2. ANALYS STADSKÄRNAN

Transkript

1 2. ANALYS STADSKÄRNAN

2 GATUSYSTEMET Den första kartbilden visar gatustrukturen från den äldsta existerande kartan över Södertälje. Gatumönstret följer de naturliga förutsättningarna med långa gator längs vattnet och kanalen. Torget är en samlingsplats för gator som leder in till staden. De längsgående gatorna är fortfarande viktiga men staden har växt på bredden och tvärgatornas betydelse har ökat. Sverige står inför industrialismens intåg och Södertäljes befolkning ökar snabbt: invånare Industrialismen har fått sitt genombrott och staden har vuxit rejält. Södertälje har en fullt utvecklad gatustruktur med ett väl fungerande nät av såväl längsgående som tvärgående gator. Kartbilden visar en väl integrerad och sammanhållen stad. Sjuttio år senare har Södertälje växt utanför de naturliga begränsningarna - dalgången. Flera förorter har tillkommit i en krans runt stadskärnan. Oxbacksleden som uppfördes 1972 har blivit en barriär mellan de centrala och de västra delarna av staden. Den upphöjda Turingegatan bildar en visuell mur mellan norr och söder. De stora centrumanläggningarna har också påverkat infrastrukturen. Den har förändrat rörelsemönstret och flödena i stadskärnan. Den är en onekligen en tillgång för gångtrafikanter men har samtidigt har den försvårat flödet mellan norr och söder. Likaså har tvärgatornas kontakt med kanalen skurits av. 16

3 Oxbacksleden - trafikled Fyra gatustråk F Y R A N O R D - S Y D L I G A S T R Å K Gatustråken i nord-sydlig riktning har efterhand fått olika karaktärer; genomfartsväg, stadsgata, gågata och bak-/lastgata. Gatustråken representeras här av Oxbacksleden, Nygatan, Storgatan samt Köpmangatan. Nygatan - stadsgata Trafikled Vägen planerades på 1960-talet och genomfördes Motivet var en planerad stadsdel i Lina. Vid denna tid var inte cykel- eller gångtrafik prioriterad. Genomfartsvägens funktion är att med hög framkomlighet leda trafik förbi stadskärnan. Stadsgata Nygatan är ett sekundärt affärsstråk. Topografiskt ligger den högre än både Storgatan och stationen. Nygatan är idag den enda gata som leder trafik genom och i stadskärnan. Gatan har funktionen av att förmedla trafik i stadskärnan samtidigt som den utgör ett rudimentärt gångstråk. Storgatan - gågata Köpmangatan - bakgata Gågata Gågatan genomfördes 1967 vid högeromläggningen och är ett resultat av 1960-talets idéer om trafikseparering. Gågatan är en shoppingdestination med ett kvalificerat utbud. Gatan lever på dagen men är ödslig efter det att butikerna stängt. Lastgata/bakgata/bussgata/tvärgata Köpmangatan har idag blivit en andra bussterminal med ett flertal hållplatser och livlig trafik. På grund av att varuhusen saknar entréer från detta håll upplevs Köpmangatan som en bakgata. Varudistribution i Lunakvarteren sker främst från tvärgatorna. Kringlan och Tellushusets försörjning sker dels genom ett underjordiskt lastfar dels via Köpmangatan. 17

4 STADSKÄRNANS KARAKTÄR Gågatan Åhlénsvaruhuset med naturstensfasad Gågatan med kyrkan i bakgrunden Entré till Lunahuset -S:ta Raghildsgatan STORGATAN OCH AFFÄRSKVARTEREN Stadskärnan har efter omläggningen av gatusystemet och ombyggnaden av affärskvarteren under och 70-talen koncentrerats och består idag av tre delområden med olika karaktär. Storgatan och affärskvarteren Järnagatan och centralenområdet Marenområdet Storgatan och affärskvarteren är ett tydligt resultat av forna planeringsideal med trafikseparering och handel i stora varuhus. Storgatan utgör ett starkt fokus och affärskvarteren vänder sina baksidor mot Nygatan och Köpmangatan. Kyrkan och torget med tingshus och rådhus samspelar med affärskvarteren och Storgatan. Mälarbron utgör dock en tydlig gräns mot norr. Stadskärnan får därför ingen naturlig fortsättning norrut. Det krävs ett ställningstagande för att ta sig under bron mot Tom Tits och Astra Zeneca som i sig är intressanta målpunkter i staden. 18

5 Södertälje pendeltågsstation Stadsparken, i bakgrunden skymtar Maren OMRÅDET KRING CENTRALSTATIONEN Området kring centralstationen med stadsparken, hotellet och Järnagatan har stark prägel av stad. Klart avgränsade gaturum kantas av hus med butiker i bottenvåningarna och bostäder i de övre planen. Här råder således mycket av stadens ordning och blandning. Insprängt finns lokaler för kommunens förvaltning. Denna karaktär omfattar också den södra delen av Nygatan. Detta parti av stadskärnan har en väsentligt annan karaktär än Storgatan och affärskvarteren. Det har kontakt med Maren och Marenplan men nivåskillnaden separerar dessa områden från varandra. MARENPLAN Marenplan har fantastiska förutsättningar som stadsrum - södervänt mot vattnet. Här ligger staden och vattnet på en nivå som samverkar. Marenplan har ett visst folkliv sommartid och är en samlingsplats vid evenemang och högtider. Till vardags är dock Marenplan lite av baksida. Kvällstid finns attraktion genom restaurangerna. Kopplingarna mellan Järnagatan och Maren har utvecklats med trappa och parkanläggningar. Däremot är kopplingen från affärskvarteren och Köpmangatan outvecklad. Kopplingen mot slussområdet, Kusens backe och Sydpoolen är också svag. 19

6 20

7 S T R Å K De befintliga stråk som finns är bland andra shopping-, kultur-, nöjes- och rekreationsstråk. Eftersom centrum är relativt litet blir stråken korta. De kan med fördel vara längre. Olika stråk borde kunna övergå i varandra. Rekreationsstråk existerar idag främst längs kanalen. Man kan idag röra sig en längre sträcka längs kanalens östra sida. Det borde vara möjligt att förlänga gångstråket på den västra sidan norrut till Astra Zeneca. Att förtydliga de olika stråken skulle kunna medföra att grönområden sammanlänkas och målpunkter som Tom Tit, Torekällberget, gågatan osv upplevs som delar i ett större sammanhang. GÅGATAN Gågatan är en destination i sig med ett stort utbud och dagtid livlig kommers. HÄLSANS STIG Promenadslingan Hälsans Stig löper både i stadsmiljö och längs kanalen. Syftet är att motivera till en hälsosammare livsstil. M Å L P U N K T E R TOM TITS EXPERIMENT Tom Tit öppnade 1987 i Alfa-Lavals gamla fabrik Centrifugen (byggd 1900). Det är en permanent utställning med omkring 400 vetenskapliga experiment som presenteras interaktivt. Det är Sveriges största science center och besöks årligen av flera hundratusen människor, vilket gör den till ett av de främsta besöksmålen i Stockholmsregionen. SYDPOOLEN Äventyrsbadet Sydpoolen byggdes 1989 och besöks årligen av ca personer. Förutom bad innehåller Sydpoolen SPA, relaxavdelning, gym, servering och restaurang. TOREKÄLLBERGETS MUSEUM På en av de högsta av Södertäljes kullar ligger Torekällbergets friluftsmuseum. Det är uppdelat i två områden - Staden och Landet. I Staden finns flera byggnader som räddats undan 60-talets citysanering. WENDELA HEBBES HUS Vid kanalen ligger Wendela Hebbes hus. Huset är uppkallat efter Sveriges första kvinnliga journalist Wendela Hebbe Huset är ett museum men här anordnas också konserter, teaterföreställningar och andra kulturprogram. MAREN Maren är sommartid ett omtyckt mål. Det är idag den enda plats där staden möter vattnet. MARCUS WALLENBERG-HALLEN Marcus Wallenberg-hallen är Scanias besökscentrum med fordonsmuseum. KANALMUSÉET Kanalmuséet är inte ett museum i egentlig mening utan består av nio informationsskyltar som skildrar kanalens historia. EJDERN Ejdern är ett världens äldsta ännu fungerande koleldade propellerdrivna fartyg. Fartyget har haft sin hemmahamn i Södertälje sen Från Borgmästarudden kan man sommartid resa till Birka, Drottningholm och Mariefred. BIOLOGISKA MUSÉET Biologiska muséet uppfördes i Jugendstil Muséet innehåller dioramor med sörmländska djur och fåglar i sina naturliga miljöer. Renoverat och återinvigt BIBLIOTEK/KONSTHALL Stadsbiblioteket vid Stortorget är ett av landets mest välbesökta bibliotek med i genomsnitt 2250 besök per dag. Förutom utlåning av olika media omfattar verksamheten diverse kulturella aktiviteter. Det finns även biljettförsäljning till olika kultur- och idrottsevenemang. Södertälje konsthall ligger i Lunahuset. På konsthallens 450 kvadratmeter arrangeras flera utställningar årligen med nutida svensk konst, men även nordisk och internationell. Visningar, konserter och kulturella evenemang äger rum året om. S:TA RAGNHILDS KYRKA S:ta Ragnhild kyrkas äldsta delar härstammar från 1100-talet. Kyrkan ligger vid Stortorget. ESTRAD Estrad ligger i Telge Forum och är Södertäljes största gästspelscen med ett brett utbud av teater, musik, opera, dans och film. Salongen rymmer 510 personer. SAGA Teaterscen. Salongen rymmer ca 80 personer. CASTOR Castor är hemmascen för Oktoberteatern men var tidigare biograf. 21

8 BILTRAFIK OCH PARKERING Antal parkeringar i parkeringshus samt kanstensparkering Källa Gatu och parkenheten 22

9 T R A F I K P R O B L E M Stadskärnans stora problem är koncentrationen av trafik till vissa gator. Biltrafiken samlas till Oxbacksleden och Nygatan medan busstrafiken koncentreras till Köpmangatan där bussarna går i kolonn med tidspassning till pendeltågen. P A R K E R I N G Sammantaget finns idag 1883 p-platser varav 256 platser är uthyrda. Parkeringshus finns i Luna, Tellus, Kringlan och Telgehuset. Antalet platser 754. P-garagen är svåra att hitta för tillfälliga besökare. Flera håller en låg standard och upplevs som osäkra. Kantstensparkering är ett naturligt inslag i en stad och är attraktiva vid kortare besök. F L Ö D E N Trafiken i Södertälje har ett stort flöde över Mälarbron, drygt fordon /dygn. På Nygatan som löper genom stadskärnan är flödet fordon/dygn. Detta kan jämföras med den fyrfiliga Oxbacksleden som löper parallellt med Nygatan. Den är byggd för hög framkomlighet. Flödet här är drygt fordon / dygn. Också Ängsgatan är tungt belastad med nästan fordon/dygn.* T I L L G Ä N G L I G H E T Stadskärnan har svårt att konkurrera med externa köpcentra ifråga om tillgänglighet. Att ytterligare begränsa tillgängligheten i innerstaden leder till att staden utarmas. Presumtiva kunder kommer att välja andra mer lättillgängliga destinationer. Marknadsanalysen pekar på ett behov av 600 nya parkeringsplatser för att stadskärnan ska ha tillräckligt god tillgänglighet. *(Källa: Trafiknätsanalys för Södertälje tätort september 2002) 23

10 KOLLEKTIVTRAFIK Befintliga linjesträckningar 24

11 B U S S A R Köpmangatan är idag huvudgata för kollektivtrafiken i stadskärnan. Nygatan trafikeras av två busslinjer. Omstigning till pendeltåg sker vid Södertälje station. Bussarna har passning till pendeltågen som avgår varje kvart. Detta innebär att upp till åtta bussar samtidigt åker i kolonn längs Järnagatan och Köpmangatan. Detta upplevs som störande. Stomlinjenätet bör ses över och bussarnas tidtabeller studeras. Köpmangatans renodlade funktion som bussgata bör ses över. Busstrafiken bör kunna fördelas på stadens gator. För att öka stadskärnans tillgänglighet kan såväl Oxbacksleden som Nygatan och Köpmangatan utnyttjas för linjetrafik. P E N D E L T Å G Södertälje central trafikeras av 8700 bussresenärer och 6400 pendeltågssresenärer/dygn. Pendeltågstrafiken har idag förbindelse med Stockholm var 15 minut. Stationen beskrivs ibland ligga för långt från stadskärnan. Det faktiska gångavståndet är dock inte mer än ett par minuter. Gångbanor är bristfälligt anordnade vilket får till följd att gångtrafikanter korsar vägbanan okontrollerat. Detta för med sig en osäker trafiksituation med hög olycksrisk. Om stomlinjenätets turtäthet ändras till 7,5-minuterstrafik behöver inte bussarna ha passning till pendeltågen. Om dessutom trafikenfördelas på flera gator uppnås flera förbättringar. Dels ökar tillgängligheten till hela stadskärnan och trycket på Köpmangatan minskar. Omstigningsplats vid Södertälje station 25

12 SAMBAND OCH BARRIÄRER 26

13 B A R R I Ä R E R TOPOGRAFI Södertälje är beläget på en flackare tunga mellan två bergsryggar. Topografin gjorde att staden ursprungligen bredde ut sig längs med kanalen. Det naturliga rörelsemönstret som uppstod blev därför längs med höjdkurvorna. Staden begränsas inte längre naturligt av topografin utan flera förorter återfinns bortom bergskammarna. Topografin är en begränsning men också en möjlighet. KANALEN Södertälje är beläget vid två vatten Igelstaviken och Mälaren. Men vattnet upplevs ändå som avlägset. Området kring Mälarbron karakteriseras av branta slänter. Det är närmast kring Maren som staden kommer i kontakt med vattnet. NYGATAN I och med omvandlingen av stadskärnan sänktes Nygatan tre meter. Detta innebar att kontakten med de västra delarna av innerstaden skars av. Denna barriär har ytterligare accentuerats av tillkomsten av Oxbacksleden. Oxbacken har kommit att bli en isolerad bergknalle mitt i staden. OXBACKSLEDEN/TURINGEGATAN Motivet till den storskaliga infrastruktursatsningen var bland annat en planerad bebyggelse i Lina om bostäder. Leden har olyckligtvis kommit att begränsa staden. Kontakterna mellan de centrala östra och västra delarna försämras ytterligare av topografin. Leden har dessutom kluvit stadskärnan i två hälfter söder respektive norr om Turingegatan. S A M B A N D De samband som är viktiga att förstärka är; de norr/södergående stråken de öst/västliga tvärgatorna sambandet över kanalen För att skapa en fungerande stad är det nödvändigt att överbrygga de barriärer som finns. Genom att reparera rutnätet återskapar man stadens utvecklingsmöjligheter. Ett gatumönster med mångfunktionella byggnader - bostäder och verksamheter, entréer i bottenplan bidrar till att skapa en befolkad stad. Turingegatan såväl som Oxbacksleden kan ses i detta utvecklingsperspektiv. De nord-sydliga sambanden över Turingegatan är viktiga att förstärka för att skapa en hel stad. Likaså kontakterna över Oxbacksleden med Torekällgatan, S:ta Ragnhildsgatan, Villagatan, Kvarnbergagatan, Forskargatan och Nygatan. De naturliga rörelsemönstret ner mot vattnet har avbrutits i och med Kringlan och Åhléns-huset. De naturliga flödena måste ske genom husen eftersom kvartersstrukturen förändrats. Sambanden måste förstärkas mellan norr och söder; Storgatans förlängning norr om Turingegatan. Grödingevägen som övergår i Slussgatan och därefter i Köpmangatan är en viktig förbindelselänk. Den är en direkt länk från omlandet in till Stortorget. Det är viktigt att industriområdenas randzoner utformas på ett sånt sätt att de befrämjar kontakter. JÄRNVÄGEN Järnvägen löper in i staden bredvid Scanias industriområde och lämnar en smal kil mot vattnet. INDUSTRIER Zoneringen av industriområden och bostadsområden innebär att stora markområden tas i anspråk. Av säkerhetskäl är dessa områden ofta stängda vilket försvårar kopplingar och genomtrafik. 27

14 S A M B A N D O C H B A R R I Ä R E R - D E L O M R Å D E N O R R 28

15 Topografisk barriär - Nygatan har sänkts tre meter Tvärgatorna tillåter inte ett naturligt flöde Torekällgatan - en fungerande stadsgata Storgatan bildar en axel genom stadskärnan från Marenplan i söder till Astra Zenecas område i norr. Kopplingen mellan de norra och södra delarna under Turingegatans bro är avgörande för denna obrutna linje. Stråket har i kraft av sin längd en generativ effekt där händelser längs sträckan adderas. Bron utgör idag en barriär. Området saknar en form som understödjer Storgatans axel. De öst-västliga gatorna är viktiga samband genom stadskärnan. De förbinder de högt belägna delarna i väster med affärsgatornas nivåer och mynnar i kanalslänterna. De stora varuhusen har delvis skurit av dessa gator. Flödena i och genom varuhusen bör studeras. En avgörande länk i detta sammanhang är Lunahusets inomhusgata. Den fungerar inte tillfredsställande idag. Nygatan med sin kraftiga nivåskillnad till området kring Oxbacksskolan skär effektivt av den gamla gatustrukturen. Bebyggelse och trappor kan bidra till att stärka kopplingen. Kanalslänterna är viktiga stråk och kopplingen under Mälarbron behöver stärkas. De igenväxta slänterna utgör med sina höjdskillnader en barriär. Mötet mellan staden och kanalen måste ges en tydlig form. 29

16 S A M B A N D O C H B A R R I Ä R E R - D E L O M R Å D E S Ö D E R 30

17 Maren Gångtunnel under Järnagatan vid Södertälje central Trapporna ned till Marenplan Oxbacksleden/Järnagatan utgör en barriär mellan stadskärnans centrala delar och de västra områdena. Viktiga samband som mellan Södertälje Central och högskolan försvåras av höga slänter och smala otrygga gångtunnlar. Parallellt med Järnagatan löper mindre vägar som Bangatan. Detta tar mycket mark i anspråk och är utformat på biltrafikens och inte på stadens villkor. Bussterminalen och busstrafiken är tidvis en barriär. Den viktiga kontakten mellan Södertälje Central och stadsgatunätet blir osäker för gående på grund av otydligt definierade gångbanor och intensiv busstrafik. Stadsparken är en vacker park som tillsammans med fasaderna längs Saltsjögatan är ett tydligt möte med Södertälje. Den intensiva busstrafiken runt Stadsparken stör detta möte och är tidvis en barriär för gående mellan stationen och stadsparken och mellan stadsparken och vattnet. Sambandet mellan gågatan och Maren är mycket vik- tigt. Det är gestaltat i de storslagna trapporna i Storgatans förlängning ner mot vattnet och Marenplan. Den intensiva busstrafiken på Järnagatan är även här tidvis en barriär. Om busstrafiken fördelas på flera gator och dras om från Järnagatan till Torekällsgatan/Ekdalsgatan skulle man komma till rätta med här problemen, och sambandet mellan Södertälje Central och stadskärnan och Maren skulle fungera bättre. Sambandet mellan Södertäljes sydöstra delar och stadskärnan sker idag via Maren och Lotsudden. Slussgatan är idag utformad på biltrafikens villkor som en landsväg. Med en annan utformning skulle Slussgatan kunna fungera för flera trafikslag och bli en gata i det fantastiska stadsrum som området kring Maren är och har möjlighet att utvecklas till. 31

18 PARKER OCH GRÖNA STRÅK 32

19 P A R K E R I Södertälje finns flera olika typer av parker. Det finns grönskande gaturum och platser, anlagda parker och ursparad naturmark. Kvarnlunden är en bevuxen kulle invid AstraZenecas område i Snäckviken. Turingelunden ligger vid Storgatan. Det är en anlagd park. Dalparken inramas av Dalgatan, Oxbacksleden och Turingegatan. Den ligger avsevärt lägre än de omgivande gatorna. Badparken är en del av en skogbeväxt kulle som leder upp till Torekällbergets friluftsmuseum. Här finns tennisbanor och promenadstigar. Stationsparken är en anlagd park, den omgärdas av plank och ligger intill det gamla badhotellet. Omedelbart framför stationshuset ligger en nyanlagd park. Den saknar än så länge namn. Järnvägen löper in i staden längs Scanias industriområde. Stadsparken är det första man möter som besökare till Södertälje. Det är en anlagd park. Parken är välkomnande men dess avgränsning mot hotellet i norr upplevs som skräpig och obearbetad. Parken skulle kunna upplevas som en del av ett längre stråk längs vattnet. Kusens backe är ett omtyckt strövområde med friluftsteater, löparspår. Sluttar brant ner mot kanalen. Sparad naturmark med ett mycket centralt läge i staden. G R Ö N A S T R Å K Det finns flera gröna stråk i Södertälje; strandpromenaden vid gästhamnen, stråken längs kanalkanterna, gångvägarna i Kusens backe, Badparken och Dalparken. Stråken i stadskärnan är korta och inte sammanhängande. Kanalstråken däremot sträcker sig långt ut i landskapet. Dessa stråk upplevs emellertid som otrygga och skulle behöva fler kontakter med den övre nivån. Om stråken förlängs och sammanbinds och utformas på ett bättre sätt får Södertälje en tydligare grön karaktär. Därmed ökar också stadskärnans attraktivitet. Flera gröna platser är dock ogestaltade. Det är inte antalet gröna platser eller storleken som avgör huruvida Södertälje kommer uppfattas som en grön stad. Mycket viktigare är platsernas placering och kvalitet. De gröna platsernas kvalitet måste höjas. 33

20 P A R K E R O C H G R Ö N A S T R Å K - D E L O M R Å D E N O R R 34

21 Staden och kanalen Kyrkan har en central plats i staden och den omgivande kyrkogården/parken har stor betydelse. Förbindelsen under bron är viktig för att länka samman de norra och södra delarna av stadskärnan. Trädplanteringar och gröna ytor kan hjälpa till bilda en sammanhängande rumssekvens under bron. Väster om kyrkan ligger Turingelunden. Det är en park som är väl inramad av stadsmiljön. Mot norr avslutas den dock med den upphöjda Turingegatans brofundament. Mellan Turingelunden och Dalparken sträcker sig ett kontinuerligt gångstråk. Det är viktigt att förstärka detta flöde. En bullerskyddande avskärmning mot Turingegatan skulle vara ett sätt att tydligare definiera området som ett grönt rum. Kanalslänterna är svårtillgängliga beroende på sin lutning men också på grund av att de tillåtits växa igen. Slänterna kan utvecklas till en kanalpark som visuellt förbinder stadens östra och västra sidor. Det går inte röra sig norrut längs kanalens västra sida. På den östra slutar det gröna stråket strax norr om Mälarbron. Väl utformade gångstråk längs kanalens båda sidor såväl som utsiktsplatser och möjligheter att ta sig mellan de olika nivåerna skulle bidra till att göra detta område tillgängligt, säkert och attraktivt. Kanalholmen är en del i det gröna sambandet mellan staden och kanalen. Den har stor potential som en målpunkt. Idag är tillgängligheten begränsad. 35

22 P A R K E R O C H G R Ö N A S T R Å K - D E L O M R Å D E S Ö D E R 36

23 Flygbild Maren, kanalen och Kusens backe Stadsparkens gränser är idag bullerstörda på grund av den intensiva busstrafiken på Lovisinsgatan och Saltsjögatan. Sambandet mellan Stadsparken och gästhamnen/ vattnet skulle kunna fungerara bättre. Det gamla stadshotellet var tidigare en del av parken och utgjorde fonden i ett grönt rum. Hotellets tillbyggnad med bla konferenslokaler medför att byggnaden har en upplöst struktur mot parken, och vänder sin baksida mot den. Detta gör att parkens gräns mot norr uppfattas som otydlig. Marens västra sida har en sammanhängande bebyggelse på kajen och bildar en tydlig rygg i det stadsrum som Maren utgör. På den östra sidan sammanhänger inte grönytor och bebyggelse. Östra sidan möter vattnet via en gräsbevuxen slänt. En smal träbrygga löper längs strandkanten. Området kring Maren har potential att utvecklas till ett sammanhängande stadsrum, med promenadstråk längs kajer. Längst ut på Lotsudden har sjöfartsverket förrådsbyggnader. Plats är unik med vyer över Marens vattenspe- gel, naturlandskapet och slusskådespelet. Lotsudden skulle kunna utvecklas till en publik plats och målpunkt för gångstråk längs vattnet. Området söder om Grödingevägen, mellan Sydpoolen och Slussbron präglas idag av en otydlig grönyta som är dåligt integrerad med staden. Tillgänglighet till rekreationsstråken längs kanalen borde kunna förbättras. Den norra slussporten kan med fördel kompletteras med en ordnad gångförbindelse. Orionkullen är med sin äldre bebyggelse på krönet en viktig orienteringspunkt i staden. Från kullen har man en fin utsikt och god överblick över Södertäljes centrala delar. Om mötet mellan kullen och omgivningen blev tydligt och om kullens slänter gjordes mer tillgängliga och gestaltade skulle Orionkullen kunna bli en målpunkt för stråket längs Kanalen. De gröna stråk och parker som finns idag har stor potential. För att integrera dem bättre med staden bör gränserna göras tydliga, och parkerna måste bli enkelt tillgängliga. 37

24 OBESTÄMDA PLATSER Obestämda platser Bild: Södertälje samhällsbyggnadskontor 38

25 Överbliven plats längs Turingegatan Ogestaltad kanalmiljö O B E S T Ä M D A P L A T S E R - N YA M Ö J L I G H E T E R Alla gröna platser bidrar inte till att skapa en bättre miljö. Många platser i staden är vaga, saknar gestaltning och inger osäkerhet istället för att skapa trygghet. Sådana platser har på något sätt blivit över i planeringen och saknar funktion. De är varken parker eller stråk, utan förbisedda på grund av trafiklösningar eller är rester mellan bebyggelseområden. Typiska tecken för dessa konturlösa gröna platser är buskage och gångtunnlar. Platser som skapar otrygghet och olust, platser som tolereras dagtid men undviks nattetid. Oxbacksleden är ett exempel på hur en vägdragning kan påverka omgivningen och skapa konturlösa platser. I obestämda platser finns en potential, en kraft att förändra och gestalta staden. Gestaltning av odefinierade platser kan bidra till att skapa en säkrare och trivsammare stadsmiljö. Barriäreffekt av grönyta längs Turingegatan Oxbacksleden 39

26 O B E S T Ä M D A P L A T S E R - D E L O M R Å D E N O R R 40

27 Odefinierad mark norr om Turingegatan Längs Turingegatan finns stora obebyggda ytor. De lämpar sig för bebyggelse som har hög tolerans för buller. En medvetet formad bebyggelse här skulle stärka känslan av stad. Söder om Tom Tit ligger en parkering. Ny bebyggelse i detta läge skulle understödja kvartersstrukturen och förstärka Storgatans kontinuitet. I detta sammanhang måste annonseringen av Tom Tits samt denna verksamhetens utemiljö ges goda förutsättningar. Kanalslänterna är obebyggda och heller inte gestaltade som park. Här behövs ett medvetet ställningstagande hur staden ska möta kanalen. Längs Köpmangatan finner man två obebyggda tomter som idag tjänar som parkeringsplatser. Ny bebyggelse skulle här stärka Köpmansgatans kvartersstruktur och därmed också stärka stråket. 41

28 O B E S T Ä M D A P L A T S E R - D E L O M R Å D E S Ö D E R 42

29 Ogestaltat trafiklandskap - Järnagatan väster om stationen Längs med Järnagatan väster om stationen finns idag ett stort område som präglas av Oxbacksleden. Kring den utbreder sig vägimpediment och obestämda ytor, som delvis upptas av parkering. Detta möte med staden söderifrån kan gestaltas på ett annat sätt. Det är också en stor markresurs i ett centralt läge. Söder om Orionkullen finns en tomt som idag är parkeringsplats. Platsen har ett attraktivt läge med närhet till vattnet och Storgatan och skulle med fördel kunna utnyttjas för bebyggelse. Söder om Hebbevillan i anslutning till den gamla kanalens mynning i Maren finns en plats med stor potential. Detta småskaliga vattenrum skulle kunna utvecklas till en park tillsammans med Hebbevillan. Området söder om Grödingevägen är inte särskilt väl integrerat med staden. Denna yta är möjlig att bebyggas. 43

30 HANDELN I STADSKÄRNAN 44

31 Vinterhandel vid Saltsjötorget, ca Sektion genom affärskvarteren 45

32 Kringlan Entré till Telgehuset Restaurang med ingång från torget Entré från gågatan till Lunahuset E N T R É E R - F L Ö D E N Utefter Storgatan ligger generellt sett större butikslokaler och varuhus under det att mindre butikslokaler samlas längs Nygatan, Järnagatan och Jovisgatan. Gatorna med mindre lokaler har fler entréer per meter än gågatan. Detta tillsammans med närvaron av biltrafik gör att de mindre gatorna upplevs som befolkade även om de har betydligt mindre kundflöden än på gågatan. De stora varuhusen är koncentrerade längs gågatan. De mindre affärerna samlas i äldre kvarterstruktur. Kaféer och restauranger längs Järnagatan och andra mindre butiker längs Nygatan. En stad består både av A-, B- och C-lägen, med differentierade hyror och butiksstorlekar. När stadskärnan omdanades på 60-talet ersattes 72 stycken byggnader i kvarteren Karlavagnen, Vega, Polstjärnan och Neptunus med två stora huskroppar - Kringlan och Tellushuset. De tidigare långsmala kvarteren slogs samman på bredden. Den nybildade Köpmangatan delade kvarteren. Hopslagningen medförde att flödet via Rådhusgatan och S:ta Raghildsgatan till kanalen skars av. Senare kom även kvarteren Mars, Kometen och Månen att slås samman och bilda storkvarteret Luna. S:ta Ragnhildsgatan blev då en intern passage. Kringlan och Tellus-huset saknar passagemöjligheter från Storgatan till Köpmangatan. Det eventuella flöde som skulle kunna finnas från tvärgatorna hejdas. Detta gör att Köpmangatans bakgatukaraktär förstärks. Gågatans byggnader blir på detta vis enkelsidiga. Staden mister också en möjlighet till kontakt med kanalområdet. Det vore önskvärt att möjliggöra ett flöde genom Kringlan och Tellushuset för att på så sätt åstadkomma ökad tillgänglighet till såväl Storgatan som Köpmangatan och kanalen. Varuhusen får en öppen fasad mot Köpmangatan och uppfattas därmed som mer tillgängliga. 46

33 INLASTNING BANK BUTIK HUVUDENTRÉ LASTINTAG Koppling handel - parkering Varudistribution H A N D E L - P A R K E R I N G Köpmangatan har ett underbyggt lastfar. Lastfaret tänktes ursprungligen sträcka sig även till Tellushuset. Idag slutar det dock vid Kringlanhuset. Inlastning och parkering till varuhuset Kringlan delar samma utrymme. Infarten till P-garaget sker från Marenplan. Entrén är otydlig och svår att hitta. Entréns placering nere vid vattnet gör det också svårt att utveckla Marenplan. Höjden i lastfaret är får låg för dagens standard. Detta löses genom att varuhuset använder mindre lastbilar. Garaget upplevs som smutsigt, inte särskilt kundvänligt eller modernt. Tellushusets parkering är lätt att hitta till och är lättanvänd. Man har idag dock inte direkt tillträde till varuhuset från garaget. Inlastning sker främst från Köpmangatan, i mindre utsträckning också från Garvaregatan. Lunahuset har ett omodernt och ineffektivt garage. Det är svårorienterat med en stor andel ramper. Fördelen är att man genom garaget har ett nära samband till Lunahusets bottenvåning. Inlastning till Lunahuset sker via stora lastgårdar på Garvaregatan och Rådhusgatan. Lastgårdarnas placering mitt i kvarteret gör att gatumiljön upplevs som otrygg och gatans funktion blir ensidig. Telgehuset har utomhusparkering med infart från Rådhusgatan. Den är lättanvänd och identifierbar. Möjligheten att lasta in direkt från gatan bör studeras vidare. 47

34 48 FRAMSIDOR

35 Tvärgatorna fungerar som lastgator F R A M O C H B A K S I D O R En stad har vad man skulle kunna kalla varma och kalla sidor - fram- och baksidor. De varma sidorna gör att gaturummet känns befolkat, tryggt och välkomnande. En varm sida har skyltfönster entréer/öppningar som gör att huset upplevs som bebott. Genom att skapa en mer inbjudande miljö med fler entréer och verksamheter som vetter ut mot gatan skapar man varma fasader. Därmed återuppstår ett gaturum som ger förutsättningar för liv och rörelse. T V Ä R G A T O R Stadskärnans äldre kvartersstruktur består av långsmala kvarter ned mot kanalen. Tvärgatorna mellan Storgatan och Nygatan är därför långa. Avståndet accentueras dessutom av höjdskillnaden mellan dem. Upplevelsen av otrygghet förstärks av att såväl Gästgivaregatan som Garvaregatan är inlastningsgator. Med sina lastkajer och garageinfarter blir gatorna baksidor. De saknar entréer och är dessutom återvändsgränder för trafik. Detta bidrar till en ensidig och torftig stadsmiljö. Ineffektiva och oattraktiva tvärgator leder också till att Storgatans attraktivitet minskar. En uppgradering av tvärgatornas gaturum medför vinster för både Nygatan och Storgatan. En fungerande stadsmiljö på tvärgatorna med ökad tillgänglighet kräver att man löser att inlastningen. Man ska inte förvänta sig att dessa gator blir kommersiella stråk av samma dignitet som gågatan. Vinsten ligger i att en generell gatustruktur skapar nya möjligheter. Om de omgivande gatorna upplevs som trivsamma ökar också Storgatans attaktivitet. 49

36 1960-talets omdaning av kvarteren medförde att gatornas ursprungliga sträckningar skars av. Köpmangatan har karaktären av baksida Även i anslutning till Storgatan finns ansiktslösa fasader. (S:t Ragnhildsgatan) 50

37 BOSTÄDER I STADSKÄRNAN 51

38 Befintlig byggrätt i kvarteret Saturnus Kv Solen - en möjlighet att förtäta BOSTÄDER I STADSKÄRNAN Södertälje har relativt stor andel bostäder i stadskärnan. Det är positivt i flera avseenden. Bostäder i stadskärnan skapar liv och rörelse även efter stängningsdags. Attraktiva bostäder i stadskärnan är ett viktigt konkurrensmedel för att profilera varumärket Södertälje. Att kunna bo i en levande stadsmiljö värderas - tillsammans med utbud av utbildning och kultur - allt högre vid beslut om att etablera och utveckla företag och verksamheter. Nya bostadsprojekt kan vara ett av instrumenten för att bygga bort obestämda platser och skapa en mer väldefinierad och säkrare stadsmiljö. Med nya bostadsprojekt har man möjlighet att bygga igen skräpiga outnyttjade tomter. Därmed kan man skapa en renare och säkrare gatumiljö. Man får ett sammanhållet gaturum med fasader och nya entréer. Fler boende i stadskärnan är ett sätt att återta staden - att befolka den och ge möjligheter för nya verksamheter. Befintliga byggrätter finns i kvarteren Separatorn, Lampan, Ollonborren, Solen, Nötviveln, Spettet, Humlan, Saturnus, Björken och Rönnen. 52