Bilaga F. Formler för Ψ-värden - övriga köldbryggor

Transkript

1 B i l a g a F 69 Bilaga F. Formler för Ψ-värden - övriga köldbryggor F1 Allmän beskrivning I övriga köldbryggor inräknas hörn och anslutningar, t.ex vertikala hörn i ytterväggar. En be-räkningsmodell och ett referensfall visas som figurer i alla formelrutorna. Referensfallet är konstruktionens U-värde utan inverkan av köldbryggan. Ψ värdet erhålls som skillnaden mel-lan värmeförlusten i beräkningsmodellen och i referensfallet. Det går naturligtvis inte att i denna skrift täcka in alla konstruktioner som används i praktiken. Många gånger kan man ändå få en uppfattning om hur stort Ψ-värdet är i det egna fallet om detta inte avviker allt för mycket från utseendet i formelrutan. Väljer man sedan ett högre värde i sina beräkningar så är risken liten att man underskattar effekten av köldbryggan. I detta avsnitt finns det formelrutor för beräkning av Ψ-värden för följande beräkningsfall: F2 Vertikalt ytterväggshörn. Träregelvägg med bärande reglar på utsidan. F3 Vertikalt ytterväggshörn. Träregelvägg med bärande reglar på insidan. F4 Vertikalt ytterväggshörn. Lättbetongvägg F5 Utfackningsvägg i trä / mellanbjälklag eller mellanvägg i betong F6 Yttervägg i trä / mellanbjälklag i trä F7 Yttervägg i trä / takbjälklag i trä F8 Yttervägg i lättbetong / takbjälklag i lättbetong F9 Kantbalk vid platta på mark Där värmekonduktiviteten inte är ingångsparameter i formlerna har nedanstående värmekon-duktiviteter använts.

2 70 B i l a g a F Material λ värde Material λ värde Mineralull 0,037 Cellplast 0,037 Trä 0,14 Plywood 0,14 Betong 1,7 Lättbetong 0,12 Gipsskiva 0,25 Spånskiva 0,14 Golvspånskiva 0,18 Träfiberskiva 0,14 Stål 50 Rostfritt stål 17 Puts 1,0 Fasadtegel 0,60 F2 Vertikalt ytterväggshörn. Träregelvägg med bärande reglar på utsidan. Väggen har korslagda reglar c 600, med bärande reglar ytterst. Gipsskiva används på båda sidor. Vi antar att det tillkommer en väl ventilerad fasad, vilket innebär att vi räknat med ett yttre värmeövergångsmotstånd på 0,13 m²/w, C. Ψ-värdet blir ungefär detsamma med någon annan typ av fasad. F3 Vertikalt ytterväggshörn. Träregelvägg med bärande reglar på insidan. Väggen har korslagda reglar c 600, med bärande reglar innerst. Det yttre skiktet med tjockleken d 2 kan också vara heltäckande mineralull utan reglar. Gipsskiva används på båda sidor. Vi antar att det tillkommer en väl ventilerad fasad, vilket innebär att vi räknat med ett yttre vär-meövergångsmotstånd på 0,13 m²/w, C. Ψ-värdet blir ungefär detsamma med någon annan typ av fasad.

3 B i l a g a F 71 F4 Vertikalt ytterväggshörn. Lättbetongvägg Ytterväggshörn i homogen vägg av lättbetong. Detta är ett exempel på vad man kallar en geometrisk köldbrygga, som uppstår trots att sektionen är homogen. Den linjära värmege-nomgångskoefficienten är skillnaden i värmeflöde mellan hörnpartiet och en rak vägg med samma invändiga area. Man kan konstatera att Ψ-värdet är relativt stort trots den homogena konstruktionen.

4 72 B i l a g a F F5 Utfackningsvägg i trä / mellanbjälklag eller mellanvägg i betong I utfackningsväggen används 45 mm träreglar, 10 mm mineralullsdrev och gipsskivor på insi-dan. Eftersom de närliggande reglarna ingår i referensfallet, så ska dessa reglar tas med vid beräkningen av vägganes U-värde. Det utvändiga värmemotståndet R y kan t.ex vara det yttre värmeövergångsmotståndet, en yttre gipsskiva, ett heltäckande mineralullsskikt och en oventi-lerad fasad. F6 Yttervägg i trä / mellanbjälklag i trä Väggen har 45 mm träreglar och bjälklaget 45 mm träbalkar c 600 mm. 13 mm gipsskivor används på insidan och golvspånskivan är 22 mm. Det utvändiga värmemotståndet R y kan t.ex vara det yttre värmeövergångsmotståndet, en yttre gipsskiva, ett heltäckande mineralulls-skikt och en oventilerad fasad.

5 B i l a g a F 73 F7 Yttervägg i trä / takbjälklag i trä Väggen består av korslagda 45 mm träreglar c 600 med tjockleken d v1 och d v2. Bjälklaget är uppbyggt av 45 mm takstolar c 1200 med höjden db1 samt heltäckande mineralull med tjockleken d b2. Gipsskivor och 22 mm glespanel används på insidan. Takstolarnas underram bidrar till köldbryggan, som utgörs av en linjär del längs hammarbandet och punktformiga bidrag från väggens reglar c 600 och takstolarna c Alla dessa köldbryggor har räknats om till en linjär köldbrygga. F8 Yttervägg i lättbetong / takbjälklag i lättbetong Väggen består av lättbetong med värmekonduktiviteten λ och tjockleken dv. Bjälklaget är uppbyggt av lättbetong med värmekonduktiviteten λ och tjockleken d b samt heltäckande mi-neralull med tjockleken di. Variationer i isoleringens värmekonduktivitet har underordnad betydelse. Takbalkarna är uppstolpade.

6 74 B i l a g a F F9 Kantbalk vid platta på mark Köldbryggan utgörs av en rektangulär kantbalk på en betongplatta på mark isolerad enligt fi-gur. Referensfallet överensstämmer (plattans isolering har ingen tjocklek, bara ett värmemot-stånd) med beräkningsfallet i markstandarden, där U-värdet för plattan bestäms. Eftersom kantbalken gör att värmeflödet från plattan måste gå en längre väg, så blir köld-bryggan liten, och i många fall negativ. Formlerna gäller bara om plattans isolering är större än 100 mm och kantbalens större än 50 mm. För att få fram det extra värmeflödet (eller av-draget i värmeflöde) multipliceras Ψ med plattans perimeter P.