LJUSDESIGN I OFFENTLIGA MILJÖER

Transkript

1 LJUSDESIGN I OFFENTLIGA MILJÖER Pilotprojektet Skogås-Trångsund Förhandskopia

2 Styrgrupp Annika Feychting Lars Lantz Peter Nordström Projektgrupp Camilla Fransson, landskapsarkitekt Rakel Edqvist, landskapsarkitekt Emelie Roupe, praktikant landskapsarkitekt Elin Dahl, praktikant landskapsarkitekt Lotta Berggren, gatu- och trafi kavdelningen Rakel Edqvist, gatu- och trafi kavdelningen Jörgen Alshammar, gatu- och parkdrift Anna Hammarbäck, planavdelningen Mattias Carlswärd, mark- och exploateringsavdelningen Rickard Castillo-Bengtsson, bygglovsavdelningen Konsulter Kaori Endo, Tyréns AB Frida Almqvist, Tyréns AB Eva Persson, Tyréns AB Johan Röklander, WSP Huddinge Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Gatu- och trafi kavdelningen 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND SAMMANFATTNING TRYGGHET OCH BELYSNING SKOGÅS OCH TRÅNGSUND INVÅNARNA TYCKER TILL ENKÄTUNDERSÖKNING MEDBORGARDIALOG ANALYS OCH INVENTERING 1. TRÅNGSUND VÄSTRA 2. TRÅNGSUND ÖSTRA 3. SKOGÅS VÄSTRA 4. SKOGÅS ÖSTRA OTRYGGA PLATSER I SKOGÅS OCH TRÅNGSUND 30 GESTALTNINGSFÖRSLAG VIADUKT VÄSTRA TRÅNGSUND GÅNGTUNNEL NYTORPS MOSSE STRÅK RICHARDSVIKSPARKEN NORSTRÖMS VÄG KOSTNADSBERÄKNING RIKTLINJER LJUSDESIGN FÖR OFFENTLIGA MILJÖER KÄLLOR BILAGOR

4 Erfarenheter och metoder har hämtats från tidigare projekt

5 BAKGRUND Samhällsbyggnadsnämnden har fått ett riktat uppdrag att under 2013 arbeta med ljusdesign i offentliga miljöer. Projektet ingår i samarbetsprojektet Uthållig kommun som leds av Energimyndigheten. Ljusdesign avser belysning av föremål och byggnader med syftet att skapa rumslighet, orientering, trygghetskänsla och god estetik. De övergripande målen i projektet är att skapa tryggare och mer trivsamma offentliga miljöer där människor vill vistas även under dygnets mörka timmar samt att ge de platser som anses lämpade för åtgärder, belysningslösningar som är energi- och kostnadseffektiva. Som pilotområden för denna satsning har tätorterna Skogås och Trångsund valts ut eftersom det inte har varit möjligt att arbeta med hela kommunen under denna begränsade tid. De belysningslösningar som tas fram i projektet är tänkta att kunna fungera som goda exempel och riktlinjer i framtida fortsatta satsningar. Enligt uppdragets direktiv ska satsningarna fokuseras till stråk mellan målpunkter och från platser med allmänna kommunikationer som till exempel pendeltåg och bussar. Även parker och torg kan vara föremål för åtgärdsförslag om de ligger längs något stråk men då flera parker föreslås upprustning i kommunens parkprogram, behandlas de inte i detta projekt. Kommunen har sedan tidigare arbetat med trygghet på olika sätt. År genomfördes en trygghetsanalys på Flemingsberg ur ett jämställdhetsperspektiv och inom ramprojektet Hållbar jämställdhet har öppna föreläsningar hållits, bland annat på temat ljusplanering där begreppet Social Lightning presenterades. Därtill har kommunen under år 2013 tagit fram en trygghetshandbok, Handbok för tryggare stadsmiljöer - Metoder och verktyg för en tryggare fysisk miljö 1. Ljusdesignprojektet knyter an till trygghetshandboken genom att införliva några av de metoder som arbetats fram där. Även erfarenheter från trygghetsprojektet i Flemingsberg används i detta projekt. 1 (i dokumentet refererat till som Trygghetshandboken) Erfarenheter och metoder har hämtats från tidigare projekt. 5

6 Masmo torg, Huddinge SAMMANFATTNING Inledningsvis presenteras delar ur trygghetshandboken som är relevanta när det gäller belysningsfrågor. Det diskuteras vad som menas med god belysning i relation till trygghet. Det redogörs även för metoder för att utreda var insatserna behövs. Därefter följer en kortare beskrivning av tätorterna Trångsund och Skogås. Genomförda enkätundersökningar och medborgardialoger återges varefter det presenteras på en karta de platser som invånare angett att de upplever som trygga och otrygga. Därpå redogörs det för hur platser för inventering valts ut och vad som inverkat på den urvalsprocessen. Med detta kan den övergripande presentationen av projektet sägas vara beskriven. Därefter delas tätorterna in i fyra delområden, vilket gjorts för att underlätta redovisningen. I tur och ordning presenteras västra Trångsund, östra Trångsund, västra Skogås och östra Skogås. Områdena beskrivs översiktligt och en sammanfattning följer av de platser och stråk som medborgarna anser är otrygga i området. Hur väl dessa platser, utifrån givna urvalskriterier, lämpar sig för åtgärder kommenteras sedan varpå lämpade platser presenteras. En analys av vad som orsakar den upplevda otryggheten på dessa platser genomförs och platserna åskådliggörs i fotografier från genomförda inventeringar. En dagsljusinventering har gett en första bild av hur platsernas sammanhang och läge påverkar den upplevda otryggheten. En kvällsmörker-inventering har vidare klarlagt brister i platsens ljusmiljö, i hur väl platsen är belyst. Efter presentationen sammanfattas informationen och förslag på platser som bör prioriteras i satsningen läggs fram. I slutet av arbetet presenteras gestaltningsförslag som tagits fram av ljusdesigner, på fyra av de utpekade platserna. Urvalet har gjorts med avsikten att ge en bredd på miljöer av olika karaktärer. Dokumentet avslutas med generella riktlinjer för hur kommunen kan arbeta med ljusdesign i offentliga miljöer. Belysningslösningarna och riktlinjerna ska tillsammans kunna utgöra goda referenser i framtida projekt för liknande platser i Huddinge. 6

7 TRYGGHET OCH BELYSNING Varför arbeta med trygghet? Målet för uppdraget är att uppnå ökad trygghet och trivsel i den offentliga miljön. I trygghetshandboken beskrivs vikten av att arbeta med trygghet. Insikten att otrygghet innebär begränsningar och inskränkningar av enskildas och gruppers frihet gör att vi också kan föreställa oss vad motsatsen innebär. Trygghet innebär möjligheter. Möjligheter och förutsättningar för människor att på lika villkor röra sig i det offentliga rummet samt att kunna delta i olika aktiviteter. Trygghet är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. Det är inte minst en genusfråga då undersökningar visar på att kvinnor upplever en större otrygghet i det offentliga rummet än män. Den fysiska miljön är en bricka i ett större spel där sociala, ekonomiska och politiska faktorer samspelar. Den fysiska miljön är i detta sammanhang en viktig och konkret faktor som påverkar vår vardag och livskvalitet. Ett tryggare stadsrum har många vinnare och få förlorare. Visättra Torg, Huddinge kommun Vad är god belysning i relation till trygghet? Målet är att de stadsmiljöer där människor rör sig och vistas ska upplevas som trygga. Trygghetshandboken beskriver olika orsaker till att människor känner rädslor i utemiljöer. Belysning är ett konkret sätt att arbeta för tryggare miljöer. Men det är inte så att en större mängd ljus automatiskt ökar känslan av trygghet. Stora kontraster mellan ljus och mörker upplevs bländande och ska undvikas. Eftersträvansvärt är en jämn ljusmiljö inom en plats med mjuka övergångar i ljusnivå mot angränsande platser. Det är också viktigt med ett helhetsgrepp på trygghetssatsningen, t ex vegetationshantering kan vara en betydelsefull del i upplevelsen av en plats. En väl gestaltad ljusmiljö ska ge människorna som vistas där möjlighet att orientera sig, avläsa sin omgivning och se mötande personers ansiktsuttryck. Bra planerat ljus lyfter fram riktningar och land- 7

8 märken i stadsrummet. Samtidigt kan en väl avvägd belysning öka upplevelsevärden och stärka platsers karaktär. Belysningen kan till exempel hjälpa till att framhäva ett torgs rumslighet, lyfta fram vegetationskaraktärer i en park eller ange ett stråks riktning. En genomtänkt gestaltad ljusdesign balanserar också intresset att skapa trygga platser med den samtidiga önskan om intressanta och spännande miljöer. Stadsrum av hög kvalitet attraherar besökare och genererar en positiv spiral där brukarna utvecklar en relation till platsen och visar omsorg för dess status, vilket i sig skapar förutsättning för trygghet. Ljusdesign kan stärka en plats karakär och höja upplevelsevärdena på platsen. Var behövs insatserna och vad inverkar på valet? Trygghetssatsningens genomslagskraft beror, förutom på hur, även på var åtgärderna görs. Vid val av platser är det klokt att vända sig till brukarna, som är de med bäst lokalkännedom, och de som åtgärderna ska gagna. Samtidigt är det klokt att låta satsningarna fokuseras till huvudstråk, överordnade mötesplatser och målpunkter. Överordnade strukturer gör att folk samlas, vilket generellt sett kan upplevas trygghetsskapande. Platsernas läge och sammanhang i staden eller tätorten påverkar deras förutsättningar att upplevas trygga. Det kan handla om boendemiljöer, handel, kultur, kommunikationer samt om platsen är rumsligt avgränsad och tydligt sammankopplad med sin omgivning. Att en plats är befolkad även under dygnets mörka timmar ökar dess attraktivitet. Faktorer som dessa är svåra att påverka i ett gestaltningsskede där snarare en förståelse för platsens sammanhang och förutsättningar är det som krävs för ett lyckat projekt. Det blir därför viktigt att se till hela områden och inte analysera var del för sig. På så vis är det lättare att se samband och göra rätt prioriteringar. När väl platser utsetts är det viktigt med en förståelse för att olika miljöer och karaktärer skapar olika slags upplevelser av otrygghet och samtidigt besitter skilda förutsättningar att kännas trygga. 8

9 SKOGÅS OCH TRÅNGSUND Insatserna i det här projektet riktas till tätorterna Trångsund och Skogås i Huddinge. I Trångsund bor cirka personer och i Skogås cirka personer. Skogås och Trångsund ligger i östra delen av kommunen, mellan sjöarna Magelungen och Drevviken. Områdena gränsar till Stockholm stad i nordväst, till Tyresö kommun i öst och till Haninge kommun i söder. I väst sträcker sig stambanan och Nynäsvägen i nordsydlig riktning. Stortorp Hammartorp Sjöängen STOCKHOLM STAD HUDDINGE KOMMUN TYRESÖ KOMMUN TRÅNGSUND C Nytorp STOCKHOLM STAD Mörtvik TRÅNGSUND SKOGÅS HANINGE KOMMUN TYRESÖ KOMMUN Västra Skogås Östra Skogås SKOGÅS C Drevviken Det här projekt har fokuserat på Skogås och Trångsund kilometer Länna HANINGE KOMMUN 9

10 ANDEL MÄN OCH KVINNOR SOM SVARAT? FINNS DET OFFENTLIGA PLATSER SOM DU UNDVI- KER NÄR DET ÄR MÖRKT? VAD ÄR DET SOM GÖR ATT DU KÄNNER DIG OTRYGG JUST DÄR? OM DU KÄNNER OTRYGG- HET, ÄR DET NÄR DU FÖR- FLYYAR DIG MED: män 41 % (90 st) nej 38 % platsen används av människor som upplevs skrämmande 24 % cykel 16 % annat 11 % klotter eller annan skadegörelse 11% buss 8 % bil 6 % pendeltåg 2 % kvinnor 59 % (130 st) Ja 62 % (varav 69,,5 % kvinnor och 30,5 % män) tät vegetation 16 % dålig belysning 38 % till fots 68 % 10 INVÅNARNA TYCKER TILL Eftersom vardagskunskapen när det gäller trygghetsupplevelsen finns hos brukarna själva har uppgifter i första hand hämtats från de boende i skogås och trångsund. Det inhämtade materialet bygger på två medborgardialoger, en enkätundersökning och synpunkter inkomna via mejl. Syftet med olika former av medborgarsamverkan är att kunna nå så många olika människor som möjligt och därigenom samla information. Målet är att lokalisera var skogås och trångsunds eventuella otrygga platser finns. Enkätundersökning För att ta reda på hur invånarna i skogås och trångsund upplever sin närmaste omgivning, om de känner sig trygga eller otrygga, skickades en enkätundersökning (se bilaga 5) ut till 1000 boende i dessa kommundelsområden. Respondenterna valdes slumpvis ut med en jämn fördelning mellan åldrarna 18 och 84 samt mellan män och kvinnor. I enkäten har de tillfrågade fått svara på om det finns offentliga platser i sin närmiljö som de undviker under dygnets mörka timmar och om det finns platser i deras område som de upplever som otrygga. Vidare har de tillfrågade svarat på vad det är som gör att de känner sig otrygga just där och hur det hänger ihop med sättet de förflyttar sig (till fots, med cykel, bil, buss eller annat). Av 1000 enkäter har 220 svar kommit in, alltså 22 %. På frågan om det finns offentliga platser som undviks under dygnets mörka timmar svarade 62 % ja och 38 % nej. Majoriteten av de tillfrågade upplever alltså någon form av otrygghet. Orsaken till otrygghet är oftast dålig belysning och att platsen används av människor som upplevs skrämmande. Majoriteten av de som känner otrygghet gör det när de rör sig till fots. Enkäten erbjöd även möjligheten att märka ut platser på en karta som upplevs som otrygga/mörka respektive trygga/ljusa (se sid 12).

11 Tanken med att låta de boende få markera trygga platser var att kunna ta inspiration av goda exempel i arbetet med att förbättra de otrygga platserna. Det var också tänkt att låta koppla otrygga stråk till platser som de tillfrågade märkt ut som trygga. Kartrepresentationen visar att trygga och otrygga platser ofta sammanfaller. Detta visar på att upplevelsen av otrygghet är delvis individuell. Det kan även bero på kartans skala, att det egentligen handlar om olika platser inom samma område. Nytorps mosse och skogås centrum är exempel på platser som blivit markerade som både trygga och otrygga. De platser som utpekats som mest trygga är trångsund centrum, hammartorpsvägen och stortorpshallen, alla belägna i trångsund. I Trångsund centrum finns service, butiker och restauranger i bottenvåningen som riktar sig ut mot torget, höghusen kring torget gör att man som förbipasserande förmodligen upplever att man är sedd. Belysningen är dessutom god. Hammartorpsvägen har nyligen fått en förbättrad gatumiljö med trädplanteringar, förbättrad belysning och bredare gång- och cykelbanor vilket kan vara anledningen till att den markerats som trygg. Stortorpshallen, en ishall i norra trångsund, är en viktig målpunkt som fungerar som en mötesplats för boende i området vilket kan vara orsaken till att den märkts ut som trygg. Medborgardialog Under två dagar i juni 2013 utfördes medborgardialoger på plats med boende i skogås och trångsund. Dialogen genomfördes för att få ytterligare information om platser som boende upplever otrygga, för att fördjupa kunskapen om de platser som redan pekats ut i enkäten samt för att ge fler möjlighet att vara med och påverka. Medborgardialogen bekräftade den bild som enkätsvaren givit. Synpunkter som uttryckts i enkäten återkom ofta under medborgardialogen och bidrog till att områdeskunskapen blev förstärktes. Generellt sett upplevde fler personer att det var mörkt och otryggt i skogås än i trångsund. Många synpunkter handlade om andra saker än just ljus/mörker utan kunde istället handla om trafik, att en plats var öde eller om kriminalitet som källa till otrygghet. Frågan om trygghet är komplex och att förbättra ljusmiljön blir förstås bara en del i arbetet med att skapa en trygg och trivsam stads-och tätortsmiljö. MÅNGA GÅNGVÄGAR ALLMÄNT I HELA SKOGÅSOM- RÅDET ÄR USELT UPPLYSTA. JAG GÅR ALLTID LÄNGS BILVÄGEN PÅ GRUND AV DETTA. (UNG KVINNA, MEDBORGARDIALOG SKOGÅS CENTRUM) Medborgardialog i Skogås centrum 27 juni

12 TRÅNGSUND SKOGÅS TECKENFÖRLARING otrygga platser trygga platser Trygga och otrygga platser enligt enkätsvar 12

13 ANALYS OCH INVENTERING Urval av områden för inventering Vilka platser och stråk som har inventerats utgår från svaren i enkätundersökningen, från inkomna mail samt från medborgardialogen. Platser och stråk som många utpekat som otrygga har prioriterats. Även om tillfrågade i enkätundersökningen pekat ut platser i Länna och Fållan som otrygga tas dessa inte om hand i detta projekt då åtgärderna för detta uppdrag är riktat till tätorterna Skogås och Trångsund. Som nämnts tidigare ska åtgärdsförslagen främst beröra olika stråk mellan målpunkter och platser med allmänna kommunikationer såsom pendeltåg och bussar. Det är miljöer som människor ofta upplever som otrygga att röra sig i under dygnets mörka timmar. Parker och torg kan innefattas av åtgärdsförslagen om de ligger längs ett stråk. En målpunktsanalys genomfördes för respektive tätortför att ta reda på hur människor rör sig (se bilaga 1 och 2). Utifrån analysen kan åtgärderna riktas så att de kommer flest människor till gagn. På platser som har pekats ut som otrygga men som redan behandlas inom andra projekt görs inga åtgärder inom detta projekt. I urvalet beaktas även Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 för Trångsund och Skogås (se bilaga 6 och 7). Planerade stråk och målpunkter ses över så att de åtgärder som genomförs är i linje med vad som planeras i översiktsplanen. Stråk och platser som ligger på kommunens mark prioriteras framför de som ligger på privat mark. I de fall många tycker att någon plats eller något stråk som ligger på privat fastighet är otrygg kan fastighetsägaren underrättas. För att underlätta presentationen av analyserna och inventering har tätorterna delats in i fyra delområden; Västra Trångsund, Östra Trångsund, Västra Skogås samt Östra Skogås. 1. TRÅNGSUND VÄSTRA 3. SKOGÅS VÄSTRA 2. TRÅNGSUND ÖSTRA 4. SKOGÅS ÖSTRA 13

14 1. TRÅNGSUND VÄSTRA STORTORP SJÖÄNGEN Området vid Trångsund centrum består i huvudsak av flerfamiljshus från och 70-talet. I Trångsund centrum finns ett flertal affärer, restauranger, serviceinrättningar och pendeltågsstationen Trångsund. 13-våningshuset vid Trångsunds centrum utgör ett viktigt landmärke. Öster om Trångsund centrum är bebyggelsen placerad på höjdpartier. I norra delen av tätorten ligger villaområdena Sjötorp och Stortorp. I söder utgör Nynäsvägen och järnvägsspåret en tydlig gräns. FÅLLAN Nynäsvägen Norströmsv. Tornslingan Hammartorpsv. Kasinost. STORTORPSPARKEN I enkätundersökningen och medborgardialogen framkommer att flera upplever viadukten under Nynäsvägen som otrygg. En del stråk från stationen till bostadsområdena upplevs mörka och även punkter i Stortorpsparken har markerats. Flera personer har också märkt ut området öster om Trångsund centrum som otryggt men just nu pågår en plan för områdena del av fastigheten Bonden 1 och Hammartorp 1:1. Av den orsaken tas inte dessa synpunkter om hand i detta projekt (se bilaga 3). Samma sak gäller för trappan upp till Trångsundsskolan som nyligen upprustats. TRÅNGSUND C 13-VÅNINGS HUS BUSKAGE TÄTT INPÅ TROTTOAREN GÖR ATT DET KÄNNS OTRYGGT ATT GÅ HEM UTMED NORSTRÖMS VÄG TECK ENFÖ FÖRL AR ING 1-2 personer 3-4 personer Storvretsv, Otrygga och/eller mörka platser i västra Trångsund SKALA 1:12000 (UNG TJEJ, MEDBORGARDIALOG TRÅNGSUND CENTRUM) 14

15 1. TRÅNGSUND VÄSTRA - INVENTERADE PLATSER 1. Viadukt, Nynäsvägen Gång-och cykelstråket som löper utmed Nynäsvägen södra sida, under viadukten, är i enkätundersökningen markerad som otryggt/ mörkt (1a-c). I Huddinge kommuns Cykelplan (2009) är stråket markerat som ett huvudstråk som kopplar ihop kommundelarna Skogås och Trångsund med Stockholm stad (se bilaga 1). Boende i området Fållan rör sig även på gång- och cykelvägen för att komma till och från Trångsund centrum. Vid mörkerinventeringen visade det sig att vissa partier under viadukten var väldigt mörka (1a-b). Tre av lamporna som är fästa på undersidan av vägen fungerade inte (1b). Ett par av armaturerna längs med gång- och cykelvägen har ett bländande ljus (1c). 2. Norströms väg Norströms väg går i nordvästlig riktning och kopplar ihop pendeltågstationen Trångsund med flerfamiljshusen på Norströms väg och längs med Tornslingan. Under medborgardialogen uttryckte många personer att det kändes mörkt och otryggt att röra sig utmed Norströms väg. Flera upplever även att norra delen av vägen är skräpig (2d) och att de tre parkeringarna som ligger utmed vägen är dåligt upplysta (2c-d). I översiktsplanen 2030 planeras en park på södra delen av vägen och bättre kopplingar till Stortorp till Trångsund centrum via en skogsväg i förlängningen av Norströms väg. Detta motiverar att lyfta även de mittre delarna av vägen. Vid inventering av vägen går det att se att vegetationen som kommer tätt inpå vägen, gör att överblickbarheten blir liten i mittre och norra delen av vägen (2a,d). Vägbanan är väl belyst men omgivningarna, t ex parkeringarna och vegetationspartierna är svagt belysta. 1a 1b 1c 2. NORSTRÖMS VÄG 2d 2c 2b 2a 1. VIADUKT NYNÄSVÄGEN 3. STRÅK STOR- TORPSPARKEN 3c 3a 3b 3. Stortorpsparken Stortorpsparken är en park med karaktären av en festplats med stugor och bodar som är belägen i området Stortorp (Parkprogrammet, 2013). Många tar genvägen genom parken för att ta sig gåendes från Trångsund centrum och pendeltågstationen till villaområdet nordöst om parken. Flera personer har markerat och kommenterat att Stortorpsparken är dåligt belyst men att genvägen via parken är välanvänd. Parken ska bevaras och utvecklas enligt översiktsplanen och är markerad som mötesplats. Åtgärder riktade hit är därför relevanta. Vid en mörkerinventering står det klart att stigen som ansluter mot Kasinostigen är försedd med belysning men att vissa partier söder om stigen är svagt belysta. Att röra sig genom en mörk skog kvällstid som dessutom är avskild från bebyggelse har förmodligen också inverkan på upplevelsen av otrygghet här. 15

16 1. TRÅNGSUND VÄSTRA - DAGSLJUSINVENTERING 1a 1b 1c 1b 2a 2b 2c 3a 3b 3c 2d 3. STRÅK STORTORPSPARKEN 2. NORSTRÖMS VÄG 1. VIADUKT NYNÄSVÄGEN

17 1. TRÅNGSUND VÄSTRA - MÖRKERINVENTERING 1a 1b 1c 2a 2b 2c 2d 3a 3d 3b 3c 3.STRÅK STORTORPSPARKEN 2. NORSTRÖMS VÄG 1. VIADUKT NYNÄSVÄGEN

18 2. TRÅNGSUND ÖSTRA Sjöängsv. Östra Trångsund består av villa-och radhusområdena Sjöängen, Mörtvik och Nytorp. I södra Trångsund ligger naturparken Nytorps mosse som förutom att innehålla ängar och våtmarker också rymmer konstgräsplan, lekplats, skatepark och boulebanor. I anslutning till Nytorps mosse ligger Edboskolan och Östra gymnasiet. Norra Mörtviksvägen Mörtviksvägen HAMMARTORP NYTORP SJÖÄNGEN I detta område har Nytorps mosse och utemiljön omkring Edboskolan pekats ut som otrygga. Storvretsvägen, i höjd med Nytorps mosse och industriområdet, har också pekats ut som otrygg och mörk att röra sig utmed. Utöver det har ett antal villagator som Norra Mörtviksvägen och Sjöängsvägen t ex markerats. Längs med Sjöängsvägen genomfördes under sommaren 2013 förbättringsåtgärder vilket kan vara orsaken till att många människor upplevde platsen som skräpig eller mörk. Norra Mörtviksvägen passerar delvis genom en skog vilket kan vara anledningen till att den markerats. Dessa två och andra villagator i området prioriteras inte i detta projekt då de inte pekats ut som huvudstråk eller stadsgator i Översiktsplanen och därför inte anses beröra lika många människor som de platser som väljs ut (se bilaga 3). I följande avsnitt presenteras de platser som inventerats. vretv. NYTORPS MOSSE Storvretsv. INDUSTRIOMR. TECKEN ENFÖRL AR ING 1-2 pers 3-4 pers EDBOSKOLAN GÅNGTUNNEL ÖSTRA GYMNASIET Duettv. Skogåsl. GÅNGVÄGEN UTMED RÄLSEN VID NYTORPS MOSSE ÄR VÄLDIGT OTRYGG OCH DÅLIGT BELYST (UNG TJEJ, TRÅNGSUND CENTRUM) Otrygga och/eller mörka platser i östra Trångsund 18

19 2. TRÅNGSUND ÖSTRA - INVENTERADE PLATSER 1. Nytorps mosse Nytorps mosse har både i enkät och medborgardialog märkts ut som mörk och otrygg. Parken har enligt parkprogrammet en viktig funktion som naturpark och idrottsområde för både Skogås och Trångsund. Parken används även kvällstid av skateboardåkare, motionärer och hundägare. Då projektet i första hand behandlar stråk till målpunkter har tillkomstvägar till parken som märkts ut som otrygga studerats i första hand. För att nå parken från västra Skogås, passerar man en lång gångtunnel under järnvägsspåret och Storvretvägen (1a-b). Kommer man istället från östra Skogås, nås parken via en gång-och cykelväg belägen utmed spåret. gång- och cykelvägen sträcker sig från Skogås station, via Duettvägen och förbi Östra gymnasiet, innan den når Nytorps mosse (1c). Parken är generellt sett väl belyst. I södra delen av parken är vegetationen tät längs med parkvägen och gör att överblickbarheten blir liten (1c). Gång- och cykelvägen är i sig väl belyst men stråkets omgivningarna är mörka. Gångtunnelns norra entrén är mörk och genomsikten i tunneln är begränsad (1a-b). Gångtunneln består av två delar och i glipan mellan de båda tunnlarna är det mörkt. Kontrasten mellan det artificiella ljuset i tunnlarna och mörkret i glipan gör att sikten försämras (1b). 2. Edboskolan Området och stråket runtom Edboskolan har av flera personer märkts ut som mörka och otrygga (2a-d). Stråket förbi Edboskolan används av boende i radhus-och villaområdena i Nytorp till busshållplatsen på Skogåsleden, mot Skogås centrum och pendeltågsstationen. Edboskolan ligger något avskild från bebyggelse och stråken nordväst om skolan passerar igenom relativt tät vegetation. 3c 3. STORVRETSVÄGEN 1. NYTORPS MOSSE 1c 1a-b 3b 3a 1d 2. EDBOSKOLAN 2a2b-c 2d Vid besök på platsen kvällstid går det att konstatera att platsen är mörk och att vegetationen utmed stråken gör att omgivningarna är svåra att överblicka (2a-d). 3. Storvretsvägen Storvretsvägen, i höjd med Nytorps mosse (3a-b) och förbi industriområdet på Vretvägen (3c), har markerats som otrygg och mörk i enkätundersökningen. I översiktsplanen finns planer på att exploatera Storvretsvägen och omvandla den till en attraktiv stadsgata. Cykelvägen på Storvretsvägen är i cykelplanen markerad som ett lokalcykelstråk som vidare västerut kopplar på ett huvudcykelstråk mot Stockholm stad. Detta tillsammans med det faktum att vägen upplevs mörk, gör stråket aktuellt att förbättra. Vid mörkerinventeringen går det att konstatera att vägen är upplyst. Men att vägen bitvis, när den passerar förbi industriområden (3c), större vegetationspartier (3b) och parkeringar (3c), upplevs som otrygg och ödslig. 19

20 2. TRÅNGSUND ÖSTRA - DAGSLJUSINVENTERING 1a 1b 1c 2a 2b 2c 2d 3a 3b 3c 3c 1d 3. STORVRETSVÄGEN 2. EDBOSKOLAN 1. NYTORPS MOSSE

21 2. TRÅNGSUND ÖSTRA - MÖRKERINVENTERING 1a 1b 1b 1d 2a 2b 2c 2d 3a 3b 3c 3c 3. STORVRETSVÄGEN 2. EDBOSKOLAN 1. NYTORPS MOSSE

22 3. SKOGÅS VÄSTRA Gamla Nynäsvägen LÖTPARKEN IDROTTSPLATS SKOGÅS TORGET Österleden GÅNGTUNNEL PARKERING GÅNGTUNNEL SJÖTORPSPARKEN Storvretsv.. Västra Skogås avgränsas i väster av Gamla Nynäsvägen och i öst av järnvägen. Bebyggelsen består i huvudsak av flerfamiljshus från 1960-talet. Gång- och cykeltrafik är i stora delar av området separerat från biltrafik. Under Österleden och järnvägen finns ett flertal gångtunnlar. Mellan de olika bostadsenklaverna finns parker, idrottsanläggningar och parkeringsplatser. I Skogås centrum finns en inomhusgalleria med ett flertal affärer och serviceinrättningar. Pendeltågstationen ligger i anslutning till gallerian och på torget väster om gallerian pågår torghandel dagligen (se bilaga 2 ). Kartan från enkätundersökningen visar att området kring centrum, gångtunnlarna vid pendeltågstationen och under Österleden, gångoch cykelstråk kring Lötorpsparken är utpekade som otrygga. Flera pekar ut parkeringar och stråk mellan bostadsområden och olika målpunkter såsom skolor som otrygga. Lötparken intill idrottsplatsen, entrén till Skogås från Gamla Nynäsvägen samt Sjötorpsparken, är redan berörda av pågående planer och väljs därför att inte vidare inventeras (se bilaga 3). I följande avsnitt presenteras de otrygga platser som valts ut att inventeras för västra Skogås. TECKENFÖRLARING 1-2 pers 3-5 pers 6 pers SJÖTORPSSKOLAN Sjötorpsv. Rapsodiv. MÅNGA GÅNGTUNNLAR ÄR DÅLIGT UPPLYSTA OCH NEDKLOTTRADE. SPECIELLT DEN VID TÅGSTATIONEN I SKOGÅS CENTRUM 30 pers (KVINNA, ENKÄTUNDERSÖKNING) Otrygga och/eller mörka platser i västra Skogås. 22

23 3. SKOGÅS VÄSTRA - INVENTERADE PLATSER 1. Skogås centrum Både i medborgardialogen och i enkäten har gångtunneln vid pendeln pekats ut av många som otrygg på grund av dålig belysning, skymd sikt in i tunneln och att man som gående inte är sedd (1b-d). Även parkeringen som ansluter till gångtunneln i väster (1e) och Skogåstorget (1a) har markerats av många personer. Centrumområdet innehåller målpunkter dit boende från hela Skogås rör sig till och från. I översiktsplanen planeras markparkeringen i framtiden omvandlas till torg/park. Då gångtunneln, parkeringen och Skogåstorget är så pass centrala platser som idag upplevs otrygga kan det bli aktuellt att förbättra dem redan nu, även om delar av området kommer få en annan användning framtiden. Kvällstid är markparkeringen upplyst av armaturer på hög stolpe (1d). Även gångtunneln (1b-c) och Skogåstorget (1a) är belyst. Trots detta upplevs centrumområdet öde. Eventuella åtgärder bör i första hand riktas mot gångtunneln där flest personeruttryckt att de upplevt otrygghet. 2. Gångtunnel/stråk Österleden Gångtunneln som kopplar ihop Sjötorpsparken och bostadsområdet på Storvretsvägen med Skogås centrum och pendeltågsstationen är också en punkt som många upplever som otrygg och/eller mörk (2a,c). Stråket kopplar ihop olika målpunkter: bostadsområden, tågstationen och den busshållplats som finns ovanför tunneln på Österleden. I översiktsplanen planeras området söder om tunneln att bebyggas. Det innebär att fler människor kommer använda passagen till och från centrum i framtiden. Detta tillsammans med det faktum att tunneln upplevs otrygg, gör tunneln till en plats viktigt att förbättra. Vid den norra entrén till gångtunneln är gång- och cykelvägen kantad av ett parkeringshus utan fönster (2b) och en markparkering (2e). På gång- och cykelvägen söder om tunneln, finns en förskola och ett bostadshus (2d). 1a SJÖTORPSSKOLAN 2b 2e 2f 2c 2a 2d 1. SKOGÅS CENTRUM 2. GÅNGTUNNEL SJÖTORPSPARKEN 3.GC-VÄG SJÖTORPSVÄGEN 3a 3b 1d 1b-c 3c 3d Rapsodiv. Kvällstid är området kring tunneln ganska ödsligt vilket bidrar till att gångtunneln upplevs otrygg. Belysningen i gångtunneln är dessutom svag (2f). 3. Sjötorpsvägen Gång- och cykelvägen, i förlängningen av Sjötorpsvägen, mellan Sjötorpsskolan och Rapsodivägen, har pekats ut som mörk där belysning saknas, detta framgår både från enkätundersökningen och medborgardialogen (3a-d). Under medborgardialogen framkom det att många barn tar sig från bostadsområdena i Östra Skogås via Sjötorpsvägen genom skogen för att komma till Sjötorpsskolan. Då gång- och cykelvägen kopplar ihop radhusområden med Sjötorpsskolan, kan platsen anses viktig att åtgärda. I översiktsplanen är stråket dessutom utpekat som Grönstråk, ett viktigt promenadstråk genom ett större naturområde. Stråket har inte inventerats kvällstid. 23

24 3. SKOGÅS VÄSTRA - DAGSLJUSINVENTERING 1a 1b 1c 1d 1e 2a 2b 2c 2d 3a 3b 3c 3d 3. SJÖTORPSVÄGEN 2. GÅNGTUNNEL/STRÅK SJÖTORPSPARKEN 1. SKOGÅS CENTRUM

25 3. SKOGÅS VÄSTRA - MÖRKERINVENTERING 1a 1b 1c 1d 2b 2e 2f 2f 2. GÅNGTUNNEL/STRÅK SJÖTORPSPARKEN 1. SKOGÅS CENTRUM

26 Skogåsv. Duettvägen RICHARDSVIKSPARKEN Musikalv. Mörtviksvägen Kabarév. Operettv. 4. SKOGÅS ÖSTRA Bostadsformen i Östra Skogås är i huvudsak radhus. Gång-och cykel trafik är på många platser separerad från biltrafik. Det finns ett finmaskigt nät av gång-och cykelbanor i radhusområdena och genom Richardsviksparken (se bilaga 2). Över Österleden leds gång- och cykeltrafik in i gångtunnlar eller över broar. Närmast pendeltågsstationen finns en vårdcentral och ett parkeringshus. Mörtviksskolan ligger på Österleden och ett flertal förskolor är belägna i området. Midvinterv. 1. Melodiv Barytonv. Tenorvägen MÖRTVIKSSKOLAN Sopranv. I enkätundersökningen och medborgardialogen har huvudsakligen stråk mellan pendeltågstationen och radhusområdena samt stråk genom Richardsviksparken utpekats som otrygga. Orsakerna till att de tillfrågade känner otrygghet är att avskildheten från bebyggelse, att belysningen är dålig samt att vegetation är tät och överblickbarheten liten. Olika punkter utmed Österleden har också markerats som otrygga, orsaken till detta tros vara att gående korsar gatan där övergångsställe saknas. Punkter utmed Österleden behandlas därför inte särskilt inom detta projekt. GÅNGTUNNEL FUGANS FÖRSKOLA FÖRSKOLA Österleden Tre stråk eller områden har valts ut där koncentrationen av otrygga/ mörka platser varit särskilt hög. Rapsodiv. Rondov. TECKENFÖRKLARING 1-2 pers 3-5 pers 6 pers 30 pers GÅNGVÄGEN GENOM RICKARDSVIKSPARKEN ÄR LÄSKIG ATT GÅ GENOM PÅ KVÄLLEN (TVÅ TONÅRSTJEJER, MEDBORGARDIALOG SKOGÅS CENTRUM) Otrygga och/eller mörka platser i östra Skogås. 26

27 4. SKOGÅS ÖSTRA - INVENTERADE PLATSER 1.Österleden - Rapsodivägen och Rondovägen Många personer har pekat ut sträckan från pendeltågstationen; via Melodivägen, över Österleden och vidare mot Fugans förskola, Raposodivägen och Rondovägen, som otrygg. Stråket kopplar ihop pendeltågstationen och Skogås centrum med radhusområdena och Mörtviksskolan i sydöstra Skogås och blir därför viktigt att förbättra. Första delen av stråket passerar förbi ett parkeringshus, en vårdcentral och en parkering (1a,b). Bebyggelsen utmed stråket är inte befolkad kvällstid vilket kan vara en anledning till att platsen upplevs öde och otrygg. För att ta sig vidare mot radhusområdena kan man välja att ta sig genom en gångtunnel under Österleden alternativt gå över över själva Österleden, som här saknar övergångsställe (1c,d). Vidare österut från förskolan mot Mörtviksskolan finns anslutande gång-och cykelvägar som även dem upplevs som otrygga. Vid mörkerinventeringen stod det klart att stråket är belyst men att omgivningarna är mörka och svåra att överblicka. Förbi Fugans förskola och vidare söderut gör vegetationen att sikten skyms (1e). 2. Rickardsviksparken De två gång-och cykelstråk som går i öst-västlig riktning genom Rickardsviksparken är också platser som pekats ut av många personer som mörka och otrygga (2b-d). För att kunna gå den genaste vägen från stationen (2a) till radhusområdena på Musikalvägen, Sopranvägen, Operettvägen, Tenorvägen och Mörtviksvägen i öst blir det nödvändigt att passera genom parken. Den norra parkvägen är avskild från bebyggelse och vägen går genom en skoglik, vildvuxen miljö (2c). Vegetationen kommer ibland nära inpå gång- och cykelvägen vilket gör att sikten ibland blockeras. Den södra parkvägen passerar förbi två förskolor och ett hunddagis, bebyggelse som sällan är befolkad kvällstid (2d). Gång- och cykelvägarna är upplysta men likt föregående beskrivna stråk, är omgivningarna mörklagda (2c-d). 3c 3. Duettvägen 3d 2. DUETTVÄGEN 3b 3e 3a 3. GÅNGSTRÅK RICKARDSVIKSPARKEN 2a 2e 2b 1a 1b 1c 1d 1e 2d 2c 1. STRÅK FRÅN PEN- DELN TILL RONDO- OCH RAPSODIVÄGEN Den norra delen av Duettvägen passerar förbi den norra pendeltågsstationsuppgången i Skogås och möter Skogåsvägen i norr. Precis innan Skogåsvägen ansluter Duettvägen mot en gång- och cykelväg som leder till Nytorps mosse och Östra Gymnasiet (se bilaga 2). Både gång- och cykelvägen (3c), punkter på Duettvägen- parkeringar (3a) och förskolan söder om pendeltågstationen, har markerats som mörka och otrygga. Under medborgardialogen framgick det att stråket är välanvänt av gymnasieelever som rör sig mellan pendeltågstationen, bostadsområden i Skogås och Östra gymnasiet. Vid mörkerinventeringen är det tydligt att entrén till gång- och cykelvägen är väldigt mörk (3c) samt att tät vegetation på östra sidan av Duettvägen gör det svårt att överblicka vad som finns bakom kurvan (3b). 27

28 4. SKOGÅS ÖSTRA - DAGSLJUSINVENTERING 1a 1b 1c 1d 1e 2a 2b 2c 2d 3a 3b 3c 3d 3. DUETTVÄGEN 2. RICKARDSVIKSPARKEN 1. STRÅK FRÅN PENDEL MOT RAPSODI VÄGEN & RONDOVÄGEN

29 4. SKOGÅS ÖSTRA - MÖRKERINVENTERING 1a 1b 1c 1e 2a 2b 2e 2d 3a 3b 3c 3e 3. DUETTVÄGEN 2. RICKARDSVIKSPARKEN 1. STRÅK FRÅN PENDEL MOT RAPSODI VÄGEN OCH RONDOVÄGEN

30 OTRYGGA PLATSER I SKOGÅS OCH TRÅNGSUND Efter att de platser som pekats ut som otrygga under medborgardialog en och enkätundersökningen inventerats blir det tydligt att de har vissa gemensamma drag. Platserna är möjliga att dela in i olika kategorier: Trafikseparerade områden (som gångtunnlar och viadukter) Gång- och cykelvägar i grönområden Stråk förbi dagaktiva områden (områden utan aktivitet kvällstid) Gångtunnlar är på fl era platser i Skogås och Trångsund utpekade som otrygga - Gångtunneln vid Sjötorpsparken Viadukten, entrén till Skogås och Trångsund är markerad som otrygg. 1. Trafikseparerade områden- viadukt och gångtunnlar Trafikseparerade områden där bilvägar och gång- och cykelvägar är avskilda från varandra skapar ofta miljöer som många upplever som otrygga och mörka. Ofta leds gångtrafiken under bilvägen in i tunnlar. Detta innebär en mindre risk för att trafikolyckor ska inträffa. Men en negativ konsekvens är att gående och cyklister har liten chans att bli upptäckt av förbipasserade bilar om olyckan skulle vara framme. Gångtunnlar är på flera platser i Skogås och Trångsund utpekade som otrygga. Detta beror på olika saker; på grund av att man är skymd, att ljuset är dunkelt, att man har dålig sikt in i tunneln samt att man inte vet vad som väntar på motsatt sida tunneln. Gångtunnlar som pekats ut som otrygga är t ex södra gångtunneln vid Skogås pendeltågstation, gångtunneln under järnvägsspåret vid Nytorps mosse och gångtunneln under Österleden som kopplar ihop Sjötorpsparken med Skogås centrum. Ett annat trafikseparerat område som upplevs otryggt och mörkt är platsen under viadukten vid Nynäsvägen. Vägbroar med olika pelare skapar miljöer där det storskaliga väglandskapet slår ner i en mer småskalig miljö. Kontrasten kan upplevas som spännande men platserna är ofta svåra att hitta användningsområden för. De kan även upplevas som ogästvänliga och ödsliga. 30

31 2. Stråk i grönområden Gång- och cykelvägar genom parker och skogsområden upplevs av många människor som otrygga. Ofta är gång- och cykelvägarna väl upplysta men omgivningarna mörka, vilket gör det svårt att få en överblick över det område som passeras. Parkerna eller skogsområdena ligger ofta avskilt från bebyggelse vilket gör att människor inte känner sig sedda när de rör sig där. Exempel på platser är Rickardsviksparken i Östra Skogås, Stortorpsparken i Trångsund, Nytorps mosse och Sjötorpsvägen i västra Skogås. 3. Stråk förbi dagaktiva områden Stråk som passerar förbi förskolor, parkeringshus, serviceinrättningar och affärer, där lite eller ingen aktivitet försiggår kvällstid, upplevs av många människor som otrygga. Bebyggelse där fönstren i huvudsak är riktade bortifrån gång-och cykelstråket eller vägen gör att man som förbipasserade inte känner att man har någons vakandes öga på sig inifrån byggnaden. Fönstersättning och aktivitet i byggnadernas markplan har stor betydelse för upplevelsen av trygghet. Stråk från både Trångsund och Skogås centrum till villa-och radhusområden upplevs av många personer som otrygga. Tätvuxen eller skymmande vegetation, markparkeringar samt svag belysning på dessa platser har betydelse för upplevelsen av otrygghet. Dessa stråk går i huvudsak på vanliga vägar, dvs. inte gång- och cykelvägar som i de övriga exemplen. Exempel på dessa är Norströms väg i Trångsund, Melodivägen och Duettvägen i Skogås. Skogås centrum kan också ses som exempel på detta, platsen är väl upplyst men omkringliggande bebyggelse är öde kvällstid. Gång-och cykelstråk genom skog eller park kan upplevas som otrygga (Nytorps mosse) Industriområden är exempel på områden som upplevs som ödsliga och otrygga kvällstid (Melodivägen) 31

32 TRAFIKSEPARERADE MILJÖER- VIADUKT OCH GÅNGTUNNEL GÅNG-OCH CYKELVÄGAR I OCH IGENOM PARK OCH/ELLER SKOGSOMRÅDEN STRÅK FÖRBI OMRÅDEN SOM SAKNAR AKTIVITET KVÄLLSTID Trafikseparerade områden Prioriterade platser: 1. Gångtunnel Nytorps mosse 2. Område under viadukt 3. Gångtunnel Skogås centrum 4. Gångtunnel Sjötorpsparken 2. Stråk i grönområden Prioriterade platser: 1. Det norra parkstråket Richardsviksparken 2. Det södra parkstråket Richardsviksparken 3. Parkstråk kring Edboskolan 4. Gång- och cykelväg utmed järnvägsspåret Nytorps mosse 5. Gång- och cykelväg Sjötorpsvägen 6. Stråk genom Stortorpsparken 3. Stråk förbi dagaktiva områden Prioriterade platser: 1. Norströms väg 2. Melodivägen (stråk från pendeln mot Rapsodivägen/Rondovägen) 3. Norra delen av Duettvägen 4. Storvretsvägen 32

33 GESTALTNINGSFÖRSLAG Fyra av de platser som pekats ut som otrygga i medborgardialogen och enkätundersökningen har valts ut för att få en ny ljusgestaltning. Förslagen har tagits fram av ljusdesigners från Tyréns och understötts av konsulter inom ramen för projektet Uthållig kommun. Då förslagen även ligger till grund för allmänna riktlinjer för ljusdesign för hela kommunen väljs platser enligt de kategorier som definierats i föregående avsnitt. Platserna är: Viadukten under Nynäsvägen Parkstråk genom Rickardsviksparken Gångtunneln vid Nytorps mosse Norströms väg 1. VIADUKT 4. NORSTRÖMS VÄG Det bör kommenteras varför ingen plats i västra Skogås har valts ut trots att koncentrationen av otrygga platser är hög just här. Svaren i enkätundersökningen och medborgardialogen pekar på att orsaken till otrygghet vid Skogås centrum inte främst beror på bristfällig belysning utan på andra faktorer, till exempel att platserna upplevs otrygga på grund av att bråkiga personer uppehåller sig där. Den pågående upprustningen av Lötparken och detaljplanen för kvarteret Låset i västra Skogås kommer innebära förbättrade utemiljöer där en uppgradering av ljusmiljön ingår som en del. De fyra platserna ska inte ses som de enda insatserna som kommer göras för en förbättrad ljusmiljö i Skogås och Trångsund. Om finansiering erhålls kommer även de andra platserna i prioriteringsordningen kunna komma att åtgärdas. Ljusdesignförslagen för de fyra förslag som valts ut beskrivs nedan. 3. GÅNGTUNNEL NYTORPS MOSSE 2. RICKARDSVIKS- PARKEN Karta över de platser som får en ny gestaltning. 33

34 1. GESTALTNINGSFÖRSLAG - VIADUKT VÄSTRA TRÅNGSUND Området under vidukten vid Nynäsvägen väljs ut som ett exempel på ett trafi kseparerat område som upplevs otryggt. Till skillnad från övriga utvalda platserna, där åtgärderna främst gynnar gående, rör sig mycket cyklister utmed detta stråk. Intill gång- och cykelvägen kommer bilar som tagit avfarten mot Skogås och Trångsund ner från Nynäsvägen. Viadukten är det första som cyklister och bilister möter av tätorterna Skogås och Trångsund och skulle genom ljusdesign kunna förstärkas till att bli ett landmärke och en tydligare entré till tätorterna. En förbättrad ljusmiljö här skulle också innebära en tryggare miljö att röra sig i till fots och med cykel. Ljusgestaltningen skall kunna uppfattas både när man cyklar, går eller färdas i bil. Det gör det motiverat att arbeta med stora penseldrag och till viss del kraftfulla färger. Det blir också viktigt att skapa en sober ljussättning som blir hållbar över tid. Platsen gestaltas med olika nyanser av blått/violett ljus och vitt/varmvitt/amber ljus. LJUSPLAN VIADUKT Vy 2 Vy 1 Nynäsvägen Magelungsvägen VIADUKT Trångsund station N Befintlig armatur Ny armatur N Ljusplan för viadukt 34

35 Vy 1. Varmvitt och blått ljus hjälper till att defi niera rummet Valet av färger refererar till natur och naturligt ljus som månsken mot en blå kvällshimmel eller varför inte vattnet i det trånga sundet. Djupet och höjden i rummet under viadukten lyfts fram genom att de vertikala och horisontala ytorna belyses med olika styrka och kulör på ljuset. Rummet skall bli tydligare men samtidigt inte så tydligt att man lockar in till att vistas där och framförallt inte ge upplysta väggytor som uppmuntrar till klotter. Väggytor belyses därför främst med kulört ljus som försvårar nedklottring. För att förbättra ljuset på gång- och cykelstråket bör de befintliga armaturerna i taket under bron ersättas med bländfria armaturer med ljuskälla med bättre färgåtergivning. Det är lämpligt att använda minst RA 80 (färgåtergivning), och vitare färgtemperatur, 3000K. Det kan dock räcka med att byta ljuskälla i befintliga armaturer. De befintliga stolparmaturerna bör då kompletteras med ett bättre bländskydd. Ljusgestaltningen i övrigt görs med strålkastare placerade på befintliga och nya stolpar samt om möjligt med armaturer placerade på bropelarna t.ex. med hjälp av ringar spända runt pelarna. Vy 2. Viadukten blir en spännande entré till Trångsund, både för cykel och bil Ljussättning med blått/violett och varmvitt ljus. Exempel från Alingsås. 35

36 2. GESTALTNINGSFÖRSLAG - STRÅK RICKARDSVIKSPARKEN Det norra parkstråket genom Rickardsviksparken är den genaste vägen mellan pendeltågstationen i Skogås och radhusområdena i östra Skogås. Stråket genom Rickardsviksparken går under kategorin Gång-och cykelvägar i grönområden. Stråket passerar genom den del av parken som har en skoglik karaktär och kan upplevas otrygg när det är mörkt. Gång- och cykelstråket i sig är belyst men omgivingarna är mörka och svåra att överblicka. Vid entrén till Rickardsviksparken närmast pendeltågsstationen möts man som gående av ett par stora träd. Träden upplevs skymmande och mörka kvällstid och gör att entrén till stråket blir otydlig, som att man närmar sig ett mörkt hål. Genom att belysa dessa träd är det möjligt att skapa en upplyst och tydlig entré samtidigt som trädets spännande grenarkitektur kan lyftas och utgöra vackra inslag. Längs själva stråket finns en befintlig stolpbelysning med metallhalogen som ljuskälla. Denna belysning fungerar bra men armaturerna är något bländande. Armaturerna skulle behöva kompletteras med ett bländskydd så att man bättre kan uppleva ljuset de ger till omgiv- LJUSPLAN STRÅK RICKARDSVIKSPARKEN 4 3 TRÅNGSUND 2 1 Skogås station 3. PARKSTRÅK RICKARDSVIKSPARKEN N Befintlig armatur Ny armatur N 36

37 1. Befi ntligt träd vid stråkets gör entrén mörk kvällstid. Exemplet t.h. visar hur trädet kan be belysas. 2 Befintlig bänk där omgivningen kvällstid upplevs mörk och oöverskådlig. Exemplet t.h.från Täby kyrkogård visar hur vegetation kan belysas för att skapa överblick samt höja upplevelsevärden. ningen, eller på sikt bytas ut mot LED-armaturer med bra bländskydd. Den befintliga stolpbelysningen är mer lämplig för större vägar. På gång- och cykelvägar är det istället bättre med en lägre stolphöjd ca 5 meter och armaturer som är anpassade till denna höjd. Detta förstärker i skala och karaktär att det är ett stråk för fotgängare och cyklister. Vissa platser längs stråket behöver kompletteras med ytterligare ljus för att inte vegetationen skall upplevas mörk och otrygg. Att belysa skogen blir vackert och gör stråket intressant och attraktivt att röra sig längs. Belysningen av vegetation, bergs- och skogsslänter görs med strålkastare från de befintliga belysningsstolparna. I något fall behövas det kompletteras med nya stolpar. I huvudsak används vitt ljus men färgtemperaturen kan variera mellan kallt och varmvitt ljus. Vid den nedre skogsslänten mot lekparken skulle färgat ljus kunna användas för att höja upplevelsevärdet längs stråket ytterligare. Färgat ljus skapas genom att använda färgfilter. För att man som gående ska kunna överblicka omgivningen vid sidorna av stråket krävs det förutom belysning, kontinuerlig gallring av vegetation. 3 Befi ntlig bergvägg längs stråket föreslås belysas på ett liknande sätt som i Vasaparken i Stockholm 4 Den nedre skogsslänten föreslås belysas med färgat ljus som i exemplet t.h. från Alingsås 37

38 3. GESTALTNINGSFÖRSLAG - GÅNGTUNNEL I NYTORPS MOSSE Gångtunneln i Nytorps mosse tillhör också kategorin trafi kseparerade områden. Tunneln är lång, uppdelad i två delar med ett mörkt parti mellan de båda delarna. Nytorps mosse är en målpunkt för boende både från Skogås och Trångsund. Gångtunneln passerar under järnvägen och Storvretsvägen och kopplar ihop västra Skogås med Nytorps mosse. Tunnlar upplevs som otrygga. Orsaken till det är att tunnelrummet är begränsat med oftast bara två ut/ingångar. Det gör att behovet av överblick in, genom och ut ur tunneln är viktig för känslan av trygghet. När det är mörkt har belysningen en viktig roll för att skapa denna överblick. När en miljö ska belysas är det viktigt att tänka på hur den ser ut. Platsen som ljussätts ska vara värdig att lyftas fram med ljus. Tunnlar utsätts ofta för klotter och vandalism vilket förstås är något som man vill kunna undvika. Genom att ge tunnlar en god gestaltning som underhålls på ett bra sätt, visar man att platsen är omhändertagen. Tunnlar, och stråk till tunnlar, som ges en attrakiv gestaltning kan göra att fler människor använder passagen. Tunnelområdena blir på så vis mer aktiverade, tryggare och förhoppningsvis mindre vandaliserade. Vy 2 LJUSPLAN GÅNGTUNNEL Trångsund station Nytorps mosse GÅNGTUNNEL Östra gymnasiet Storvretsvägen N N Skogås station Befintlig armatur Ny armatur Vy 1 38

39 Referensbilden från gångtunneln i Alingsås visar hur belysning av tunnelentré och av vertikal utsmyckad yta kan öka upplevelsevärden. Gångtunneln i Nytorps mosse föreslås belysas på liknande sätt. Konstmålning med UV-färg och mönster med starka kulörer skulle kunna användas som utmyckning i tunneln Tunnlar är en lämplig plats för utsmyckning vilket klottret till viss del är ett bevis på. För tunneln vid Nytorps mosse kan det vara lämpligt att arbeta med någon form av utsmyckning, konst eller bara kulörer, inne i tunnlarna och vid entréerna till dem. Ett sätt är att involvera ungdomar i närområdet som i samarbete med en konstnär kan vara delaktiga i utsmyckningen av tunneln. För att skapa en bra genomsikt genom tunneln är det viktigt att med hjälp av ljus förstärka ingångarna samt platsen mellan tunnlarna. Detta görs med strålkastare från nya och befintliga stolpar som riktas mot tunnelvingarna, mot träd och mot marken. Väljer man att arbeta med någon form av utsmyckning på en av väggarna i tunneln används linjära lysrörsarmaturer, eller motsvrande LED-armaturer, fästa i taket, ca 1 m från väggen. Armaturen ger ett jämnt ljus på väggen och är riktat mot den utsmyckade väggen och fyller samtidigt hela tunneln med ljus. Arbetar man med starka kulörer på den utsmyckade väggen och vitt eller ljust grå kulör på övriga ytor reflekteras de starka kulörerna i tunnelrummet, men i en svagare ton mot vita/gråa ytorna. Ett alternativ till att arbeta med starka kulörer målade med vanlig färg är att använda UV-färg. Genom att belysa UV-färgen med UV-lysrör i armaturerna kan tunneln ges ett annat uttryck när det är mörkt jämfört med när det är ljust. (För bilder på befi ntlig situation se sidan 21) Vy 1. Exempel på utsmyckad och belyst vägg Vy 2. Bildmontage från område mellan tunnlar. T.h. principskiss över hur belysning riktas i tunneln. 39