SKOLIDROTT. Nivin älskar friheten i parkour

Transkript

1 NUMMER SVENSK SKOLIDROTT TIDNINGEN FÖR DIN SKOL-IF Nivin älskar friheten i parkour Skol-IF gör lektionerna roligare Så får du pengar till föreningen Distriktet stöttar och ordnar De spelade fotboll för fred Sid 22 Premiär för skol-sm i armbrytning Sid 12 Skoljoggen med spring i benen

2 2 Innehåll Innehåll Redaktörens sida 3 Notiser 4 5 Min skol-if - Realgymnasiets skol-if Gävle 6 9 Landet runt Skoljoggen Fråga Skolidrott 15 Distriktsförbundet har en viktig uppgift Intervju Nivin Shaker älskar parkour Profilen 21 Skol-SM i armbrytning 22 Webbinfo 23 Sid 21 Alla skolor borde ha en skol-if! Sid 11 Tuffa tacklingar för Myrvikens skol-if Sid 12 Nästan en halv miljon joggade Sid 6 Allaktivitetsrum för aktivare raster Sid 16 Stöttar och hjälper skol-if Svensk Skolidrott Ansvarig utgivare/ redaktör: Skolidrottsförbundet Johan Sandler Form och produktion: Pigment AB Tryck: Lenanders Grafiska AB Foton: Bildbyrån, Kalle Segebäck, Martin Karlsson, Pär Fomin, Skolidrottsförbundets arkiv och samt av artikelförfattare när inget annat nämns. Skolidrottsförbundet Adress: Idrottens Hus, Stockholm Besöksadress: Södra Fiskartorpsvägen 15 A Telefon: Fax: Hemsida: Föreningsärenden: forening@skolidrott.se, För telefontid, se skolidrott.se Generalsekreterare: Pär Ånell, , par.anell@skolidrott.se Idrotts- och tävlingskonsulent: Torbjörn Lundin, vikarie, , torbjorn.lundin@skolidrott.se Utbildnings- och utvecklingskonsulent: Anna Karlgård, , anna.karlgard@skolidrott.se Informationskonsulent: Johan Sandler, , johan.sandler@skolidrott.se Ekonomiadministratör: Jessica Sundh jessica.sundh@skolidrott.se Kanslisekreterare: Else-Marie Thörnqvist.

3 Redaktörens sida 3 Låt Skoljoggenfesten inspirera till idrottsglädje varje dag! JOHAN SANDLER Nu har det hänt. Igen. Nästan en halv miljon barn och unga har sprungit Skoljoggen. I år var det 31:a gången som Skolidrottsförbundets jättearrangemang genomfördes på skolor runt om i hela Sverige. Det är nästan svårt att ta in hur stor Skoljoggen är och hur många ben det sätter i rörelse. Jag försökte förstå åtminstone lite genom att i år besöka två Skoljoggenarrangemang i Stockholm. Jag har sett några genom åren och upplevelsen var densamma i år som tidigare. Det verkligen sprudlar av glädje och att tänka sig att detta händer också på tusentals andra platser i hela landet får mig att rysa. Skoljoggen är en enorm kraft. Skoljoggen är en fest. En manifestation för löpning, rörelse och idrottsglädje. Upplev en del av detta igen på sidorna Men Skoljoggen är bara en dag. En futtig dag av årets 365. I ett samhälle där barn rör på sig allt mindre skulle jag önska att det var Skoljoggendag varje dag. Men det gör säkert inte alla. Alla gillar inte att springa. Vi på Skolidrottsförbundet arbetar för att barn och unga ska få möjligheten att röra på sig på precis det sätt de vill så ofta de själva vill. Vi hoppas att Skoljoggen ska inspirera till mer motion i alla dess former. Vi hoppas att de skolor som inte redan har en skolidrottsförening ska starta en och att de som har en ska skapa en förening för unga av unga. En förening där alla får plats och där glädjen och gemenskapen är i fokus. I den här tidningen på sidan 21 kan du läsa de två unga ledarna Iris och Camillas beskrivning av sin förening. En förening som är en riktig förebild. Nästa år är det val i Sverige. Skolan är ofta i fokus i de politiska diskussionerna och just nu är det väldigt tydligt. Allt oftare nämns också ämnet Idrott och Hälsa och vikten av fysik aktivitet i skolan och många partier vill att eleverna rör på sig mer. Detta innebär en bra chans för organisationer som jobbar med de här frågorna att ta plats, att visa vad de gör och berätta vilka vinsterna är. Många skol-if gör ett jättearbete för att aktivera barn och unga, utbilda dem i föreningskunskap och demokrati och lära ut ledarskap. Många fler och än bättre skol-if kan göra orten, kommunen och hela landet till ett friskare, gladare och på många sätt starkare samhälle. Skolidrottsföreningen kan påverka sin situation genom att påverka politiker och beslutsfattare. En bättre chans än under ett valår där skolan, eleverna och fysisk aktivitet är i fokus är svårt att få. Ha nu ett riktigt bra slut på det här skolidrottsåret och försök planera nästa år redan nu så kommer 2014 bli fantastiskt. Lycka till! Johan Sandler Det bubblar i kroppen och jag blir exalterad Jag önskar att alla skulle få uppleva den känslan Nivin Shaker får av sin idrott. Parkour är hennes grej. Jag är säker på att alla kan känna samma sak om de bara hittar sitt sätt att röra sig och får göra det på sina villkor. Läs om den idrottsglada Nivin på sidan 18. Kanske är det slut nu Tidningen du håller i kan vara det sista numret av Svensk Skolidrott. De ekonomiska förutsättningarna gör att Skolidrottsförbundet just nu utreder ett nytt sätt att arbeta med kommunikation och information. Och ingenting varar ju för evigt. Sättet att kommunicera förändras hela tiden. Det enda som inte förändras är att vi kommer att fortsätta informera, inspirera och stötta skolidrottsföreningar. Nu gör vi det bara på nya sätt. Vill du vara med och tycka till om hur? Hör av dig till johan.sandler@skolidrott.se. Skolidrottsfilmer på Youtube Ett sätt att inspirera är att visa upp roliga och lärorika filmer på Youtube. Skolidrottsförbundet gör det alltmer och mer ska det bli. Kika in den egna kanalen på com/skolidrott så finns det godbitar både med personer som förekommer i den här tidningen och andra.

4 4 Notiser Fotboll för fred i världen Kidsvolley på gång i skol-if Svensk volleyboll och Skolidrottsförbundet går nu in i ett samarbete som ska generera mer kidsvolley i och efter skolan. -Vi är mycket glada över att kunna köra igång det här samarbetsprojektet. Kidsvolley är en idrott som passar perfekt i våra skolidrottsföreningar och vi hoppas att vi genom detta ska kunna aktivera ännu fler barn, säger Anna Karlgård på Skolidrottsförbundet. Skåne blir först ut i ett pilotprojekt som startar i november 2013 som kommer innefatta utbildning och mycket aktivitet. -Vi ser med stor spänning fram emot detta och tror att vi tillsammans kan skapa stor glädje och aktivitet ute i skolorna, menar Camilla Park som är arbetar med kidsvolley på Svenska Volleybollförbundet. Önstaskolans IF:s tjejlag i fotboll fick en riktig höjdarhelg på Bosön utanför Stockholm där de i turneringen United for peace fick möta lag från andra länder och många före detta fotbollsproffs. MTG United for peace är en fotbollsturnering för åringar och målet är att sammanföra ungdomar från olika delar av världen. Sverige representeras av Önstaskolans fotbollstjejer efter att de vunnit den svenska turneringen. Matcherna spelas i samband med utdelningen av Nobels fredspris. Turneringen spelas i 14 olika länder varje år sedan Det är både en pojk- och flickturnering. SPELARNA I ÖNSTASKOLANS IF FICK TRÄFFA FOTBOLLS- PROFILER SOM STEFAN SCHWARTZ OCH PIA SUNDHAGE Tidigare finaler har spelats i Oslo men nu är Stockholm spelplatsen. Utöver turneringen genomförs även många andra aktiviteter runt fotbollen för att skapa gemenskap mellan ungdomarna. Till aktiviteterna sätter man ihop två olika lag som utför uppgifterna tillsammans. Sverige och Finland gjorde uppgifterna tillsammans. Aktiviteterna leddes av före detta fotbollsproffs tillexempel Stefan Schwarz och Roland Nilsson som båda var med och tog VM-brons Känslan under och runt turneringen var väldigt positiv och man känner inte av någon vinnarhets. Önstaskolans IF tog sig till slutspel där de förlorade mot Ghana på straffar. Emil Strömstedt och Niklas Hjelm, Önstaskolans IF Västerås Två nya sajter för idrotten Riksidrottsförbundet har delat upp sig på webben med material på två sajter. På rf.se finns information om de viktiga frågor RF driver. Information om praktiskt och administrativt arbete inom idrottsrörelsen hittar du numera på sajten

5 Notiser 5 Skol-IF fixade multiplan på skolgården Eleverna i Norretullsskolan I Kristianstad kan vara stolta och nöjda. Tack vare deras engagemang har de nu en multiplan på skolgården. - De tyckte att det fanns för få möjligheter till aktiviteter på skolgården och då började idrottsföreningen och elevrådet tillsammans planera vad man kunde göra för att skapa fler möjligheter, berättar Ulf Ingvert för Kristianstadsbladet. Skolidrottsföreningen Norretullsskolans IF drev på arbetet och föreningens ordförande Ibrahim Ahab fick äran att klippa bandet på invigningen tillsammans med elevrådets ordförande. Resultatet av engagemanget blev en multiplan, som de själva kallar den, och på den kan eleverna nu spela handboll, basket och fotboll. Unga tycker till om idrotten Varför idrottar ungdomar i en förening? Eller varför gör de inte det? Och hur skulle de vilja att föreningsidrotten var organiserad för att börja eller stanna kvar? De frågorna tar idrottsforskaren Susanna Hedenborg upp i Riksidrottsförbundets rapport Unga i och om framtidens idrottsorganisering. -Det vi kan se är att sammanhållning och glädje är viktiga drivkrafter. Flera tycker också att det är roligt att tävla och utmana sig själva. Men efterhand som de blir äldre blir hälsan allt viktigare som motiv, säger Susanna Hedenborg. Läs hela rapporten på Två skol-sm redan avgjorda Svenska skolmästare har korats i golf och friidrott. Tävlingarna avgjordes i Åtvidaberg respektive Huddinge och förutom en kamp om medaljer var det på båda ställena härliga idrottsfester. Resultat hittar du via. KRISTIANSTADSBLADET VAR PÅ PLATS VID INVIGNINGEN AV DEN NYA PLANEN Mycket tid i nya hallen Skolidrottsföreningen på Engelbrektsskolan i Stockholm har fått fina möjligheter att utvecklas. Skolgården är ombyggd och är nu en plats inriktad på rörelse. Här finns konstgräsplan, löparbana, basketplan och en hel del annat. Och under skolgården har en idrottshall sprängts in i berget. Intill den finns ett gymnastikrum med flera stora studsmattor. Och bäst av allt är att Engelbrektsskolans IF har egen tid i hallen mellan klockan 15 och 17 varje vardag! ENGELBREKTSSKOLANS IDROTTS- FÖRENINGAR HAR FÅTT FINA FÖRUT- SÄTTNINGAR MED NY IDROTTSHALL Framtiden är här och nu i Skolidrottsförbundet En helg i september träffades representanter för distriktsförbunden inom Skolidrottsförbundet för att diskutera en plan för framtiden. Många röster höjdes för mindre tävlingsinriktad verksamhet. Viktigt enligt många var också att verkligen se till att föreningar får det stöd de behöver för att utvecklas och i vissa fall ens finnas kvar. Färdplan 2025 ska läggas som ett förslag vid förbundsmötet i april Läs mer på.

6 6 Min skol-if Skol-IF på lektionstid väckte insomnad förening I ett industriområde ett par kilometer utanför centrala Gävle finns början på något nytt, något spännande. Med hjälp av en skolidrottsförening kan undervisningen bli konkret, rasterna fulla av innehåll och gemenskapen öka på Realgymnasiet.

7 Min skol-if 7 Det har inte varit helt enkelt på senare tid för elever och lärare på det som nu är Realgymnasiet. Friskolekoncernen John Bauer gick i konkurs vilket stökade till saker för gymnasieskolan i Gävle. Men ur askan uppstod en ny skola som är precis som förut fast bättre som några elever uttrycker sig. Vad som också hände var att det blev en slags nystart för skolan. Och det blev också en nystart för den skolidrottsförening som fanns på pappret men som inte synts till på ett bra tag. Väver samman skola och förening Läraren och numera vuxenstödet Magnus Schiller undervisar elever på Barn- och fritidsprogrammet med inriktning på idrott och hälsa. Han såg möjligheten att med hjälp av skolidrottsföreningen kunna arbeta konkret med kunskaper och färdigheter som krävs av eleverna för att uppnå målen. -Genom att använda skolidrottsföreningen i undervisningen når jag även dem som inte är så teoretiskt lagda. Alla är inte gjorda för katederundervisning utan behöver arbeta praktiskt, säger Magnus Schiller. Just praktiskt arbete i skol-if står på schemat när Svensk Skolidrott hälsar på en strålande höstdag i oktober. Inne i ett klassrum har föreningens ordförande, Viktor Svensson, tagit plats längst fram och vid hans sida sitter sekreteraren Daniel Eriksson redo med sin dator. Det finns en hel del saker att avverka på mötet. Föregående protokoll gås igenom innan Viktor börjar med punkterna för dagen. Redan nästa vecka ska föreningens fotbollslag spela skol-sm och det ska ordnas med matchställ, marknadsföring och eventuell träning före. Sedan är det dags att ta tag i planeringen av en innebandyturnering på skolan. Tre av styrelsens ledamöter ansvarar för den planeringen och ska jobba vidare för att få till något före jul. Med sig i bagaget har föreningen en lyckad fotbollsturnering i våras så de vet vad som krävs. -Jag tycker att vi ska ha lite jippo runt omkring för då lär det komma folk, säger en ledamot. -Alla som vill spela måste vara medlemmar i skol-if, påpekar en annan. Viktiga kunskaper för alla Styrelsen består sedan nystarten i vintras av 14 elever som går i samma klass. För att uppfylla målen i kurserna ingår det att engagera sig i skolidrottsföreningen. Självklart väljer eleverna själva om de vill vara medlemmar i föreningen men det vill alla vara för de använder gärna lektionstiden till att jobba i sin förening. -Jag har lärt mig väldigt mycket och mognat som människa. Vi lär oss ta ansvar och hela gruppen blir ledare, beskriver Viktor Svensson. Han menar dessutom att det har ökat sammanhållningen i gruppen vilket också läraren Magnus Schiller betonar. Flera av eleverna som tidigare inte haft så mycket kontakt har nu börjat prata och umgås för att de ingår i samma projektgrupp kring någon av skolidrottsföreningens aktiviteter. En viktig fråga på mötets dagordning är det nya allaktivitetsrummet. I skolans stora lokaler fanns det rum som inte användes. Här såg styrelsen i skol-if en möjlighet att göra något för att aktivera eleverna på

8 8 Min skol-if skolan när de inte är på lektioner. I det största rummet som pryds med affischer på idrottsstjärnor står ett pingisbord och ett armbrytarbord redan på plats. Ett biljardbord ska köpas in och det ska finnas möjlighet att spela tv-spel och brädspel och utrymmena ska bara vara för medlemmar i skolidrottsföreningen. -Det är redan flera som vill bli medlemmar tack vare rummet. Vi är 40 nu men det är ungefär 300 elever på skolan så det kan bli många fler i skol-if, tror Viktor Svensson. -Vi har tankar på att ha aktiviteter här som vi kan söka LOK-stöd för. Kanske till exempel att vi kör någon turnering varje torsdag i pingis, biljard eller armbrytning, säger Magnus Schiller. Förtroende och på eget ansvar Allaktivitetsrummet väcker mest diskussioner på mötet. Det behövs lås till dörren, ordningsregler ska ramas in och sättas upp på väggen och planeringen för att de ska kunna se vinter-os där behöver sättas igång. -Vi vill att alla ska vilja gå dit. Det ska vara på eget ansvar och vi ska ge alla ett förtroende så får vi se hur det går. Men det här ska vara vårt eget ställe och då hoppas vi att alla sköter sig, säger Daniel Eriksson. För att få reda på vad skolans elever ville ha en skolidrottsförening till gick styrelsen ut med en enkät i början av året. Tanken är att de ska göra det snart igen för att kunna utvecklas till något som uppskattas av så många som möjligt. -Styrelsen är ju inte så demokratiskt vald än så länge, funderar Daniel Eriksson. Men vi frågar i alla fall alla vad de tycker och vad de vill och så försöker vi göra de sakerna. Nej, den omstartade föreningen bygger på att det finns möjlighet att använda lektionstid till möten, annars tror inte Magnus Schiller att han skulle ha möjlighet att vara ett stöd till styrelsen. Men han öppnar upp för att föreningen med tiden utvecklas i takt med att fler medlemmar kommer till, att fler engagerar sig och tycker till. Då kan föreningsstrukturen ändras. -Det ska så klart vara en demokratisk förening där alla har chansen att göra sig hörda. Tanken är att vi nu ska bilda en valberedning inför ett kommande årsmöte, säger Magnus Schiller. Satsar på utbildning för styrelsen Den relativt unga föreningen har en styrelse och ett vuxenstöd med stora planer för framtiden. Närmast i planeringen finns Skolidrottsförbundets utbildning Unga leder unga. Utbildare från skolidrottsföreningen på Vasaskolan, Gefle Gymnasie IF, ska komma och hålla i utbildningen för att stärka Realgymnasiets förening och få den att bli stabilare och utvecklas. Daniel och Viktor som går sista året kommer ge allt nu för att Fakta Namn: Realgymnasiets skol-if Gävle Bildades: Ombildat januari 2013 Antal medlemmar: 40 Aktiviteter: Skol-SM, egna turneringar Organisation: 14 elever i styrelsen och ett vuxenstöd Mål: Vill ge alla elever en möjlighet att aktivera sig på raster eller genom mer organiserade aktiviteter. Skapa intresse för föreningsliv. MAGNUS SCHILLER BORDTENNIS BLIR EN AV AKTIVITETERNA I DET NYA ALLAKTIVITETSRUMMET SOM SKOLIDROTTSFÖRENINGEN HAR HAND OM.

9 Min skol-if 9 Se filmklipp med Viktor och Daniel på! det ska hända saker i föreningen. De ska också se till att de som går i tvåan får lära sig det de behöver för att ta över. Viktor som är ordförande får se till att den nye ordföranden inte hamnar i samma fälla som han själv. -Ja, jag åker på allt. Ringa om grejer, pula med LOK-stöd. Jag får se till att det händer saker, säger han och skrattar och tillägger att han på det sättet lärt sig väldigt mycket. Daniel som tagit på sig sekreterarrollen för att ingen annan ville skriva protokoll, även om uppgiften roterar en del för att alla ska lära sig, tar också med sig sina kunskaper. - Jag är aktiv i en judoförening och det jag lär mig här tar jag med mig dit. Det är många tankar och mycket om hur man anordnar saker som är bra att ha, säger Daniel Eriksson. Och det är så vuxenstödet Magnus Schiller tänker också. Han gillar den svenska idrottsmodellen och vill gärna se att det också i framtiden finns ideella ledare och ett engagemang för föreningslivet. Men han tror att det då krävs att barn och unga tidigt får lära sig och ges eget ansvar för att trivas med föreningsengagemanget. - Målet med den här föreningen är att skapa ett intresse hos eleverna och att det i längden kommer att generera ett livslångt intresse i föreningslivet. Försvinner vårt föreningsliv kommer det i längden leda till sämre folkhälsa. Aktiviteter kommer att bli privatiserade och vilka som kan vara aktiva på fritiden och ha en god fysisk hälsa blir en klassfråga, tror Magnus Schiller. Johan Sandler Läs om fler skolidrottsföreningar på webben Alla reportage under rubriken Min-skol-IF har samlats på Skolidrottsförbundets webbplats. Där finns massor av fina berättelser med information och inspiration. Läs om flera intressanta skol-if där!

10 10 Landet runt SÅ HÄR KAN DET KANSKET SE UT PÅ SKOLGÅRDEN NÄR ÖSTERBY SKOL-IF HAR NÅT SITT MÅL. Skol-IF fixade egen spontanidrottsplats NYSTARTADE ÖSTERBY SKOL-IF HAR REDAN DELTAGIT MED LAG I SKOL-DM Nystartade Österby skol-if kan inte annat än jubla. Föreningen har kommit en god bit på väg mot en egen spontanidrottsplats. Stöd från Idrottslyftet på en halv miljon kronor tillsammans med kommunens gör att drömmen kan bli verklighet. Det har varit en lång väg att vandra men nu känns det otroligt roligt säger föreningens vuxenstöd Kjell Karlsson. Kommunen hade först inte råd att satsa på en spontanidrottsplats när skolan skulle byggas om. Men efter en idé från Upplands idrottsförbund tog en nybildad skolidrottsförening tag i saken och tillsammans med kommunen kunde planerna förverkligas. När pengarna var säkrade behövdes mark och den har föreningen nu fått nyttjanderätt på i tio år. Nästa steg är nu att se till att byggandet kan komma igång så nu ska offerter tas in från ett antal företag som bygger spontanidrottsplatser. Föreningen som kom igång lite hastigt har utvecklats snabbt. Styrelsen består av elever från fjärde klass upp till nian och fyra vuxna. Nu i höst har föreningen arrangerat en natturnering i innebandy som bara sköttes av barn och unga och flera lag tävlar i skol-dm så det är full fart på en gång. Extra glädjande för föreningen är att många föräldrar har blivit medlemmar och visat ett stort intresse att engagera sig vilket ger föreningen en stabilare grund. -Vi har också tänkt på framtiden genom att vi har med de yngre barnen i styrelsen för att de ska lära sig och kunna bli drivande längre fram, säger Kjell Karlsson. Närmast ska föreningen nu söka 5000 kronor i startbidrag från Skolidrottsförbundet och sedan få fart på aktiviteterna på eftermiddagarna för att få in pengar via LOK-stödet. Och när väl spontanidrottsplatsen är på plats räknar föreningen med att få en väldig skjuts. Och det är meningen att det verkligen ska vara en spontan idrottsplats där alla olika idrotter och lekar ska få plats -Det här betyder jättemycket för bygden. Ett av målet med idrottsplatsen och skol-if är att locka fram idrottsintresset hos fler och att fler barn och unga också ska bli intresserade av att idrotta i traktens andra föreningar, säger Kjell Karlsson. Johan Sandler

11 Landet runt 11 Tuffa amerikanska tacklingar för Myrvikens skol-if Under tre dagar anordnades läger i amerikansk fotboll i Myrviken, Bergs kommun. Det var Myrvikens skol-if som tog initiativet till sommarlägret och kontaktade klubben Jemtland Republicans. -Det är många på skolan i Myrviken som är intresserade av amerikansk fotboll, och de har åkt in till Östersund på skolturneringar. De ville fortsätta och då tog vi chansen att försöka ordna ett läger, säger Ian Young som jobbar på Myrvikens skola. Jemtland Republicans nappade direkt och har drillat ett 20-tal ungdomar mellan 12 och 16 år från Bergs, Åre och Krokoms kommun i tre dagar. -Det är otroligt kul att se vilka framsteg alla gör. De vill väldigt mycket och tar åt sig som svampar, säger Patrik Nyman, ledare och spelare i Republicans A-lag. -Sedan är det ju kul att se att sporten kan sprida sig utanför stadsområdet också, fortsätter han. Deltagarna pressades hårt under lägerdagarna. Det var 100 procent som gällde. Ena stunden tränade de i leran som uppstod av allt regn och ena stunden tränade de i fullt solsken. Träningen bestod av diverse olika delar, såsom armhävningar, olika typer av styrketräning, konditionsträning, kastträning och allt annat som hör till amerikansk fotboll och en kväll bestod av grillning och massor av teori. Lägret avslutades med en träningsmatch. Text och bild: Elin Lidström, fd. elev, Myrvikens skola Se bilder och intervjuer på Youtube via

12 12 Skoljoggen Skoljoggen 2013 För 31:a året i rad arrangerades Skoljoggen runt om i Sverige. På fler än 2000 skolor sprang, joggade och gick barn och unga. Många härliga höstfärger har ackompanjerat löparglädjen i de bilder som kommit in till Svensk Skolidrott från alla möjliga håll i landet. Det är tydligt att Skoljoggen är ett uppskattat inslag när skolan dragit igång ordentligt igen efter sommaren. I CENTRALA STOCKHOLM PÅ MARIA SKOLA LEDDE DE ÄLDRE ELEVERNA UPPVÄRMNINGEN. EFTER JOGGEN VÄNTADE HÖSTENS FRUKTER. PÅ ÖSTBERGA TORG SAMLADES VÄLDIGT LÖPARGLADA ELEVER. MUSIKEN PUMPADE OCH PULSARNA SLOG. I NACKA ARRANGERADE BOO GÅRDS SKOLA EN RIKTIG SKOLJOGGENFEST. HÄR HÄLSADE SKOLJOGGENAMBASSADÖRERNA RUNDAY PÅ OCH LEDDE UPPVÄRMNINGEN. STOCKHOLM

13 Skoljoggen 13 SUNNE I den värmländska orten var det 20-årsjubileum för Skoljoggenarrangemanget som det ser ut nu. 10 F-6 skolor i kommunen med totalt 1000 lärare och elever bussades till starten. Sedan sprang de på två olika banor på tre eller sex kilometer och hade vatten-kontroller längs vägen. Efter målgång hade skolköket flyttat ut och bjöd på hamburgare, juice och frukt. Och sedan fortsatte aktiviteterna i form av fotboll, klurigheter att lösa tillsammans, skidstafetter och mycket mer. Priser lottas ut till de klasswer som fullföljt Skoljoggen med alla elever. Mars Svärdsén COSTA BLANCA På skandinaviska skolan på spanska solkusten var det shorts och t-shirt som gällde för alla i det mycket varma höstvädret. Skoljoggen där började med gemensam promenad och uppvärmning. Sedan sprang alla på en gångväg runt en park (ett varv var ca 450 meter). Alla skulle försöka att springa eller gå i 30 minuter. De äldre eleverna hade gjort energisnacks på hemkunskapen som alla åt efter loppet. Totalt sprang 35 barn i åldrarna 4 till 13 år 96 kilometer. Pär Fomin I 30-GRADIG SPANSK VÄRME SPRANG ELEVERNA PÅ SKANDINAVISKA SKOLAN I COSTA BLANCA SIN EGEN SKOLJOGGEN.

14 14 Skoljoggen Vana insamlare på Horsbyskolan I femton år har Horsbyskolan i Herrljunga samlat in pengar till välgörande ändamål i samband med Skoljoggen. Årets arrangemang var lyckat som vanligt och totalt har skolans elever samlat in kronor genom åren. Horsbyskolans Ingela Augustsson är initiativtagare till det framgångsrika upplägg som skolan har för Skoljoggen. Förutom att eleverna lämnar en frivillig Springslant så bidrar lokala sponsorer med ett visst antal kronor per varv som eleverna springer och per elev som deltar. -Vi har samlat ihop ett stort antal sponsorer. De brukar vara uppdelade och delta vartannat år. Ibland hör nya av sig och vill vara med, säger Ingela Augustsson. Starten går alltid klockan nio på den dag som Skolidrottsförbundet har satt som Skoljoggendagen. Först samlas alla och får information om Skoljoggen och vart de insamlade pengarna går och det blir en väldig fart så snart den gemensamma uppvärmningen är avklarad. -Barnen springer för glatta livet och de frågar nästan direkt: När kommer priserna?, berättar Ingela. Ja, priser blir det också. Sponsorerna har sett till att det finns priser att lotta ut i klasserna bland de elever som sprungit antingen 20, 30 eller 45 minuter beroende på ålder. Skolan som har elever från förskoleklass upp till sexan har samlat in pengar i femton år men har varit med i Skoljoggen i hela 24 av de 31 åren. Sedan insamlingen startade har alltså skolans elever, sponsorer och lärare skänkt omkring en halv miljon kronor. En imponerande summa. Johan Sandler Springslanten går från barn till barn Isamband med Skoljoggen samlades det in en frivillig Springslant. Den går i huvudsak till förmånstagaren SOS Barnbyar och en mindre del till Skol-idrottsförbundet. De pengar som SOS Barnbyar får går till Astrid Lindgrens barnby i Bouar i Centralafrikanska republiken. Här får över hundra föräldralösa och övergivna barn en ny familj och kan gå i skolan. Insamlingen avslutas i december och då får SOS Barnbyar ta emot skoljoggarnas bidrag. Läs om det på vår hemsida,. Rapportera online Ni glömmer väl inte att rapportera in resultaten från er Skoljoggen? Det gör till exempel läraren via vår hemsida, skolidrott.se. Rapporteringen pågår ända fram till årsskiftet. Resultatet av insamlingen kommer att redovisas på i december. FOTO: KALLE SEGEBÄCK

15 Fråga Skolidrott 15 FRÅGA SKOLIDROTT På de här sidorna svarar förbundsanställda och förtroendevalda i Skolidrottsförbundet på frågor som ställs från skolidrottsföreningar. En del frågor är ställda för att få svar här i tidningen och andra kommer till förbundskansliet via telefon och på mejl i andra sammanhang. Vi svarar i det här numret: Johan Sandler, Informationsansvarig Per Ånell, Generalsekreterare Jessica Sundh, Ekonomiadministratör Vad gäller när vi ska betala en faktura till Skolidrottsförbundet? SVAR: Vid alla inbetalningar skol-if ska göra till Skolidrottsförbundet, till exempel medlemsavgiften och anmälningsavgifter till skol-sm, ska ni alltid vänta på fakturan som vi skickar ut. Den ska vara betalad 20 dagar efter fakturadatum. När ni gör er betalning är det viktigt att ni uppger referens i form av fakturanumret. Annars förblir betalningen okänd för Skolidrottsförbundet. Ibland får vi frågan om Skolidrottsförbundet kan skicka fakturan till skolan eller kommunen och det kan vi göra om föreningen uppger en separat fakturaadress. Kontakta jessika.sundh@ skolidrott.se och ange korrekt fakturaadress så lägger vi upp den i ekonomisystemet. Fakturan på medlemsavgiften för 2014 kommer ut i mars. Jessica Sundh Varför ska vi fylla i vårt medlemsregister i Idrottonline? SVAR: Tanken är att Idrottonline helt enkelt ska var det ställe där föreningen har sitt medlemsregister. Genom att ha medlemmarna där går kopplingarna till LOK-stödsansökningar, utbildningar och Idrottslyftet med automatik. Genom att samla alla medlemmar inom idrottsrörelsen i ett gemensamt system blir det också lättare för oss att redovisa allt det viktiga och nyttiga som idrotten bidrar med i samhället och kan få det viset med ett bättre underlag be om mer pengar i statligt stöd till idrotten. Det är också väldigt viktigt för skolidrottsföreningarnas framtid att de har sitt medlemsregister korrekt ifyllt i Idrottonline eftersom det centrala stödet till Skolidrottsförbundet baseras på antalet medlemmar där. Om stödet minskar minskar också möljligheten att finnas till hands för skol-if, att stötta och svara på frågor. Troligen kommer då också tävlingsverksamheten i skol-sm och skol-dm att minska och så också möjligheten att hålla i och hjälpa till vid utbildningar. Johan Sandler Vi funderar på att lägga ner vår förening därför att vi inte får in några pengar. Har ni några tips på hur vi får in pengar? SVAR: Det finns många olika sätt att få in pengar till föreningen. Ett är förstås att ta ut en medlemsavgift. Den behöver inte vara stor, men ger ändå en intäkt. Att ta fem eller tio kronor i avgift gör också att det blir tydligt att personen blir medlem i föreningen. Att den tar ett aktivt beslut. För verksamhet i föreningen får man i de flesta fall söka såväl kommunalt som statligt Lokalt aktivitetsstöd. Då får föreningen en summa pengar för varje aktivitet och deltagare. Men tänk på att det måste finnas en ledare som är medlem i föreningen och att aktiviteteten inte får vara under lektionstid. Ett tredje sätt att få in pengar är att söka medel från Idrottslyftet. Där kan man till exempel söka nystartsbidrag som ny förening eller bidrag för att köpa in nya redskap för att utveckla verksamheten. Det går också att få finansiering för större projekt som föreningen vill driva. Sedan kan man ju förstås låta fantasin sätta gränserna. Det går att arrangera en loppmarknad, få lokala näringslivet att ställa upp som sponsorer, be om särskilt stöd från kommunen, arrangera tävlingar eller turneringar som andra bjuds in till och betalar en avgift, ordna med försäljning av saker eller mat och dryck med mera med mera. Pär Ånell

16 16 Reportage Engagerad styrelse kvällsarbetar för skol-if i Uppland Mörkret har börjat lägga sig över Uppsala. På Ekebyvallens konstgräs är det full aktivitet och utanför Friskis och Svettis lokaler står det mängder av cyklar. Full fart på idrottandet. Så runt hörnet, nedför en liten backe och in på en gård är ingången till en gymnasieskola och där inne handlar det också om idrott och om förutsättningarna för idrott. Det är inte så mycket rörelse men aktiviteten är viktigt för att skapa förutsättningar för mycket idrottsglädje. Upplands skolidrottsförbunds styrelse träffas första måndagen i varje månad. De är totalt åtta personer i styrelsen och den här kvällen är sju på plats. Minst fem brukar de vara. Ikväll har de slagit på stort och beställt mat till mötet vilket gör att träffen får en bra start och alla som hastat direkt från jobb och studier nu snabbt blir mätta och belåtna. Planering kvar att lösa En av ledamöterna har varit på konferens och träffat förbundsstyrelsen och representanter från andra distriktsförbund. Han rapporterar och förmedlar det han upplevt och de diskussioner han deltagit i. -Det var många namn och mycket nytt men så är det väl första gången, säger Lucas Grzechnik Mörk som är en av de yngre ledamöterna. Om bara tre veckor ska det bli Inspirationsforum i Uppsala dit vuxenstöd ska åka och bli inspirerade och informerade. Det finns en del frågor att lösa fortfarande. Framförallt måste programmet spikas. Några av ledamöterna bestämmer sig för att ses ett par dagar senare för att prata ihop sig om det. Och sedan måste Inspirationsforum marknadsföras. Hittills är anmälningarna för få. -Ok, då ses vi tre imorgon. Frukost tillsammans blir väl bra? Undrar ledamoten Stina Silander. Nästa punkt är en utbildning som ska hållas i Eskilstuna där Uppland är arrangörer ihop med Södermanlands och Västmanlands skolidrottsförbund. Också här finns en del frågetecken och här är det mer bråttom. Det blir en diskussion om transporter. -Jag slutar tolv och har ju bil så jag kan köra några vändor erbjuder sig Lucas och det tas tacksamt emot. Krånglig turnering Vidare i dagordningen finns Landslagets Fair Play Trophy som arrangeras ihop med Fotbollsförbundet. Ordförande Linda Jornefelt och Lukas har varit och träffat medarrangören Upplands fotbollsförbund inför en ny säsong med fotbollsturneringen. Alla är överens om att det är en krånglig turnering att arrangera och att det tar väldigt mycket tid och kraft. Visst är det bra PÅ MÖTET FÅR STYRELSELEDAMÖTERNA SINA EFTERLÄNGTADE PROFILKLÄDER. NU SKA DE SYNAS BÄTTRE!

17 Reportage 17 Det svåraste är att hinna med allt vi vill göra Linda Arnesson, kassör i Upplands skolidrottsförbund med värdegrundsarbetet ihop med att spela fotboll men det blir för svårt att förstå känner alla. Därefter blir det genomgång av distriktets skol-dm idrotter i tur och ordning. Avslutningsvis kommer en punkt som heter Motion till förbundsmötet. -Jag har fått ett mail från Södermanlands skolidrottsförbund. De har bett oss fundera på om det vore bra att gå ihop i en region med dem och Västmanland, berättar Linda Jornefelt. -Det blir väl ändå ingen förändring eller? Det vi behöver är ju mer pengar så att någon kan bli anställd, funderar Linda Arnesson. Räcker inte riktigt till Det blir en ganska lång diskussion som handlar om ideellt arbete kontra att ha anställd personal. Det är ingen tvekan om att det ideella arbetet kommer att behövas framöver för resurserna finns inte att anställa eller arvodera. Samtidigt är arbetet som styrelseledamot krävande och alla känner att det vore väldigt bra om det fanns någon som på dagtid kunde besöka skolor och finnas till hands för att svara på frågor på mejl och telefon. Frågan får bero ett tag men i november behöver tankarna ha retts ut för då ska förslagen till det beslutande mötet i Skolidrottsförbundet vara färdiga. Sedan ska Förbundsstyrelsen få besvara motionen innan det är dags för omröstning i april på förbundsmötet. Mötet har pågått ett par timmar nu och orken börjar så smått tryta. Det känns som att alla vill komma hem en stund nu innan det snart är dags att börja ta sig an en ny dag. Linda Jornefeldt som arbetar på skolan där mötet hålls blir den som samlar ihop disken och blir kvar längst när alla hastigt vinkar hej då. Färdigarbetat för den här gången men mycket finns nu att ta sig an innan det är dags för avrapportering och nya beslut nästa första måndagen i månaden. Johan Sandler Skolidrottsförbundets distriktsförbund (SDF) De flesta idrottsförbunden är indelade i distrikt för att kunna finnas närmare föreningarna och arbeta mer lokalt. Så också i Skolidrottsförbundet. Det finns 26 distrikt över hela landet. De flesta arbetar med att arrangera utbildningar för föreningar, tävlingar som skol-dm och skol-km och bredarrangemang som kan variera från distrikt till distrikt. Alla skolidrottsföreningar hör hemma i ett distrikt. Oftast är det ideellt arbetande personer som jobbar i ett distriktsförbund. Det finns en styrelse och i vissa fall någon som är anställd, oftast på deltid. Skolidrottsföreningarna har rösträtt på distriktsförbundets årsmöte och väljer där styrelse och inriktning på arbetet under den kommande perioden. Kvällens styrelsegäng Kristoffer Ljungdahl Stina Silander Varför är du engagerad i ett distriktsförbund? För att någon måste jobba för att skol-if i distrikten ska kunna få hjälp vilket jag själv behövde när jag började jobba med mitt skol-if för två år sedan. Vad vill du med distriktsförbundets arbete? Att fler skolor ska förstå vilket enormt användbart redskap ett skol-if på skolan är och att skolledningar inser vikten av att ge vuxenstöd tid i tjänsten för detta. Vilka är de största utmaningarna? Att hinna med allt vi vill göra. Hur ser du på framtiden? Framtiden för skolidrottsföreningar är ljus för rent samhälleligt är vi klockrent ute. Det gäller bara att jobba på att få in nya krafter löpande. Vad skulle du önska dig för att distriktsförbundets arbete skulle kunna bli än bättre? En person som jobbar deltid med förbundets arbete. Hur ser kontakten ut med föreningarna i distriktet? Vi vill gärna träffa fler vuxenstöd i våra föreningar Har kontakten förändrats sedan ni gjorde er nystart? Ja absolut, nu har vi fått igång ett litet nätverk som växer och växer. Linda Jornefelt Lucas Grzechnik Mörk

18 18 Intervju - Nivin Shaker Parkour ger Nivin ett flow i livet Nivin Shaker möter mig med ett leende när vi träffas i entrén till Klättercentret i Uppsala. Det märks att det här stället ger henne energi. Nivin skrattar och ler brett och orden forsar fram när hon pratar om parkour. Jag gillar att berätta om parkour. En gång pratade jag nästan en hel träning för att det var så roligt att visa och berätta för nybörjare. Jag hann inte träna något själv. Jag bara pratade, säger hon och skrattar igen. När hon gick i åttan var det två killar i klassen som hoppade upp på väggarna och gjorde coola tricks. -Jag undrade vad de höll på med och de svarade parkour. Jag hade ingen aning om vad det var men de sa att det bara är att hoppa runt och göra coola grejer. Då kollade jag på Facebook och läste och bestämde mig för att dra på en träning med den förening som finns i Uppsala. Snabbt nya kompisar Och sedan var hon fast. Och det trots att det var tufft att försöka hänga med de som kunde så mycket mer. Men det var bara att försöka följa och anpassa sig menar Nivin. Det som gjorde det så lätt att trivas var att miljön var så snäll och välkomnande. -Det var en så skön stämning. Jag fick typ fem nya kompisar på två minuter, säger Nivin. Hon beskriver parkour som så fritt. Inget är ett måste. Det finns organiserade träningar men inget tvång att komma på dem eller att alla tränar på samma sätt. Oftast håller en tränare i någon uppvärmning men det är fritt att värma upp själv eller köra igång direkt. Efter uppvärmningen är det fritt att köra det man själv vill. Samtidigt finns alltid tränaren där att få råd ifrån och dessutom hjälps alla åt hela tiden och diskuterar och provar nya saker tillsammans och utvecklas tillsammans. -Det är en väldigt social miljö. Alla hjälps åt. En del som kommer

19 Intervju - Nivin Shaker 19 hit är sjukt blyga i början men eftersom det är en så välkomnande miljö så öppnar alla upp sig snabbt, säger Nivin. -Ingen behöver känna sig utanför eller dålig. Alla är bra på sitt sätt och alla utvecklar sin egen stil. Träningen ger grundförutsättningar inom parkour men sedan är det bara att fritt forma och hitta på eget och vad man själv vill göra. Utmanar sig själv mer och mer Parkour är populärt. I Uppsala kommer det hela tiden nya som vill prova på. Nivin själv har kommit så långt att hon alltmer går sin egen väg och har lämnat träningarna för att utmana sig själv mer efter eget huvud och kropp. Hennes utveckling har följt parkourens väg och den höjdrädsla hon hade har försvunnit i takt med att hon efterhand har ökat svårighetsgraden och höjden som hon gör hoppen på. Alla börjar nämligen först på marknivå och ska känna sig trygga där och klara utmaningarna där innan det är dags att ta steget upp på högre höjder. Fakta: Namn: Nivin Shaker Ålder: 18 år Bor: Uppsala Gör: Läser sista året på gymnasiet och utövar parkour Tränar: Parkour 4 5 gånger i veckan Målsättning: Fortsätta utvecklas både fysiskt och mentalt genom att våga mer och bli starkare. Inspirera andra till att alltid kämpa -Nu har jag vant mig. Mycket är mentalt i den här sporten. Jag vågade ingenting först men började mer och mer tro på mig själv. Det går inte att tveka. Det är bara att göra det, säger Nivin. Vad är den stora tjusningen med parkour? -Det jag älskar är att röra mig konstant. Ett flow! Jag gillar att ta mig fram på olika sätt, som en superman, säger Nivin. Den stora inspirationskällan är videor på Youtube som entusiaster världen över lägger upp. Där sprids sporten som är cool, kul och annorlunda enligt Nivin. Parkour kan utövas både utomhus och inomhus. Miljön ger helt olika förutsättningar. Utövarna hittar olika platser att träna och göra sina rörelser, hopp och löpningar. Allt ska gå fort, helst vara snyggt men framförallt effektivt för att ta sig fram på ett smidigt sätt över naturliga hinder. Utomhus behöver parkouren anpassas efter omgivningarna medan det går att anpassa miljön så mycket mer inomhus genom att flytta på hinder, minska eller öka avstånden på hopp och så vidare. Sporten kan utövas i grupp eller med andra. När Nivin kör själv fokuserar hon mer på utveckling medan det blir mer socialt och mer prat i grupp. Mjukisar är parkourigt När jag känner att mina nyfikna frågor tagit slut byter Nivin om till ett par orange mjukisbyxor och ett linne och är redo att visa lite parkour så att jag ska få några bra bilder. -Mjukisar är parkourigt. Man får förstås ha vad man vill men det brukar bli mjukisar. De är varma så man blir uppvärmd i kroppen och mjuka och sköna, säger Nivin. Men hon betonar igen att det inte finns några måsten i den här sporten. Här finns inte en speciell typ av människor menar hon. Här finns alla typer som gör parkour på sitt eget sätt, som klär sig på sitt sätt och som alla har sin upplevelse av att utöva sporten. -Det handlar mycket om kreativitet, att gå sin egen väg och tro på sig själv. Hon gör lite uppvärmningsövningar och lättare hopp bland de stora och mindre rektangulärt formade jätteklossar som står uppställda på golvet. I klättercentrets parkouravdelning finns också en metallställning av smala rör som sitter ihop i ett tredimensionellt mönster som uppmanar Ordlista Parkour - Röra sig på ett smidigt, snabbt och kontrollerat sätt genom alla sorters miljöer. Free running - Parkour på engelska men enligt vissa också med mer lekfullhet med volter. Parkour i skol-if Sporten finns i många skol-if. Den passar bra att utöva på skolgårdar och i välutrustade idrottshallar. I Skrapans skol-if i Uppsala där Nivin Shaker är medlem har parkouren nyligen fått fäste. Tricking - Blandning av rörelser och akrobatik från kampsport, gymnastik och danser. Jam - Kortare träff med flera utövare från olika ställen. Tränar och äter och hänger tillsammans. Gathering - Längre träff med utövare oftast från flera länder med övernattning. Källa: Wikipedia och Nivin Shaker

20 20 Intervju - Nivin Shaker till att klättra och klänga. Det är som en vuxenvariant av barnens klätterställning i lekparken. Här kan vuxna utan att tro att de behöver skämmas också hänga och klänga. Nivin har olika banor som hon går i ställningen. Hon tar sig fram genom att dra sig över och under och igenom på ett graciöst sätt med en kombination av styrka och smidighet. Vad är det du känner du är i gång och tränar? -Då bubblar det i magen och adrenalinet pumpar. Jag blir exalterad, tänker här och nu. Det blir som i en bubbla och allt annat är borta. Sedan vill hon visa några hopp. På marken mäter hon upp avståndet mellan två gigantiska klossar. Därefter klättrar hon vant upp på den högsta klossen. Nivin samlar sig, trycker ifrån och flyger lätt över till andra sidan. Ner på marken igen. Fram med ett par plintar. Ta sats. Löpning. Hopp över och hopp över med ett skönt flyt. Nivin har bara börjat men är redan inne i sin bubbla i sin parkourvärld. En värld hon egentligen aldrig mer tänker lämna om hon själv får bestämma. -Jag kommer hålla på hela livet, tills jag inte orkar mer, säger Nivin och vinkar hej då med ett brett leende och sätter igång att tillsammans med en träningskamrat fundera ut nya utmaningar att ta sig an med kropp och själ. Johan Sandler Lyssna på Nivin och se henne köra parkour på