MODELLOMRÅDET. ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. Nyhetsbrev nr 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MODELLOMRÅDET. ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. Nyhetsbrev nr 1"

Transkript

1 Nyhetsbrev nr 1 Mars 2012 Hej alla verksamma kring barn och unga i Enköpings och Håbo Kommun! INNEHÅLL LEDARE...1 intervju: tre projektledare CHARLOTTA BJÄLKEBRING...2 KRISTINA BUCHT...3 MARIE HOLMBERG...4 politisk överenskommelse: intervju MIRIAM ERIKSSON...5 AKTIVITETER...5 det här gäller i vårt modellområde: FÖRSTA LINJEN...6 kommer snart: SAMVERKANS- PLANER...7 KONTAKTA OSS...7 Nu är det dags att göra verklighet av modellområdesarbetet samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa. Vilken tung mening men vilket viktigt innehåll de där orden bär på. Alla månar vi om att våra barn och ungdomar ska må bra, och vilket fantastiskt jobb som redan görs i våra verksamheter där barn och unga vistas. Vad, vem, hur? Rutiner och riktlinjer styr vårt arbete och för det mesta vet vi vad vi ska göra och vart vi ska vända oss om vår egen verksamhet inte räcker till. Men vad ska vi göra när vi är osäkra på vem som har ansvaret? Hur kan vi synkronisera våra verksamheter och vårt arbete kring barn och unga? Detta har Enköpings och Håbo kommun tillsammans med landstinget försökt att tydliggöra genom att medverka i Modellområdesprojektet. Vi har kommit långt med hjälp av kloka människor på alla nivåer; politiker som står bakom att vi ska samverka, chefer som ger oss mandat att lägga tid på samverkan, medarbetare som ser och kommer med förslag på förbättringar. Tack till alla er som har gjort arbetet möjligt! Samverkansplaner Under projektets gång har fyra samverkansplaner tagits fram och snart ska de implementeras. Mer om det kan du läsa längre fram i nyhetsbrevet. Där kan du också se vilka aktiviteter för samverkan som är inplanerade hittills i år. Mer kommer, så håll ögonen öppna! Mycket av det som står i samverkansplanerna gör vi redan. Men vi behöver verksamhetsöverskridande mål som ger oss en röd tråd. Målet är att det inte längre ska finnas någon risk för barn och unga att falla mellan stolarna. Lyckas vi med det så är en stort seger vunnen för oss verksamma. Men framförallt bidrar det till att förbättra villkoren för barn och unga i våra kommuner. Så, nu kör vi! Marie Holmberg Projektledare Första Linjen Hur ser första linjen ut i vårt modellområde? Läs mer på sidan 6. Fyra samverkansplaner Skolnärvaro Nedstämdhet/oro Autismspektrum Hälsofrämjande/ Förebyggande insatser Håll utkik på din arbetsplats! Visste du att... Under de tre år som projektet har pågått har det funnits tre olika projektledare. Läs intervjuerna med tre engagerade och viljestarka personer som fått kämpa med detta omfattande projekt.

2 Charlotta BJÄLKEBRING Det är inte lätt att bygga upp en fungerande samverkan mellan alla de verksamheter som vi har inom modellområdet. Det förstod Charlotta Bjälkebring när hon började som projektledare Det finns ingen enkel lösning samverkan är något vi ständigt måste jobba på. - Så som vi vill att det ska bli i framtiden, så måste vi också jobba nu, säger hon. Charlotta var modellområdets första projektledare. Håbo kommun, Enköpings kommun och Uppsala läns landsting hade fått i uppdrag att ta fram en modell för en första linje vid vård av barn och unga med psykisk ohälsa. Uppdragsgivaren var Sveriges kommuner och landsting, SKL. - I början diskuterade vi mycket kring begrepp. Vad menas med psykisk ohälsa? Vad menas med en första linje? Vi kom från många olika bakgrunder och hade olika erfarenheter, så det var inte alltid lätt att enas. Ganska snart såg de hur viktigt det var med samsyn och samverkan mellan kommunerna och landstinget. Diskussion kring organisation - Vi fick ett antal fallbeskrivningar att diskutera kring, och då visade det sig att vi i många fall arbetar dubbelt. Ett barn som remitterats från en verksamhet till en annan kunde få samma utredning eller behandling två gånger. Diskussionerna ledde till en större förståelse för varandras verksamheter. Ännu tydligare blev det när projektgruppen gjorde en kartläggning, där alla verksamheter placerades ut på antingen baslinje, första linje eller specialistnivå. Då kunde de se om organisationen var heltäckande eller om det fanns hål där barn kunde falla mellan stolarna. - Där det uppstår hål behöver vi samverka. Om alla bara tar ansvar för sin egen del är risken stor att det blir glapp. Vi är ju faktiskt bra på olika saker och borde ta hjälp av varandra, säger Charlotta. När Charlotta lämnade projektet 2010 hade man börjat fundera kring nästa steg. Fyra förbättringsgrupper arbetade med att ta fram samverkansplaner för områdena autism, nedstämdhet och oro, skolnärvaro samt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Även efter att hon slutat som projektledare fanns Charlotta kvar i projektet, i förbättringsgruppen för hälsofrämjande och förebyggande arbete i Håbo kommun. För att samverkansarbetet ska fungera tror Charlotta att det måste finnas en stark vilja att göra skillnad tillsammans. Vi måste prata med varandra för att undvika parallellprocesser, där olika verksamheter gör samma sak kring en person utan att konsultera varandra. Det gäller att ta tillvara på varandras kunskaper i stället för att uppfinna hjulet gång efter gång. Nya budgetlösningar Ett problem enligt Charlotta är de kommunala ettårsbudgetarna. De gör det svårt att se helheten i en människas liv. - Att satsa på barn och ungdomar kräver resurser nu, men kan ge besparingar på längre sikt. Barn som mår bra klarar sig bättre i skolan och livet, medan barn som mår dåligt kan behöva mycket stöd som vuxna på grund av fortsatt ohälsa eller att de inte kan försörja sig. Då kommer det också att kosta, fast i en annan del av budgeten. - Jag tror också att det här arbetet måste vara förankrat på alla nivåer, även politiskt och samhällsekonomiskt. Verksamheter som jobbar med barn och unga behöver utrymme för en gemensam budget. De behöver pengar som de kan disponera ihop, oavsett om de hör till kommun, landsting eller stat. Alltför ofta händer det att projekt faller på att det inte finns pengar, trots att det finns både vilja och metoder för att lyckas. Tror du att en sådan ekonomisk förändring är möjlig? - Ja, den måste vara det. En av grundtankarna med modellområdesprojektet var att motverka ekonomiska stuprör, där varje verksamhet bara tar ansvar för sitt eget område. Om ett barn inte passar in i ett stuprör så placeras det i ett annat, och i värsta fall passar det inte in i något rör alls, säger Charlotta Bjälkebring.

3 Kristina BUCHT För att utvecklas till en välmående individ är starten i livet avgörande. Alla behöver ett tryggt hem, en trygg skola och ett fungerande nätverk omkring sig. Därför är modellområdesprojektet så viktigt, tycker Kristina Bucht som blev projektledare Alla säger att vi ska satsa på barn och ungdomar, men på vilket sätt? Vad ligger bakom orden? Ofta när vi arbetar med barn så gör vi det utifrån en vuxen människas perspektiv. Men inom modellområdesprojektet har det varit centralt att alltid ha barnet i fokus, säger Kristina Bucht. När Kristina kom in som projektledare var det dags att börja jobba med samverkansplanerna. Den 15 november 2011 lämnade man också in den modell för en första linje som SKL ville ha. Även om modellområdet höll sin deadline så föregicks inlämningen av långa diskussioner kring definitioner och nivåer. - Det var viktigt att försöka komma fram till något slags konsensus, säger Kristina. Vi ville att alla skulle kunna stå bakom det förslag som vi lämnade in till SKL. Jobbet som projektledare var fullt av utmaningar. En av de största var att försöka skapa en helhet och en röd tråd. Projektet hade en mycket stor bredd och många starka viljor. Det gällde att tratta ned hela bredden till en samlad bild av samverkan där alla kunde känna igen sig. Att vara del av ett större projekt var också en utmaning. SKL som huvudmän var ett bra stöd, men ställde även höga krav. Vid några tillfällen ändrades förutsättningarna och stundtals var det slitigt för alla inblandade i projektet. Har kommit längre än det kan verka - Ibland kändes det nog som att vi inte kom någonstans. Men med tanke på att vi haft fyra olika spår att jobba med, medan många andra modellområden bara haft ett, så tycker jag ändå att vi har kommit långt. Vi har haft mycket kunskap och erfarenhet i grupperna och det är jag verkligen tacksam för, säger Kristina. För att samverkansarbetet ska fortsätta även när projektet nu är avslutat tror Kristina att det är viktigt att reflektera och utvärdera. - Vi måste hela tiden fråga oss: gör vi rätt insatser? Har vi barnet i fokus? Vad fungerar och vad behöver vi förbättra? Utvärderingar med mätbara mål ger oss siffror och fakta att förhålla oss till. Vi behöver veta att vi är på rätt väg. Något som också är avgörande i det här skedet är att samverkan förankras. För att få genomslagskraft måste samverkansplanerna vara kända på alla nivåer. Att få med politikerna är till exempel avgörande för att få den tid, de resurser och det mandat som krävs för att kunna göra förändringar. Under sin tid som projektledare märkte Kristina att informationen om modellområdet inte hade nått ut som den skulle. Hon fick ofta signaler om att man inte kände till projektet runtom i verksamheterna. Stort engagemang - Det hände att folk hörde av sig och ville veta varför inte de hade blivit tillfrågade, av den enkla anledningen att de tyckte att det lät spännande och hade velat vara med, berättar Kristina. Det är positiva signaler som visar att det fanns ett stort engagemang. Man tyckte att det var roligt att det hände någonting. Hos dem som var inblandade i projektet fanns det också en stark vilja och framåtanda, och dessutom mycket kunskap. Det är Kristina tacksam för. - Känslan har alltid varit att vi ska göra det här. Vi gör det för våra barn och unga. Vi har så mycket att vara stolta för i våra kommuner och landsting, menar Kristina. Vi gör redan så många goda insatser för våra barn och unga. Grunden finns där; vi har redan strukturer att arbeta med och behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Däremot behöver vi förbättra de olika bitarna och få dem att klicka ihop så att ingen faller emellan. - Sverige är ett rikt land, säger Kristina. Vi har alla förutsättningar att skapa en struktur där alla blir sedda och får goda chanser att klara sig i livet. Vi har mycket resurser men kanske ser vi dem inte alltid.

4 Marie HOLMBERG Så, i början av 2012, tillträdde då Marie Holmberg som är nuvarande projektledare för modellområdet. Samverkansplanerna var slutligen färdiga och godkändes av projektets styrgrupp den 17 januari. Nu har tiden kommit att göra verklighet av alla goda idéer, och det blir en utmaning av stora mått. - Än så länge är det bara ett fåtal personer på verksamhetsnivå som känner till samverkansplanerna, säger Marie Holmberg. Det finns nu ett behov av att bredda och inviga både landstings- och kommunala verksamheter i modellområdesarbetet. Göra verklighet av goda idéer Med konkreta samverkansplaner att utgå från så har tiden äntligen kommit till att göra verklighet av alla goda idéer. Hela 2012 handlar till stor del om implementering av samverkansplanerna på alla nivåer: att uppdatera redan invigda och att informera och nå ut med planernas budskap till dem som på olika sätt träffar barn och ungdomar i kommunerna. Projektet avslutas- verksamheten fortsätter När året har gått kommer det nämligen inte längre att finnas någon projektorganisation som driver arbetet framåt. Därför måste samverkansarbetet vid det laget vara så pass välkänt och inarbetat att det kan leva vidare och stå på egna ben. Det ser Marie Holmberg som den största utmaningen under Samverkansarbetet måste ha fått tillräckligt fäste så att det fungerar med befintliga resurser i verksamheterna, säger hon. För att det ska bli så måste arbetet vara förankrat hos såväl politiker och chefer som tjänstemän och verksamheter. Det gäller att förmedla vikten av att samverka, så att mandatet, viljan och verktygen hålls levande. Tillsammans hittar vi de bästa lösningarna - Varje verksamhet sitter inne med olika kunskaper utifrån sina professioner. Därför behöver vi samverka för att få ihop helheten kring ett barn, det är tillsammans som vi kan hitta de bästa lösningarna. Om vi inte jobbar tillsammans finns det en risk för att vi missar helheten kring barn och ungdomars problem och då får de inte rätt hjälp och stöd, säger Marie Holmberg. I framtiden hoppas Marie att Enköpings och Håbo kommun ihop med landstinget ska finna utrymme för gemensamma socioekonomiska lösningar. Genom att satsa på kvalitet och tillräckliga resurser till verksamheterna kan fler barn och unga få en chans att lyckas i livet. Socioekonomiska bokslut - Ett sätt att främja ett sådant ekonomiskt tänk är att införa socioekonomiska bokslut. Där kan man se att investeringar i människors hälsa inte bara är en kortsiktig utgift utan även en långsiktig vinst. Med sådana insikter tror jag att det skulle vara lättare att få till ekonomiskt samarbete, säger Marie. - Men de ekonomiska bitarna är bara vägar för att nå vårt gemensamma mål: att våra barn och ungdomar i kommunerna mår bra och får goda chanser att klara sig i livet. De fyra samverkansplanerna kommer inom kort att distribueras inom modellområdet. Håll utkik på din arbetsplats!

5 aktiviteter: Politisk överenskommelse: Bara en pappersprodukt? PRAKTIK PÅGÅR ett forum där yrkesverksamma inom barn- och ungdomsområdet kan lära av varandra och lyfta fram goda exempel. Fredag 30 mars Ekonomikum, Uppsala Anmälan på: kursanmalan CHEFSFORUM ett samverkansmöte för chefer och arbetsledare inom modellområdet. Tisdag 8 maj Medborgarhuset, Bålsta missa inte: BARNFATTIGDOMS- KONFERENS info om detaljer kommer snart. Håll utkik! Varför skrev du på överenskommelsen om samverkan kring barn och unga i modellområdet? Jag tycker att det är viktigt att vi jobbar tillsammans i de här frågorna. Det är samma barn vi möter oavsett om vi finns inom kommun eller landsting, och vi måste finna fungerande sätt att arbeta tillsammans kring barnet. Jag kommer själv från en kommunal socialnämnd och har känt behovet av att samordna hela vårdkedjan. Det är viktigt att alla vet vem som gör vad, och att det är den som upptäcker barnet som först agerar. Den personen måste veta vad han eller hon ska göra i en sådan situation. Jag jobbar inom barnomsorgen och vet att det inte alltid är lätt. Man ser att ett barn mår dåligt, men med alla processer som ska gås igenom så tar det tid innan hjälpen faktiskt kommer. Hur vill du som politiker förhålla dig till samverkan inom modellområdet? Jag vill att den här överenskommelsen ska vara mer än bara en pappersprodukt. Som politiker vill jag visa att jag verkligen bryr mig, att jag inte tror att det bara är att skriva på ett papper och sedan ska resten sköta sig självt. Att politiker är tillgängliga och visar intresse tror jag ger energi åt samverkansarbetet. Det är inte alltid lätt, och då behöver man känna att det finns ett stöd och någon som man kan kontakta om det behövs. Det gäller att fråga efter vad som händer just nu och hålla sig uppdaterad. Innan vi skrev på fick vi en genomgång av vad som hänt i projektet dittills, och det var bra för då var jag ganska ny och visste inte så mycket. Men även fortsättningsvis är det viktigt att ha avstämningspunkter och följa upp. Kanske behöver överenskommelsen justeras någon gång i framtiden, till exempel. Hur har du varit engagerad hittills? Jag var med på modellområdesfinalen och deltog i politikerpanelen där. Framöver ska jag vara med när länsdelsberedningen har en genomgång om modellområdet. Sedan blir det att få och ge information i styrelsen. Jag tycker det är viktigt att träffa dem som faktiskt jobbar med samverkan, och har haft en hel del kontakt med både Marie Holmberg och Ann- Charlotte Norman (som sitter i styrgruppen, red:s anm.). Miriam Eriksson (KD) Landstingsråd, ledamot i Landstingsfullmäktige Skrev under överenskommelsen som ordförande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

6 Första LINJEN Huvuduppdraget när modellområdesprojektet startade var att ta fram en FÖRSTA LINJE för hur kommuner och landsting samverkar kring barn och ungdomar. Första linjen ska beskriva formerna för hur modellområdet tar hand om barn och unga när de först behöver hjälp. Hur kan man garantera att de snabbt får hjälp, från rätt instans? TYDLIGA VÄGAR Ett tydligt system så att barn, unga och deras föräldrar vet vart de ska vända sig Medarbetare som vet vem som gör vad SAMVERKAN MED BARNET I FOKUS Kommun och landsting samlar kompetens och insatser som behövs kring barnet/ungdomen Synkroniserar rätt insats på rätt nivå KONSULTATIONSTEAM Råd och stöd till medarbetare Specialistfunktioner nyttjas på första linjen, främst konsultativa och handledande uppdrag I samverkansplanerna finns konkreta beskrivningar av hur första linjen ska bli verklighet. Håll utkik på din arbetsplats!

7 Samverkansplaner Tre år. Tre projektledare. Fyra förbättringsområden och fyra engagerade arbetsgrupper. Arbetet i modellområdet har slutligen resulterat i fyra stycken färdiga samverkansplaner som är redo att implementeras. Hälsofrämjande och förebyggande insatser, autismspektrum, nedstämdhet/oro och skolnärvaro. Där har du de fyra samverkansplaner som vårt modellområde bestämde sig för att satsa på. Där många andra modellområden har valt att fokusera på ett enda område har vi valt att ta ett bredare grepp med förhoppningen att fler barn och unga ska få en bättre start i livet. Det har krävt mycket tid, energi och tankearbete men känns desto bättre när resultatet är här. För att de här samverkansplanerna ska få liv och bli till verklighet behöver vi din hjälp. Alla verksamma inom modellområdet, politiker såväl som medarbetare, behöver få information om att planerna finns och vad de innebär för att i sitt arbete kunna ge väg åt mer samverkan. När du får syn på någon av dessa samverkansplaner, tveka inte att plocka upp den och läsa. Tillsammans kan vi göra skillnad. VILL DU VETA MER? MARIE HOLMBERG: , projektledare, sammankallande för förbättringsområde hälsofrämjande och förebyggande insatser KJELL-ARNE SPRINGE: , sammankallande för förbättringsområde skolnärvaro MONICA ENQVIST: , sammankallande för förbättringsområde nedstämdhet/oro ELISABETH LANNERGÅRD: , sammankallande för förbättringsområde autismspektrum

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa Bakgrund Den här samverkansplanen har tagits fram i samarbete med berörda verksamheter

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati

Nätverket Hälsa och Demokrati Nätverket Hälsa och Demokrati 7-8 november Stockholm Agneta Andreasson-Bäck Hälso- och sjukbårdsberedningen i södra Dalarna Samverkan i Hedemora kring tidiga insatser och sociala investeringar 1 Landstinget

Läs mer

Skolnärvaro i Karlskoga och Degerfors kommuner

Skolnärvaro i Karlskoga och Degerfors kommuner Skolnärvaro i Karlskoga och Degerfors kommuner Främja närvaro Uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro Josefin Sejnelid, utredningssekreterare barn & ungdom, Region Örebro län, 019-602 74 91, josefin.sejnelid@regionorebrolan.se

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård Socialförvaltningen Hanna Elmeskog, närvårdskoordinator 0171-46 84 17 / 070-28 98 137 hanna.elmeskog@habo.se 2015-06-01 Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård 2015-2016 Håbo kommun

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser.

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser. 1 (6) Det här är första Nyhetsbrevet från Föräldrautvecklingsprojektet Värme & Ramar i Oskarshamn. Ambitionen är att det fr o m hösten ska komma ut ett (1) Nyhetsbrev per månad om vad som är på gång i

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge

Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Genomförandeplan för Borlänge 2011 Berörda verksamheter- Kommun och Landsting åtar sig att genomföra följande under 2011. Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Styrgrupp

Läs mer

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket

Läs mer

Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011

Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011 Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011 Inledning Syftet med SATSA-projektet var att utveckla nya samverkansformer mellan Örebro kommun landstinget arbetsförmedlingen och försäkringskassan, så att

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

vad är det för vits med samordningsförbund problemet lösningen vitsen

vad är det för vits med samordningsförbund problemet lösningen vitsen vad är det för vits med samordningsförbund? problemet lösningen vitsen Vi vänder oss till alla er som har intresse för välfärdsfrågor. Syftet är att uppnå större förståelse för samordningsförbundens verksamhet

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Kompetensrådsträff 2011-03-17

Kompetensrådsträff 2011-03-17 Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Kompetensrådsträff 2011-03-17 Inledning Det nationella kompetensrådet träffades för tredje gången dagen efter den nationella konferensen om Möjligheter,

Läs mer

PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ

PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ DIVISION ALLMÄNMEDICIN PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Projektnamn: VISIT Projektägare: Skriv här Projektägarens namn. Projektägaren ska vara den person som företräder den organisation/enhet som finansierar

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Utvecklingsarbete Samverkan i Örebro kommun för barn och unga

Utvecklingsarbete Samverkan i Örebro kommun för barn och unga Utvecklingsarbete Samverkan i Örebro kommun för barn och unga Samverkanskonferens 140930 Marie Cesares Olsson Ingela Pihlström Upplägg Vilka samverkar vi kring Mål & Syfte Vad har vi gjort Lärdomar hittills

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 2 april 2013 kl. 9.00 12.15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2014 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för planen Verksamhetsledare Cecilia Björkquist,

Läs mer

Utvärdering Inspirationsdag 2012-02-23

Utvärdering Inspirationsdag 2012-02-23 Utvärdering Inspirationsdag 2012-02-23 Utvärdering inspirationsdag 2012-02-23 "Jag tycker dagen som helhet har varit" antal svar 70 60 50 40 30 20 10 0 1 mycket dålig 2 3 4 5 mycket bra Utvärdering Inspirationsdag

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse

Läs mer

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier

Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier för vård och omsorg i Kumla kommun Införande av värdighetsgarantier Socialnämnden beslutade i januari om att anta värdighetsgarantierna Väntar på socialstyrelsens godkännande

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Nationell satsning sker på utvecklingsarbete som stödjer barn och unga som har föräldrar med olika svårigheter. I hälso- och sjukvårdslagen har lyfts in barns särskilda

Läs mer

Samverkansberedningen

Samverkansberedningen 1 (6) Landstingets kansli 2014-10-20 Kansliavdelningen, Justerat 2014-11-03 SB 6/2014 Samverkansberedningen Tid Måndagen den 20 oktober 2014 kl. 9-11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 12.00-13.00 Lunch 13.00 14.30 Information om SIP 14.30 14.50 Kaffe 14.50 15.50 Grupparbete 15.50 16.30 Återsamling Bakgrund,

Läs mer

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-26

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-26 Tränarens himmel och helvete Samtalsplan 2014-03-26 Om programserien När Sveriges idrottsföreningar är som bäst erbjuder de barn och ungdomar gemenskap och lustfyllt idrottande. Utbildningsradions (UR)

Läs mer

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad ehälsofrågorna ska förankras i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet;

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Ledstjärnorna för LRKs värdegrund. Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke. Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete

Ledstjärnorna för LRKs värdegrund. Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke. Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete LURBO RIDKLUBBS LIKABEHANDLINGSPLAN Datum 20161103 1 (9) Ledstjärnorna för LRKs värdegrund Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete LRK

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Stress hos hästar i träning

Stress hos hästar i träning Stress hos hästar i träning Stress är något som ofta hör till vardagen hos en galoppör. De tränas tidigt att bli explosiva, reagera snabbt och springa fort. De vi använder oss av är deras naturliga flyktinstinkter.

Läs mer

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Ämnesområde Likabehandlingsplan Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier

Läs mer

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Sid 1 (6) Statusrapport till styrgrupp Projektets namn: MedUrs Rapportperiod: augusti - november Rapporten har skrivits av: Therese Lundgren 1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Beskriv

Läs mer

Revisionsrapport Motala kommun

Revisionsrapport Motala kommun Revisionsrapport Uppföljning av granskningar från 2011 Motala kommun Håkan Lindahl Innehållsförteckning Inledning 1 Kommunstyrelsen 2 Granskning av IT-verksamheten 2 Socialnämnden 4 Granskning av uppföljning

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014 SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014 1 Verksamhet 1.1 Ändamål Samordningsförbundet SOFINT, i Norra Örebro län, bildades med syfte att främja samverkan mellan samhälleliga organisationer

Läs mer

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-12

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-12 Tränarens himmel och helvete Samtalsplan 2014-03-12 Om programserien När Sveriges idrottsföreningar är som bäst erbjuder de barn och ungdomar gemenskap och lustfyllt idrottande. Utbildningsradions (UR)

Läs mer

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Fokus barn och unga Anne-Charlotte Blomqvist Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Barnperspektiv och barnets perspektiv i budget 2015 I Sundbyberg ska alla barn oavsett förutsättningar få en bra start

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015 Tjänsteskrivelse 2015-06-08 Socialnämnden Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015 Bakgrund och ärendebeskrivning SKL och Socialstyrelsen genomför varje år olika

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

1. Belöna dem som lyckas

1. Belöna dem som lyckas 1. Belöna dem som lyckas A Det bästa sättet att få alla att satsa tid och energi på sin hälsa, är att belöna dem som når sina hälsomål. Till slut får man ändå med sig de som inte är så intresserade. Hälsa

Läs mer

Föräldrastöd i Jönköping

Föräldrastöd i Jönköping Föräldrastöd i Jönköping SKL modellområdesarbetet 2009-2011 Svart hål Landsting- Kommun (Politiska beslut) Psynkprojektets andra fas 2011-2014 - synkronisera insatserna för barns och ungdomars psykiska

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Kjell-Åke Halldén Sekreterare 11/ 15 Plats Arkitektkopias sammanträdesrum, Västra Varvsgatan 11, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Marlene Haara, (s), Haparanda Ayse Duyar, (mp), Luleå

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Varför checklista och för vem?

Varför checklista och för vem? Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas

Läs mer

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer