Dnr 2008/714 KS.203

Transkript

1 GRÖNA KORRIDORER Genom planområdet kommer vissa viktiga naturstråk behållas och utvecklas med tydliga värden för den framtida bebyggelsen. Stråken kommer dels vara naturmark/ bearbetning av naturmark samt direkt nyanlagda parkdelar med tydlig funktion för rekreation. Stråken ska beakta de naturliga förutsättningarna i form av befintlig vegetation och topografi. Vidstående planbild visar bland annat det så kallade Blågröna stråket som är en utveckling av tillföde och utloppet till Väsjön. Vid tilloppet vid Väsjöns norra strand utveckals en ny parkdel för rekreation och för att säkerställa god hantering av tillrinnande vatten. Vid Väsjöns östra strand tas de naturliga förutsättningarna tillvara genom att naturen försiktigt gallras, och lund och hagmarkskaraktären betonas. Platsen har stora förutsättningar att bli ett attrakivt utflyktsmål för de närboende. 16 Viktiga gröna stråk och korridorer

2 8 STADSRUMMENS BYGGSTENAR -FLERBOSTADSHUSOMRÅDET ALLMÄNNA PLATSER Allmänt Uterummet- det yttre rummet- det offentliga rummet spelar en viktig roll för att levandegöra ett nytt utbyggnadsområde. Det offentliga rummet ska skapa förutsättningar för liv och aktivitet, identitet, orienterbarhet, estetiska värden samt diverse funktioner. För flerbostadshusdelarna inom Väsjöområdet är målsättningen den levande småskaliga staden och inte en renodlad sovstad. För att lyckas med detta måste det yttre rummet behandlas med omsorg avseende skala variation och innehåll. Avstånd mellan målpunkter är viktigt för att länka samman Väsjöområdets flerbostadshus med Edsberg. En attraktiv mer urban promenad från Väsjöområdets del öster om Väsjön till Edsberg eftersträvas. Utmed promenaden ska det finnas publika lokaler, affärer etc samt varierad och berikande arkitektur. Platserna från de minsta byggstenarna som trottoarer, korsningar, gator/gränder/passager, ska utformas medvetet med avseende på skala och materialval, trädval etc. Utformningen ska stödja den funktion man eftersträvar. Se även under -Gatunätet. De lite mer betydande platserna i Väsjöområdet som torgen, kajen etc ska stå i visuell förbindelse med varandra. Utmed detta lite urbana stråk finns utblickarna mot den omkringliggande naturen med sina rekreationsmöjligheter och parkytor. Insprängd grön förgårdsmark och och visuell koppling till gröna kvartersgårdar berikar också gaturummet. Denna stora närhet mellan den urbana miljön och det svenska landskapet förstärks genom en relativt smal exploatering. Sjön med badmöjligheter och varierad strandlinje skapar också unik variation utmed korta avstånd. Väsjöområdet kan bli en unik småskalig stad personifierad. Förutom de större torgen, parkerna och kajerna kan området innehålla många mindre mål- och mötespunkter. Mindre platser utmed garurummen kan göras intressanta genom byggnadernas utfomning eller genom att man låter gaturummet breddas till mindre platser med olika innehåll. Bilder från Hammarby Sjöstad Stockholm Viktiga allmänna platser i Väsjöområdet 17

3 VÄSJÖ KAJ Väsjöns kaj är den urbana delen av strandpromenaden runt sjön. Kajen kommer förstärka Väsjön som det centrala och samlande i Väsjöområdet. Strandskoningen av kajen utförs som en relativt flack glacis av anpassade råa stenblock i granit. Karaktären ger en mjuk övergång till naturmarken runt omkring. Närmare vattenytan utanför glacisen ligger en träbrygga med varierad bred och funktion. Träbryggan ansluter i vissa punkter till stenkajens nivå och trappor ansluter till stenbryggan i övrigt. Träbryggan döljer den mkt flacka anslutningen av botten mot stenkajen. I träbryggan kan partier av vegetation få växa exemplevis gräsdungar.träbryggan blir platsen från vilken man kan ta den lilla båten ut på sjön elller ta sig ett dopp. Träbryggan är på vintern utgångspunkten för skridskoåkning eller skidåkning. Kajen som är lång varieras genom träbryggan och genom mindre formändringar av den raka kajen. De två trädraderna som följer kajen gör också uppehåll vid platser man speciellt velat markera exvis vid lägen där utblickar från bakomvarande planerad bebyggelse är önskvärd. Gångytor utförs som grusytor. Med viss regelbundenhet återkommer rektangulära mindre planteringsytor med låg dekorativ plantering. Planteringsytorna delar också upp kajens långa sträckning. Bänkar finns enligt klassiskt maner placerade vid kajskoningen med utblicksrikt- 18 Sjötorget- en urban målpunkt vid vattnet

4 ning ut över sjön mot skidbacke och natur på andra sidan. Bänkar finns också i anslutning till de gröna ytorna. trätrall pollare trädäck och grusyta i nivå Träden runt Väsjön är tänkta som Prunus Sargentii - Bergskörsbär. Körsbärsblommningen runt Väsjön på våren kommer vara iögonfallande. Kajzoonen kommer få ett grönt intryck genom dessa två rader av träd. Utform- grus/grusliknande ytor i olika stenmaterial bänkar På våren blommar körsbärsträden längs med Väsjöns kaj vegetationsytor av lägre marktäckare trappa i sten, 3 steg trädäck plantering i trädäck 19 Kantskoning/glacis vid Lilla Essingen Planbild visande kaj Väsjöns nordvästra strand

5 ningen gör att grönska inramar hela sjön, förutom där torgytor ligger öppna mot vattnet. Ett ljus och skuggspel från träden kommer ge extra liv åt kajerna. Grusytan ger en flexibel yta för skilda aktiviteter och verksamheter. Sektion vid norra Väsjöstranden Sektion vid västra Väsjöstranden--- Kajsektionernas lägen

6 TORG OCH PARKER I KVARTERSBEBYGGELSEN Sjötorget Torget har genom valet av byggnadernas placering getts en svagt konisk form. Formen förkortar perspektivet när man blickar ut mot sjön och förlänger det när man blickar från kajen in i området. Torgets form och byggnadernas placering skapar goda möjligheter till utblickar från byggnderna och från den anslutande gatan. Torget utformas som en helt hårdgjord yta utan trädplanteringar eller annan vegetation. Belysningen koncentreras utmed fasaderna som på äldre traditionella torg. Bottenvåningarna är tänkta som publika lokaler, affärer etc. Uteserveringar är naturligtvis möjliga och önskvärda på platsen. Torgets golv utförs som slät hårdgjord yta i ett vågmönster som blir karakteristiskt för Sjötorget vid Väsjön. Vågmönstret kan bestå av olika ytor av behandlad asfalt, asfalt med pågrus ( Y1), slipad asfalt etc. Dagvattnet kan hanteras med grunda öppna rännor som skulle kunna få bilda en mycket tunn vattenspegel centralt på torget när man så önskar. Vattenspegeln tar in känslan av vatten längre in i området och för in reflektioner och ljus på torget. Mot sjön avslutas torget av en bred trappa som går ner på anslutande träbrygga. Trappan blir en attraktiv samlingsplats ner mot vattnet.trappan skulle sedan kunna fortsätta från träbryggan ner i vattnet på en säkrad sandyta för att kunna möjliggöra bad på ett bra sätt. Låga kantstöd löper over torget som anvisning för trafiken. Själva det centrala torget blir fordonsfritt med få undantag. Angöring till kvarterens byggnader är begräsad från det bilfria torget. Angöring till byggnader kommer huvudsakligen ske från ett annat håll. trappa av sten, ner mot trädäck Norra Sjötorget trappa av trä, ner i vattnet belysning i anslutning till fasadert Det norra Sjötorget ska ha en utformning som i sin karaktär ansluter till Sjötorgets. De båda torgen kommer vara tydligt synliga från varandra. spegel av dagvatten sittbänkar 21 Sjötorget i plan Sjötorgets läge Läge Norra Sjötorget

7 Torget möbleras med några markfasta sittbänkar och konst. I övrigt består möbleringen av de lösa möbler som kommer uppstå här. Exempel på lös möblering: planterade urnor, möblering kring uteserveringar i form av möbler, räcken, parasoller etc, lös möblering som handlarna i bottenvåningarna kan ha behov av. Det väsentliga med denna typ av möblering är att Torget upplevs som attraktivt. Torget får en skala som kommer kännas angenämt men ställer också stora krav på byggnadernas varierande utformning. Sittmöjligheter torg. referensmiljö Sundbyberg 22 Perspektivskiss Sjötorget från sjösidan Trappa med gerad ramp. Exemplet kan tillämpas vid Väsjöområdet för att säkerställa god tillgänglighet ner till träbryggor mm. Referensmiljö Köpenhamn

8 Rundeln Rundeln är den cirkulära plats som är navet för gatunätet. Ett torg med verksamheter, affärer och bostäder där trafiken mer får passera på de gåendes villkor. Anslutande vägar övergår i en torgyta med en enhetlig cirkulär betongstensbeläggning. Torgkaraktären kommer att vara påtaglig. Vägar defineras av pollare med och utan belysning. Pollare placeras ca 2 meter utanför tänkt väglinje. Pollare är tänkta som breda cirkulara av stål. Pollare skulle också kunna vara sittbara. Träd på de anslutande gatorna ansluter mot torget men torget självt är inte planterat. Serveringar och aktiviteter på torget kan ge upphov till temporära planteringar i form av urnor etc Sjötorget och Rundeln kommer ha visuell kontakt. Rundeln blir en port ner mot vattnet och i de andra riktningarna. Liksom för Sjötorget ställer torgets form och utformning stora krav på byggnadernas arkitektur. Bottenvåningen i Rundeln är tänkt vara en arkad. Belysning i huvudsak vid fasaderna kompletterat med så kallat positionsljus i pollare och möbler på torget Torgets skala kan jämföras med andra runda platser i Storstockholm exempelvis den runda platsen i Frösunda Solna Referensmiljö är bla den cirkulära platsen i frösunda Solna. Denna plats har en grön central del med trafik runt om. Diameteravstånd för byggnader i Frösunda är 75 meter mot 60 meter i Väsjöområdet. grova pollare av stål beläggning av kvadratisk betongsten 23 En svagt skålad cirkulär stenbeläggning betonar platsen Rundels läge Exempel på välvd byggnadsform i Hammarby Sjöstad

9 Korsningen i Väsjöområdets kvartersbebyggelse är inte fullt ut en så konsekvent Shared space lösning som exempelvis Skvallertoget i Norrköping där stora trafikmängder passerar en ren torgyta utan någon vägmarkering. Tanken är att en större uppmärksamhet i trafiken än vad ofta är fallet i traditionella trafikmiljöer är nödvändig för god trafiksäkerhet. En sådan tanke kan också innebära att utformningen kan göras mer rumsligt attraktiv än traditionella gatumiljöer. Relativt intensiva miljöer som ska vara karaktärsfulla och där stor hönsyn skall tas till gående och cyklister utformas ofta idag efter likande principer. Ex shared space Gårdsgata etc. I detalj på sådana platser läggs stor vikt vid beläggning och skyltning mm så signalerna är tydliga för trafikanterna. Exempel på miljöer i Stockholm: Gullmarsplan och Nybroviken. Skvallertorget i Norrköping 24 Ett mycket formtydligt torg som signalerar aktsamhet för busstrafiken och biltrafiken Dragarbrunnsgatan i Uppsala är ett bra exempel på ny betongstensyta på körbara ytor. Bilden visar också yta med större sten och ledstråk för synskadade

10 VÄSJÖNS STRANDPROMENAD Idén med en strandpromenad har varit ett av flera huvudteman vid förändringen av Väsjöområdet sedan projektet startades. Målet har varit full tillgänglighet till stranden runt hela sjön. Handikappsanpassad så långt möjligt. Strandpromenaden utformas beroende på sitt läge i planen så en rik och varierad upplevelse uppnås. Stadsstrandkaj, naturområde eller park ställer olika krav på promenadens utformning. Utmed promenaden finns många målpunkter som kapar variation och ger liv åt strandzonen. - Sjötorget - Öppningar mot anslutande bebyggelse, gatuanslutningar mm 25 Målpunkter runt stråket - Speciellt utformade platser utmed kajen - Norra Sjötorget - Parken vid sjöns tillflöde - Park med lund och hagparkskaraktären öster om sjön. Även klippta gräsytor. Park som liksom tidigare kommer innehålla dansbana, lek och sittplatser, boule mm. Grusade stråk i denna park del - Väsjöbacken med anslutande skogspartier Stråket utanför kvartersbebyggelsen, ca 2/3 av sträcka, utformas relativt smalt och enkelt med stor hänsyn till befintlig topografi och natur. Avstånd till bebyggelse beaktas nogsamt. Exempel på karaktärer som eftersträvas utmed stråket. Överst -lund, hagmarks karaktär med smala grusvägar vid Hagaparken. Mellersta bilden- smaltparkstråk mellan vatten och bebyggelse vid Norr mälarstrand. Nederst- promenadbryggor av trä i Hammarby Sjöstad

11 9 BYGGNADERNAS ARKITEKTUR FLERBOSTADSHUSEN Det är viktigt att flerbostadshusdelarna har ett uttryck, en skala och byggnadsvolymer som ger tätorten den variation och småskalighet som eftersträvas. I planhandlingen tydliggörs att långa fasader med monoton upprepning i horisontal eller vertikalled skall undvikas. I västra delen av området efterstävas också en varierad färgsättning och i öster en mer dov naturnära färgsättning. Byggnaderna skall ha ett stadsmässigt förhållande till gaturummet och vara attraktiva målpunkter med inviterande fasader och entreér. I planhandlingen står att slutna och avvisande fasader ej får förekomma mot gaturummen eller mot sjösidan. Utformning av balkonger, tak och färgsättning kommer vara viktiga att studera och precisera i den fortsatta planeringen. Vissa krav rörande detta finns idag inskrivet i planhandlingen. När det gäller arkitekturen vid stråk, utblickslinjer, noder och platser ställer den stora krav på bland annat bebyggelsens transparens - det vill säga känsla av genomsiktbarhet med en lätt till karaktären öppen arkitektur. Stor hänsyn skall bland annat tas till den bakomliggande bebyggelsens förutsättningar att få attraktiva utblickar. Redovisade bilder på byggnader tjänar i detta skede endast som inspiration och exempel på goda lösningar. Exempel från Hammarny Sjöstad Stockholm. Utformning av balkonger påverkar intrycket av byggnadrna påtagligt. Olika utformning ger också olika förutsättningar till utblickar Bilden illustrerar hur man kan arbeta med uppdelning vertikalt och horisontalt Bebyggelsens transparens är viktig för att säkerställa samband och slå vakt om utblickar 26 Exempel på stadsradhus. Europeiska byn i Malmö. Variation i färgsättning och vertikal uppdelning.

12 VILLAARKITEKTUR I brantare terräng eftersträvas speciellt goda terränganpassningar som exempelvis sk plinthus 10 MÖBLER, BELYSNING OCH SKYLT NING I enlighet med den standard som utveckas inom Sollentuna kommun. Preciseras senare FJÄTURENS STRANDPROMENAD Presenteras inför planläggning av detaljplaneområde 4 ARKITEKTUR VID FJÄTUREN Presenteras inför planläggning av detaljplaneområde 4 IDROTTSSTADEN Presenteras inför planläggning av detaljplaneområde 8 VERKSAMHETSOMRÅDET Presenteras inför planläggning av detaljplaneområde 5 Exempel på naturanpassning och god träarkitektur Exempel plinthus. (Brunnberg & Forshed arkitektkontor) 27