Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa

Transkript

1 Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa

2

3 Bakgrund Den här samverkansplanen har tagits fram i samarbete med berörda verksamheter inom södra länsdelen (Håbo kommun, Enköpings kommun och Uppsala läns landsting). Arbetsgrupper med bred kompetens har varit aktiva i att ta fram planen. Samverkansplanen grundar sig på den politiska överenskommelse som gjorts mellan kommun och landsting för personer i alla åldrar med psykisk ohälsa, missbruk eller omfattande funktionsnedsättning. Håbo kommun, Enköpings kommun och Uppsala läns landsting har varit ett av fjorton modellområden som med SKL som huvudman har deltagit i Modellområdesprojektet. För mer information besök VÅR ARBETSMODELL - FÖRSTA LINJEN Huvuduppdraget när modellområdesprojektet startade var att ta fram en första linje för hur kommuner och landsting samverkar kring barn och ungdomar. Första linjen ska beskriva formerna för hur modellområdet tar hand om barn och unga när de först behöver hjälp. Denna arbetsmodell har lagt grunden för de mål och aktiviteter som du hittar i samverkansplanen. TYDLIGA VÄGAR Ett tydligt system så att barn, unga och deras föräldrar vet vart de ska vända sig Medarbetare som vet vem som gör vad SAMVERKAN MED BARNET I FOKUS Kommun och landsting samlar kompetens och insatser som behövs kring barnet/ungdomen Synkroniserar rätt insats på rätt nivå KONSULTATIONSTEAM Råd och stöd till medarbetare Specialistfunktioner nyttjas på första linjen, främst konsultativa och handledande uppdrag

4 Samverkansplan för nedstämdhet/oro INLEDNING Tidig upptäckt av oro- och nedstämdhetsproblematik kan minska risken för att symptomen förvärras. Det säger Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest 1. Lagstiftning, policydokument och riktlinjer tar ofta upp att det är viktigt med tidig upptäckt av svåra situationer och/ eller symptom hos barn och ungdom. Det poängteras att tidiga insatser är kostnadseffektiva. Ofta står det vad verksamheter ska uppnå men det är svårare att hitta information om på vilket sätt det ska göras. Syftet med den här samverkansplanen är just att barn och unga som lider av oro och nedstämdhet ska upptäckas tidigt och bli omhändertagna på ett effektivt sätt. Vi behöver därför på alla sätt främja samverkan mellan inblandade aktörer. Om vi kan verka för ett effektivt samarbete så kommer tid och kraft att frigöras i verksamheterna. Mål och aktiviteter i denna samverkansplan bygger på följande två begrepp: Måleffektivitet att göra rätt saker. Vi måste vara säkra på att det vi gör bidrar till att uppfylla våra långsiktiga mål. HÄR VAR VI Under förbättringsarbetet kunde vi se att samordningen brast på organisationsnivån och den strukturella nivån, vilket bland annat medförde att det förekom dubbelarbete. Fördelningen av ansvar mellan aktörer var otydlig och det saknades riktlinjer för informationssökande och bedömningsgrunder. Dessutom var inte insynen i verksamheterna tillräcklig. Många upplevde att antalet insatser som gavs inte motsvarade efterfrågan. Insatsformerna varierade och det var svårt att få överblick. Dessutom fanns det en bristande förståelse för varandras verksamheter. Dokumentationen behövde förbättras liksom formuleringen av motiv till beslut. Dels för att underlätta samverkan och tidig upptäckt, dels för att den berörda personen har rätt till beslutsunderlaget för att kunna överklaga eller anmäla felaktigheter. Foto: Sofie Samrell Produktivitet att göra saker rätt. Det här handlar om att klara av en uppgift utan att använda mer resurser än nödvändigt 2. MÅLGRUPP Målgruppen är barn och ungdomar i åldern 6-18 år. Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka [...] De har en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa

5 HIT VILL VI NÅ Det finns ett sammanhållet informationsmaterial kring vart man som hjälpsökande eller anhörig kan vända sig. Medarbetare i modellområdet har ökad kunskap om vad som kännetecknar oro och nedstämdhet hos barn och ungdomar. Medarbetare utgår från gemensamma kunskaper om nedstämdhet och oro, så att ärenden alltid behandlas likvärdigt. Kunskap om nedstämdhet och oro sprids vidare till de unga och deras familjer. Alla som möter barn/ungdomar med problem kan göra grundläggande beskrivande kartläggningar. Det finns strukturerad och tillförlitlig information som stöd vid bedömning och beslut. Medarbetare och verksamheter sprider sin kunskap till varandra. Kommunikation mellan verksamheter fungerar mer effektivt. Det finns möjlighet till konsultation mellan verksamheter. Vi använder begreppet StegVIST insatstänkande, vilket innebär att vi följer en struktur med ett antal olika steg inbyggda, men att vi väljer vår väg genom strukturen med klokt (VIST) övervägande. Begreppet förklaras närmare nedan. Strukturell återkoppling finns inbyggd mellan verksamheterna. Barn och unga kartläggs och bedöms utifrån SKL:s och socialstyrelsens rekommendationer. Som stöd för detta finns en checklista. Barn och unga erbjuds insatser som svarar upp mot den problematik som framkommit. Alla medarbetare frågar om samtycke vid behov av samverkan. ORO OCH NEDSTÄMDHET: RIKTLINJER Det är den verksamhet som först upptäcker oro och nedstämdhet hos ett barn eller en ungdom som har ansvaret för att utföra en primär bedömning. Underlaget från den primära bedömningen ligger sedan till grund för hur man prioriterar insatser i samtliga inblandade verksamheter. Hur man prioriterar beror på de konsekvenser som barnets/ ungdomens psykiska ohälsa får. Oro och nedstämdhet ska bedömas utifrån de riktlinjer som finns i SKL:s 4 och Socialstyrelsens 5 dokument: Klarar personen av sin vardag? Skola? Aktiviteter? Hur ser familjesituationen ut? Hur allvarliga är de symptom som förekommer? Hur akuta är de symptom som förekommer? Finns det risk för att personen ska skada sig själv? Finns det risk för att personen ska begå självmord? Finns det risk för att personen skadar sin hälsa eller sin utveckling? Förekommer samsjuklighet, det vill säga psykisk ohälsa i kombination med missbruk? Har personen somatiska besvär som huvudvärk, magont, sömn- eller aptitproblem? Hur länge har personen mått dåligt? Har personen varit närvarande i skolan? Hur ser de yttre omständigheterna ut? Vilka riskfaktorer finns? Vilka skyddsfaktorer finns? MÅL OCH AKTIVITETER FÖR ATT NÅ DIT VI VILL 4. halsa/ratt_vard_i_ratt_tid 5.

6 Fakta: baslinje, första linje och specialistnivå Vi har tidigare nämnt begreppet stegvist insatstänkande. Det innebär att varje verksamhet tar ansvar för att identifiera problemområden och skyddsfaktorer hos barnet/ungdomen innan de fattar beslut om insats. Det är problemets omfattning som avgör insats. NIVÅ KOMMUN LANDSTING KOMMUN LANDSTING BASLINJE Förskola Skola Mödrahälsovård Barnhälsovård FÖRSTA LINJE Skolhälsovård Elevvård Socialtjänstens förebyggande och tidiga insatser Familjecentral Mödrahälsovård Barnhälsovård Ungdomsmottagning Primärvårdspsykolog Familjeläkarverksamhet SPECIALIST- NIVÅ Myndighetsutövning samt insatser beviljade av socialtjänsten Omsorg om personer med funktionsnedsättning samt 12-hem Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomshabilitering Barn- och ungdomspsykiatri Strukturen är hämtad från Uppsala kommuns och landstings gemensamma riktlinjer. Där står också att det är viktigt med samsyn mellan verksamheter samt respekt för och kännedom om varandras uppdrag.

7 Mål och aktiviteter för att nå dit vi vill Mål 1 Det finns bra information om tillgänglighet och tillvägagångssätt för den som söker hjälp Aktiviteter Ansvarig Tidplan Skapa gemensamt översiktsdokument Socialtjänsten, samverkan med med kontaktuppgifter samt länka till detta från våra webbplatser kommunikatör och övriga förbättringsområden. Brukarorganisation som referens Uppdatera och hålla dokumentet tillförlitligt framöver Mål 2 Strukturerad och tillförlitlig information som stöd vid bedömning och beslut Checklistan ska främja ett stegvist tänkande och fungera som ett konkret verktyg för att följa SKL:s och Socialstyrelsens rekommendationer. Checklistan ska tillämpas för fem olika områden: 1) Identifiering 2) Tidigt upptäckt 3) Primär bedömning 4) Beslut 5) Kommunikation med barnet/ ungdomen, familjen och samverkande verksamheter. Aktiviteter Ansvarig Tidplan Utvärdering Fortsatt utformning av checklista Förankra checklista hos verksamhetsledningar Implementera checklista i verksamhet (om pilottesterna har varit lyckade) Processledare, brukarorganisation som referens Processledare Verksamhetschefer/ arbetsledare, arbetsgrupp av medarbetare, brukarorganisation som referens Cirka 20 tester av checklistan genomförs i pilotform. Utvärdering riktad till medarbetare med fokus på upplevelse av nytta, funktion som beslutsunderlag och användarvänlighet. Utvärdering sker ur verksamhetsperspektiv. 30 checklistor testas i verksamheterna. Utvärdering enligt ovan.

8 Mål 3 Det finns strukturella kanaler för kunskapsspridning mellan medarbetare och verksamheter Återkommande verksamhetsforum är inplanerade dagar då modellområdets medarbetare kan träffas och där fokus ligger på att beskriva verksamheterna, arbetsgång och nyheter. Förhoppningen är att det ska öka kunskapen om samt förståelsen och respekten för varandras verksamheter. Aktiviteter Ansvarig Tidplan Utvärdering Utforma struktur för verksamhetsforum Förankra hos verksamheter och hitta personer som kan beskriva sitt verksamhetsområde Arrangera verksamhetsforum vid ett provtillfälle Implementera verksamhetsforum som återkommande samverkansforum (beroende av utfall av provtillfället) Primärvården Utvärdering riktad till deltagare med fokus på innehåll, kunskapsutbyte, samverkan, behov av fortsättning Mål 4 Verksamheter kan få konsultation och det finns samordning av beslut kring komplex problematik ON-teamet (Oro- och Nedstämdhetsteamet) ska vara ett konsultationsteam med medarbetare från olika verksamheter som kan ge vägledning och kunskap till andra. Teamets bedömningar ska motverka att barn och ungdomar hamnar mellan stolarna. Teamet ska finnas som ett komplement och endast rådfrågas vid behov. Vårdnadshavare måste alltid ge samtycke innan teamet kopplas in. Det ska också vara möjligt för barnet/ungdomen att förbli anonym. Aktiviteter Ansvarig Tidplan Utvärdering Utforma riktlinjer för ONteam BUP Skapa ON-team Implementera ONteam (beroende på utfall) Steg I: 5 avidentifierade problemställningar. Utvärdering riktad till medarbetare med fokus på nytta, kunskapsutbyte, resursutnyttjande och samverkan. Steg II: 15 identifierade problemställningar + 3 där checklistan tillämpas. Utvärdering enligt ovan.

9 Mål 5 Det finns god samordning av insats och beslut Gemensam utbildning i mötesteknik. Enligt en undersökning från Socialstyrelsen behöver verksamheters uppdrag klargöras genom en sammanhållen insatskedja 6. I modellområdet tror vi att vår insatskedja skulle bli mer sammanhållen om vi kunde effektivisera våra möten. Vi behöver gemensamma verktyg och kunskaper för att nå fram till fler eniga beslut. Besluten ska också vara tydligare och bättre motiverade vilket i sin tur motverkar långdragna handläggningar och beslutsprocesser. Aktiviteter Ansvarig Tidplan Utvärdering Anbudsförfarande/offerter/ Styrgrupp för modellområdet, våren 2012 upphandling processledare Arrangera utbildningstillfällen Implementera mötesteknik som återkommande, verksamhetsöverskridande och gemensam kompetensutveckling (beroende på utfall av steg I och II) Steg I: Medarbetare i förbättringsgruppen samt chefer deltar. Utvärdering riktad till medarbetare med fokus på nytta samt kunskap kring målstyrning i beslut och effektiva möten. Steg II (beroende på utfall av steg I): Bred satsning till medarbetare. Utvärdering enligt ovan. Mål 6 Det finns fungerande återkoppling mellan verksamheter Strukturell och gemensam återkopplingsrutin. Syftet är att återkoppla kring ett ärende. Det blir ett verktyg för att kunna ge konstruktiv och utvecklande kritik mellan verksamheterna. Vi lär av varandras erfarenheter. Dessutom minskar risken för att information faller bort. Samtycket från vårdnadshavaren och talerätten hos den berörda personen är avgörande. Aktiviteter Ansvarig Tidplan Utvärdering Komma överens om hållpunkter för återkoppling (t.ex. samtycke) Skolförvaltningen våren 2012 Hitta former för strukturell återkoppling Implementera strukturell återkoppling Utvärdering riktad till medarbetare med fokus på upplevelse av nytta, funktion och användarvänlighet. Utvärdering ur verksamhetsperspektiv (sid 15)

10 Mål 7 Det finns en gemensam definition på vad som är bra att göra som även sprids till barn, ungdomar och deras familjer Utbildningssatsning i Snorkelmaterialet. Snorkel är ett samarbete mellan kommun och landsting 7. Det är en modell för tidig upptäckt och tidiga insatser för barn och ungdomar med oro, ångest och nedstämdhet. Inom samarbetet har man urskiljt faktorer som kan motverka oro, ångest och nedstämdhet. Genom att erbjuda utbildning till medarbetare inom modellområdet så hittar vi en gemensam definition på vad som är bra att göra. Tanken är att Snorkelutbildning ska erbjudas som introduktions-, bas- och vidareutbildning. Dessutom ska det finnas möjlighet till handledning. Aktiviteter Ansvarig Tidplan Utvärdering Planering av utbildningssatsning: Utvecklingsledare våren Målgrupp - Omfattning BUP Arrangera utbildningstillfällen i Snorkelmaterial Implementera återkommande Snorkelutbildningar som gemensam kompetensutveckling våren 2014 Uppföljning och eventuellt utvärdering av utbildningssatsningen enligt Snorkelmaterial 7.

11

12 Modellområdet, mars Layout: Elin Hjelm, Foto: Sofie Samrell, Omslag: Bildarkivet