FÖRUTSÄTTNINGAR. Kommunen. Övriga. Markägoförhållanden

Transkript

1 FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Det mesta av planområdet är allmänplatsmark och ägs av kommunen. Spårområdet i planområdets norra del ägs av staten genom Banverket. För övrigt ligger taxibyggnaden vid Rosvikstorg, Curmans villor, Havsbadsrestaurangen och vandrarhemmet Strand/Kusthotellet på privatägd mark. Kommunen Markägare inom området 14 Övriga

2 Topografi och vegetation. Lysekil ligger på den yttersta delen av Stångenäset. Terrängen är kuperad och består av bergknallar och dalgångar Planområdet är i huvudsak flackt med Släggö och berget vid Carlavägen som främsta undantag och består topografiskt sett av en strandremsa längs näsets sydöstra sida mot Gullmarn. Delar av området, i synnerhet kring Anderssons kaj och Fiskhamnen, består av utfylld mark som erövrats från havet. Ytorna är huvudsak hårdgjorda. Berget går i dagen vid Släggö och berget vid Carlavägen, Inom havsbadsparken finns gräsmattor och trädplanteringar. I övrigt är det ont om växtlighet, Enstaka träd vid Rosvikstorg och gräsytor vid Havets Hus är de främsta undantagen. Undervattenstopografin vid Släggö gör det vattenområdet speciellt intressant för dykverksamhet. Markbeläggning material och karaktär. Markbeläggningen inom planområdet består huvudsakligen av asfalt, men gatsten i granit förekommer på Rosvikstorg och på en del andra håll inom området. Granitdetaljer i form av stenpollare, utemöbler och konstverk finns på olika platser i området och bidrar tillsammans med kajskoningar och byggnadsdetaljer i granit till att lyfta fram Lysekils traditioner som stenhuggarstad. På Anderssons kaj och längs Badhusgatan har strandpromenaden markerats med betongsten och med stenpollare och träbänkar. Utformningen är dock inte sammanhängande eller enhetlig. Trädäck förekommer inom småbåtshamnsområdet. Inom havsbadsparken finns grusytor och gräsmattor. Markbeläggning samt material och karaktär för de olika stadsrummen behandlas under respektive delområde. Från Strandpromenaden vid Badhusgatan: betongsten, asfalt trä och granit. 15

3 STADSANALYS Lysekil som helhet Lysekil präglas av sitt läge på ett smalt näs med hav på tre sidor och kuperad terräng. Tätorten är liten och kompakt med stora höjdskillnader, något som tillsammans med den varierade bebyggelsen skapar en växlingsrik och småskalig stad med korta avstånd och klart avgränsade stadsdelar med tydlig identitet. Strandpromenaden är en viktig del av centrala Lysekil på flera sätt. Det är symboliskt viktigt som identitetsskapare med sina värdefulla kulturmiljöer, funktionellt viktigt som trafikcentrum och plats för byte mellan trafikslag och som offentligt rum i staden och ekonomiskt viktigt som centrum för besöksnäringen och för Lysekil som sommarstad. Över tid finns en tendens till centrumutvidgning från det gamla kärnområdet vid Kungsgatan/ kungstorget mot nordost. I framtiden är det möjligt att området norr om ICA och delar av det nuvarande hamnområdet kommer att ingå i Lysekils centrum. Även i riktning mot Norra hamnen pågår en utvidgning av centrum. Lysekils centrum är koncentrerat kring Kungsgatan som är det huvudsakliga handelsstråket. Centrum sträcker sig också ner mot vattnet mellan Rosvikstorg och Fiskhamnen och längs Södra Hamngatan till ICAs stormarknad. Bebyggelsen har traditionell kvarterstruktur och en hushöjd på två till fyra våningar. Äldre byggnader dominerar även om 50- och 60-talen samt nybyggda byggnader också finns representerade. Planområdet ligger som en remsa mellan centrum och havet. Mötet mellan dessa två är en av de viktigaste stadsmässiga kvalitéerna i centrala Lysekil och det mötet äger rum inom planområdet.. Havsbadsområdet liksom Norra hamnen ligger utanför centrum i egentlig mening. Detsamma gäller Kyrkvik och området närmast innanför fiskhamnen. 16 Södra hamnen Nordost om området ligger den del av Södra hamnen som fortfarande är aktiv som handelshamn. Inom hamnområdet ligger ett antal industrier inom olika branscher, de flesta med någon maritim anknytning. På lång sikt är det möjligt att den närmaste delen av hamnområdet kan bli tillgängligt för annan användning än idag. Det kommer i så fall att utgöra en värdefull resurs för centrums fortsatta utveckling.

4 Norra hamnen är ett annat centralt beläget industriområde som fått se sin funktion förändras med tiden. Dominerat av stora och delvis övergivna industribyggnader från Skandiaverkens storhetstid har området på senare tid kommit att användas för andra ändamål, med högskolecentrum som det senaste tillskottet. Samtidigt växer ny bostadsbebyggelse upp i det närbelägna Bansvik, en utvidgning av centrum som gör Norra Hamnen allt intressantare som framtida utvecklingsområde. Gamlestan är kärnan i det äldsta Lysekil. Ett unikt välbevarat gammalt fiskeläge med tät bebyggelse orienterad längs gator som löper parallellt med den ursprungliga strandlinjen. Både många av de enskilda byggnaderna och området som helhet är av mycket stort kulturhistoriskt intresse. Kyrkvik domineras av bostadshus, många av dem vackra gamla trävillor, som ligger skyddade i den sänka där Lysekils äldsta kyrka en gång låg och där kyrkogården som hörde till den fortfarande ligger. Ett färdigbyggt och stillsamt område som lever upp där det möter havet och strandpromenaden vid Havets Hus. Pinnevik och Torneviken är ett naturområde som ligger längs strandpromenadens fortsättning ut mot Stångehuvud. Området innehåller ett friluftsbad, Gullmarsvallens idrottsarena och Vikarvets hembygdsmuseum. Bebyggelsen är sparsam och det dominerande intrycket är mötet mellan klipporna och havet. Gamlestaden Södra hamnen Norra hamnen Centrum Kyrkvik Pinnevik 17

5 Stadsrum och bebyggelsestruktur Centrala Lysekil är en traditionell småskalig kvartersstad även om kvartersstrukturen är starkt påverkad av det kuperade landskapet. I området från Rosvikstorg och norrut består kvarteren av sammanbyggda flerbostadshus. Uppe på höjderna och söder om Drottninggatan dominerar villabebyggelsen. Mellan villastaden och havet finns en i huvudsak obebyggd strandzon som präglas av kajer, öppna ytor och friliggande byggnader som ofta tillkommit för sjöfartens, fiskets eller kurortsverksamhetens behov. Byggnaderna är orienterade mot havet snarare än varandra och deras placering följer därför en annan logik än vad som är fallet i kvarters- eller villastaden. Det aktuella planorådet sammanfaller i stort sett med denna strandzon. Stadsrummen i strandzonen är i allmänhet öppna mot vattnet. Ibland är passagen trång som vid Curmans villor, ibland är den bred som vid Rosvikstorg. På så sätt bildas en sekvens där man allteftersom man rör sig längs vattnet passerar genom större och mindre rum, ibland alldeles intill vattnet, ibland längre ifrån det men hela tiden i direkt visuell kontakt med havet. villastad kvartersstad strandzon 18

6 TRAFIK Lysekil är en liten och tät stad vilket innebär att de flesta invånarna bor på gångavstånd från varandra och från handel och service. Staden fungerar också som kommersiellt centrum för ett större område vars invånare når centrum med bil eller buss via Landsvägsgatan. Inom planområdet är Landsvägsgatan/Södra hamngatan delar av Lysekils viktigaste trafikstråk för bil- och kollektivtrafik. Rosvikstorg och Anderssons kaj står för en stor del av centrums parkeringskapacitet. Separat cykelbana saknas inom området men är önskvärd längs Södra Hamngatan och Drottninggatan i enlighet med intentionerna i översiktsplanen. Genom sin begränsade storlek och sin småskalighet är Lysekil en fotgängarvänlig stad. Inom planområdet är strandpromenaden det viktigaste gångstråket, särskilt sommartid. Sammanfattningsvis kan man säga att området kring Södra Hamngatan är ett nyckelområde för alla trafikslag som förekommer i Lysekil. Att få de olika trafikslagen att samexistera på ett rimligt sätt är ett av målen för planarbetet. Trafiköversikt P (P) P P P (P) Fotgängarvänlig zon Större parkering utanför planområdet Potentiell större parkering Viktigare stråk för biltrafik Kollektivtrafik 19

7 Biltrafik Lysekil kan nås med bil på två sätt, antingen längs väg som löper genom hela Stångenäset och ansluter till E6an vid Gläborgsmotet eller via Bokenäset, dvs. väg 161 och färjeleden Skår - Finnsbo över Gullmarn. I båda fallen når man centrala Lysekil via Landsvägsgatan och Södra Hamngatan som är den enda infarten till centrum. De främsta parkeringsmöjligheterna är idag Anderssons kaj samt Rosviks torg, som därför fungerar som entrépunkter till centrum. Biltrafiken i Lysekil präglas av stadens karaktär av sommarstad. Trafikmängden på sommaren är mycket större än under resten av året. Vid stora trafikmängder sätts både parkeringsmöjligheter och tillfartsvägar på hårda prov. Södra Hamngatan och Drottninggatan är delar i Lysekils viktigaste genomfartsled för buss- och biltrafik som går som en ringled Parkeringsresurser inom planområdet runt och genom stadens centrala delar. Även Badhusgatan är viktig för biltrafiken till ICA: 75 platser Kyrkvik och de sydvästra stadsdelarna. Parkering De viktigaste resurserna vad gäller parkering är Rosviks torg och Anderssons Kaj. Vidare finns ett antal mindre koncentrationer av P- platser utspridda inom och i anslutning till området, främst längs Södra hamngatan. Utrymmet för att öka antalet p-platser inom området är begränsat. Samtidigt finns önskemål att använda mark som idag upptas av parkering för andra ändamål. Både Rosvikstorg och Anderssons kaj är attraktiva stadsrum som idag används som centrumparkering. P-frågan måste ses i ett helhetsperspektiv tillsammans med resten av Lysekils centrum. Parkeringsytorna inom planområdet fungerar dels som parkering för lokala behov - verksamheter inom området och dels som parkeringsresurs för hela centrum. Den senare funktionen kan lösas på andra sätt, exempelvis genom en ny infartsparkering (se motstående sida). En sådan lösning förutsätter attraktiva gångstråk från centrumparkeringen och vidare in mot centrum och antagligen att man aktivt styr långtidsparkeringen med hjälp av p- avgifter, åtminstone sommartid. Andersons Kaj och Fiskhamnen: 113 platser Rosvikstorg: 62 platser Södra Hamngatan: 14 platser Rosviksgatan: 20 platser 20 Havsbadsområdet: ca 40 platser Kyrkvik: 20 platser

8 Infartsparkering Utrymmet för ytterligare parkering i centrala Lysekil är begränsat, något som blir ett problem somartid när efterfrågan på P-platser ökar kraftigt. Särskilt besvärande blir parkeringsproblemet för verksamheter i Kyrkvik och Havsbadsområdet. Ett sätt att lösa parkeringsproblemet är att anlägga en stor infartsparkering som får fungera som långtidsparkering medan de mer centrala P-platserna får rollen som korttidsparkering. Som ett led i en övergripande parkeringsstrategi kan en infartsparkering hjälpa till att avlasta centrums parkeringar. För att fungera måste en infartsparkering ligga på rimligt avstånd från centrum. Den lämpligaste placeringen förefaller vara vid det fd. bussgaraget norr om det aktuella planområdet. (karta) Attraktiva gångstråk måste finnas in mot centrum från en eventuell infarrtsparkering. Genom att koppla strandpromenadens förlängning via Gullmarskajen till parkeringsområdet skapar man en väg längs vattnet in mot centrum som kan vara att bra alternativ vackra sommardagar. Alternativet är Landsvägsgatan/Södra Hamngatan, förbi ICA Supermarket och diverse mindre butiker och in mot centrum. I detta område skulle människorna som rör sig till och från infartsparkeringen bidra till att förbättra underlaget för dessa veksamheter. Under högsäsong kan någon typ av skytteltrafik ordnas från parkeringsområdet ner till Havsbadet och Havets Hus, där parkeringsbristen idag är värst. gamla bussgaraget Befintlig större parkering Möjlig framtida parkering Huvudstråk för biltrafik Sekundärt stråk för biltrafik Illustration; parkeringsresurser i centrum. 21

9 Kollektivtrafik Busstrafiken genom Lysekil följer ringleden och vänder oftast vid sjukhuset. Vid Södra Hamngatan mellan Anderssons Kaj och Rosvikstorg ligger Lysekils viktigaste kollektivtrafikknutpunkt, hållplatsen Södra Hamnen, i anslutning till färjeläget för personfärjan till Skaftö. Hållplatsen är den viktigaste entrépunkten till Lysekil både för långväga besökande som kommer med express- landsvägsbuss och för resande med färjan från Skaftö. Det har tidigare varit aktuellt att bygga ett resecentrum, det vill säga en gemensam terminal för buss- och personfärjetrafiken innanför fiskhamnen just norr om Anderssons kaj. Anledningen är att den nuvarande lösningen där bussarna stannar på ömse sidor om Södra Hamngatan inte anses tillfredställande ur trafiksäkerhetssynpunkt, främst därför att resande med personfärjan måste korsa Södra Hamngatan Förutom landsvägsbussarna finns även närtrafik inom Lysekils tätort i form av Lysekilsrundan (även kallad Shoppingrundan). Linjen trafikeras av en liten stadsbuss som går olika rutter inom tätorten vid olika tider på dagen. På grund av sin varierade rutt har Lysekilsrundan inte illustrerats på kartan nedan. Järnvägen som tillkom 1913 används sedan 1981 uteslutande för godstrafik till och från Lysekils hamn. I genomsnitt trafikeras Lysekilsbanan av godståg per vecka. Vid större evenemang i Lysekil har det hänt att banan tillfälligt använts för persontrafik. Om passagerartrafiken skulle återupptas skulle den norra delen av planområdet stärkas ytterligare som kollektivtrafikcentrum. Någon sådan persontrafik är dock inte aktuell. 22 Busslinga för landsvägsbussar Personfärja till Skaftö

10 Gång- och Cykeltrafik Strandpromenaden fungerar redan idag som ett sammanbindande gångstråk inom planområdet men ingår även i ett större system av gångstråk i Lysekils tätort. Kopplingen till fotgängarzonen kring Kungsgatan är dock svag och på sina ställen är stråket trångt och otydligt markerat. Längs Södra Hamngatan finns trottoarer, men dessa upplevs som trånga och trafikstörningarna är påtagliga. En separat cykelbana finns utbyggd fram till parkeringsplatsen vid ICA stormarknad, just norr om det aktuella planområdet. Därefter är cyklister hänvisade till körbanan. Sträckan mellan ICA och Rosvikstorg är markerad i översiktsplanen (ÖP 06) som huvudstråk för cykeltrafik och bör få separat gc-bana. Sträckan från Rosvikstorg längs Badhusgatan och vidare bort mot Kyrkvik är markerad som övrigt stråk. Även här är det önskvärt att så långt som möjligt förbättra framkomligheten för cyklister. Strandpromenaden bör förbli ett renodlat gångstråk. Viktigt gångstråk Separat cykelbana önskvärd enl. ÖP 06 23