3. PROGRAM UTVECKLING OCH FÖRNYELSE

Transkript

1 3. PROGRAM UTVECKLING OCH FÖRNYELSE

2 EN STÖRRE STADSKÄRNA Samlat förslag 54

3 Södertälje är en stor stad med många invånare. Men staden är utspridd och stadskärnan finns inom ett mycket begränsat område. Denna stadsanalys visar vilka möjligheter som finns att utveckla stadskärnan - att länka samman områden som idag är skilda åt. Vi vill också peka på de viktigaste åtgärderna för att främja utvecklingen av Södertälje som stad. Förstärka kopplingen över Mälarbron Åstadkomma ett generellt gatunät - öppna stängda återvändsgator, sila trafiken genom staden istället för att koncentrera den till enstaka gator Förlänga stråk norr om Turingegatan Skapa en Oxbacksboulevard som binder samman staden istället för splittrar Skapa sammanhängande gröna stråk Om stadskärnan förstoras kan det föra med sig en stad som upplevs som trygg, där man kan röra sig efter klockan tjugo. En stad som inte begränsas av trafikleder eller otrygga gröna platser. En större stadskärna ger förutsättningar för ett rikare stadsliv. 55

4 STADENS ENTRÉER Sättet att närma sig en stad är avgörande för hur man uppfattar den. Det första mötet präglar bilden av staden. Öde väglandskap, vidsträckta parkeringar och täta buskage gör att besökare kan välja andra destinationer trots ett rikt och varierat utbud. Den rika stadsmiljön får inte döljas. Staden måste locka till att upplevas. Man måste känna sig välkommen. Biltrafik Turingegatan och Oxbacksleden/Järnagatan kan omformas till gator på stadens villkor. Vägarna sänks i de avsnitt där de idag höjer sig över omgivande gator. På så sätt uppnås fler korsningar. Kompletterande bebyggelse stöttar gaturummet och med trädalléer bildas boulevarder. Utformade på detta vis blir boulevarderna ett sätt att ge biltrafiken en plats i staden och ett sätt att gestalta stadens entréer. Trafikmiljö omformas till stadsmiljö. Oxbacksboulevarden Oxbacksleden ges en ny form som relaterar till stadens kvartersstruktur. De odefinierade områdena längs leden blir tydliga gång och parkstråk. Mellan Dalparken och Badparken kantas boulevarden av ett sammanhängande grönt stråk med gång- och cykelvägar. Turingegatan Turingegatan ges kompletterande bebyggelse som definierar gaturummet. Detta är ett sätt att markera att gatan tar mark efter bron över Storgatan. Bebyggelse föreslås på ömse sidor om Turingegatan. Vid Nygatans förlängning över Turingegatan bildas ett torg. Den nya Oxbacksboulevarden 56

5 Mälarbron De två byggnader som flankerar Mälarbrons västra fäste blir en port till staden och en viktig symbol för Södertälje. Oxbacksleden/Turingegatan Turingegatan får bebyggelse som hjälper till att forma ett tydligt gaturum. Järnagatan Järnagatan omvandlas till en boulevard med träd och anslutande lokalgator. Grödingevägen kompletteras med bebyggelse som annonserar staden. 57

6 STADENS GATUNÄT Dagens gatustruktur Föreslagen gatustruktur Stadsanalysen pekar på möjligheten att åstadkomma en generell gatustruktur där trafiken inte koncentreras till enstaka gator utan tillåts sila genom staden. Gaturum kan skapas där olika trafikslag samsas med stadens hastighet. I vissa fall ges företräde för fotgängare. En bra trafiksituation åstadkoms då såväl för gående och cyklister som för bilister. En gatumiljö som i första hand ser till stadens förutsättningar och accepterar biltrafikens närvaro. Gatustrukturen kan också bli generell såtillvida att nätet av gator återupprättas. Återvändsgränder är möjliga genomfartsgator. Gator kan länkas samman till en större sammanhållen helhet. På så sätt får staden ett mer fördelat flöde och möjligheterna att skapa en levande stad ökar. Mer stadsmässiga gaturum kan bildas där man får fler entréer och skyltfönster mot gatan, kanstensparkering, lägre hastigheter. Stadskärnan förstoras och entréerna till staden förtydligas. Ett generellt gatunät tillåter staden att expandera. Nuvarande begränsningar blir framtidens möjligheter. 58

7 Den klassiska rutnätsstaden - New York. 59

8 PARKERING 60

9 Referensbild: Sundstorgsgaraget i Helsingborg Referensbild: Kantstensparkering i Köpenhamn Stadskärnans attraktivitet avgörs i stor utsträckning av tillgången av parkeringsplatser i bra lägen. Det behövs lättillgängliga parkeringshus såväl som gatuparkering. Principsektion kanalparkering Gatuparkering längs kanalen En tvärställd parkering längs Västra Kanalgatan skulle fylla behovet av lättillgänglig och central parkering. Samtidigt kunde kanalslänten omformas till en ordnad promenadväg med utsiktsplatser och trappor ned till vattnet. Parkeringen kan bli en del i upplevelsen av ett besök i Södertälje och ett sätt att möta vattnet. Genom att anordna kantparkering längs Västra Kanalgatan erhåller man alltså parkering i närheten av affärsstråken samtidigt som kanalens branta slänter bearbetas. På detta sätt skapas ett tillskott av drygt 100 attraktiva parkeringsplatser. Parkering i P-hus Befintliga P-hus bör organiseras så att tydlig åtskillnad görs mellan långtidsparkering och kundparkering. Något av de befintliga p-husen skulle kunna användas endast för abonnerade platser för att frigöra platser för kundparkering i andra. Kundparkering bör inte blandas med inlastning utan bör endast ske i renodlade p-hus. Föreslaget finns parkeringsgarage i två plan med ca 500 platser under Stortorget. Nedfart anordnas med en enkel ramp som släntar ner direkt från torget. Garaget kan ges dagsljus genom ljusinsläpp integrerade i markbeläggningen. Från det övre planet anordnas en direktentré till föreslagen livsmedelshall i Tellushusets bottenvåning. Härifrån nås garaget med kundvagn. Övrig access sker med hissar och trappor direkt från torget. Det bör studeras huruvida Lunagaraget på längre sikt skulle kunna ersättas med ett modernt bostads- och butikshus med parkering i flera plan under mark. Principsektion genom Stortorgsgaraget 61

10 CENTRALENOMRÅDET 62

11 Referensbild: Kombinerad torg- och köryta - Danmark Det förslag till nya sträckningar av busslinjer i Södertälje som samhällsbyggnadskontoret har tagit fram bygger på att sprida busstrafiken på flera gator genom staden. Köpmangatan, som idag tidvis fungerar enbart som bussgata, kan bli en stadsgata med flera funktioner och få plats med viss kantstensparkering. Handeln på Nygatan kan få ytterligare underlag med fler busshållplatser. Busstrafiken flyttas också från Järnagatan till Torekällgatan/Ekdalsgatan. Detta möjliggör en bättre koppling mellan centralen och stadskärnan, då Järnagatan blir fredad från busstrafik. Oxbacksleden/Järnagatan med parallellgator samlas och gestaltas som en boulevard. Detta tar mycket mindre yta i anspråk än idag och ger möjlighet till ny bebyggelse längs boulevarden. Detta skulle kunna skapa ett tydligt möte med stadskärnan söderifrån. 63

12 Ny utformning av bussterminalen Södertälje central skulle kunna få en ny, mer logisk och funktionell utformning. Bussar söderut på den östra sidan om spåren, bussar norrut på den västra. Detta blir en säkrare utformning för trafikanter, eftersom man då inte behöver korsa trafik för att nå bussarna. Hela platsen vid centralen kommer att fungera som terminal och bytespunkt med bussar och pendeltåg. De gamla stationshusen kan få förnyade funktioner. Om spåren dras tillbaka och ytan väster om spåren höjs till perrongernas nivå får man en stor sammanhängande yta utan nivåskillnader. En ny förplats till ett kommande stadshus utformas vid stationen och fortsätter i en generös passage under Järnagatan. En ny buss och tågterminal kan kompletteras med ett parkeringsdäck. För att detta ska vara möjligt krävs att bussarna kan komma upp Hertig Carls väg. Idag har Lovisinsgatan alltför kraftig lutning upp till bron. Det magasin som står i hamnparken bör därför rivas för att möjliggöra en lämplig lutning av Lovisinsgatan upp till Hertig Carls väg. Den nya väglutningen kompletteras med slänter som kan fungera som bullerskärm från tågtrafiken mot Hamnparken. Hamnparken och gästhamnens funktioner kan utvecklas och kompletteras med ett vandrarhem. Alternativa sätt att ta sig upp från Lovisinsgatan upp till Hertig Carls väg med bibehållen bebyggelse har utretts av Samhällsbyggnadskontoret. 64

13 Alternativa busslinjer Förslaget innebär att busstrafiken sprids ut och fördelas över flera gator än idag. Förslaget är dock inte beroende av att bussterminalen byggs om. 65

14 STADEN MÖTER KANALEN 66

15 Kajpromenaden i det framtida Marenområdet M A R E N Området kring Maren föreslås gestaltas till ett sammanhållet stadsrum. En stenlagd kaj löper runt hela vattenrummet, kompletterat med sten- eller träbryggor på en lägre nivå för att komma nära vattenytan. Slussgatan kan bli en stadsmässig kajgata och kompletteras med kantstensparkeringar för besökande. Ny bebyggelse på den östra sidan, tillsammans med den befintliga bebyggelsen på den västra sidan kan bilda rygg kring och tydliggöra Marens vackra stadsrum. Kringlangaragets infart flyttas, och ett nytt hotell med restaurang kan utgöra fond i vattenrummet. Ett nytt kvarter med bostäder och verksamheter föreslås på parkeringen söder om Orionkullen. Orionkullens slänter bör utvecklas med nya trappor och terrasser, eventuellt i samband med att man löser Kringlangaragets nya infart. Alla nya byggnader har parkering under jord i souterrängvåning. Parken söder om Hebbevillan förnyas och utvecklas. Principsektion Maren 67

16 Referensbild: detalj stenläggning och trädplantering Referensbild: detalj kajkant K A N A L E N O C H K U S E N S B A C K E Den gamla kanalens mynning i Maren kan utformas som en samlingsplats vid ett småskaligt vattenrum med en fontän som blickpunkt i vattnets mitt. Gångbron över Maren är viktig för att rekreationsstråket runt vattenrummet ska bli attraktivt. Det bör övervägas om bron ska vara öppningsbar för att möjliggöra in - och utpassage av restaurang- och utflyktsbåtar. Lotsuddens södra del har möjlighet att utvecklas till målpunkt i rekreationsstråket och skulle kunna bli en trädgårdspark med restaurang och café Kanske en plats där antroposoferna kunde bedriva verksamhet inne i Södertälje. Strandpromenaden mot söder kan också utvecklas till en målpunkt, med tex ett kallbadhus som kan fungera ihop med gästhamnen. Nya bostäder utmed Grödingevägenkan knyta ihop de östra delarna av Södertälje med de centrala delarna. Det är ett mycket attraktivt område för bostäder i sydvästläge, centralt och med närhet till rekreation. Området mellan slussen och Sydpoolen har ett unikt läg vid vattnet. Ett framtida konserthus och kongressanläggning skulle här kunna få en fantastisk placering. Kanalen är en resurs på många sätt, men är idag inte delaktig i stadsrummet på det sätt som den skulle kunna. På andra sidan kanalen sett från Maren tar stadsskogen Kusens backe vid. Denna har en viktig funktion för rekreation. Men Kusens backe är också en barriär mellan stadskärnan och stadens östra delar. Staden upplevs ta slut vid Maren, då det enda man ser österut är skog. Kusens backes slänter ned mot kanalen skulle kunna bebyggas, dels för att utvidga staden mot öster, knyta samman de östra delarna med stadskärnan, men också för att ge Kusens backe tydligare gränser och göra området befolkat i sina kanter och därmed också tryggare. Det västliga läget ned mot kanalen är mycket attraktivt för bostadsbebyggelse, centralt men också nära rekreationsområden. Stadsskogens unika kvaliteter borde kunna utvecklas och bli bättre integrerat i staden. Med en och allmänt tillgänglig och genomgående gata framför de föreslagna bostadshusen blir dessa en del av stadskärnan och inte ett avgränsat bostadsområde. En ny trygg promenad längs kanalen och slussmiljön skapas. 68

17 69

18 HANDEL OCH STADSKÄRNAN 70

19 S T A D S K Ä R N A N Södertälje är en riktig stad. Det främsta vapnet i konkurrensen med externa köpcentra är stadsmiljön. Genom att underlätta tillgänglighet, förstärka stadskaraktären och Södertäljes identitet kan staden få en större dragningskraft. OMRÅDET VID KYRKAN OCH PASSAGEN UNDER BRON Turingegatans bro över Storgatan bildar en gräns och inramning åt det öppna området kring kyrkan och Stortorget. Passagen under bron utgör i sig ett stadsrum och dess bredd är avgörande i att stärka kopplingen mellan Storgatans norra och södra delar. Från Tom Tits ramas kyrkan in av bron. Ytorna består idag av otydligt gestaltade parkeringsplatser och slänter. Belysning och markbeläggning kan vara ett enkelt sätt att stärka denna koppling och motverka den barriäreffekt som bron har. Storgatans passage utefter kyrkogårdsmuren är smal och trottoaren längs husfasaden upplevs som otrygg. Det bör prövas om gatan kan enkelriktas i detta parti så att en mer generös gångyta förmedlar stråket norrut mot Tom Tits och Astra Zeneca. NY BYGGNAD SOM KOPPLING Området kring bron är med kopplingen till torget och kyrkan, infarten över Mälarbron och kopplingen till Storgatans norra del ett nav i stadskärnan. En identitetsbyggnad som reser sig över husmassan markerar detta nav och utgör ett landmärke. Från entrén över Mälarbron möter denna byggnad besökaren i ögonhöjd och motverkar intrycket att man flyger över staden. I sin bas utgör den en koppling under bron och tar upp nivåskillnaden mellan Turingegatan och Storgatan. En sådan byggnad skulle kunna bli en symbol för återtagandet av staden. OMRÅDET KRING MÄLARBRON Mälarbron är en storslagen entré till stadskärnan. Dess utformning talar dock inte stadens språk. Belysning, räcken och andra detaljer bör ges en utformning som tydligare talar om brons roll i staden och skapar en karaktär av stadsbro. En stadsbro är inte enbart en passage utan även en usiktsplats. På vardera sida om brons västra fäste föreslås en förtätning av bebyggelsen som utförs på ett sådant sätt att den markerar ett entrémotiv. Det skulle kunna vara två bostadstorn. Härifrån ordnas koppling till Västra kanalgatan och till kanalpromenaden. Byggnader och torgbildningar bildar en sekvens, Anländande från Mälarbron passerar genom bostadstornens portmotiv; fortfarande på hög höjd över staden öppnar sig vyn mot kyrkan och torget åt ena hållet och Tom Tits åt det andra. I höjd med identitetsbyggnaden tar Turingegatan mark och man når ett torg i korsningen med Nygatan. OMRÅDET NORR OM TURINGEGATAN. De tomter som ligger direkt norr om Turingegatan kan vara lämpliga för kontorsbebyggelse och offentlig verksamhet. Byggnaderna skulle kunna utformas så att de utgör en skyddande skärm för bakomliggande bostadsbebyggelse. De kan innehålla offentliga verksamheter i bottenvåningarna och samtidigt användas för att länka samman olika gatunivåer. 71

20 Programskiss varuhuskvarteren 72

21 A F F Ä R S K V A R T E R E N Gågatan För att göra gågatan till ett öppet samlat rum bör kiosker och andra permanenta anläggningar i mittstråket minimeras. Den fria passagen mellan butiker på respektive sida bör befrämjas och utrymme ges för temporära uteserveringar. Arkaderna kan utvecklas till attraktiva klimatskyddade stråk. Torget Torget förblir stadens naturliga samlingsplats. Ett tillkommande parkeringsgarage under torget gör det centralt även för ankommande med bil. Torghandel med samband med en eventuell saluhall i Lunahuset kan bli ett vitalt nytillskott i torglivet. Torget blir mer av en mittpunkt i staden. Marenplan Marenplan kan utvecklas till en viktig öppen samlingsplats och en målpunkt i ett tänkt stråk längs Storgatan mellan Maren och Snäckviken. Temporära bodar och stånd kan ges möjlighet att säsongsvis utveckla Marenplan som mötes- och handelsplats. Varuhus Med entréer från varuhusens samtliga sidor kan bakgatorna omvandlas till framsidor. Fler entréer och passager genom husen stödjer stadens naturliga flöden. Varuhusen öppenhet kan understödjas så att orienterbarhet och genomblickar främjas. Öppningar i bjälklag och rull-trappor orienteras så att flöden mellan våningsplanen underlättas. Kopplingar till befintliga och nya p-hus görs bekväma och lätta att hitta. Förslag om att koppla samman varuhusens övre plan med gångbroar bör övervägas noga. Risk finns för att alltför stor del av flödena kommer att ske inne i husen på bekostnad av gatulivet. Lunahuset Lunahusets inomhusgata tar upp nivåskillnaden på ca 8 meter mellan Storgatan och Nygatan. Kopplingen kan förstärkas dels med rulltrappor i ett svep från Storgatan till Nygatan, dels med öppnade siktlinjer. Det centrala rummet i Lunahuset kan få en större öppenhet och rymd, taket byggas om så att ljusintaget blir effektivare. Fler rulltrappor motverkar det bakvatten som de övre planen hamnar i. Entrérna kan gestaltas så att de tydligt annonserar husets öppenhet och rymd. Det är önskvärt att Lunahusets entré ligger närmare Storgatan och strömmen av presumtiva besökare. En lägre entrébyggnad kan innehålla café eller bar. Det osäkra prånget mot Gästgivaregatan bör byggas igen. Lunahusets entré mot Nygatan kan få en tydligare gestaltning och annonsera gallerian bättre. Om tvärgatornas lastkajer byggs om finns möjlighet till ytterligare entréer från Gästgivaregatan och Garvaregatan. För att befolka gatan bör gångbron över Nygatan tas bort. All gångtrafik borde ske i gatuplan. Kommunikation kan underlättas via trappor och hissar. Saluhall / food-court och biograf I Lunahuset kan en stor saluhall kombineras med food-court. Handel och restauranger kan ha förlängda öppettider och en saluhall centreras kring ljusgården. Hötorgshallen och Kungshallen i Stockholm kan tjäna som förebilder. En större biograf med flera salonger skulle kunna utformas med direkt anslutning till saluhall och food-court. Här bör också utvecklas särskilda platser och aktiviteter för barn. Nya trappor Gångbro tas bort Tydligare entré från nygatan Tydlig passage genom lunahuset Entré direkt från storgatan Bostadslamell på tellushuset Ordnad kanalfront med tvärparkering, utsiktsplatser och trappor ned till kanalen 73

22 Tellushuset Tellushusets källarvåning kan utnyttjas för en större livsmedelshall. Ingång kan ske direkt från ett nytt garage under Stortorget samt från garaget i Kringlanhusets källarvåning. Kringlan Lastintag och infart till parkeringen flyttas. Parkering i varuhusets källarvåning utvidgas till våningen under. Nya entréer byggs mot Köpmangatan. Butiksytor dras fram till fasad och ges skyltfönster och entréer direkt från Köpmangatan, Ekdalsgatan och Garvaregatan. Bostäder Kringlan- och Tellushusen kompletteras med bostäder i två lamellhus i tre plan. Dessa möter motstående fasader och avslutar gaturummet. Lunahusets lastgårdar bebyggs med bostadshus där inlastning samsas med butiksfasader i bottenvåningen och med bostäder i de övre planen. Exempel på förtätning - kv Jericho, Stockholm 74