LJUNGHEDENS. Samfällighetsförening Kvarteren Hedblomstret & Jungfrulinet Björnflokevägen, Kälvesta, Vällingby. Informationsbroschyr Uppdaterad 2006

Transkript

1 LJUNGHEDENS Samfällighetsförening Kvarteren Hedblomstret & Jungfrulinet Björnflokevägen, Kälvesta, Vällingby Informationsbroschyr Uppdaterad 2006 Ver 1.0 Copyright Ljunghedens Samfällighetsförening

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ATT ÄGA OCH BO I EN FASTIGHET I VÅR FÖRENING 4 2. SITUATIONSPLAN (KARTA ÖVER OMRÅDET) 5 3. DE HÄR HUSTYPERNA FINNS I VÅRT OMRÅDE 6 4. VÄRME, VATTEN OCH VÄGAR ÄR GEMENSAMMA! 8 5. SÅ HÄR SKÖTS DET GEMENSAMMA 10 Val av styrelse 10 Årsstämma 10 Styrelsen 10 Styrelsens ansvar 10 Undercentralen 10 Spolplatta 10 Belysning utomhus 10 Så här räknas föreningens kostnader VAD FÖRVÄNTAS AV DIG SOM BOR I LJUNGHEDENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING SÅ FUNGERAR DITT HUS 13 Grundläggning 13 Bjälklag 13 Väggar 13 Yttertak 13 Garage & förråd 13 Tomtupplåtelse Tomträtt eller friköpt tomt? SÅ FUNGERAR VÄRMEN, VATTNET OCH ELFÖRBRUKNINGEN 15 Reglering av värme 15 Vatten 18 El 18 Sopor 18 Kontakta föreningen/styrelsen 20 3

4 1. ATT ÄGA OCH BO I EN FASTIGHET I VÅR FÖRENING Att äga ett hus i Ljunghedens samfällighet innebär också att du äger en del av föreningen. Föreningen som bildades 1974 består av 92 fastigheter fördelat på två kvarter, kvarteret Jungfrulinet med 59 fastigheter på Björnflokevägen , och kvarteret Hedblomstret med 33 fastigheter på Björnflokevägen Föreningen ansvarar till exempel för att värme, vatten, grönområden, vägar och gemensamma garage sköts och tar ut en fast avgift per månad för detta oavsett fastighetstyp och individuell förbrukning. Årsavgiften som faktureras månadsvis fastställs varje år på föreningens årsstämma. 4

5 2. SITUATIONSPLAN (KARTA ÖVER OMRÅDET) Siffrorna på respektive hus är fastighetsbeteckningens nummer, inte gatunummer. 5

6 3. DE HÄR HUSTYPERNA FINNS I VÅRT OMRÅDE 6

7 7

8 4. VÄRME, VATTEN OCH VÄGAR ÄR GEMENSAMMA! och några saker till Värme Hela föreningen köper fjärrvärme från Hässelby Värmeverk. Via föreningens undercentral och kulvertsystem distribueras sedan värme till samtliga hushåll och fastigheter. Vatten Vägar Grönområden Garage Biltvätt Vatten köper vi gemensamt från Stockholm Vatten. Delar av vattnet värms upp av föreningens undercentral och via kulvertsystemet leds sedan varmt och kallt vatten till samtliga hushåll och fastigheter. Våra parkvägar inom föreningens mark sköts av alla oss medlemmar. Styrelsen upphandlar underhåll av en entreprenör och styrelsen har ansvaret att bevaka när förbättringar behöver göras och då avtala med eventuell entreprenör. Våra grönområden sköts av oss boende själva. Varje husägare ansvarar för att klippa gräs vid intilliggande gräsplätt till sin fastighet. Föreningen har också fyra (4) städdagar per år då samtliga fastighetsägare ska medverka för att sköta om vårt närområde. Varje fastighet hör till ett särskilt städområde. Städområdena utgörs av intilliggande hus och utsedda städledare ordnar så att rätt insatser utförs. Varje fastighet är tilldelad en garageplats som ska användas som biluppställningsplats. Garageplatsen är inte isolerad. I varje garage finns eluttag dit motorvärmare med timer skall kopplas. Annan långvarig användning av elen i garaget skall undvikas på grund av att elförbrukningen betalas samfällt. I området intill parkeringen i kvarteret Jungfrulinet finns två (2) tvättplatser för bilar. Här finns kallt vatten med tillhörande slang och munstycke att användas. Spolplattan har oljeavskiljare. All fordonstvätt hänvisas till dessa spolplattor av miljöskäl. Observera att spolplattan inte är avsedd för oljebyte och motortvätt. 8

9 Lekplatser El TV-nät Föreningens hemsida Ett flertal lekplatser finns i området med skiftande karaktär. Beroende på de boendes önskemål och lekplatsens tillstånd görs förnyelser och förbättringar. Lekplatserna är liksom våra grönområden en del av det vi själva förvaltar och underhåller, och en självklar del att kontrollera på våra gemensamma städdagar. Elektriciteten för belysning utomhus, till garage och till undercentralen ligger i föreningens ansvar. Även de så kallade stigarcentraler där omkoppling sker från fjärrnätet till enskild fastighet ansvarar styrelsen för. Vid allt el-jobb skall självklart fackmannakunskap användas och vid el-jobb där stigarcentralen är inkluderad ska föreningens styrelse informeras i förväg. Egen hushållsel ansvarar respektive fastighetsägare för. Föreningen har ett kabel-tv-nät. I dagsläget har föreningen avtal med comhem där ett basutbud ingår i samfällighetsavgiften. Självklart går det att utöka detta utbud för enskilda fastigheter. I detta nät kan även digital-tv visas och boende i föreningen behöver då köpa eller hyra en digital-tv-box för att kunna se digital-tv. Observera att det inte krävs eller kommer att krävas en digital-tv-mottagare för att se basutbudet. Ljunghedens samfällighetsförening har en hemsida på Internet som återfinns på På hemsidan återfinns bra-och-ha-information samt aktuell information om kommande styrelsemöten, årsstämman, städdagar etc. Även information om inbrott skett inom våran förening eller i vår omedelbara närhet. Besök gärna hemsidan regelbundet. 9

10 5. SÅ HÄR SKÖTS DET GEMENSAMMA Val av styrelse En styrelse väljs varje år på föreningens årsstämma för att förvalta det gemensamma. Årsstämma Ljunghedens årsstämma brukar genomföras under februari månad varje år. Styrelsen Ljunghedens styrelse består av fyra (4) ordinarie ledamöter och tre (3) suppleanter. Styrelsens ansvar Styrelsens uppgift är att förvalta föreningens ekonomiska och tekniska intressen, samt medverka till att den goda grannsämjan bibehålls. Styrelsen skall följa beslutade policys vid utövande av sitt arbete. Externa kontakter, entreprenörskontakter, upphandlingar och uppdrag från stämman ansvarar styrelsen själv för att de genomförs. Undercentralen Sköts av utsedd ansvarig som beslutas av årsstämman. Spolplatta Sköts av utsedd ansvarig som beslutas av årsstämman. Belysning utomhus Sköts av utsedd ansvarig som beslutas av årsstämman. Så här räknas föreningens kostnader Varje fastighet skall betala en årlig avgift till samfälligheten för att täcka samfällda kostnader enligt, av stämman, fastställd budget årsvis. Kostnaderna är uppdelade att betalas månadsvis i förskott. Som säkerhet för föreningen har därför en särskild inteckning i varje fastighet/tomträtt gjorts. Mätning av värme- och kallvattenförbrukning sker kollektivt i undercentralen och delas lika för varje fastighet. 10

11 6. VAD FÖRVÄNTAS AV DIG SOM BOR I LJUNGHEDENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Att du Iakttar försiktighet och begränsar din fordonstrafik på föreningens gång- och cykelvägar. Använder fackmannakunskap vid vatten-, värme- och sanitetsarbeten, så kallade VVS-jobb. Meddelar styrelsen vid försäljning av din fastighet och framhåller till köpare och mäklare att huset ingår i en samfällighet, samt ser till att denna broschyr tillhandahålls både mäklare och tilltänkt köpare. Alltid ställa fordon på anvisade platser. Först fråga dina grannar vid förändringar på tomten och exteriören på huset. Minst en person per hushåll ska medverka på de gemensamma städdagarna. Kontrollera din krypgrund ihop med dina grannar enligt den utdelade checklistan minst två (2) gånger per år i samband med städdagarna. Men självklart förväntas du också att: Varje månad i tid betala in avgiften till föreningen. Medverka på årsstämman och påverka utformningen på nästa års arbete i Ljunghedens samfällighetsförening. Ställa in bilen i garaget så att gäster får plats på vår parkering. Ha förståelse för de parkeringsregler som gäller för området. Medverka till en bra och god attityd mellan oss boende i föreningen. Mycket kan man göra själv, men det som berör andra och tillhör föreningen ska styrelsen tillfrågas och besluta om, är du osäker om vilket, fråga hellre en gång för mycket. 11

12 Respektera att styrelsen är medlemmar som blivit utsedda av stämman och utgå från att de gör sitt bästa för föreningen. Ha gärna synpunkter, men kom också med konstruktiva förslag till lösning till din granne, kvarter eller till styrelsen. Sörj för bra boendeekonomi genom att spara på varm- och kallvatten och sträva efter er lägsta komfortvärme inomhus. Ha alltid timer vid användning av kupé- och motorvärmare i garagen. 12

13 7. SÅ FUNGERAR DITT HUS Övergripande teknisk beskrivning Grundläggning Husen är grundlagda på pålar eller plintar nedförda till fast botten. Ovanför plintar/pålar är monterat grundbalkar och bottenbjälklag av betong. Under husen finns ett krypbart utrymme, s.k. torpargrund, som möjliggör inspektion av husens anslutna ledningar, såväl el som vatten och värme. Bjälklag Bjälklaget över torpargrunden utgörs ovanpå betongplattan av spånskivor på reglar. Isolering består av mineralull, k-värde = 0,45. Mellanbjälklag består av träbjälkar som på ovansidan är belagd med spånskivor och på undersidan med plywood, samt däremellan isolering. Översta bjälklaget består av träbjälkar som på undersidan är klädda med gipsskivor som brandskydd. Värmeisolering är påfört med mineralull, k-värde = 0,17. Väggar Motfyllda ytterväggar i souterränghus är gjutna i betong och värmeisolerade med mineralull och beklädda på insidan med gipsskivor, k-värde = 0,45. Övriga ytterväggar är utförda i trä med gipsskivor på insidan. Värmeisoleringen är av mineralull. På utsidan är husens långfasader beklädda med stående träpanel och husens gavlar är beklädda ½-stens fasadtegel, k- värde = 0,30. Skiljeväggar mellan respektive fastighet är utförda av dubbla regelväggar och ljudisolering av mineralull och luftspalt. I souterränghus är skiljeväggen på nedre plan av betong, övre plan enligt ovan. Samtliga innerväggar består av gipsväggar på träreglar. Yttertak Yttertaket består av råspontad träpanel på åsar och taktäckningen av skyddsbelagd takpapp. Garage & förråd Garage och förråd är byggda i trä. Samtliga garage är oisolerade. Vissa förråd och/eller bodar har under åren blivit ombyggda/nybyggda, samt i vissa fall vinterisolerade. 13

14 Därutöver finns ett antal parkeringsplatser utomhus. I området är garage och parkeringsplatser samlade till respektive kvarters entré. Garagen är byggda i längor och varje enskild plats avdelad med en nätvägg i grundutförande. Garagen ägs och förvaltas av samfälligheten och varje fastighet är tilldelad en garageplats. Förändringar av garagens funktion och färgsättning är inte tillåten av enskild medlem. Föreningen har ett förråd i respektive kvarter där föreningens trädgårdsredskap m.m. förvaras till exempelvis de gemensamma städdagarna. Tomtupplåtelse Tomträtt eller friköpt tomt? Kvarterens tomter var från början så kallade tomträtter, men med åren har möjlighet givits att köpa loss sin tomt, vilket vissa av fastighetsägarna valt att göra. 14

15 8. SÅ FUNGERAR VÄRMEN, VATTNET OCH ELFÖRBRUKNINGEN Uppvärmningen av våra hus och varmvattnet sker via föreningens undercentral, som i sin tur tar värmen från Hässelby Värmeverk. Undercentralen sköts av ett par medlemmar i föreningen, vars arbete är mycket betydelsefullt för, och uppskattat, av föreningen. Reglering av värme Från föreningens undercentral regleras och distribueras värmen via primärvärmeledning (kulvert) som är placerad i marken och förlagd i krypgrunden under varje radhuslänga. Från primärvärmeledningen försörjs sedan varje radhusmodul via en reglercentral (shuntventil) som är placerad i husens förrådsutrymme under inomhustrappan på nedre planet. All installation från primärvärmeledningen i krypgrunden till enskild radhusmodul ansvarar föreningen för. All installation inom radhusmodul ansvarar respektive husägare för. Förutsättningar för att värmeförsörjningen inom varje radhusmodul skall fungera är följande (se bild längre ner): Att pumpen (1) fungerar. Den är eldriven och stängs av/slås på via omkopplare som är placerad på vägg. Styrelsen rekommenderar att pumpen alltid är påslagen då den är vattensmörjd och får en klart förkortad livslängd om den stängs av under t ex sommartid. Pumpen sköter cirkulationen inom respektive radhusmodul. Med anledning av att husen är byggda förekommer med stor sannolikhet olika typer av pumpar i husen, då livslängden på pumpar varierar. Vid bristfällig pumpfunktion är det upp till respektive husägare att utföra och bekosta bytet. Förutsättningar för att varje radhusmodul skall få god värmefunktion är följande: (Siffror inom parentes hänvisar till bifogat foto av reglercentral). Att värmen regleras inom varje hus till individuell komfort via blandningsventilen (2). Blandningsventilen manövreras manuellt, eller i vissa hus med automatik sedan uppdatering av 15

16 ventiler med mera tidigare utförts. I samband med detta fanns möjlighet att få automatik monterat för en tilläggskostnad. Genom att vrida ventilens vred kan värmen minskas eller höjas. Vid inställning på 0 är värmetillförseln avstängd, samt vid inställning på 7 tillförs huset maximal värme, som levereras från undercentralen via primärvärmeledningen i krypgrunden. En förutsättning för att alla hus inom föreningen skall kunna få en god värmekomfort är att blandningsventilen inte slentrianmässigt står på max = 7. Genom att läsa av termometern (7) nedanför pumpen (1) vid reglering, kan man bestämma temperaturen på vattnet som strömmar genom värmeelementen i huset. Med den andra termometern (7) kan man läsa av temperaturen på vattnet som tillförs huset från föreningens undercentral via primärvärmeledningen. Om man av någon anledning skulle behöva stänga av värmetillförseln inom sitt hus för t ex underhåll eller service, gör man detta genom att först stänga av cirkulationspumpen, sedan vrida på avstängningsventilerna (4&5) som är placerade i tillopp respektive returledning från primärvärmeledningen. Genom att därefter öppna avtappningsdonen (6) kan husets värmesystem tömmas. Samtidigt bör luftningsventilen i någon av radiatorerna på det övre planet öppnas. 16

17 1. Cirkulationspump 2. Blandningsventil (shuntventil) 3. Backventil 4. Avstängningsventil 5. Regler- och injusteringsventil (s k STAD-ventil) 6. Avtappningsdon 7. Termometrar 8. Avluftningsskruv OBS! Allt arbete som kan innebära tömning av egna ledningar och/eller radiatorer skall meddelas till den ansvarige för föreningens undercentral, eller till styrelsen. Rapport skall även avlämnas om man luftat elementen, detta för att undercentralansvarig skall kunna göra en bedömning om läckage uppstått i anläggningen. 17

18 Efter återställande av värmesystemet skall samtliga element luftas. Reglercentralen bör även luftas vid avtappning av större volymer genom luftskruven (8) i framledningen. Reglerventilen (5) i framledningen har injusterats av entreprenör. Reglerventilens inställningsstopp får EJ åtgärdas eller ändras av respektive husägare. Varje element är i underkant försett med en ventil med vilken vattengenomströmningen i elementet regleras, alltså värmeavgivningen. Reglering från stängd till maximal genomströmning sker moturs och vid minskning medurs. Vatten Huvudventiler för kall- respektive varmvatten återfinns i krypgrunden. INGEN av ventilerna som finns i husen, i bl a inspektionslucka bredvid toalett, förråden och/eller i köket, skall användas då dessa är gamla och kan börja läcka. Vid minsta osäkerhet över hur man stänger av vattnet eller var, åtgärda INGENTING utan att kontakta styrelsen. El Till samfälld el räknas garageuttag och utebelysning samt el till undercentralen. Denna el ingår i samfällighetsavgiften. Till privat hushållsel räknas el som förbrukas inom respektive fastighet. Sopor Varje hushåll har ett individuellt avtal med Stockholm Renhållning om sophämtning en gång per vecka. En förändring till gemensamt sophämtningsavtal kan komma att bli aktuellt i framtiden. 18

19 ANTECKNINGAR Björnflokevägen nr Fastighetsbeteckning: 19

20 Kontakta föreningen/styrelsen Per post: Ljunghedens Samfällighetsförening Box Vällingby Per Motion eller allmänt meddelande går även att lägga i föreningslokalens brevlåda som finns belägen i näst innersta garagelängan i kvarter Jungfrulinet. 20