TRYGG I FINSPÅNG - en exempelstudie. samrådshandling

Transkript

1 TRYGG I FINSPÅNG - en exempelstudie samrådshandling

2 Bakgrund Trygghetsfrågor har under senare år fått en allt högre prioritet på den politiska dagordningen och därmed inom det kommunala arbetet. I samband med framtagandet av en ny trafikplan för Finspång kommun bestämde man sig för att ta fram råd och riktlinjer för en trygg och tillgänglig miljö. Som ett led i arbetet med upplevd trygghet genomfördes en webundersökning på Finspångs kommuns hemsida. Undersökningen pågick från december 2010 till januari 2011 och bestod i att kommuninvånarna fick uppge vilka platser som de upplever som otrygga inom tätorten. De som valde att delge sina synpunkter representerar i stort sett hela befolkningen beträffande ålder och kön vilket tyder på att trygghetsfrågor berör och engagerar många människor. Utifrån de inkomna synpunkterna valdes tre skilda typer av platser ut för närmare studier. Platserna var: busshållplatserna vid Bergslagstorget lekplatsen intill Tallvägen gång- och cykelstråket utmed gamla banvallen Nämnda platser har studerats och analyserats med avseende på trygghet. Utifrån deras funktion och särskilda styrkor och svagheter presenteras förslag på åtgärder som förhoppningsvis leder till ökad trivsel och upplevd trygghet på platsen. Lokal förankring liksom god dialog mellan berörda parter är en förutsättning för ett framgångsrikt trygghetsarbete. Vidare är det viktigt att individer som engagerar sig får gensvar, och om möjligt får se konkreta resultat av det arbete de lagt ned, för att deras engagemang ska hållas vid liv. Syfte & Mål Syftet med denna exempelstudie av upplevd trygghet är att uppmärksamma vad i miljön som orsakar upplevd trygghet/otrygghet. Vidare skall det beskrivas hur platser bör planeras, gestaltas och skötas för att risken att människor känner sig otrygga skall minimeras. Eftersom varje plats är unik finns det inga förbättringsåtgärder som fungerar överallt. Varje plats måste behandlas efter sina förutsättningar och önskad funktion. Målet är att skapa ett gemensamt förhållningssätt för skapandet och förvaltningen av platser så att de skall upplevas så trygga som möjligt av så många som möjligt. Trygghet och och trivsel handlar inte bara om den fysiska utemiljön utan påverkas i lika stor utsträckning av den sociala situationen. En hörnsten i det trygghetsskapande arbetet är att alla medborgare känner ett gemensamt ansvar för samhället och för varandra. Trygghetsskapande arbete måste därför omfatta såväl fysiska som sociala åtgärder. Avslutningsvis, människor svarar på signaler vi, det vill säga samhället, skickar ut. En trivsam stad ger ökat välbefinnande, vilket i sin tur ger ökad trygghet Julia Svärd Bild- och kartmaterial KARTOR Kartunderlag från Google Maps INVENTERINGSFOTOGRAFIER Samtliga platsfotografier från inventeringstillfället har tagits av Julia Svärd. INSPIRATIONSBILDER Gatuvy från Roppongi Hills, Japan. roppongi-hills-tokyo-kanto Äldre par spelades boule sökord boule Belyst lekplats Puckelbollprojektet i Kroksbäcksparken, Malmö Belyst G/C-bro, bilden har redigerats Parkbelysning/ Färglad damm - vattenreflektioner friluftsliv/parker/parker-a-o/slottsparken.html Picnicbord - Vårsta standpark Parker/V%C3%A5rsta-strandpark Blågult ljus leder till Handbolls-VM

3 KARTOR ÖVER STUDERADE OMRÅDEN Busshållplatserna vid Bergslagstorget Lekplatsen och omgärdande grönområde intill Tallvägen Gång- och cykelstråket utmed gamla banvallen

4 Busshållplats - Bergslagstorget Enligt inkomna synpunkter upplevs miljön på/vid/ kring hållplatsen som otrygg. Av de medborgare som angivet busshållplatsen vid Bergslagstorget som en otrygg miljö har ingen beskrivit vad som ligger bakom känslan av otrygghet. Orsakerna återfinns säkerligen både i den sociala och den fysiska miljön. BEFINTLIG SITUATION Bergslagstorget är en central nod och målpunkt i Finspång. Platsen är rikligt trafikerad vilket bland annat beror på busstorget. Många männniskor besöker och uppehåller sig på platsen i väntan på kollektivtrafiken. Runt torget finns även näringsverksamhet, butiker och restauranger, samt kontorslokaler. Det blandade utbudet bidrar till rörelse på torget under stora delar av dygnet. Bebyggelsen skapar de visuella ramarna kring torgytan. På ytan finns busskurer som skyddar väntande resenärer mot dåligt väder. Modellen av busskur på torgytan är av en särskild typ och ger därmed identitet åt torget. Kuren har en sockel av betong som skulle kunna utnyttjas för att gömma sig bakom men risken bedöms som liten då den är låg. Förutom kurerna finns få element som hindrar sikten på ytan vilket medger god överblickbarhet över närområdet. Planterade träd bidrar till att göra den annars hårdgjorda miljön mer ombonad. Träden hjälper också till att ta ner skalan och dela in den stora ytan i mindre rum. Torgets utrustning är hel men upplevs något sliten/ofräsch. Trots goda sittmöjligheter, träd och kanonskulptur är torgets nivå av trivsamhet, estetiska värden och förmåga att framkalla känslor av stolthet hos lokalbefolkningen ganska låg. Foton: Ovan, Bergslagstorget - en stor hårdhjord där fordonstrafik prioriteras. Under, ett gallerförsett fönster och en klottrad fasad ger signaler om att det sker saker som inte borde ske. Anledningen till detta är att den stora körytan, den intilliggande parkeringen och val av markmaterial signalerar att fordon har prioriterats på ytan snarare än fotgängare. Vid inventeringstillfället upptäcktes klotter i busskurerna och på en intilliggande fasad. Som helhet fanns få tecken på skadegörelse och vandalism. Ett fönster i den äldre byggnaden (se bild till höger) är gallerförsett. Galler bör undvikas eftersom det signalerar att man behöver skydda sig. Belysningen på ytan utgörs av två typer av glober. De dubbelarmade högstolparna i gatans mittrefug är försedda med två globarmaturer vars reflektorer riktar ljuset nedåt. De lägre stolparna som står utmed trottoarerna har en frostad yta som minskar risken för bländning men försämrar ljusspridningen. Busskurerna hade vid inventeringstillfället ickefungerande belysning i innertaken. Armaturerna saknde ljuskällor och i från en hängde det lösa elkablar.

5 ANALYS Bergslagstorgets fysiska miljö har några mindre brister. Den ickefungerande belysningen i busskurernas innertak vittnar liksom klottret på undermålig skötsel och bristande ansvar. Lösa elkablar kan vara direkt farligt. En följd av avsaknaden av belysning i kurerna är att det är svårt att se ansiktet på någon som väntar i kuren samt att läsa tidtabellen. Platsens material och utformning visar att miljön främst anpassats till fordonstrafik. Dessa brister är förhållandevis små vilket gör att jag bedömer att huvudsorsaken till att platsen upplevs otrygg är den sociala faktorn. Så hur kan man skapa en miljö som gör att mötet mellan människor som vistas på busstorget sker med förtoende och respekt utan att någon blir rädd? TRYGGHETSSKAPANDE ÅTGÄRDER Trivsamma platser attraherar människor. Mänsklig närvaro ger social kontroll vilket skapar trygghet. Ett sätt att göra busstorget tryggare är att göra det trivsammare så att fler vistas på det. Bergslagsvägen står inför en revitalisering. En ny, fräsch omgivning leder förhoppningsvis till att platsen upplevs mer trivsam och därmed tryggare. Det offentliga rummet skall vara välkomnande tillgängligt för alla. Trygghet kan nämligen vara att veta att man kan ta sig fram och att man kan sätta sig och vila om man behöver det. Skyltning för busstrafik och till viktiga lokala mål bör vara tydligt placerade och lättlästa. Det är viktigt att busstorget har en god allmänbelysning som anpassas till omgivningen. I en sådan ljusmiljö minimeras starka kontraster och bländning undviks. Hållplatsområdet bör vara lätt att överblicka och skall om möjligt ha kontakt med närliggande bebyggelse. En god skötsel och kontinuerligt underhåll är väsentligt. Klotter bör saneras så snart det upptäckts liksom vandaliserade föremål direkt bör bytas ut eller lagas. Foto: Trasig armatur i innertak, klotter i busskur Foto: Karaktäristisk busskur, dubbelarmad globarmatur Foto: Nyckeln till en trygg miljö är uppelevelserika, vackra och trivsamma platser som alla känner stolthet och ansvar för. Inspirationsbild från Roppongi Hills, Japan.

6 Lekplats - Tallvägen Miljön på/vid/kring lekplatsen upplevs otrygg av medborgarna. Orsak framgick ej i undersökningen. BEFINTLIG SITUATION Lekplatsen ligger i ett större grönområde i en skyddad dalgång. Grönområdet är uppbyggt med en central, bred, öppen gräsyta i lågpunkten som omväxlande omges av skog och bebyggelse. En gång- och cykelväg går genom området och lite längre norrut i grönområdet, där Tallvägen möter Granvägen, finns en grusplan med fotbollsmål. Avsnittet där lekplatsen ligger omges av bostadsbebyggelse. På nordvästra sidan finns radhus utmed Tallvägen och på sydöstra sidan flerfamiljshus utmed Profilvägen. Radhusen vänder sina häckomgärdade baksidor mot lekplatsen. Kontakten i avlövat tillstånd bedöms som lättillgänglig, det vill säga det är möjligt att ta sig in på tomterna och knacka på och få hjälp. Det är även möjligt att se och bli sedd, det vill säga en god visuell kontakt. Kontakten med flerfamiljshusen är något sämre. De avskärmas av en sluten garagelänga. Dessutom har flerfamiljshuset sina huvudentréer på motsatt sida vilket gör att kontakten mellan flerfamiljshuset och lekplatsen i första hand upplevs som visuell då lägenheternas fönster vetter mot lekplatsen. I lekplatsens absoluta närhet finns ett antal träd/ låga trädbuskar. Avsaknaden av buskskikt gör området lätt att överblicka.träden hjälper till att förankra lekplatsen i det öppna och vidsträckta gröna rummet, de tar ner skalan och ger lite solskydd. I partiet med skog i slänten norr om lekplatsen har det nyligen utförts röjningsarbeten vilket gör det möjligt att se in i skogen. Det gör att det känns tryggare att passera på den intilliggande gångoch cykelvägen. Foton: Lekplatsen ligger öppet och är överblickbar från intilliggande bebyggelse. Ovan ses del av den skogsbeklädda slänten som nyligen röjts. Under, på den lilla bilden ses garagelängan och de bakomliggande flerfamiljshusen. Utrustningen på lekplatsen var vid inventeringstillfället täckt av snö. Den mesta av lekutrustningen kunde ändå utnyttjas. Utrustningen såg hel ut och det fanns få eller inga tecken på skadegörelse eller vandalism. I lekplatsutrustningen ingår bland annat lingunga, lekhus, fjädergungor, traditionella gungor sandlåda, räcken, ringar och trapets, sittbänkar och papperskorgar. Lekplatsområdet saknar egen belysning. Den intilliggande gång- och cykelvägen är belyst med traditionella koffertarmaturer. Ströbelysningen från denna bedöms inte vara tillräcklig för att lysa upp området mer än att det går att urskilja lekplatsen när det är mörkt. Vid inventeringstillfället syntes spår i snön efter lek och rörelse utmed stora delar av stråket.

7 ANALYS Lekplatser där inte någon leker kan upplevas öde vilket kan ge upphov till känslor av otrygghet. För att undvika detta måste lekplatsen/platsen ha ett så högt attraktionsvärde att människor vill besöka den. Grönområdet som lekplatsen invid Tallvägen ligger i har gott om ytor. Här skulle det vara möjligt att öka utbudet av aktiviteter för att locka fler människor att uppehålla sig på platsen/området. Landskapsrummet är utformat på ett sätt som kan göra att man upplever sig liten och att funktioner som lekplatsen upplevs som de ligger och flyter vind för våg i ett vidsträckt, öppet rum. cykelbanan, en permanent grillplats etc. Utvecklingen bör ske i dialog med brukarna. Med en intressant ljussättning skulle lekplatsen kunna användas under fler av dygnets timmar samt ge platsen en identitet sätta platsen på kartan. En god skötsel och ett kontinuerligt underhåll är väsentligt. Klotter bör saneras så snart det upp täckts liksom vandaliserade föremål direkt bör bytas ut eller lagas. Lekplatsen skall vara säker och fräsch. Lekplatsen saknar belysning vilket begränsar utnyttjandet till dygnets ljusa timmar samt möjligheten att överblicka platsen. För en god överblickbarhet är tillika skötsel av skymmande vegetation fortsatt viktig. TRYGGHETSSKAPANDE ÅTGÄRDER Grönområdet bör utformas så att det är anpassas efter den mänskliga skalan med större variation. En snirkligare g/c-vägar tjusar våra sinnen genom att inte avslöja hela stråkets utbredning på en gång. Variation kan även åstadkommas med differensierad skötsel, höggräs/äng närmast skogsslänter, kortklippt gräs närmast g/c-stråk och på funktionsytor. Brynzoner kan varieras med ett naturligt och robust växtval med minimal skötsel och tydliga årstidsvariationer. I en sådan miljö kan lekplatsen lättare förankras och känns inte lika utslängd. Själva lekplatsen kan utvecklas så att den erbjuder fler funktioner vilket skulle öka dess attraktivitet. Till exempel kan den kompletteras med väderskydd, boulebana, sittbänkar utmed gång- och Foto: Inspirationsbilder. Stämningsskapande belysning och ett brett utbud av attraktioner lockar fler människor att besöka, röra sig och uppehålla sig på och invid lekplatsen.

8 Gång- och cykelstråk - Banvallen Enligt inkomna synpunkter upplevs miljön på/vid/ kring banvallen som otrygg. Enligt den webundersökning som Finspångs kommun genomförde i december 2010 till januari 2011 ansågs mörkret vara den huvudsakliga orsaken till att stråket upplevs otryggt. BEFINTLIG SITUATION Den gamla banvallen är ett omtyckt gång- och cykelstråk. Vid inventeringstillfället var aktiviteten utmed stråket stor. Såväl gamla som unga utnyttjar stråket för rekreation, motion och transport. Banvallen erbjuder en variationsrik miljö nästan helt avskiljd från störande fordonstrafik. Stråket går intill Lillsjön och den polande Lillsjöbäcken. I det studerade området (se karta) omges stråket omväxlande av bebyggelse, trädbevuxna planterade slänter, tät skog och vattendrag. Landskapsrummet växlar således mellan öppet och slutet. Stråket saknar helt utrustning. Det erbjuder inga möjligheter att slå sig ner och vila eller att slänga hundens bajspåse eller annat skräp i någon papperskorg. Utmed delar av stråket kan viss ströbelysning från intilliggande gator lysa upp den obelagda banvallen men utmed de delar där vegetationen står som tätast intill stråket och det är som mörkast finns ingen belysning. Stora klotter finns på brofästen för Norrköpingsvägen och intilliggande gång- och cykelbro. ANALYS Stråket är välanvänt och har många kvaliteter. Med en komplettering med belysning och utemöbler skulle stråket bli mer tillgänligt, attraktivt och tryggt. Foton: Gång- och cykelstråket på den gamla banvallen är ett välanvänt stråk med stora kvaliteter som med komplettering med utemöbler och belysning skulle bli än mer tillgängligt.

9 Utmed stråket finns många karaktäristiska platser som kan lyftas fram för att öka orienterbarheten, skapa identitet och karaktär åt stråket. Till dessa hör t.ex. Lillsjön, Lillsjöbäcken, broarna vid Norrköpingsvägen trädbevuxna slänter och tät skog. TRYGGHETSSKAPANDE ÅTGÄRDER Belysning av stråket bör prioriteras. Det är den enskilt viktigaste kompletteringen för att öka tryggheten utmed stråket. Med en bra allmänbelysning skulle stråket kunna utnyttjas under fler av dygnets timmar och locka än fler människor att röra sig här. Belysningen bör dock planeras. Genom att inte bara belysa gång- och cykelvägen, eftersom det kan känns utlämnande att gå på en upplyst väg när det är mörkt runt omkring, utan även rikta den på omgivande mark och vegetation. Exempelvis kan vackra stammar och trädkronor intill stråket belysas. Fler tänkbara objekt för stämningsskapande effektbelysning finns till exempel där banvallen går intill Lillsjön och Lillsjönsbäcken. Här kan reflektioner i vattnet skapa mycket vackra effekter om ting i vattnets närhet ljussätts. Norrköpingsvägen och intilliggande gång- och cykelväg går över stråket. Miljön under broarna är tuff och betongfundamenten är nedklottrade. Broarna utgör riktmärken och orienteringspunkter, ljussatta kan de bli häftiga inslag i promenaden. Busk- och snårvegetation bör gallras omsorgsfullt en bit in på var sida om gång- och cykelvägen, förslagsvis ca 15 meter. Området bör betraktas som parkmark snarare än skogsmark. Sidoytornas särdrag kan förändras genom att olika vegetationskaraktärer tas fram t.ex. bör träd uppstammas, intilliggande buskskikt bortgallras och markvegetationen bearbetas. Den mänskliga närvaron bör överdrivas genom intensifierad skötsel för att minska upplevelsen av ödslighet. Ytterligare insatser för att öka stråkets attraktivitet är att möblera det. Bänkar, picnicbord och papperskorgar skapar möjligheter att slå sig ner och vila, umgås eller bara fånga ögonblicket. Sittmöbler ökar tillgängligheten och chansen att människor uppehåller sig utmed stråket en längre tid. Genom ökad mänsklig närvaro skapas ett tryggare stråk. Avslutningsvis god skötsel och kontinuerligt underhåll är mycket väsentligt. Klotter bör saneras så snart det upptäckts liksom vandaliserade föremål direkt bör bytas ut eller lagas. Foto: Inspirationsbilder. Med utemöbler, bänkar, bord och papperskorgar samt väl fungerande ickebländande, funktionell allmänbelysning och stämningsskapande effektbelysning skulle gång- och cykelstråket utmed gamla banvallen bli mer tillgängligt, trivsamt, upplevelserikt och tryggt.

10 Avslutning Det är viktigt att se till helheten, dvs de sociala aspekterna (välmåendet) i relation till de tekniska (buskröjning, belysning). De sociala aspekterna bör ligga till grund för åtgärdsförslag för att driftaspekterna inte ska bli en isolerad företeelse. Arbetet för en tryggare och trivsammare miljö måste ske på bred front med åtgärder som stärker såväl social som fysisk miljö. Detta medför att såväl kommunal som privat sektor måste medverka och samarbeta för ett lyckat resultat. SKAPA TRYGGHET GENOM ATT: blanda samhällsfunktioner, bostäder, arbete, service och näringsliv för att skapa miljöer där människor vistas och rör sig dygnet runt skapa mötesplatser som attraherar olika åldrar och kön att vistas och uppehålla sig på platsen bl.a. genom ett brett utbud av aktiviteter skapa tillgänglighet för alla, följ normer och riktlinjer för tillgänglighet, bl.a. genom regelbundet placerade parkbänkar utmed prioriterade gång- och cykelstråk, godkända lutningar och ramper, bra vägvisning och belysning etc. Se bilaga Tillgänglighet i offentlig miljö i Finspångs kommun arbeta för god orienterbarhet och ett finmaskigt system av vägar, som möjliggör god framkomlighet för olika trafikslag och kollektivtrafik arbeta för att skapa variations- och upplevelserika miljöer med god rumslighet, anpassad skala och där det är möjligt med social kontroll skapa meningsfulla fritidssysselsättningar för alla åldrar visa omsorg om utemiljöer genom god skötsel och kontinuerligt underhåll. Trasiga ljuskällor byts, skymmande vegetation röjas, som riktmärke bör busk- och slyvegetation ca 15 meter på var sida om gång- och cykelvägar tas bort, papperskorgar tömmas, klotter saneras m.m. uppmuntra människor att känna ansvar för det gemensamma rummet uppmuntra människor att visa omsorg om varandra erbjud evenemang och upplevelser som skapar positiva minnen upprätta goda kommunikationsvägar och ge snabba svar på allmänhetens frågor, önskemål och engagemang arbeta för ett jämställt samhälle och allas lika rättigheter arbeta för att inge förtroende Foto: Lägg extra omsorg på placering, gestaltning, skötsel och underhåll på platser som människor måste använda men som ofta upplevs skrämmande till dessa hör g/c-tunnlar, g/c-stråk och busshållplater. Foto: Lyft fram och ta till vara på omtyckta platser som den här i Vibjörnsparken. En grupp dagisbarn har samlats under det vackra, karaktäristiska trädet för att njuta av frisk luft en solig höstdag. Vad händer med platsen när det mörknar?