Naturvärdesinventering Sunnansjö 125:2 m.fl. (Brittsand) Ludvika kommun

Transkript

1 Naturvärdesinventering Sunnansjö 125:2 m.fl. (Brittsand) Ludvika kommun TaigaEkologerna Janolof Hermansson

2 Bilden på framsidan visar mosaiken av öppen gräs- och örtrik mark och trädbuxen mark med täta buskage av utväxande lövträd. TaigaEkologerna

3 Innehåll Sammanfattning och slutsats 4 Planens syfte och huvuddrag 5 Syftet med naturvärdesinventeringen 5 Naturbeskrivning 5 Inventeringsmetodik 5 Naturvärden 6 Stranden 5 Fält- och buskskikt 6 Trädskiktet 6 Tall Asp Björk Gråal Rönn Sälg Artgrupper 7 Kärlväxter Mossor Svampar Lavar Fåglar Fjärilar Strandskyddet 8 Sammanfattning av naturvärdena 9 Utifrån Skogsstyrelens metodik Utifrån Svensk Standrad (SIS) för naturvärdesinventering 9 Förslag 9 Litteratur 9 Bilagor Karta med inmäta träd Karta med objektområden Bilder Tabell över inmäta träd (excelfil) 3

4 Sammanfattning och slutsats Sammanfattningsvis har området förutsättningar som unika för att få en artrik och mångformig närmiljö. Det lövsly som kan tyckas vara trivialt är inte det eftersom det består av alla boreala lövträdslag och som numera missgynnas i skogslandskapet genom för stor älgstam och för intensivt skogsbruk. Här går det inte bedöma naturvärdet som man brukar göra, för de ovanliga och skyddsvärda arterna saknas, som annars brukar leda fram till naturhänsyn eller skydd. Man måste se allt i ett längre perspektiv och om viljan finns forma och anpassa planen till rådande naturförhållanden och därmed främja artmångfalden. Dessutom behövs skötsel som säkerställer träd, och den livsmiljö som gynnar dem, och de arter knutna till dem. Som jag ser det går detta att förena med de boendes miljö, men det krävs annorlunda grönområden där man måste acceptera lite vildhet. De stora grönområdena som ligger i planen har betydligt färre träd än övrig mark och därför kan man inte kvitta dem mot att avverka merparten av träden inom kvartersmark. Dessutom kommer grönområdena att bli mycket skötselkrävande om man inte vill ha ett slyfält som röjs då och då, och därmed får man hög fältvegetation. Sådana grönområden är negativa för både biologisk mångfald och de boende. Avverkningarna har dock minskat handelsfriheten till att göra trädbärande hagmark. Samtidigt är lövslyet en tillgång, om det finns tillräckligt med asp, rönn och sälg som bör prioriteras före björk. Rönn och sälg är särskilt lämpliga i bostadsområden för att de har begränsad höjd och är ger ekosystemtjänster. En tall (nr 120) bör strikt bevaras, den har ett sådant högt naturvärde och estetisk värde att den är värd att bli ett Naturminne. Inom strandskyddat område finns ett antal träd som bör vara kvar och den naturliga stranden vara orörd. Bryggor bör kunna byggas utan att flytta och schakta bort stenblock. Slutsatsen är att planområdet har en unik areal av lövsly och lövträdslagsblandningen som har undgått alltför hårt bete av älg. Detta gör att man har stora möjligheter att forma trädbärande grönområden som gynnar både biologisk mångfald, ekosystemtjänster och lugnande naturlika förhållanden. Förutsättningarna är att grönområdena natur blir tillräckligt stora, hellre färre stora än många små. Skulle detta inte vara möjligt att bevara grupper av asp, sälg och rönn enligt detaljplanens syfte så bör man kunna ersätta vuxna träd som försvinner med uppväxande sly av asp, rönn och sälg i Naturområdena. Då krävs det en tydlig strategi för detta. Alla vuxna träd av sälg, rönn och asp bör sparas. 4

5 Planens syfte och huvuddrag Huvudsyftet är att främja till ett ökande boende nära vatten, vilket i sin tur ska öka friluftsliv och rekreation, genom att möjliggöra en utbyggnad av Brittsand. Syftet med naturvärdesinventeringen är bedöma naturvärdet och eventuellt behovet att bevara det. För genomförande av planen måste strandskyddet upphävas och inventeringen ska påvisa eventuella naturvärden inom strandskyddsområdet. Man kan i detta läge av planarbetet ta hänsyn till förekommande högre naturvärden. Naturbeskrivning Hela området, xxx ha, har tidigare varit bebyggt eller det har varit vuxen skog. De flesta byggnaderna är rivna och i stort sett all skog avverkad. Uppväxten av ny skog har redan röjts vid olika tillfällen. Markförhållandena i sluttningen är synnerligen bördig, medan den översta plana skogsmarken är ordinär blåbärsristyp. Den uppväxta skogen består enbart av lövträd, vilket tyder på att även tidigare var lövrikt. Granåterväxten är liten. Vid avverkningen har man lämnat kvar glest skikt av lövträd, främst björk, men glädjande nog av de alla andra ordinära lövträdsarterna. Inga ädellövträd förekommer. Som tidigare nämnts är marken bördig med ett fältskikt som tenderar att bli högörtsvegetation, åtminstone där ljuset når marken. Artsammansättningen är ganska homogen, men varierar med markfuktigheten. Torrare eller frisk mark består fältskiktet av piprör och låga örter som t.ex. liljekonvalj, vitsippa och ekorrbär, medan de fuktigaste har brunrör och höga örter som älggräs, borsttistel och kärrtistel. På öppnare frisk mark är det ängslikt med skogsnäva, smörblomma och hundäxing. Efter avverkning och röjning har lövet åter tagit över på stora ytor. Tätt, 2-3 meter står dungar av asp, björk och gråal under vuxna träd. Rönnen bildar aldrig rikt täta snår. Stranden består av stenblock av silikatsten, någon mer basisk sten har inte setts. Stranden är orörd, utom på de ställen det har tidigare varit aktiviteter, men som är försumbart idag. Någon egentlig strandvegetation finns inte, om man inte anser att vide/sälg som växer i strandkanten tillhör strandvegetationen. Tall trivs alldeles utmärkt i strandzonen, vilket den även gör här. Inventeringsmetodik Naturvärde är ett ord som man hör talas om nästan dagligen, men vad är ett naturvärde? Naturvärdesbegreppet i praktiken har Länsstyrelsen, Naturvårdsverk, Skogsstyrelsen, samt företag försökt sig på att definiera. Ett beprövat koncept är Skogsstyrelsens nyckelbiotop definition. Den används allmänt för bedömning av naturvärde i skog, men det är bara Skogsstyrelsen som kan fastslå om naturvärdet når upp till nyckelbiotop. Vid exploateringar kan andra instrument användas, t.ex. Artskyddsförordningen, Rödlistade arter, osv. Jag använder mig av metodik som används av Skogsstyrelsen vid bedömning av nyckelbiotoper. Det vill säga, man använder ett arter som påvisar naturvärden, biotoptyper, element och substrat som är knutna till gammelskog och även fältskiktet som indikerar naturvärden. Dessutom använder jag SIS standard för naturvärdesinventeringar inför exploateringar. Där ska man komma fram till nivån av naturvärde, där ibland nivåer som är lägre än nyckelbiotopstatus. Strandens fältskikt kan ibland vara sällsynt artrikt och där kan finnas ovanliga växter, särskilt efter större sjöars stränder. Äldre träd efter stranden har högt naturvärde, för att de är ofta solexponerade, vilket gynnar många insekter och lavar. Jag ser särskilt på själva stranden hur den är beskaffad och hur gynnsam miljön är för så kallade svämarter. Många hotade arter, särskilt bland lavar och mossor är beroende av regelbundna översvämningar och tidvis högt vattenstånd. I området Brittsand så har jag också tagit till vara de förutsättningar som enskilda trädslag har för biologisk mångfald. De värdefullaste träden som jag såg har jag tagit koodinater på i RT90. Det var viktigt att få veta var träden stod i planen. Naturvärden Naturvärdena har bedömts på minst två nivåer, naturtyp och arter. Trädslagen får väl vara arter. Kartan visar vilka naturtyper eller rättare sagt biotoper som är mest värdefulla i planen. De kvarvarande vuxna träden är en tillgång för många arter, även när området är exploaterat. Stranden Stranden består av stenblock av silikatsten och endast en små korta sträckor saknas de och där går skogsmarken ner stranden. En sandstrand och en udde av sand i södra delen (G). Här och var står buskar/trädknippen av vide/ 5

6 6 sälg i strandkanten (F och G). Dessa är mycket viktiga för många lavar och mossor som trivs i vågornas skvalpzon. Silikatsten har ett speciellt lavsamhälle som är beroende av att tidvis blocken tidvis är översvämmade eller också lite högre upp i skvalpzonen. Några särskilt hotade arter är inte kända och här heller. I stranden står några tallar, vilket är mycket värdefulla träd, liksom de som finns inom planen som Natur. Fältskiktet är ordinärt artrikt, men något anmärkningsvärt har inte hittats. Om man lämnar naturområdet som naturmark, bör lövuppslaget begränsas så att solljuset når fältskiktet och tallarna. Små fuktstråk förekommer som med fördel kan skötas med slåtter/klippning. Fältskikt och buskskikt Fältskitet i stort är som tidigare nämnts frodigt, särskilt där ljuset inte hämmas av lövsly. Stora ytor av blommor som allmänheten anser vara ängsväxter, som i själva verket är ett resultat av stör mark och ohävd. Där man har ängsliknande flora kan man slå den med skärande verktyg för att behålla en artrik grönyta. Buskskitet är högt och frodigt av uppväxande lövskog, mycket på grund av tidigare röjning som har skapar stubbskott. Egentliga buskar är få, men står bland lövslyet sparsamt med hägg och olvon. I viss mån kan man låta buskar av trädslagen bli träd. Trädskiktet De träd som finns är kvarlämnade efter avverkningar, kanske något också stod på någon tidigare tomt. Generellt är det så att i vanlig skogsmark kommer i allmänhet lövträd i kläm mellan maximal barrträdsproduktion. Lövträd som blir kvar, särskilt i granplanteringar kommer att få stammarna i djup skugga som knappast främjar några arter som lever på stammen av levande träd. Här finns möjligheten att få lövträd som står ljust och utan konkurrens från gran. Vuxna träd har ett stort försprång för att biologiskt bli värdefulla till det uppkomna slyet. Lövträd som asp, rönn och sälg har ytterligare ett problem och det är att skogslandskapet har blivit i stort sett utan de naturliga processerna, särskilt omfattande skogsbränder. Alla lövträd som finns här är gynnade av skogsbrand genom att fröna kan gro i den blottade mineraljorden. Läget av föryngringen av asp och sälg är prekärt i skogslandskapet och på detta kommer ett hårt betestryck från alltför många älgar. I Brittsand har älgen inte hunnit med att beta ner all lövsly eftersom lövet växer så det knakar. Det finns fyra grupper av asp, med vuxna träd och tätt aspsly, varav tre är intressanta (A, B, C). Nedan följer en kort beskrivning av förekommande trädslag och deras betydelse för biologisk mångfald. Tall Varje gammal tall har sin karaktär, vilket kommer med åldern. Tall är trädslaget som blir äldst i Sverige, om man tar idag stående träd. Tallarna inom området är säkert i yngre medelåldern, cirka år. Ett träd är grövre de övriga och det kan vara äldst. Grovleken den tallen (nr 120) ungefär 4 meter i omkrets (D). Ett utav kommunens grövre tallar. Idag står tallen i kanten till senaste avverkningen och unggranar. Tallen bör få en central plats i planen och allt bör göras för att bevara den så länge det går och då är nog tidsperspektivet svindlande år. Även som torraka, högstubbe och till sist liggande stam, kommer inte naturvärdet att minska, kanske snarare öka. Kanske bör tallen få bli ett nytt naturminne (skyddad enligt Miljöbalken). Alla tallar i planen bör bevaras i planen och de ska stå öppet och ljust utan någon omgivande vegetation. Med tiden kommer tallar som står solexponerade att få besök av den rödlistade reliktbocken. Asp De flesta tycker nog att aspen är ett vackert träd, som producerar små ljudupplevelser vid minsta lilla vind. Aspen är ett ljuskrävande trädslag som passar utmärkt i öppna grönytor. I barrskogen konkurreras den lätt ut av granen. Aspen kan massproducera sig efter en skogsbrand eller till och med efter en avverkning och bli kvar om inte granskogen sluter sig. Aspen har en chans att öka när åkermark slutar att brukas. En asp växer snabbt och redan som ung lockar den mängder med djur, stora som små. Älgen älskar asp, liksom otal bladlöss och vackra fjärilslarver gottar i sig bladen. Andra insekters larvers gnager gångar in i veden, t.ex. aspvedbocken. Dess larver är mumma för hackspettarna. Aspen är ett av de värdefullaste trädslagen för den biologiska mångfalden i boreal skog. Träd som får stå mer eller mindre öppet, särskilt i nordsluttningar, kan få ett imponerande antal arter av lavar, mossor och svampar på stammen och dess grenar. På sikt kommer någon asp att bli boträd för någon av de större hackspettarna och därefter kan bohålet passa för ugglor. I Brittsand finns många vuxna träd, som nästan står i ett tre tydliga grupper och mellan träden är det tätt med aspsly, utom i den nyligen röjda delen i söder. På grund av högts betestryck av älg i skogarna och skogsbrukets röjningsmodeller, är det mycket ovanligt ett sådant högt aspsly som här. För att få något liknande måste man hägna in aspbestånden i skogen. Inom snar framtid, eftersom aspen växer snabbt, kommer aspen att få höga naturvärden för att så många arter är beroende av både gamla som unga aspar. Aspgrupper står mer eller mindre på tomtmark enligt planen. Om planen genomförs enligt kartan kommer nästan

7 inga aspar att vara kvar. Det vore önskvärt att få så många som möjligt av träden att vara kvar. Helst skulle vilja att en större grupp sparades i ett grönområde som fick utvecklas mer eller mindre fritt till början för att senare glesas ut till en något tätare grupp än vad de nuvarande vuxna träden står. Täta unga aspbestånd självgallrar sig efter år. Man måste arbeta långsiktigt för att få en skiktad och variationsrikt grönområde. Man bör också acceptera nedfallna grenar och eventuella ikullfallna trädstammar. Även murkna stammar och grenar av asp är synnerligen värdefulla för specialiserade arter som är hotade i skogen. Björk Det finns kvar en hel del björkar, men de inte inmätta och de inte prioriterade före de övriga lövträdslagen. Biologiskt tar det lång tid för en björk att uppnå högre naturvärde, även om man inte ska underskatta björkfröna betydelse för fåglar. Det tar nog hundra år innan någon av de björkar som finns i området blir särskilt värdefulla för arter. Dessutom ska träden stå exponerade för solljus. En och annan björk i grönområde bör vara kvar, eller om nuvarande grönområden på planen förverkligas bör nog alla träd där inom sparas. Gråal Någon särskild uppmärksamhet har inte gråal fått vid inventeringen. Det är ett trädslag som lätt föryngrar sig mångfalt från stubbskotten efter röjning och så är fallet särskilt där enstaka gråalar har lämnats kvar vid röjningen. Jag anser att man inte behöver ta särskild hänsyn till gråal. Rönn Man framhäva rönnen liknande det som gäller för aspen, men det finns stora skillnader. Rönn är det vanligaste skogsträdet, även få blir träd. Liksom för aspen är betestrycket otroligt hårt i skogen och på hyggena. Det kommer inte upp några träd i skogen och därför finner man nästan bara unga träd i kulturlandskapet där älgen inte trivs. I detta perspektiv är det ovanligt många rönnar inom planområdet och man får tacka att alla rönnar inte har röjts och avverkats. Rönnen är på många sätt ett utmärkt träd att ha inom bostadsområde. Trädet blir inte speciellt högt och därmed kommer kronomfånget att vara begränsat. Det är ett tåligt träd mot mekaniska skador, de har få parasiterande svampar. Rönnen älskar att stå ensamt och bären är mycket viktiga för fåglarna. Dessutom blommar träden rikligt vissa år och drar till sig speciella insekter. I planområdet ligger tyvärr de flesta rönnar inom kvartsmark. Den skulle kunna rivas ihop med asparna, men förutsättningarna är att där finns få vuxna träd. Undantaget är aspgruppen i nordväst. Det går naturligtvis att gynna det rönnsly som finns bland aspslyet. En värdefull grupp rönnar är den i allra västligaste delen. Sälg Ännu ett trädslag som är starkt missgynnad av älg och skogsbruk och som på sikt kommer att hotar mångfald arter som är knutna till gamla sälgar faller sälgen faller mångfalden (Ehnström 2009). Sälg kan bli mycket grovt och gammal eller den är nästan odödlig. Avverkade eller brutna träd skjuter oftast nya skott och om möjligheter finns blir det ett nytt träd. Kanske bland sälgarna kan man finna tiotusenåriga stamdelar. Det går inte att här presentera alla nyttiga och värdefulla egenskaper som en äldre sälg har. I och intill trädgårdar kan den vara mycket värdefull för att den blommar tidigt och därmed får de första pollinerande insekterna, särskilt humlorna, näring efter lång övervintring. Sedan kommer de att besöka trädgårdens blommor, fruktträd och andra nyttoväxter. En sälg är guld värd för trädgården. Dessutom är det ett vackert träd som trivs att stå ensam och kan då växa ut till en gigant (på bredden). Sälgarna inom området bör ses som en tillgång och sparas i så stor utsträckning som möjligt. Nu är det lätt att få upp ett nytt träd av sälg på en lämpligare plats än någon av de befintliga. Flera av sälgarna är dock så stora och vitala att de inte bör avverkas. Sälgen i söder (nr 122) är ett sådant träd (E). Längst i väster finns en grupp större sälgar som också är biologiskt värdefulla. De växer kring ett gammalt åkerröse. Men dessa är också inom kvartersmark. På samma ställe var det också rönnar, vilket gör att naturvärdet ökar om hela gruppen av träd hamnar i grönområde istället. Kanske det ändå behövs en liten gallring i gruppen för att lyfta fram enskilda träd. Sälgarna eller kanske är det någon videart, på stranden är mycket värdefulla som substrat för lavar och mossor som håller till i vattenskvalpet. De buskar/träd som finns bör bevaras. Artgrupper Eftersom arter spelar mycket stor roll i naturvärdesvärderingar ska jag försöka att beskriva ett antal artgrupper som kan betyda mycket för slutsatsen av området. Nu är inte det inte gjord någon fördjupad artinventering, för detta krävs både lång tid, specialmetodik och specialkunskap. Jag anser att jag har god artkunskap om fåglar, lavar och svampar. De övriga grupperna är mer allmänt, men tillräckligt för att bedöma behov av fördjupad kunskapsinsamling. 7

8 8 Kärlväxter Betydelsen av den historiska markanvändningen har inte studerats via några historiska kartor, vilket kan vara en brist. Floran är formad av jordmånen och det historiska. Att delar av området har varit åker avslöjar ett par rösen i väster. En gång i tiden har sannolikt skogen formats av och till bete. Jag har svårt att tänka mig annat när det finns så stor mängd lövträd. Orsaken till lövrikedomen kan även vara att marken är störd och blottad efter rivningarna av de tidigare fritidshusen. Sluttningens markvatten verkar vara ganska ytligt och som ger en frisk och bördig jordmån. Som tidigare nämnts blir växtligheten hög genom detta. Ängsartad bestånd av framför allt i norra delen av sluttningen, där det i stort sett inte finns några träd. Jag har i stort sett gått över all mark och inte funnit en enda orkidé, vilket är lite anmärkningsvärt. Ingen kärlväxt som kan anses visa på högre naturvärde har påträffats. Mossor Mossor älskar fukt och skugga. Här är det svårt för dem, även om de finns rikligt i skogs- och ängs -mark, men bara vanliga arter. Det är efter stranden som man skulle kunna tänka sig en och annan art knutna till översvämning av stenblock och trädrötter. Inga anmärkningsvärda fynd gjordes, men det går inte att utesluta möjligheten att det ända kan finnas hänsynskrävande mossor i strandzonen. Svampar Inom området finns inga förutsättningar för rödlistade mykorrhiza svampar. Många svampar är vednedbrytare och de har heller inte mycket att hämta eftersom mängden död ved är litet. Det finns spridda gamla decimetergrova lövträdslågor efter avverkning. Nedbrytningen efter röjningarna är långt gången, undantaget den senaste röjningen i söder, där det ligger en hel del klent. Vissa svampar är specialister på klen liggande lövträdsved, men då är det hösten som gäller för att få veta om det finns några specialister. Jag kan anta att möjligheterna att finna någon rödlistade art är otroligt liten. Ingen tallticka hittades på de tallarna, men arten kan ändå finnas inne i träden. Lavar Trädlevande lavar skulle man kunna förvänta finna på asp, rönn och sälg. Lavar finns tidigt på träden, men då är det nykolinasions-aktörerna som infinner sig och de oftast allmänna arterna. Äldre och gamla lövträd som står ljust till halvskuggit är intressanta att inventera på rödlistade arter. På de allra äldsta träden fanns det lavar av olika arter, men ingen anmärkningsvärd om man inte inräknar små skorplavar som sällan identifieras, t.ex. nordlig porlav och liten vaxlav. Den senare hittades på videbuskagerötter i strandzonen. Om man lämnar asp, rönn och sälg, som får stå i ljusa eller halvskuggiga förhållanden kommer sannolikt etablera sig rödlistade arter på stammarna. Fåglar Vid inventeringstillfället sågs en kull hornuggleungar. Området är perfekt jaktmark för hornuggla och för andra rovfåglar. Buskskiktet torde hysa ett antal par fåglar. Jag hörde och såg bara allmänna arter som t.ex. bofink, lövsångare, grå flugsnappare, svarthätta och rödvingetrast. Av dessa har dock lövsångare och grå flugsnappare en negativ trend. Tidpunkten för att inventera fåglar hade passerat. Fjärilar Om det är någon grupp som borde inventeras väl vore det fjärilar. Förutsättningarna är goda för att det kan vara artrikt, både av natt- som dagfjärilar. Vid besöken sågs inte något anmärkningsvärt stort antal dagfjärilar, trots att det var mycket väl tillräckligt soligt och varmt. Strandskyddet Planen har undantaget marken som har ett generellt strandskydd som natur. Det är inte alltid natur i exploateringsplan betyder att området ska utvecklas fritt. Grönområdet natur ska antagligen vara under hävd för att främja sjöutsikt. På två ställen är det planerat att anlägga båtbryggor. Stranden består av stenblock och som endast på korta sträckor går skogsmarken ända ner till vattnet. En sandstrand och en udde av sand finns i södra delen. Här och var står buskar/trädknippen av vide/sälg i strandkanten. Dessa är mycket viktiga för många lavar och mossor som trivs i vågornas skvalpzon. Stenblocken är av surt berg, vilket gör att antalet arter av lavar och mossor på dem är begränsat och att förutsättningarna är för trivialt för att det ska finnas hotade arter. Jag kunde också konstatera att artsammansättningen på stenblocken inte kom upp till högre naturvärde. För den skull bör man ändå bevara stranden intakt. I stranden står några tallar, vilket är mycket värdefulla träd, liksom övriga tallar som finns inom natur. Alla tallar bör vara kvar. Fältskiktet är ordinärt artrikt, men något anmärkningsvärd art har inte hittats. Om man lämnar naturområdet

9 som naturmark kommer det att snabbt att bli tät lövskog, men detta är troligen inte önskvärt av de boende. Om man sköter fältskiktet inom naturområdet med slåtter/klippning kan floran att bli mycket artrik. Någon särskild lämplig lekbotten för fisk finns inte, åtminstone inte något längre avstånd utifrån stranden. Möjligen kan stranden i söder, där det är en liten skyddad vik med sand/grusbotten var bra för fiskar. Sammanfattning av naturvärdena Utifrån Skogsstyrelsen Om detta hade varit skogsmark och bedömts enligt nyckelbiotopsinventeringens kriteriet hade det med stor sannolikt inte uppnått nyckelbiotopsstatus. Det vill säga att en miljöcertifierad skogsägare skulle inte få avverka den skog som klassas som nyckelbiotop. Brittsand skulle borde uppnå naturvärdesområde, som är en lägre kategori och en miljöcertifierad skogsägare skulle kunna hantera området efter som produktionsskog. Skogsstyrelsen skulle med stor sannolikt rekommendera skogsägaren att spara asp, sälg och rönn. Nu är inte Brittsand längre skogsmark. Utifrån Svensk standard (SIS) för naturvärdesinventeringar Standarden är tillför att få en likartad naturvärdesinventering av exploateringsområden, t.ex. vägbyggnationer och detaljplaner. Standarna har tre-fyra naturvärdesklasser. Jag bedömer att Brittsandsområdet når den lägsta klassen Visst naturvärde. Anledningen är avsaknade av rödlistade och hotade arter, död ved och andra naturskogsartade element. Men lövrikedomen av framför allt asp, sälg och rönn har naturvärde och kommer att öka med trädens ålder. Många arter är beroende av gamla lövträd, men just nu saknas i stort sett gamla träd, även om de är vuxna. Förslag Det skulle behövas vissa tjusteringar i planen för att säkerställa värdefulla träd och livsmiljöer. Man bör satsa på vuxna träd för att de kommer att få snabbare ett stort biologisk värde och dessutom är lövslyet osäkert hur det utvecklas till vuxna träd. Därtill behövs skötselplaner som är anpassad till att öka biologisk artdiversitet. Någon konflikt mellan artdiversitet och planen bör inte finnas, utan istället vara en tillgång och det finns forskning som stärker detta. Generellt har Naturområdena betydligt färre träd lämnade vid avverkning än övriga delar. För att få tillbaka trädbevuxen mark måste det befintliga lövslyet växa upp en period för att sedan successivt glesas ut. Asp, rönn och sälg bör gynnas, men som jag såg fanns det mest björk och gråal. Därför skulle jag vilja att befintliga trädgrupper bevarades och säkerställdes i grönområden som på sikt kan bli mycket attraktiva. Grupp A och B är särskilt värdefulla. Grupp C är redan utglesad, men saknar andra lövträd, förutom björk. Ska man bevara enskilda lövträd på tomtmark bör det finnas ett vite på dem under byggnation eller någon form av bestämmelse i planen. Den ängsliknande floran på sina håll bör tas tillvara som en tillgång för att producera artrik ängsmark i Naturområdena, vilket ger en betydligt artrikare närmiljö än en klippt gräsmatta. Litteratur Ehnström, B. & Holmer, M. 2012: Asp darrar min asp, myllrar min värld. CBM:s skriftserie 67. Centrum för biologisk mångfald, SLU. Ehnström, B. & Holmer, M. 2009: Sälg livets viktigaste frukost. CBM:s skriftserie 33. Centrum för biologisk mångfald, SLU. 9

10 Bilaga 1 Inmätade träd i koordinatsystem RT90 10 Punkternas betydelse: Brunt = rönn Gul = tall Ljusgrön = asp Mörkgrön = sälg

11 Bilaga 2 Objekt som är intressanta för biologisk mångfald. Punkternas betydelse: Brunt = rönn Gul = tall Ljusgrön = asp Mörkgrön = sälg 11

12 Bilaga 3 Bilder Bild 1: Nordvästra delen som utgörs av ordinär skogsmark med mindre ytor av örtrikt fältskikt. Bild 2: Söder om befintlig väg i västra delen. Många klena lövträd är lämnade, mest gråal. Bild 3: Vid den senaste avverkningen lämnades mest björk. Biologiskt är ofta björkhagar utan betesdjur öken. Bild 4: Här har man lämnat alla de lövträdslag som kan tänkas och då blir det artrikare och större möjligheter att forma ett vackert grönområde Bild 5: Större partier saknar träd och då är det en högörtsvegetation som breder ut sig. Den är dock artrikare än inne i slyet. Bild 6: Utsikt från befintliga hus i övre delen i väster. Här är det trädlöst, men så har det varit länge. Här blir det tomter. 12

13 Bild 7: Asp trivs bra om den får stå glest och är ett utmärkt trädslag i ett grönområde. Många arter knutna till asp trivs på exponerade träd. Objekt C. Bild 8: Objekt C - aspdungen som nyligen är röjd. Bild 9: Det största aspdungen (B), är också mest värdefull för att det växer tät föryngring under träden. Här finns mycket bra förutsättningar att få en vackert, artrikt och annorlunda grönområde. Man måste ha tålamod att utveckla aspdungen. Bild 10: Asplsy är inget man ska bara röja bort. Så här högt aspsly är en sällsynthet i skogen. Tidigt kommer arter att utnyttja blad, ved och bark. 13

14 Bild 11: En vy över en del av natur i strandskyddszonen. Det står mest tall och björk. Ett fåtal björkar bör och då bör de står helt exponerade av sol och vind. Bild 12: Tallarna som står i strandzonen är mycket värdefulla för biologisk mångfald och bör så vara även estetiskt. Inget sly kring dem! Bild 13: Sälg/vide som växer i stranden och som har rötter ner i vattnet är mycket bevarandevärd mikromlijö för många arter, inte minst fisken får här lite skugga. Åtminstone två större buskar finns efter stranden och de bör få ett skydd i planen. Bild 14: Jättetallen (nr 120) är en av kommunens grövsta träd (ca 4 m i omkrets). Nu står den i kanten av granplantage och bör snarast få mer utrymme. Tallen är så unik att den bör bli skyddad som Naturminne. 14

15 15

16 TaigaEkologerna