Figur 5.1. Landareal och areal skogsmark i kommunerna i länet redovisas. Vid skogsarealen anges procentuell andel skogsmark av landareal i kommunen (data: Lantmäteriet och Skogsstyrelsen). Virkesförrådet i Örebro län har stigit sedan den första riksskogstaxeringen under 1920-talet. I slutet av 1920-talet låg virkesförrådet i Örebro län på cirka 50 miljoner kubikmeter skog (m 3 sk) 4, under 1950-talet på cirka 66 miljoner m 3 sk och ökade till nuvarande nivå på cirka 83 miljoner m 3 sk (Skogsvårdsstyrelsen Värmland-Örebro, 2002). Med cirka hektar skogsmark i Örebro län är medelvirkesförrådet cirka 140 m 3 sk per hektar. Det råder dock inga tvivel om att dagens kulturskogslandskap är virkesfattigare än det naturskogslandskap som dominerade vid mitten av 1800-talet (Linder och Östlund, 1992). Virkesförrådets fördelning mellan olika åldersklasser har förändrats under 1900-talet. År var den mest förekommande åldersklassen år i Örebro län med 26 % av beståndet. År var det årsklass som dominerar beståndet (31 % av skogen i denna åldersklass). Andelen i de äldsta åldersklasserna ( år och 121 år och äldre) har ökat från 4 till 6 % respektive från 2 till 3 % av beståndet (figur 5.2). 4 Avser volymen av en hel stam ovan stubbskär inklusive topp och bark. 33
2 Andel areal (%) Åldersklass Figur 5.2. Utveckling av fördelning av skogen mellan olika åldersklass i Örebro län (data: SLU, Riksskogstaxeringen). Största delen av skogen i Örebro län består av barrskog (figur 5.3). I naturtillståndet 5 kan andelen lövträd ha uppgått till % av virkesmängden i den nordliga barrskogen (Bernes, 1994) och till en större andel än så i Syd- och Mellansveriges löv- och blandskogsområden. Barr blandad 18 % Gran 33% Blandad (barr och löv) 7 % Tall 33% Löv (ej ädellöv) 7 % Övrigt 2 % Figur 5.3. Beståndstyper i Örebro län, Kategorin Övrigt innehåller ädellöv och kalmark (data: SLU, Riksskogstaxering). I forna tiders urskogar beräknas upp till vart femte stående träd ha varit dött (Bernes, 1994). Enligt en annan beräkning fanns i medeltal cirka 100 döda träd (torrakor, lågor, högstubbar) per hektar (de Jong och Liedholm, 1999). I dag finns inte mycket död ved i skogen (tabell 5.1). Jämförs totala mängden död ved på 4 m 3 per hektar med ett medelvirkesförråd på cirka 140 m 3 sk per hektar innebär det att inte mer än 3 % av virkesförrådet i skogen är död ved. En minskning med cirka 90 % jämfört med naturtillståndet. 5 Här anses naturtillstånd vara mitten av 1800-talet då människan hade en ringa påverkan på skogen och skogslandskapet. 34
3 Död ved i Torpadalen (foto: Michael Andersson). Tabell 5.1. Volym död ved (m 3 ) per hektar skogsmark i Örebro län, åren (data: SLU, Riksskogstaxering). Stående Liggande Totalt Hård ved 1,4 0,6 2,0 Något nedbruten ved 0,2 0,6 0,9 Nedbruten ved 0,0 0,5 0,6 Mycket nedbruten ved 0,0 0,6 0,6 Totalt 1,7 2,3 4,0 Skogsbränder är idag sällsynta och får begränsad utbredning p g a en effektiv brandövervakning och brandbekämpning. En stor del av vår hotade biologiska mångfald missgynnas av brist på skogsbränder. Skogar som präglats av skogsbrand anses i naturlandskapet ha utgjort mellan 60 och 95 % av skogsarealen i vårt land (Bernes, 1994). Många skogar brann så ofta som vart 50:e till vart 100:e år. Efter en brand i barrskog föryngrar sig vanligen lövträd som björk och asp snabbast och det uppstår en lövsuccession som varar i år. Så småningom har barrträden vuxit om lövträden och skuggar dem så att de dör bort. Skogen blir åter barrdominerad men kvar finns brandspår t ex i form av kol på gamla stubbar. I Örebro län finns mycket spår av äldre tiders skogsbränder i gamla barrskogar, särskilt i norra delarna av länet och i Tiveden. I delar av t ex Tivedens nationalpark och naturreservatet Murstensdalen har det förr i tiden brunnit med kortare intervall än 50 år. Våtmarker i skogen Örebro läns yta består till 6 % av våtmarker. Den största delen av arealen våtmark återfinns i skogen. Kärren och mossarna är viktiga inslag i skogslandskapet. Örebro län har ett geografiskt läge i gränslandet mellan södra och norra Sverige som gör att det finns både sydliga och nordliga typer av våtmarker i länet. Det finns stora torvbildande myrmarker där det förekommer torvbrytning i västra länsdelarna. Små kärr och småvatten finns över hela länet. De våtmarker och småvatten som finns i Bergslagen och Kilsbergen är förhållandevis orörda. 35
4 Mossar erhåller sitt vatten enbart från nederbörden och är därför mycket näringsfattiga. Kärr däremot påverkas av yt- eller markvatten från intilliggande fastmark. Vattnet som rinner genom mineraljorden transporterar lösliga mineralämnen till kärret. Kärr med låg kalkhalt i vattnet (fattigkärr) är den vanligaste kärrtypen. De är artfattiga men hyser ändå fler arter än typiska mossar. Kärr med mycket hög kalkhalt i vattnet har ofta en speciell flora och brukar betecknas som extremrikkärr. En relativt stor andel av landets rikkärr finns i Örebro län. Antalet orörda rikkärr i länet har tidigare minskat till följd av skogsdikning. Rikkärr som tidigare hävdats genom bete eller slåtter växer dessutom igen. Den flora och fauna som är hävdberoende riskerar att slås ut samtidigt som de kulturhistoriska spåren suddas ut allt mer. En annan typ av våtmark i skogen är sumpskog. Sumpskogar är skogsklädda våtmarker (mossarna undantagna) med minst 70 % krontäckning. Sumpskog finns i områden med tidvis höjt grundvatten eller i utflödesområden för rörligt grundvatten (Länsstyrelsen i Örebro län, 1998). Skogsdikning har utförts med större intensitet under två tidsperioder på 1900-talet. Den första toppen var på 30-talet när arbetet med skogsdikning var en viktig arbetsmarknadsåtgärd. Nästa topp kom på 80-talet och då utfördes dikningarna enbart för att öka skogens produktivitet. Sumpskog i Torpadalen (foto: Michael Andersson). Under 1990-talet genomförde Skogsvårdsstyrelsen en sumpskogsinventering (Skogsvårdsstyrelsen Värmland-Örebro, 2002). Sumpskog är en skogsbevuxen våtmark. I Örebro län inventerades knappt objekt med en sammanlagd areal på nästan hektar. De vanligaste sumpskogstyperna i länet är enligt inventeringen kärrskog och mosseskog, medan fuktskog och översilningsskog tillhör de mer ovanliga (tabell 5.2 och figur 5.4). 36
5 Tabell 5.2. Sumpskog i Örebro län enligt inventeringen (Skogsvårdsstyrelsen Värmland-Örebro, 2002). Typ Antal Areal % av areal objekt (hektar) Fuktskog Kärrskog Mosseskog Myrskog Strandskog Översilningsskog Övrig fuktskog Summa Figur 5.4. Översikt över förekomst av sumpskog i Örebro län (data: Skogvårdsstyrelsen, Skogens Källa) Försurning Det finns många olika faktorer som orsakar försurning av skogen. Nedfall av försurande ämnen, minskad andel lövskog, avverkning av skog med uttag av grenar/toppar är viktiga faktorer. Skogsekosystemet som helhet påverkas negativt av ökat nedfall av försurande ämnen, som nådde sin kulmen i början av 1970-talet (se 3. Luft och klimat och Försurning). Där ska läggas till en ökad beskogning av tidigare öppna marker med i huvudsak barrträd. Beskogningen har högst sannolikt resulterat i en ackumulering av organiskt substans i marken som i kombination med en hög trädtillväxt leder till försurning av marken. 37
6 Om inte nedfallet av försurande ämnen minskar drastiskt kommer skador och förändringar i skogarna att uppträda i allt större omfattning. Träden kommer i ökande grad att skadas genom näringsobalans, störd vatten- och näringshushållning, skador på rötter och barr/blad. En hög belastning med försurande ämnen och ett stort uttag av biomassa kan på längre sikt innebära en betydande utarmning av skogens näringsförråd. Ökad kvävetillförsel från atmosfären i kombination med markförsurningen leder till skogar med lägre motståndskraft mot naturliga påfrestningar, som exempelvis torka, frost och vind. Markförsurningen leder även till ökat läckage av aluminium och andra metaller till grund- och ytvatten. Avverkning med uttag av grenar och toppar Det moderna skogsbruket har bidragit till att markens förmåga att neutralisera surt regn har minskat. Ett växande träd tar upp basiska näringsämnen upp samtidigt som vätejoner frigörs. När skogen avverkas förs de basiska ämnena (virket) bort och nettoeffekten blir en försurning av marken. När man vid avverkning utöver själva stammen även forslar bort grenar och toppar (sk GROT) från avverkningsplatsen blir denna försurande effekt särskilt påtaglig. I Örebro län har total anmäld areal avverkning ökat sedan Areal avverkning med uttag av GROT visar ingen tydlig trend, men arealen var mellan störst under 2003 (figur 5.5) Areal (Ha) Uttag utan GROT Uttag av GROT Figur 5.5. Till Skogsvårdsstyrelsen anmäld areal skogsavverkning med eller utan uttag av GROT (data: Skogsvårdstyrelsen). GROT transporteras till värmeverk för att förbrännas som biobränsle. Askan som kvarstår kan återföras till skogen. Askan har ett högt ph-värde och motverkar därför försurning och näringsämnen återförs till skogsmarken. Ett minskat läckage av surt och aluminiumhaltigt vatten till sjöar och vattendrag kan därigenom åstadkommas. I Örebro län påbörjades askåterföring våren Försurad mark i skogen Marken i skogen har i allmänhet lägre ph än övrig mark. I krondroppsnätet (se Försurning) ingår mätningar av bland annat ph i markvattnet på samma mätpunkter som krondroppsmätningar. Markvatten provtas på 50 cm djup, under den egentliga 38
7 rotzonen. Markvattenprovtagning utförs tre gånger per år och de olika provtagningstillfällena skall representera förhållandena före, under respektive efter vegetationsperioden. Resultaten från markvattenprovtagningen visar att markvattnets ph i provtagningspunkten Örlingen i Hällefors kommun har sjunkit mellan 1996 och , (figur 5.6). 5,9 5,7 5,5 ph (våren) Trend ph (våren) 5,3 5,1 4,9 4,7 4, Figur 5.6. Utveckling av ph i markvatten under vårsäsongen i Örlingen (data: IVL, Krondroppsnätet). Signifikant nergående trend (p< 0,05). Trendanalys med univariate seasonal Mann-Kendall test. Ståndortskarteringen samlar in grundläggande data om marken och markvegetationen på cirka av riksskogstaxeringens permanenta provytor i Sverige. Bland annat har ph i humus mäts kontinuerligt redan från markkarteringens start Resultaten visar att vissa delar av Sverige har haft en tydlig förändring vad avser ph i humus under de senaste 35 åren. Ett av de områden där försurningstakten är störst och säkrast bestämd är Tiveden (data: SLU, institutionen för skoglig marklära, Ståndortskarteringen). Försurningsskador i skogen Skador på skog, främst luftföroreningarnas effekter på skogen har debatterats livligt under de senaste decennierna. Skadesymptom som kronutglesning och missfärgning har satts i samband med luftföroreningarna. I början av 80-talet fanns en stark oro för att skador på skogarna i södra Sverige och centrala Europa skulle öka och att tillståndet snabbt skulle försämras. Dessa farhågor har lyckligtvis ej besannats och entydiga samband mellan observerade skador och försurande luftföroreningar har varit svårt att befästa. Det som står fast är att försurning är en av de parametrar som bidrar till kronutglesning, men det är oklart hur mycket. Storleken på försurningens 6 Trendanalys har skett med univariate seaonal Mann-Kendall testet och för resultaten från vårprovtagningar finns en signifikant nergående trend (p< 0,05). För sommarens och höstens provtagning har ingen signifikant trend kunnat fastställas. Om alla data tas med i trendberäkningen och man antar att det inte finns en säsongsvariation, finns ingen signifikant trend. 39
8 bidrag är olika från fall till fall. Andra viktiga parametrar är t ex klimatologiska förhållanden, jordart, trädslag och skogens ålder. Inom ICP-forest (europeiska samarbetsprogrammet för övervakning av luftföroreningarnas effekter på skogen) används 25 % kronutglesning eller 10 % missfärgning som gränsvärde för nedsatt vitalitet. Träd med över 25 % utglesning anses bl. a innebära risk för tillväxtnedsättningar. Över 60 % utglesning indikerar en starkt nedsatt vitalitet. I Svealand hade 1,5 % av de provträd (gran) år 2000 en starkt nedsatt vitalitet och cirka 80% hade ingen nedsatt vitalitet (figur 5.7). Mellan 1984 och 2000 finns ingen tydlig trend i kronutglesning. Utglesningsklass 0-20 % Utglesningsklass % Utglesningsklass % Utglesningsklass % Utglesningsklass % Figur 5.7. Kronutglesning för gran i Svealand år 2000 (data: SLU, Riksskogstaxering) Biologisk mångfald Det moderna skogsbruket, skogsdikning och en allt effektivare brandbekämpning har under ett drygt halvsekel kraftigt påverkat skogens innehåll och struktur och därmed biologiska mångfalden i en allt större del av det svenska skogslandskapet. På landskapsnivå är det minskning och fragmentering av naturliga skogstyper och äldre bestånd som hotar den biologisk mångfalden. Isolerade fläckar naturskog med stort avstånd till närmaste granne påverkar individers möjlighet att spridas. På beståndsnivå har skogen omvandlats så att mängderna av gamla träd, lövträd och död ved har minskat kraftigt. Skogsdikning har förändrat hydrologiska förhållanden och genom en allt effektivare brandbekämpning är skogsbränder idag ganska sällsynta och med begränsad utbredning (Angelstam och Mikusinski, 2001). Alla dessa förändringar har påverkat den biologiska mångfalden i skogen. De djur, växter och svampar som är beroende av ovanstående faktorer och biotoper har minskat i antal. Många arter är idag hotade eller riskerar att bli hotade inom en nära framtid. För att häva denna negativa utveckling behöver stora arealer skog undantas från skogsbruk eller brukas med anpassad skötsel (Bernes, 1994; Miljövårdsberedningen, 1997). 40
9 Rödlistade arter Totalt 540 rödlistade arter som är knutna till skogen förekommer eller har förekommit i Örebro län. Största andelen är svampar och lavar (231 rödlistade arter) följt av ryggradslösa djur (220 rödlistade arter). Åtgärdsprogram tas fram för att skydda och bevara särskilt hotade arter när artens fortlevnad inte kan garanteras med sedvanliga naturvårdsinstrumenten som naturreservat, Natura 2000 och biotopskydd m m. För björn, lo, varg och skyddsvärda träd finns åtgärdsprogram fastställda. För följande arter eller biotoper som förekommer i Örebro län och som är knutna till skogen ska åtgärdsprogram tas fram: Kalktallskog Skalbaggar på nyligen död tall Brandgynnad flora Skalbaggar på äldre död tallved Bombmurkla Skalbaggar på skogslind Slöjröksvamp Steklar i sandtallskog Rökpipsvamp Asknätfjäril Violgubbe Väddnätfjäril Rödlistade fjälltaggsvampar Större vattensalamander Den vitryggiga hackspetten är ett exempel på en akut hotad lövskogsart som är utdöd från länet, men som finns kvar i t ex Värmland och Dalsland. Den vitryggiga hackspetten är en s k paraplyart, vilket betyder att många andra arter (t ex flera lavar som växer på gamla lövträd och vedlevande insekter) är knutna till samma livsmiljöer som hackspetten. Hackspettens förekomst är alltså en bra miljöindikator på en rik biologisk mångfald i lövskog. Arealen lövskog och mängden gamla träd och död ved har blivit för liten för att den vitryggiga hackspetten ska kunna leva i länet. Sannolikt gäller det även många av dess följearter av vilka några förmodligen har försvunnit från länet och fler är på väg bort. Mosippa är ett exempel på en växt som har påverkats av de förändringarna i skogen. Mosippan är på listan över rödlistade arter placerad i kategorin Sårbar. Den är fridlyst i hela landet och har minskat kraftigt i Sverige under de senaste 40 åren. Den har minskat med 50 % i södra Sverige och 20 % i landet som helhet (ArtDatabanken, 2005). Mosippa (foto: Arne Holmer). 41
10 Mosippan växer i första hand på torra, glesa tallmoar på rullstensåsar eller sandfält. Mosippa anses vara beroende av eller starkt gynnad av brand och möjligen också av skogsbete. Dess framtid i länet ser mörk ut. Artens miljökrav förutsätter en mer aktiv skötsel av växtplatserna än hittills. Några av de individrikaste växtplatserna är inte heller skyddade. Mosippan har sedan 1800-talet hittats på cirka 110 lokaler i länet. De senaste 40 åren har den noterats på cirka 70 lokaler. Under floraövervakningen 2002 valdes 23 lokaler ut för återbesök. Mosippan fanns på 15 av de besökta lokalerna. Dessutom gjordes ett fynd av en ny lokal i norra delen av länet. I figur 5.8 redovisas de lokaler där mosippan noterats fr o m 1800-talet. På den rikaste lokalen vid Hjortkvarn fanns 72 plantor (Länsstyrelsen i Örebro län, 2004b). Figur 5.8. Karta över Örebro län med lokaler där mosippan noterats fr o m 1800-talet. De lokaler som inte besöktes år 2002 har bedömts ha liten sannolikhet att fortfarande ha kvar mosippa (Länsstyrelsen i Örebro län, 2004b). Ett annat exempel på påverkan på biologisk mångfald från det moderna skogsbruket är förändringar i snäckfaunans diversitet. Skogsgrynsnäcka Vertigo ronnebyensis är en landlevande snäcka på rödlistan i kategorin Missgynnad. Viktiga ekologiska faktorer för snäckor är markfuktighet, skuggning, tillgång till kalk samt relativt skyddade och stabila livsmiljöer. Studier har skett över skogsbrukets inverkan på snäckfaunans diversitet. Resultaten visar att V. ronnebyensis minskar i dominans mellan inventeringen 1951/52 och inventeringen 1992/93 med graden av påverkan. På de nästan opåverkade lokalerna hade dominansen minskat med cirka 45 % på de 42
11 måttligt påverkade lokalerna med cirka 50 % och på de starkt påverkade lokalerna med cirka 80 %. En mer härdig snäcka Columella aspera har ökat i dominans på bekostnad av mer känsliga arter (figur 5.9; Waldén, 1998). Dominans (%) Nästan opåverkade lokaler Måttligt påverkade lokaler Starkt påverkade lokaler V. ronnebyensis, 1951/52 V. ronnebyensis, 1992/93 C. aspera, 1951/52 C. aspera, 1992/93 Figur 5.9. Förändringar i dominans av två olika snäckor i norra Närke under en 40-års period vid olika grad av påverkan (Waldén, 1998). Det förekommer cirka 800 olika lavarter i skogen. Alla har sina olika livsmiljöer och är känsliga för olika faktorer. Skrovellav Lobaria scrobiculat, är en av de 63 rödlistade lavar som förekommer i skogen i Örebro län. Arten är på rödlistan placerad i kategorin Missgynnad. Skrovellav växer huvudsakligen på mossiga silikatklippor och på gamla lövträd av sälg, asp, ek, rönn, al m fl och påträffas mest i fuktiga skogstyper och ibland på gamla vårdträd vid små skogstorp. En sammanställning av uppgifter om förekomst av skrovellav har gjorts för att få en aktuell överblick över tillståndet i länet. Arten är försvunnen från stora delar av länet (figur 5.10). Den missgynnas av bristen på gamla lövträd och en liten andel av äldre skogsbestånd med lövträd samt av luftföroreningar och försurning. Minskande nedfall av svavel (figur 4.9a) är gynnsamt för skrovellav, men bristen på lövträd i skogen och artens idag starkt trängda läge gör det troligt att den kommer att vara försvunnen från länet inom 20 år (Andersson, 2002). 43
12 Figur Utbredningskarta för skrovellav i Örebro län, (Andersson, 2002). Älgens betesskador En minskad andel lövskog och tall, frånvaro av naturliga fiender och ett skogsbruk med kalhyggen gör att älgens betestryck på de lövträd som finns kvar har ökat. Älgen föredrar unga exemplar av rönn, sälg och asp. Älgens betesskador kan innebära ett hot för den biologiska mångfalden. Ett alltför intensivt vinterbete kan minska mångfalden av lövträdsarter i skogen. Unga lövträd förhindras från att växa upp och komma över den betningsbara höjden. Eftersom lövträden inte kan växa upp så kan de inte heller sätta frö. Gamla sälgar och aspar är värdar för att stort antal lavar, mossar, svampar, insekter och fåglar i skogen (Angelstam et al., 2000). Älgbetesinventering (ÄBIN) är ett samarbetsprojekt mellan Skogsstyrelsen och Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, SLU. ÄBIN är en stickprovsbaserad inventering av älgbetningen på tall, björk och vissa andra lövträdslag. Genom att inventera älgbetningen på träd kan man få en uppfattning om älgstammens storlek i förhållande till den aktuella fodertillgången. För Örebro län finns resultat från ÄBIN för åren (figur 5.11). 44
13 Hällefors Norra Hällefors Södra Storfors Östra Ljusnarsberg Hällefors Stadra Antal >2,5 m per hektar Område Asp Rönn Sälg Degerfors Storfors Östra 14 -* -* Hällefors Södra 0 -* -* Hällefors Norra Ljusnarsberg 0 -* -* Hällefors Stadra Skogaholm-Haddebo *: Förekommer inte som trädbildande trädslag Degerfors Skogaholm-Haddebo Figur Resultat från Älgbetesinventering Antal asp, rönn och sälg (större än 2,5 m) per hektar visas i tabellen. Avgränsning av områden enligt relevans för älgförvaltning. Enbart inventering av ungskog (1-4 m hög) som inte är ren granskog (data: Skogsvårdsstyrelsen Värmland-Örebro, ÄBIN) Skyddade områden För att de rödlistade arter som finns i länets skogar på sikt ska överleva, och för att inte ännu fler arter ska hamna på listan över rödlistade arter, krävs att en del av den produktiva skogsmarken undantas från konventionellt skogsbruk och skyddas i naturreservat eller annan skyddsform. Idag är cirka 2 % av länets skog skyddad. Det är först och främst naturskogsartad skog och naturskog som är skyddsvärda. Naturskogsartad skog är skog med avsevärt mindre grad av påverkan av skogsbruk. Skyddsvärd barr- och blandskog i Örebro län förekommer främst i Kilsbergen, Norra barrskogstrakten och Södra barrskogstrakten. Trakter med skyddsvärd lövskog är Södra Närkes Ädellövskogstrakt, Västra Hjälmarens reliktskogar och strandskogar samt Utvecklingstrakt för lövskogar i nordöstra delen av Örebro län. Det är även väsentligt att inventera och skydda skogsområden där brandgynnad biologisk mångfald fortfarande återfinns, samt att dessa områden sköts så att värdena består. Arter som berörs är t ex hasselsnok och mosippa. 45
14 I Örebro län fanns år 2003 mer än 5000 hektar skog, cirka 1 % av totala arealen skog, skyddad i Naturreservat (figur 5.12). Areal skog i naturreservat (ha) Ädellöv Lövskog Barrskog Figur Areal skog skyddad i naturreservat i Örebro län. Utveckling mellan 1964 och 2003 (data: Länsstyrelsen i Örebro län, Reservatsdatabasen) I Örebro län finns två nationalparker, Garphyttan (1909) och Tiveden (1981). Areal skog inom dessa nationalparker är nästan 900 hektar, 100 i Garphyttan och nästan 800 hektar i Tiveden. I Örebro län finns cirka 385 hektar skog som är skyddad genom biotopskydd (168 objekt). Arealen har ökat stark mellan 1994 och 2004 (figur 5.13) Areal (hektar) Figur Areal skog skyddad genom biotopskydd. Utveckling mellan 1994 och 2004 (data: Skogsvårdsstyrelsen, Skogens Källa). Av de cirka 385 hektar skog som är skyddad genom biotopskydd är den mest vanliga biotopen äldre naturskogsartad skog (150 ha). Därefter kommer biotopen ras- eller bergbrant (52 hektar) följd av urskogsartade bestånd av barrträd. Sedan finns det många olika biotoper som är mindre än 25 hektar per biotop (data: Skogsvårdsstyrelsen, Skogens Källa). Cirka 6700 hektar skog i Örebro län ingår i Natura 2000-områden. Därav ingår mer än 4000 hektar även i naturreservat och 950 hektar i nationalpark. 46
15 Det finns mer än 1000 hektar skog med naturvårdsavtal. År 1999 kom mer än 700 hektar till genom att det tecknades avtal för att gynna vitryggig hackspett (figur 5.14). Areal naturvårdsavtal (hektar) Naturvårdsavtal avseende områden med åtgärder för att gynna vitryggig hackspett Naturvårdsavtal Figur Areal skog skyddad med naturvårdsavtal i Örebro län (data: Skogsvårdsstyrelsen Värmland-Örebro). I Örebro län finns 64 naturminnen, 45 träd, 7 geologiska naturminnen och 12 naturminnen med ytutsträckning. Naturminnenas andel av den sammanlagda skyddade landarealen är försumbar eftersom naturminnen i huvudsak utgörs av punktobjekt. I Myrskyddsplan för Sverige (Naturvårdsverket, 1994) beskrivs 18 våtmarksobjekt som ligger inom Örebro län samt tre objekt som sträcker sig över vår länsgräns in i andra län. De objekt som ligger helt inom länet har en sammanlagd areal av hektar. Av dessa var tio stycken helt eller delvis skyddade som naturreservat år Arealmässigt var knappt hälften av den sammanlagda arealen i de 18 objekten skyddad. Naturvård vid Fagertärn i ett historiskt perspektiv (foto: Eva Ekholm-Pehrson). 47
16 Skyddsformer Naturreservat. Naturreservat är den mest använda skyddsformen. Naturreservaten utgör 75 % av all skyddad natur. Möjligheten att bilda naturreservat kom 1964 i samband med naturvårdslagens tillkomst. Naturreservat kan bildas i syfte att: bevara biologisk mångfald vårda, bevara, skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer tillgodose behov av områden för friluftslivet skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter. Naturreservat kan omfatta såväl privat som allmän mark. De bildas efter förhandlingar med markägaren om intrångsersättning eller köp. Inom naturreservat råder strikt skydd och allt ekonomiskt skogsbruk är förbjudet. Skogen inom reservaten har fri utveckling. I vissa fall sker lokal beteshävd eller naturvårdsbränning av skogen. Nationalpark Nationalparker avsätts på statlig mark genom beslut av riksdagen och ger ett i det närmaste heltäckande skydd mot exploatering. Skyddsformen har funnits sedan Biotopskydd. Livsmiljöer som har stor betydelse för växt- och djurarter och bara påträffas som små spridda öar i ett mer alldagligt landskap kan skyddas genom biotopskydd. För skydd av biotoper på skogsmark ansvarar Skogsvårdsstyrelsen. Det är vanligt att storleken på de områden som skyddas är 2-5 hektar. I biotopskyddsområdena får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Dit räknas bl a röjning, gallring och annan avverkning av skog, men också sådant som grävning, utfyllning med massor eller byggande av väg. Natura Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Natura 2000-områden finns i alla medlemsländer och ska hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. Naturvårdsavtal. Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan skogsvårdsstyrelsen och markägare som är intresserade av naturvård. Syftet med avtalet är att bevara, utveckla eller skapa områden med höga naturvärden. Avtalen är normalt 50-åriga och kan ses som en del av det långsiktiga skogsskyddet. Markägaren får viss ekonomisk ersättning för de begränsningar i brukandet som avtalet medför. Ibland tecknar markägarna dock avtalet utan att begära någon ekonomisk ersättning. Naturminnen. Naturminnen kan utgöras dels av enskilda föremål såsom flyttblock, jättegrytor eller gamla och storvuxna träd och dels av mycket små områden med intressanta naturföreteelser, som t ex växtplatser för ovanliga växter eller små holmar. De skyddas efter beslut av länsstyrelsen. Skyddsformen infördes 1909, och flertalet befintliga naturminnen skapades före naturvårdslagens tillkomst
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och
Läs merFörslag till nytt naturreservat
Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merNaturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1. Nåsten 1:1, Uppsala kommun
Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1 Nåsten 1:1, Uppsala kommun Uppdragsgivare Jörgen Hellgren Tidpunkt för inventeringen Oktober 2013 Inventeringen utförd av Ellen Salomonsson Rapporten
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merEtt rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Läs merStort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland
Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6
Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6
Läs merBevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Läs merNATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Läs merInformation till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merMorakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.
Läs merÅtgärdsprogram för hotade arter
871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Tillbakablickar på 2013 Sedan fem år tillbaka ger vi som arbetar med åtgärdsprogrammen
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merNaturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun
Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:
Läs merMyrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Läs merMin skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala
Min skog Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala 1/14 2/14 3/14 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas
Läs merNaturreservat i Säffle kommun
Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater
Läs merRapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun
RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken
Läs merSammanställning av SFV:s skogsbruk 2012
Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...
Läs merBevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Läs merBildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar
Läs merUnderlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.
Läs mer7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med
Läs merBrännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun
Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun År 2013 släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap
Läs mer6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten
6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1
Läs mer3. Bara naturlig försurning
3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten
Läs merHur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen
Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha
Läs merNaturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun
Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer
Läs merSå skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län
Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen
Läs merNaturvärdesinventering (NVI)
Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning
Läs merNaturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merNaturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
Läs merGrönt kuvert. Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2
Grönt kuvert Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2 1/12 Sida 1 och 2 är en delad karta där sidorna ska läggas intill varandra vid betraktning. Övriga kartor har centrumprojektion.
Läs merBILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN
1 (7) Enligt sändlista BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808) förklarar länsstyrelsen det område som utmärkts på bifogad karta, bilaga 1,
Läs merNaturvård och mångfald i skogen
Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus
Läs merSvenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn
Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs mer4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha
4126 Gyllebo Kommun Simrishamn Totalareal 129 ha Naturgeografisk region 8 Areal land 91 ha Objektskategori Ä Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 87 ha Areal värdekärna 41 ha
Läs merMAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning
Vålarna Östra-1-121008 ID 9197 Fastighetsägare SVEN UHLÅS SJURBERG BOCKGATAN 7 79532 RÄTTVIK sven.uhlas@naturbruketsiljan.se Beståndsuppgifter Areal: 5,3 ha Nord: 6770049,7 Lat: Öst: 497957,3 N 61 3 54,7023"
Läs merSkogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Läs merKan vi återskapa naturvärden?
Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya
Läs merSer du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Läs mer3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer
INNEHÅLL 3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer 13 Ädellövskogar med gamla träd och död ved 15 Lundartade miljöer 17 Bondelandskapets
Läs merKrondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet
Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional
Läs merBilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.
Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.
Läs merGranskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015
Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 5 Begreppsförklaringar... 6 Områdesbeskrivningar...
Läs merecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs merrapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
Läs merNATURINVENTERING SKUTHAMN
RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merSynpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta
2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter
Läs merFörslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Läs merÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH
NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare
Läs merSynpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.
Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i
Läs merBESLUT 2010-06-14. Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från 2010-06-14 även om de överklagas.
BESLUT 2010-06-14 Sidan 1 av 7 Dnr 07.0346.336 DOS-id 2022949 Bildande av Gådeåbergsbrännans naturreservat Härnösands kommun Objektnummer 1025246 Län Västernorrland Kommun Härnösand Socken Säbrå Fastighet
Läs merMiljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald
Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar
Läs merBilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
Läs merRestaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
Läs merSkötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark
Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder
Läs merInventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Läs merBILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN
BESLUT BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken förklarar Örebro kommun det område som utmärkts på bifogad karta, som naturreservat. Reservatet
Läs merÖversiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé
Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Tumba 2015-03-05 Avgränsning är utförd av Dan Arvidsson och Nils Nygren, Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Läs merBilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs merBildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
Läs merSkogsbrukets hållbarhetsproblem
Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och
Läs merEfterbehandling av torvtäkter
Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt
Läs merBildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Enligt sändlista Datum 2008-12-04 Beteckning 511-3282-04 Doss nr 0680-02-229 Helena Uhlén Naturavdelningen 036-39 51 40 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn 036-39 50
Läs merVi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!
Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av
Läs merInventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun
Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård Graninge stiftsgård, Nacka kommun Uppdragsgivare Nacka kommun Tidpunkt för inventeringen Juni 2014 Inventeringen utförd av Stefan Eklund Rapporten
Läs merBildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet
Naturvårdsenheten Beslut 2013-12-04 sid 1 (6) 511-1125-12 0583-225 Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen
Läs merVärdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun
Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings
Läs merMyrskyddsplan för Sverige. Objekt i Stockholms län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Stockholms län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Läs merNaturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014
2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen
Läs merAnna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial
Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest 1850-2000 Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach Historiska
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-30, 214 Gäller fr o m 2014-11-27 Bildande av naturreservatet Lundsbo bokskog i Värnamo kommun Beslut Värnamo kommun förklarar med stöd
Läs merNY PLAN FÖR SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR I KRONOBERGS LÄN UNDER PERIODEN 2008-2010
REMISS 1 (2) Enligt sändlista NY PLAN FÖR SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR I KRONOBERGS LÄN UNDER PERIODEN 2008-2010 Länsstyrelsen har fastställt rullande treårsplaner för arbetet med områdesskydd sedan 1993.
Läs merBildande av naturreservatet Norsa hagar i Köpings kommun
Köping1000, v4.0, 2013-05-21 FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (12) Miljökontoret Lars Bohlin, Ekolog 0221-253 17 lars.bohlin@koping.se Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Norsa hagar i Köpings kommun Beslut
Läs merSkyddsvärda statliga skogar. Samråd om områden på Sveaskogs markinnehav i Norrbottens län
Skyddsvärda statliga skogar Samråd om områden på Sveaskogs markinnehav i Norrbottens län rapport 6577 juni 2013 Skyddsvärda statliga skogar Samråd om områden på Sveaskogs markinnehav i Norrbottens län
Läs merNaturvärdesinventering Sunnansjö 125:2 m.fl. (Brittsand) Ludvika kommun
Naturvärdesinventering Sunnansjö 125:2 m.fl. (Brittsand) Ludvika kommun TaigaEkologerna Janolof Hermansson 2015 1 Bilden på framsidan visar mosaiken av öppen gräs- och örtrik mark och trädbuxen mark med
Läs merINVENTERING AV SVAMPAR I
INVENTERING AV SVAMPAR I ÅSBARRSKOGAR PÅ SWEDAVIAS MARKINNEHAV VID ARLANDA MED FOKUS PÅ RÖDLISTADE ARTER OCH SIGNALARTER 2010-12 - 16 Beställning Beställarens namn Swedavia Framställt av: Ekologigruppen
Läs merRemissvar till Program för Landvetter Park
Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merFÖREBILD. fångstgropar! och långskägg. Se upp för. Med naturen som. Bland dofttickor. Vandra på fina stigar MÅNGFALDSPARK I SOLLEFTEÅ KOMMUN
MÅNGFALDSPARK I SOLLEFTEÅ KOMMUN SÖRGRANINGE HITTA HIT MED GPS: 62.971 17.167 Med naturen som FÖREBILD Se upp för fångstgropar! Bland dofttickor och långskägg Vandra på fina stigar Välkommen till Sörgraninge
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merNacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12
Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merBeslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun
1(9) Handläggning Jeanette Wadman Jörgen Olsson Datum 2009-05-13 Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun Innehåll Administrativa uppgifter Beslut om bildande m m Syfte Beslut
Läs mer