Effektivare ytterbelysning inom Karlstads Bostads AB

Transkript

1 UPTEC ES Examensarbete 20 p December 2008 Effektivare ytterbelysning inom Karlstads Bostads AB Mikaela Lenz

2

3 Abstract Effektivare ytterbelysning inom Karlstads Bostads AB More efficient street lighting for Karlstads Bostads AB Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box Uppsala Telefon: Telefax: Hemsida: Mikaela Lenz This report is an inventory of the street lighting in half of the residential estates owned by Karlstad Bostads AB, a public housing company. The inventory was made to reduce the environmental impact of the street lighting. From the inventory an estimation of the total installed power and the energy consumption was made. The total estimated power of the street lighting was 125 kw and the energy consumption was kwh/year with an estimated running time of h/year. The dominating source of light was 125 W discharge mercury lamps. The largest potential to reduce the energy consumption of the street lighting was to replace the 125 W discharge mercury lamps by a substitute 75 W high pressure sodium lamps. This measure gave an estimated reduction of the energy consumption of 10 to 15 %. One other possibility for reducing the energy consumption was found when the control system for switching on and off the street lighting was checked. Many of the street lights were lit before the recommended limit value of the luminance, 5 lux occurred. If the control systems were adjusted the estimated reduction of the energy consumption would be 5 %. Aspects other than energy consumption are also of importance, such as tenants opinions regarding safety and security. Handledare: Willy Ociansson Ämnesgranskare: Arne Roos Examinator: Ulla Tengblad ISSN: , UPTEC ES08 025

4

5 Sammanfattning Inom EU stod belysning för 15 % av den totala elkonsumtionen under år 1999 vilket motsvarar 250 TWh. Karlstads Bostads AB hade under år 2006 en kostnad på 16 miljoner kronor för fastighetselen för hela sitt bestånd på 6700 lägenheter i Karlstads kommun. Hur stor andel av denna kostnad som utgörs av driftskostnader för ytterbelysningen kring bostäderna är okänt. Syftet med detta examensarbete är att reducera ytterbelysningsanläggningarnas miljöpåverkan och driftskostnader med bibehållen eller helst förbättrad funktion. Under sommaren 2007 genomfördes en inventering av ytterbelysningen kring hälften av KBAB s lägenheter. Samtidigt genomfördes ljusmätningar och kontroller av styrsystemens funktion. Några viktiga ljustekniska begrepp som redogörs för i rapporten är ljusflöde, ljusutbyte, ljusstyrka, belysningsstyrka, luminans, färgtemperatur och Ra-index. Ljusflöde är mängden ljus en ljuskälla kontinuerligt avger i alla riktningar. Ljusutbyte är kvoten mellan ljusflödet och den elektriska effekten som åtgår för att alstra ljuset. Ljusstyrka anger ljusflödet i en viss riktning. Belysningsstyrka anger hur stort ljusflöde som träffar en viss yta. Luminans är ögats upplevda uppfattning om hur ljus en yta är. Färgtemperatur och Ra-index används för att beskriva ljusets färgegenskaper. Det finns en mängd olika ljuskällor som grundar sig på tre olika tekniker att alstra ljus från elektrisk energi. Glödljus är den äldsta tekniken och hit hör vanliga glödlampor, halogenlampor för lågvolt och halogenlampor för nätspänning. Den andra kategorin är urladdningslampor och dit hör lågtrycksurladdningslampor som lysrör och kompaktlysrör, högtrycksurladdningslampor och induktionslampor. Den tredje kategorin är lysdioder som också är den nyaste tekniken. De olika typerna av ljuskällor skiljer sig åt med olika egenskaper som till exempel livslängd och ljusutbyte. Totalt inventerades över armaturer och deras uppskattade totaleffekt var 125 kw. Området med störst installerad effekt är Rud med hela 42 kw. Den dominerande ljuskällan sett till installerad effekt är kvicksilverljuskällor, 125 W. Kompaktlysrör med olika effekter är också vanliga. Vid ljusmätningarna upptäcktes att de flesta styrsystem tände upp ytterbelysningen för tidigt jämfört med det rekommenderade värdet på belysningsstyrkan 5 lux i omgivningen. Det rekommenderade värdet 5 lux uppmättes på närliggande platser utan påverkan av elektriskt alstrat ljus eller skuggande byggnader eller växtlighet. Ljusmätningarna gav även indikationer på att vissa ljuskällor suttit för länge. Den största besparingspotentialen och en av de bästa åtgärderna för att minska energiförbrukningen är att byta ut 125 W kvicksilverljuskällorna mot 75 W högtrycksnatriumljuskällor. Detta skulle ge en besparing på 10 till 15 procent av energiförbrukningen. Att justera styrsystemen, så att ytterbelysningen endast är tänd då belysningsstyrkan är under 5 lux i omgivningen, skulle kunna ge en besparing på runt 5 % av energiförbrukningen och är även det en bra åtgärd att genomföra.

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Genomförande Teori Ljus och ljustekniska begrepp Ljuskällor Glödljus Urladdningslampor Lysdiod Sammanställning ljuskällor Kvalitet jämfört med pris för olika ljuskällor Skymning och gryning Styrsystem Trygghetsaspekten Inventering Frödingshöjd Hemvägen Kronoparken Långtäppan Orrholmen Rud Totalt Tester Resultat Ljusmätningar Bellevue Frödingshöjd Hemvägen Kronoparken Långtäppan Orrholmen Rud Besparingspotential Frödingshöjd Hemvägen Kronoparken Långtäppan Orrholmen Rud Totalt Åtgärder Övergripande åtgärder Områdesspecifika åtgärder Diskussion och slutsats Diskussion Slutsats Källförteckning

7 1 Inledning Belysning alstrad av elektrisk energi skapades först av Thomas Alva Edison år 1879 och i dag är glödlampan en av världens vanligaste varor [1]. Artificiell belysning ingår som ett självklart inslag i vardagen för västvärldens invånare i olika former som till exempel inomhusbelysning och vägbelysning. Inom EU stod belysning för 250 TWh under 1999 vilket motsvarar 15 % av den totala elkonsumtionen inom EU [2]. Karlstads Bostadsaktiebolag, KBAB, grundades 1942 och ägs av Karlstads Kommun genom koncernen Karlstads Stadshus AB. De äger och förvaltar cirka lägenheter, servicehus och andra lokaler i Karlstad. Dessa lägenheter står för ungefär 30 procent av kommunens lägenheter i flerbostadshus och de utgör 16 procent av Karlstads totala bostadsmarknad.[3] 1.1 Syfte En sammanställning över ytterbelysningsanläggningarnas storlek och funktion kring KBAB s bostäder och lokaler saknas. Hos ett större bostadsbolag är ofta ytterbelysningen ett virrvarr av olika armaturer från olika tidsperioder, bestyckade med olika ljuskällor och kopplade till olika styrsystem. Målet är att kartlägga problem med KBAB s ytterbelysningsanläggningar och föreslå lösningar. Syftet med examensarbetet är att reducera anläggningarnas miljöpåverkan och driftskostnader med bibehållen eller helst förbättrad funktion. För att uppnå detta görs en inventering av ytterbelysningen och dess reglersystem i några av KBAB s största bostadsområden, Frödingshöjd, Hemvägen, Kronoparken, Långtäppan Orrholmen och Rud. 1.2 Tester Ljusmätningar med en enkel luxgivare genomfördes för att kontrollera funktionen hos ett antal ljuskällor och armaturer. Detta gjordes genom att mäta belysningsstyrkan på olika avstånd från armaturen då den naturliga belysningsstyrkan sjunkit till nära 0 lux. Mätningar med luxgivare genomfördes även för att kontrollera ytterbelysningens styrsystem. 1.3 Bakgrund KBAB fick år 2005 SABOs (de allmännyttiga bostadsföretagens organisation) prestigefyllda miljöpris för sitt arbete med minskad energianvändning i befintligt bestånd [4]. De är en av Sveriges grönaste hyresvärdar och är bäst bland de allmännyttiga bostadsbolagen på att spara energi. De har lyckats med att minska energiförbrukningen från strax över 160 kwh/m 2 år över hela beståndet under år 1999 till 123 kwh/m 2 år under år Förbrukningen av fastighetsel har även den minskat under samma period men inte lika mycket. För KBABs hela bestånd uppgick förbrukningen av fastighetsel under år 2006 till 27 kwh/m 2 år vilket motsvarade en kostnad på 16 miljoner kronor för år Hur stor andel av fastighetselen som går till ytterbelysning är okänt men anledningen till att kostnaden är så pass hög är på grund av att KBAB har ett antal värmepumpar som kompletterar värmesystemet och värmepumparnas driftsel räknas in i fastighetselen [5]. 1.4 Genomförande Inventering av områdena Frödingshöjd, Hemvägen, Kronoparken, Långtäppan Orrholmen och Rud genomfördes genom att rondera områdena och markera alla olika armaturer på kartor för respektive område. Armaturerna räknades sedan samman och genom att intervjua bovärdarna på områdena erhölls information om vilka ljuskällor armaturerna var bestyckade med. Bovärdarna kunde även visa var områdenas skymningsreläer eller tidsreläer satt placerade. I de 2

8 fall där osäkerhet om hur stort område ett relä styrde tändes olika områden upp så att dess styrområde kunde kontrolleras. Med vetskap om antalet armaturer och ljuskällor ger det en uppskattning av installerad effekt på respektive område och på varje tids- eller skymningsrelä. Reläernas funktion kontrollerades genom att med en luxgivare bestämma vid vilken belysningsstyrka ytterbelysning tänds. För att analysera resultatet av ljusmätningarna och inventeringen samt ge förslag på åtgärder utfördes en litteraturstudie kring ljustekniska begrepp och ljuskällor. 2 Teori Inom området ljus och belysning finns en mängd olika begrepp och definitioner. De viktigaste ljustekniska begreppen beskrivs kortfattat i avsnittet Ljus och ljustekniska begrepp nedan. I avsnittet Ljuskällor beskrivs de vanligaste teknikerna för att alstra ljus från elektrisk energi samt olika typer av ljuskällor och deras egenskaper. Behovet av belysning styrs av solen frånvaro och detta tas upp i avsnittet Skymning och gryning. Det finns flera olika sätt att styra en ytterbelysningsanläggning. Olika former av styrsystem för ytterbelysning tas upp i avsnittet Styrsystem. När det gäller effektiviseringar av ytterbelysning är det många aspekter att ta hänsyn till några av dessa aspekter tas upp i avsnittet Ljus ger trygghet och förorenar. 2.1 Ljus och ljustekniska begrepp Synligt ljus är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 380 nm och 780 nm. Ögat är som mest känsligt för ljus kring våglängden 555 nm vilket ses som grönt ljus. Känsligheten hos ögat sjunker sedan och är som minst i utkanten av det område som ses som synligt ljus. När en ljusstråle träffar ögat bryts den i linsen och träffar näthinnan i bakre delen av ögat. På näthinnan omvandlas ljuset till elektriska signaler i receptorer, tappar och stavar, som sedan tolkas av syncentrum i hjärnan. Ljusflöde är ett mått på hur mycket energi per tidsenhet en ljuskälla kontinuerligt avger i alla riktningar. Enheten för ljusflöde är lumen och betecknas lm [6]. Ljusflödet skulle kunna mätas i watt eftersom det är ett mått på ljuskällans effektivitet, men enheten lumen är ljusets effekt omräknad med hänsyn till ögats spektrala känslighet [7]. Som exempel kan nämnas att ett vanligt stearinljus avger cirka 12 lm och en 40 W glödlampa avger kring 420 lm [6]. Om ljusflödet jämförs med den elektriska effekt som krävs för att alstra ljuset får man ett mått på ljuskällans verkningsgrad som kallas ljusutbyte [7]. Enheten för ljusutbyte är således lumen per watt (lm/w). För en 40 W glödlampa som avger cirka 420 lm blir ljusutbytet 10,5 lm/w. Ett annat mått för att beskriva ljusflödet i per steradian är ljusstyrkan vilken mäts i candela och betecknas cd [7]. Ljusstyrkan används för att beskriva olika armaturers förmåga att sprida ljuset i olika riktningar. Detta mäts upp och ligger till grund för de ljusfördelningskurvor som ofta återges i produktkataloger. För att kunna jämföra samma armatur men med ljuskällor av olika typ anges oftast dessa ljusfördelningskurvor i cd/1000 lm. Det vanligaste måttet på ljus och det som är enklast att mäta är belysningsstyrka även kallat illuminans [6]. Belysningsstyrkan beskriver ljusflödet per ytenhet. Detta mäts i enheten lux som betecknas lx. En lux kan även skrivas som en lumen per kvadratmeter (lm/m 2 ) [7]. 3

9 Vid installation av ljuskällor och armaturer inomhus har luminansen stor betydelse. Luminans är ett mått på ögats upplevda uppfattning om hur ljus en yta är. Luminansen mäts i candela per kvadratmeter och är en sammanställning av ett material eller en ytas reflekterande egenskaper [6,7]. Färgtemperaturen beskriver ljusets karaktär, det vill säga om ljuset uppfattas som varmt eller kallt, vilket mäts i enheten Kelvin. Dagsljuset har en färgtemperatur på K och har en neutral balans mellan de olika färgnyanserna i ljusspektrat. Färgtemperaturer ner mot K innebär ett varmt ljus med mycket inslag av det röda ljuset i färgspektrat [6]. Färgtemperaturen är kopplad till belysningsstyrkan på så vis att vi vanligen föredrar varma ljusfärger vid låga belysningsstyrkor och kallare ljus vid höga belysningsstyrkor [7]. För att få ett bra mått på en ljuskällas färgegenskaper bör färgtemperaturen kombineras med ljuskällans färgkvalitet. Färgkvalitet mäts i Ra-index från 0 till 100 då Ra 100 står för mycket bra färgåtergivning medan en ljuskälla med Ra 0 inte återger några färger alls utan endast nyansskillnader i gråskalor [6,7]. I Tabell 1 presenteras en kort sammanfattning av ljustekniska begrepp. Tabell 1 Sammanfattning av ljustekniska begrepp och enheter Benämning Enhet Definition Ljusflöde lm Mängden ljus en ljuskälla kontinuerligt avger i alla riktningar Ljusutbyte lm/w Ljusflödet dividerat med den elektriska effekten som åtgår Ljusstyrka cd Ljusflödet per steradian Belysningsstyrka lx=lm/m 2 Ljusflödet per ytenhet Luminans cd/m 2 Ögats upplevda uppfattning av hur ljus en yta är Färgtemperatur K Ljusets färgkaraktär Färgkvalitet Ra-index Ljuskällans förmåga att återge färgskalor Förutom att ljuset styr vår dygnsrytm påverkar det vårt välbefinnande. En dålig ljuskvalitet och låg ljusnivå gör att ögat måste ställa om sig ofta och vi blir fort trötta. Ljusets färgtemperatur påverkar även kroppens produktion av stresshormonet kortisol och dess motsats melatonin [8]. 4

10 2.2 Ljuskällor Det finns en mängd av ljuskällor som bygger i huvudsak på tre olika tekniker att alstra ljus från elektrisk energi. De vanligaste är glödljus och urladdningslampor. Teknikerna kan sedan delas in i undergrupper utifrån hur tekniken tillämpas. En översikt över dessa tekniker och dess undergrupper visas nedan Figur 1. Till varje undergrupp finns sedan exempel på ljuskällor som räknas till respektive kategori. Glödljus Glödlampor Halogen lågvolt Halogen nätspänning Opaliserade, LongLife Kronljus, Koltrådslampor Klotlampor, Växtlampor Stiftlampor, IRC-lampor Kalljuslampor Stavlampor, Halogen A Reflektorlampor Urladdningslampor Lågtrycksurladdningslampor Högtrycksurladdningslampor Induktionslampor Lysrör T5, Kompaktlysrör Lysrör T8, Lysrörslampor Lågtrycksnatrium Kvicksilverlampor Metallhalogenlampor Högtrycksnatrium Lysdioder Figur 1 Ljuskällor [6,7] 5

11 2.2.1 Glödljus Tekniken att alstra ljus från elektrisk energi är knappt 130 år gammal. År 1879 fick Thomas Alva Edison patent på sin glödlampa. Den byggde på tekniken att alstra ljus med mycket höga temperaturer, upp till 2 500ºC. Elström leds genom en glödtråd av volfram eftersom dess smältpunkt är så hög som 3 380ºC, Joulsk uppvärmning av tråden gör att temperaturen stiger och ljus alstras då tråden börjar glöda. Denna teknik ger i regel ett ljusutbyte på 12 lumen per watt. Ju högre temperatur tråden har desto mer ljus alstras, ljuset blir även vitare om glödtråden har en högre temperatur. På grund av den höga värmen förångas glödtråden och blir så småningom så tunn att den brinner av. För att undvika svärtning av lampkolven och minska förångningen av glödtråden töms lampkolven på luft och fylls med en blandning av argon och kvävgas. Glödlampor har vanligtvis en medellivslängd på timmar vilket innebär att hälften av en stor mängd lampor slocknat vid timmar. [6,7] Glödlampor har oftast en skruvsockel som även kallas Edisonsockel men förekommer även med bajonettsockel. Edisonsockeln betecknas E10, E14 och E27 beroende på diameter, klart vanligast är E14 och E27. Bajonettsockel används då det finns risk för att lampan ska lossna på grund av vibrationer eller om lampan placeras i allmänna utrymmen där det finns risk för att den ska stjälas. [7] Halogenlampor bygger på samma teknik som glödlampan men med skillnaden att de i anslutning till glödtråden har en halogengas, oftast brom som gör att glödtråden håller mycket längre. När volframglödtråden förångas bildar den tillsammans med halogengasen en kemisk förening. Detta kräver att temperaturen i lampkolven är över 1 400ºC och om glaset på lampkolven är över 260ºC fortsätter den nya föreningen att vara i gasform tills den träffar på glödtråden. Då spjälkas föreningen och volframatomerna återförs till glödtråden och halogengasen fortsätter att cirkulera i lampkolven. Eftersom volframatomerna återförs ökar livslängden på halogenlamporna till mellan och timmar, mer än dubbla tiden jämfört med en vanlig glödlampa. En nyare typ av halogenlampa med ett transparant värmereflekterande skikt på insidan av lampkolven har ett ljusutbyte på 35 lumen per watt medan en vanlig har ett ljusutbyte på 22 lumen per watt. [6,7] Halogenlampor finns i många olika utföranden den viktigaste uppdelningen är mellan de som tillverkas för nätspänning, 230 V och för lågvoltssystem, oftast 12 V. Lågvoltslamporna har en kraftigare och kompaktare glödtråd vilket ger en bättre prestanda än för de halogenlampor som tillverkas för nätspänning. Detta beror på att den tjockare glödtråden har en större area som avger ljus. Halogenlampor tillverkas med och utan inbyggd reflektor och med en mängd olika socklar. Skruvsocklarna E14 och E27 är vanliga bland halogenlamporna för 230 V men det finns även de med bajonettsockel. Andra socklar som förekommer är GZ 10 och GU 10 som gör det omöjligt att montera fel ljuskälla av misstag. För lågvoltshalogen förekommer även stiftlampor. [7] 6

12 2.2.2 Urladdningslampor Urladdningslampor bygger på tekniken att alstra ljus genom att åstadkomma en elektrisk urladdning i en gas eller metallånga i ett slutet rör. Vid urladdningen exiteras atomer i gasen och avger elektromagnetisk strålning som till viss del är inom det synliga spektrat. Oftast bildas även ultraviolett strålning som inte är direkt synlig för ögat men kan omvandlas till synligt ljus genom en beläggning av flouriserande lyspulver på insidan av ljuskällans glasomslutning. Elektronerna i lyspulvret exiteras av UV-ljuset och återgår till sitt grundtillstånd i flera steg och sänder då ut fotoner med lägre energi inom det synliga spektrat. Urladdningslampor kräver någon form av förkopplingsdon för att tända och lysa stabilt. [6,7] Till lågtrycksurladdningslampor hör lysrör, kompaktlysrör och lysrörslampor även kallade lågenergilampor. Lysrör har generellt högt ljusutbyte, mellan 60 och 110 lumen per watt [9]. De har även många andra fördelar som bra färgåtergivning och lång livslängd. Den nya typen av lysrör som lanseras på marknaden har standarden T5 (16 mm i diameter) och är smalare än den äldre varianten T8 (26 mm i diameter). I äldre anläggningar och i andra delar av världen är T12 (38 mm diameter) vanligt [1]. T5 lysrören drivs med högfrekvens från elektroniska driftdon. Detta gör att ljuset är helt fritt från flimmer och att driften är mer energieffektiv. T5 lysrör lämpar sig sämre för utomhusbruk i kallt klimat än T8 då de ger sämre ljusutbyte vid lägre temperaturer. [7] Kompaktlysrör och lysrörslampor finns i en mängd olika utföranden och bygger på samma teknik som lysrör. Lysrörslampor är avsedda att ersätta glödlampor i samma armaturer och kallas även lågenergilampor. Då alla urladdningslampor kräver förkopplingsdon är detta inbyggt i lysrörslampan. För kompaktlysrör är driftdonen monterade i armaturen vilket gör att kompaktlysrören är billigare att tillverka än lysrörslamporna. [7] Kvicksilverlampor, metallhalogenlampor och högtrycksnatriumlampor hör till kategorin högtrycksurladdningslampor. Kvicksilverlampor ger ett svagt blågrönt ljus och används numera mest i väg och gatubelysning. De har en väldigt lång livslängd men ljusutbytet minskar avsevärt samtidigt som färgåtergivningen minskar. Det är därför lämpligt att byta ut en kvicksilverlampa innan den slocknat för att bibehålla en god ljuskvalitet. [7] Högtrycksnatriumlampor kännetecknas av att de ger ett gulaktigt ljus. De har ett högt ljusutbyte mellan 40 och 150 lumen per watt. De nyare högtrycksnatriumlamporna med keramisk tändare ger en bättre färgåtergivning upp till Ra 85 medan de äldre typerna med en brännare av sintrad aluminiumoxid har sämre färgåtergivning kring Ra 25. Högtrycksnatriumlampor finns i ett stort intervall av effekter från 35 W till W. De med högst effekt används i huvudsak som strålkastare på t.ex. bangårdar och inom industrin medan de med lägre effekt används i park och gatubelysning. [7,10] Då bättre färgåtergivningsegenskaper är önskvärt används metallhalogenlampor. De ger ett vitt ljus med Ra-index upp till 96. Vanliga metallhalogenlampor har generellt en kortare livslängd upp till timmar medan metallhalogen med keramiska brännare har en livslängd upp till timmar. Små metallhalogenlampor har blivit mycket vanliga att använda i skyltfönster och i butiksinredning. [7,10] 7

13 Induktionslampor bygger på en liknande teknik som lysrör men de elektroder som ger urladdningen i lysrören ersätts med en induktionsspole. Spolen skapar ett elektromagnetiskt fält som joniserar den gasblandning som finns i lampkolven. När den joniserade gasblandningen stöter ihop med kvicksilveratomer bildas strålning i det ultravioletta spektrat som sedan omvandlas till synligt ljus via lyspulvret på lampkolvens insida. Induktionslampor har en lång livslängd upp till timmar och ett högt ljusutbyte på 130 lumen per watt. En nackdel är att den är känslig för spänningsförändringar. [10] Urladdningslampor har i regel en mycket lång medellivslängd men ljuskvaliteten försämras med tiden samtidigt som ljuskällan fortsätter att förbruka lika mycket energi. Detta beror på att lyspulvret på insidan av lampkolven eller lysröret försämras och mindre av det ultravioletta ljuset omvandlas till synligt ljus. En regel är att en urladdningslampa bör bytas då ljusutbytet sjunkit till 80 % av det ursprungliga. Denna tid brukar kallas en lampas service life. Konsekvenserna av att en urladdningslampa inte byts ut i tid är dels minskat ljusutbyte vilket påverkar trygghetsaspekten negativt och dels att det ultravioletta ljuset bryter ner plasten i armaturen vilket gör att den blir spröd och att transmissionen minskar. Ett exempel på detta kan ses i Figur 2 och Figur 3 nedan [11]. Akrylplast är starkare och gulnar inte lika lätt som styrenplast. [7] Figur 2 Defa protect 001 äldre kupa Figur 3 Defa protect 001 nyare kupa Inom urladdningslampor finns även ett stort antal speciallampor som har mycket specifika användningsområden till exempel fotografstudior, diskotek och strålkastare. Många av dessa speciallampor har mycket högt ljusutbyte men relativt kort livslängd och bygger på en teknik att alstra en ljusbåge mellan två koltrådselektroder [12]. 8

14 2.2.3 Lysdiod Det nyaste inom belysning är ljus alstrat i en lysdiod vilket ofta benämns LED ( Light Emitting Diode). Lysdioder är en väldigt intressant ljuskälla då de förbrukar väldigt lite energi. Än så länge är lysdioder sällan ekonomiskt försvarbart men förhoppningen är att de blir det inom en snar framtid. [9,12] Det finns två varianter av lysdioder, radialdioder som sitter i alla standby-lampor och high power dioder som sitter monterade på en kylfläns för att få högre ljusutbyte och längre livslängd. Lysdiodens livslängd är helt beroende på kylningens effektivitet, är kylningen dålig slutar lysdioden fungera efter en knapp timme medan en lysdiod med bra kylning kan hålla över timmar (35 år!). De bästa lysdioderna som finns på marknaden idag har ett ljusutbyte kring 80 lumen per watt. I laboratoriemiljö uppnås högre ljusutbyte och utvecklingen går fortfarande framåt. Lysdioder monteras ofta i moduler för att uppnå högre ljusflöde. [9,14] 9

15 I lysdioden uppstår ljus genom elektroluminiscens då elektroner vandrar från ett n-dopat halvledarmaterial till så kallade hål i ett p-dopat halvledarmaterial. Att ett material är n-dopat innebär att det ger extra elektroner och ett material som är p-dopat ger färre elektroner. När elektronerna når hålen i det p-dopade materialet får de en lägre energi [14]. Energiskillnaden sänds ut i form av en foton av bestämd våglängd. Våglängden bestäms av vilka ämnen materialen i dioden består av. För att få dioder som ger ljus i färgnyanserna röd, gul och amber används en Indiumgalliumaluminiumfosfat. För att få blå eller gröna färgnyanser används Indiumgalliumnitrid [15]. För att få ett vitt ljus från en lysdiod används två olika tekniker. Det ena är att blanda ljus från flera dioder med olika färg så att vitt ljus upplevs, detta kallas RGB (Red Green Blue) metoden. Det andra sättet liknar sättet att konvertera ultraviolettljus till synligt hos urladdningslamporna. Den blå lysdioden beläggs med fosfor antingen direkt på diodens yta eller som en gel i anslutning till den samma.[9,15] Det största problemet med lysdioder idag kallas binning. Det innebär att det vid tillverkningen är omöjligt att veta exakt vilken färgnyans lysdioden kommer att få. Detta testas i efterhand och dioderna klassificeras därefter. När det gäller vita lysdioder är detta extra viktigt eftersom ögat är väldigt känsligt och märker skillnad på även mycket små färgnyanser. För att vara säker på att två lysdioder ger exakt samma färgnyans bör de i princip komma från samma tillverkningsserie. [15] Lysdioder finns i två utföranden, de som behöver konstant ström och de som behöver konstant spänning. Det är viktigt att veta vilken sort som används då de skall kopplas på olika sätt och behöver olika driftdon. Elektroniska driftdon bör användas till lysdioder och lysdiodsmoduler och om lysdioder skall dimmas är det viktigt att göra det med pulsviddsmodulation. [16] 10

16 2.3 Sammanställning ljuskällor Av de ljuskällor som behandlats ovan är det högtrycksnatriumlampor och induktionslampor som har det bästa ljusutbytet upp mot 130 lumen per watt följt av lysrör på strax över 100 lumen per watt. De som har de bästa färgåtergivningsegenskaperna är i särklass glödljuslamporna som har full färgåtergivning följt av metallhalogenlampor och vissa lysdioder. Lysdioderna har i särklass längst livslängd men den är som tidigare nämnt mycket beroende på kylningens effektivitet. En översikt av olika typer av ljuskällor och deras egenskaper redovisas nedan i Tabell 2. Egenskaperna kan dock variera mellan olika tillverkare. [7,10] Tabell 2 Ljuskällors egenskaper [7,10] Ljuskälla Exempel Livs längd (h) Effekt (W) Ljusutbyte (lm/w) Färgtemp (K) Glödlampa Färg återg. (Ra index) Halogen Nätspänning Halogen Lågvolt Lysrör (T8,T5) Kompaktlysrör Högtrycksnatrium Kvicksilver Metallhalogen Keramisk brännare (83) Induktionslampa < Lysdiod < <1 < En sammanställning över ljuskällornas fördelar och nackdelar redovisas på nästa sida i Tabell 3. De egenskaper som ta upp gäller generellt för respektive lamptyp och avvikelser kan givetvis förekomma. 11

17 Tabell 3 Ljuskällors fördelar och nackdelar [7,10] Ljuskälla Fördelar Nackdelar Glödlampa Mycket god färgåtergivning Låg effektivitet, kort livslängd Halogen Mycket god färgåtergivning, lätt att rikta Hög värmeutveckling, Nätspänning och fokusera ljuset Halogen Lågvolt Mycket god färgåtergivning, lätt att rika och fokusera ljuset Hög värmeutvecklig, transformatorn tar plats Lysrör Högt ljusutbyte, många valmöjligheter vad Svårt att rikta och fokusera, innehåller ofta gäller färgtemperaturer små mängder av kvicksilver Kompaktlysrör Högt ljusutbyte, många färgtemperaturer, kompakt form Svårt att rikta och fokusera, lägre ljusutbyte än konventionella lysrör, innehåller ofta små mängder av kvicksilver Högtrycksnatrium Högt ljusutbyte, lång livslängd Dålig färgåtergivning, innehåller kvicksilver Kvicksilverlampa Lång livslängd, billig i inköp Ljusutbytet och ljuskvaliteten minskar med tiden, innehåller kvicksilver Metallhalogenlampa Med keramisk brännare God färgåtergivning, högt ljusutbyte Känslig för spänningsförändringar, relativt dyr Innehåller kvicksilver (dock något mindre mängd) Induktionslampa Lång livslängd, högt ljusutbyte Känslig för spänningsförändringar, Lysdiod Extremt lång livslängd, energisnål, liten ljuskälla, riktat ljus som är lätt att fokusera innehåller kvicksilver Dyrt inköp, värmekänslig, binnings problematik 2.4 Kvalitet jämfört med pris för olika ljuskällor Eftersom egenskaperna på olika ljuskällor skiljer både mellan olika typer av ljuskällor och mellan ljuskällor av samma sort är det många gånger svårt att veta vad som är det bästa valet. Därför har priset på och egenskaperna hos några vanliga ljuskällor för ytterbelysning samt en högtrycksnatriumljuskälla som kan fungera i en armatur gjord för kvicksilverljuskällor jämförts. Uppgifterna om ljuskällornas egenskaper och pris har erhållits från återförsäljare av ljuskällor [17] och redovisas nedan i Tabell 4. Tabell 4 Jämförbara ljuskällor [17] Jämförbara ljuskällor Effekt Färg temp. Raindex Ljus flöde Ljus utbyte Livs längd Pris KBAB Ljuskälla (W) (K) (Lm) (Lm/W) servicelife (h) (kr/st) Metallhalogen CDO-ET > , :- Högtrycksnatrium SON-E , :- Högtrycksnatrium EYE Sunlux Ace , :- Kvicksilver HPL > , :- Kvicksilver HPL-Comfort , :- Metallhalogen utmärker sig med det högsta priset men också med den bästa färgåtergivningen och den kortaste livslängden. En vanlig högtrycksnatrium på 70 W har lika lång livslängd som den något bättre kvicksilverljuskällan men med ett lägre ljusflöde och ett betydligt sämre Raindex. Den högtrycksnatrium som kan monteras i en armatur gjord för kvicksilverljuskällor, EYE Sunlux Ace har den längsta livslängden och motsvarar kvicksilverljuskällorna vad gäller ljusflöde. 12

18 2.5 Skymning och gryning Skymningen och gryningen tar olika lång tid på olika platser på jorden och under olika årstider. Kring ekvatorn tar det ganska exakt 4 minuter för jorden att rotera så att solen sjunker en grad i förhållande till horisonten. För övriga platser på jorden ska detta divideras med cos(latituden) vilket på våra breddgrader innebär 0,5. Detta innebär att det tar 8 minuter för jorden att rotera en grad vid vår- och höstdagjämningen. Definitionen för när solen går upp och ner är när den kommer ovan respektive nedanför horisonten på olika platser på jorden. Hur lång tid skymning och gryning tar beror på jordens rotation och jordaxelns lutning. Under sommar och vinter tar detta längre tid än vid dagjämningarna beroende på jordaxelns lutning. För skymning och gryning finns olika astronomiska definitioner beroende på hur många grader under horisonten solen är orienterad [18]. Det som gemene man brukar kalla skymning är den borgerliga skymningen och innebär att solen gått under horisonten till det att den sjunkit 6 grader under horisonten. Vid den borgerliga skymningen börjar det bli svårt att läsa utomhus i det naturliga ljuset och de ljusaste stjärnorna på himlen börjar framträda. Senare uppträder den nautiska skymningen då solen är orienterad 12 grader under horisonten. Det är då inte längre möjligt att navigera mot en sjöhorisont. Astronomernas observationer görs då himlen är helt mörk, vid den så kallade astronomiska skymningen då solen är 18 grader under horisonten [20]. I detta fall då det handlar om behovet av artificiell belysning utomhus är det den borgerliga skymningen som är av intresse. Belysningsstyrkan på en horisontell yta är beroende på solens position på himlen och på molnigheten i atmosfären. När solen befinner sig rakt ovanför markytan som den gör vid ekvatorn mitt på dagen och vädret är klart är belysningsstyrkan lux på en horisontell yta. Det som brukar kallas dagsljus är när belysningsstyrkan är mellan och lux. En mulen dag sjunker detta till runt lux och om det är riktigt mörka moln kan belysningsstyrkan sjunka ner mot cirka 100 lux. Vid den borgerliga skymningen är belysningsstyrkan 3,41 lux på en horisontell yta och strax innan då solen befinner sig 5,5 grader under horisonten är belysningsstyrkan 5,99 lux [21]. Dessa värden stämmer mycket bra med det från branschen rekommenderade värdet 5 lux för att tända upp ytterbelysning [11]. 2.6 Styrsystem Det finns flera olika sätt att styra ytterbelysning. Till de vanligaste sätten hör olika typer av skymningsreläer. Dessa känner av belysningsstyrkan i omgivningen och när den når ett visst värde tänds eller släcks ytterbelysningen. Inom skymningsreläer finns två olika varianter, de som går efter ett förinställt värde på belysningsstyrkan även kallat luxgivare och de vars inställning regleras manuellt genom att sensorn delvis skuggas. [11] Viktigt att tänka på vid installation av skymningsreläer är reläets placering. Mer specifika instruktioner för placering av skymningsreläer fås från tillverkaren. Generellt ska skymningsreläer placeras på en norrvägg så pass högt upp att de är utom direkt räckhåll för eventuella vandaler. Skymningsreläet bör inte skuggas av utskjutande tak eller träd utan bör kunna se så stor del av himlen som möjligt. Det är heller inte lämpligt att placera ett skymningsrelä så att närliggande armaturer påverkar reläets sensor. Skymningsreläer är den enda typen av styrning som tar hänsyn till variationer i belysningsstyrka orsakade av väderförhållanden. [11,18] Tidsstyrning är ett annat sätt att styra ytterbelysningen. Ytterbelysningen tänds och släcks efter förinställda tidsvärden. I ett land som Sverige där skymningen och gryningen varierar mycket 13

19 under året är denna typ av styrning mindre lämplig. Under vissa perioder bör tidsinställningen ändras varje vecka för att fungera effektivt. [11,18] En annan variant av tidsstyrning är astronomiska tidur. Dessa går efter förprogrammerade värden för solens upp och nedgång för olika orter. Med de astronomiska tiduren går ofta att förskjuta tidpunkten för tändning och släckning av ytterbelysningen angivet i minuter från solens upp och nedgång. Eftersom det tar olika lång tid mellan solens nedgång och den borgerliga skymningen under året innebär det att även det astronomiska tiduret bör justeras med visst tidsintervall för att fungera effektivt. [11] Det finns flera alternativ för att fjärrstyra ett större antal ytterbelysningsanläggningar. De flesta systemen skickar en signal från en givare till exempel ett väl fungerande skymningsrelä till ett antal andra styrcentraler. Signalerna kan skickas via telenätet, med radiosignaler eller via bredbandet. Syftet med detta är förutom att flera skymningsreläer kopplas bort och därmed inte behöver justeras att ett större område kan tändas upp samtidigt utan att elledningar behöver grävas upp och kopplas om. Det är dock väldigt viktigt att den givare som väljs som bas är väl justerad för att det ska bli positiva effekter på energiförbrukningen. [11] 2.7 Ljus ger trygghet och förorenar Det är viktigt att tänka på att energieffektivisering av ytterbelysning inte försämrar tryggheten i ett område. Det enklaste sättet att spara energi vore annars att helt släcka all befintlig belysning vilket skulle påverka tryggheten i området klart negativ. Förbättrad gatubelysning behöver dock inte alltid betyda högre energikostnader eftersom nya ljuskällor med nya tekniker ofta har ett bättre ljusutbyte. Olika typer av ljuskällor och deras egenskaper redovisas i avsnittet om ljuskällor nedan. Att förbättra gatubelysningen har positiva effekter på brottsstatistiken enligt en studie gjord i Storbritannien. I ett av de undersökta områdena minskade brottsstatistiken med 41 % i det studerade området jämfört med 15 % minskning i ett referensområde. Detta har effekt både på den upplevda tryggheten och samhällsekonomin. [22] När ytterbelysning placeras i bostadsområden intill byggnader kan förutom att tjäna i trygghetssyfte även skapa obehag för boende i närliggande lägenheter. Det är ofta inte önskvärt att ytterbelysningsarmaturer kastar ett sken in genom fönster och lyser upp inomhus nattetid. Därför är det viktigt att tänka på att använda armaturer med bra optik som riktar ljuset mot det område som önskas belysas så att ljusföroreningar i största möjliga mån kan undvikas. Ljusföroreningar från väg och ytterbelysning gör även att stjärnhimlen inte kan ses i större städer. 14

20 3 Inventering Nedan följer en kortfattad sammanställning av inventeringen för respektive bostadsområde. De uppgifter om armaturtyp eller ljuskälla som är okända eller osäkra markeras med kursiv stil. För att göra en uppskattning om ytterbelysningens installerade effekt på varje bostadsområde samt totalt gjordes ett antagande att alla driftdon till lysrör och kompaktlysrör var konventionella förkopplingsdon. Uppgifter om totaleffekt för olika ljuskällor kan variera mellan fabrikat men här har ett värde för samtliga ljuskällor av samma typ antagits för att underlätta beräkningarna [22]. 3.1 Frödingshöjd I området Frödingshöjd finns 393 lägenheter i olika storlekar allt från ett rum och kök till fem rum och kök och två lokaler. Bostadsområdet färdigställdes i två etapper under åren 1993 och 1994 [3]. Inventeringen av ytterbelysningen utfördes och en sammanställning av den visas nedan i Tabell 5. Tabell 5 Sammanställning av inventering Frödingshöjd Armatur Antal Ljuskälla Asea skandia Glob stolparmatur 88 Högtrycksnatrium 70 W E27 Asea skandia Glob väggarmatur 3 Högtrycksnatrium 70 W E27 Asea skandia Glob väggarmatur 12 Kompaktlysrör PLC 26 W Fagerhult Dacapo 37 Kompaktlysrör 2D 16 W Asea skandia Kupa 21 T8 lysrör 2 stycken à 36 W Roundline 14 T8 lysrör 2 stycken à 36 W Glamox GUN KL 41 T8 lysrör 36 W Okända ovala vita armaturer 4 Kompaktlysrör 11 W E27 Thorn 7616B stolparmatur 2 Högtrycksnatrium 50 W Homann Vägglampa M2 14 Kompaktlysrör 10 W Från detta fås en uppskattad totaleffekt för Frödingshöjd på 14 kw se Tabell 1 i Bilaga 1. en översiktskarta över området och dess belysning finns i Bilaga 2, Figur 1. Hela bostadsområdets ytterbelysning är kopplat till ett skymningsrelä. Eftersom även en del belysning i trapphus och vindar är kopplat till samma skymningsrelä är troligen den installerade effekten kopplat till skymningsreläet större än 14 kw [24]. 15

21 3.2 Hemvägen På bostadsområdet Hemvägen finns det 534 lägenheter i olika storlekar från ett rum och kök till fem rum och kök. I området finns även 131 lokaler. Området som ursprungligen färdigställdes under åren 1966 och 1967 renoverades i etapper under åren 1995 till 1998 och 1999 till 2000 [3]. Inventeringen av ytterbelysningen på bostadsområdet Hemvägen genomfördes och en sammanställning visas i Tabell 6. En översiktskarta över området och dess armaturer återfinns i Figur 2 i Bilaga 2. Tabell 6 Sammanställning av inventering Hemvägen Armatur Antal Ljuskälla Fagerhult relief 33 Kompaktlysrör 2D 16 W Noral Kvicksilver 80 W Osram 6 Kompaktlysrör 9 W Nokalux VG Kvicksilver 125 W Nokalux VG 9 22 Kvicksilver 125 W Glamox typ Alfa Kompaktlysrör 18 W Defa neptune Kompaktlysrör 2 stycken à 9 W Defa protect Kompaktlysrör 9 W Okända runda armaturer invid portar 42 Kompaktlysrör 2D 16 W Norlys rehsö skot typ Kompaktlysrör 18 W Prisma chip ovale 25 2 Kompaktlysrör 2 stycken à 9 W Okända runda med avskärmning uppåt 44 Kompaktlysrör 2D 16 W Skandia venus pollare 1 Kvicksilver 50 W En uppskattad totaleffekt för ytterbelysningen på Hemvägen är 23,5 kw se Tabell 2 i Bilaga 1. Den typ av ljuskälla som ger det största bidraget i installerad effekt är 125 W kvicksilverlampan som sitter monterad i armaturerna Nokalux VG 10 och den mindre varianten av samma sort Nokalux VG 9. De ger en totaleffekt för 120 stycken stolparmaturer på 16,4 kw vilket motsvarar nästa 70 % av den totala installerade effekten. I Figur 2 till höger visas en bild på stolparmaturen Nokalux VG 10. Figur 4 Nokalux VG 10 16

22 Andra vanliga armaturer på Hemvägen är Fagerhult Relief och Glamox typ Alfa som visas i Figur 5 och Figur 6 nedan. Fagerhult Relief sitter monterad i taket ovanför många av portarna och är bestyckad med ett kompaktlysrör, 2D 16 W. Glamox typ Alfa sitter monterad ovanför garageportarna på området och är bestyckad med ett kompaktlysrör på 18 W. Figur 5 Fagerult Relief Figur 6 Glamox typ Alfa På Hemvägen finns det fyra stycken skymningsreläer som är kopplade till olika stora områden. Ett skymningsrelä styr alla armaturer på och kring bostadshusen samt garagen närmast området och parkeringsytor. Det motsvarar en installerad effekt på 22,4 kw. De övriga tre skymningsreläerna sitter på och styr över armaturerna placerade på tre garagelängor längs Plintgången. Den installerade effekten på garagelängorna längs Plintgången är kring 0,4 kw vardera. En sammanställning över skymningsreläerna på Hemvägen redovisas nedan i Tabell 7. Tabell 7 Sammanställning av skymningsreläer Hemvägen Skymningsreläets placering Styr område Styr antal kw Gaveln Hemvägen 8A Allt utom garagen vid Plintgången 22,38 Garagegavel Plintgången Garage 1 vid Plintgången 0,44 Garagegavel Plintgången Garage 2 vid Plintgången 0,39 Garagegavel Plintgången Garage 3 vid Plintgången 0,28 17

23 3.3 Kronoparken Området Kronoparken består av många olika fastigheter med olika typer av lägenheter och lokaler. Den nyaste fastigheten heter Kronkolonin 3 med sina 82 stycken enrummare med kök färdigställdes under år De övriga fastigheterna i området färdigställdes under slutet av 1970-talet och under början av 1980-talet och har ett mer varierat utbud av lägenheter. KBAB äger och driver även Kronoparksbadet, ett utomhusbad i Kronoparken centrum som öppnades år Tidigare ägde KBAB fastigheterna i affärscentrat i Kronoparken centrum men detta såldes nyligen [25]. Totalt i området finns 466 stycken lägenheter och 68 stycken lokaler.[3] Eftersom området består av många olika typer av fastigheter blir även antalet armaturtyper relativt många. Resultatet av inventeringen som genomfördes redovisas nedan i Tabell 8. En översiktskarta över området och dess armaturer finns i Bilaga 2, Figur 3 och 4. Tabell 8 Sammanställning av inventering Kronoparken Armatur Antal Ljuskälla Defa protect Kompaktlysrör 2 stycken à 9 W Skandia Venus 18 Högtrycksnatrium 70 W intern Thorn 7616B 6 Högtrycksnatrium 70 W intern Abeta VG Kvicksilver 125 W Thorn Strata 5 Högtrycksnatrium 70 W Thorn Strata dubbel 2 Högtrycksnatrium 2 stycken à 70 W Noral Lido V 6 Högtrycksnatrium 70 W Noral Kvicksilver 50 W Bega Kompaktlysrör 7 W E27 Thorn Johanna 1 Högtrycksnatrium 70 W Ensto 25 Kompaktlysrör 18 W 4 pin Fagerhult relief 4 Kvicksilver 50 W Fagerhult Lots 2 Kompaktlysrör 18 W 4 pin Okända lysrörs armaturer 18 T8 lysrör 2 stycken 18 W Okänd liten armatur med galler 2 Glödlampa 60 W Ensto AVS70 17 Högtrycksnatrium 50 W E27 intern Electro Elco 35 Kompaktlysrör 2 stycken à 9 W AVR254:09 7 Kompaktlysrör 2 stycken à 9 W G23 Okänd äldre rund armatur 4 Kompaktlysrör 2D 16 W Okänd armatur vid tvättstugor 3 Kompaktlysrör 18 W 4 stav 2 pin Defa Neptune Kompaktlysrör 18 W Okända svarta strålkastare 2 Metallhalogen 1000 W Louis Poulsen Maxi lykta 2 Högtrycksnatrium 70 W intern Okänd strålkastare kronoparksbadet 7 Okänt Okänd pollare kronoparksbadet 20 Kvicksilver 50 W Okänd hög strålkastare 3 Okänt Defa Neptune Kompaktlysrör 2 stycken à 9 W Thorn Johanna röd 2 Högtrycksnatrium 70 W Louis Poulsen Albertsund Vägg 8 Kompaktlysrör 18 W Thorn 7418C 4 Kvicksilver 2 stycken à 125 W 18

24 En uppskattad total installerad effekt för Kronoparkens ytterbelysning är 20,6 kw, se Bilaga 1 Tabell 3. Eftersom det är många olika armaturer är det inte någon som utmärker sig som mest energikrävande. Många av armaturerna är även okända se Figur 7 som ett exempel. Mindre armaturer med olika typer av kompaktlysrör står för hälften av antalet armaturer i området men endast 20 % av installerade effekten i ytterbelysningen på Kronoparken. Ljuskällor av typen 125 W kvicksilver står endast för drygt 6 kw installerad effekt i området, vilket motsvarar 30 % av den totala installerade effekten. På Kronoparken finns fem skymningsreläer vilka styr över olika stora områden. För att förstärka säkerheten på Fagottgatan 70 (Kronkolonin 3) och på Kronoparksbadet installerades strålkastare med rörelsevakter. Strålkastarna som namngivits som Okända svarta strålkastare och Okänd hög strålkastare styrs av rörelsedetektorer. De övriga styrcentralernas lägen och styrområde sammanfattas i Tabell 9 nedan. Figur 7 Okända pollare Kronoparksbadet Tabell 9 Sammanställning av skymningsreläer Kronoparken Skymningsreläets placering Styr område Styr antal kw Signalhornsgatan 68 Signalhornsgatan och delar av 3,70 parkering Signalhornsgatan 124 Endast Innovahuset och dess 1,75 parkering Kronoparksbadet Badet + två stolpar utanför 1,69 Fagottgatan 70 Faggotgatan 70 med förråd 0,34 Kornettgatan 103 Kornettg. Saxofong. Valthornsgatan 12,10 Givaren som är placerad på Kornettgatan 103 styr över hälften av ytterbelysningens installerade effekt bland KBAB s lägenheter på Kronoparken. Det är till ytan det största området med flera garagelängor och parkeringsplatser att belysa. Det är även på detta område som nästan alla armaturerna med 125 W kvicksilverlampor är placerade. Eftersom KBAB nyligen sålde av fastigheter i Kronoparken centrum så är det vissa oklarheter kring några stolparmaturer som borde tillhöra KBAB s område men kan vara kopplade till reläer som styr ytterbelysningen i Kronoparken centrum [25]. 19

25 3.4 Långtäppan Bostadsområdet Långtäppan ligger i stadsdelen Rud ett par kilometer norr om Karlstads centrum. Området färdigställdes år 1991 och består av 327 lägenheter och 27 lokaler [3]. En översiktskarta över området och dess armaturer finns i Bilaga 2, Figur 5. Inventeringen genomfördes och resultatet av den redovisas nedan i Tabell 10. Tabell 10 Sammanställning av inventering Långtäppan Armatur Antal Ljuskälla Nokalux VG 10 5 Högtrycksnatrium 70 W Nokalux VG Kvicksilver 125 W Thorn 7616B 26 Kvicksilver 50 W Okänd armatur dubbla lysrör 8 T8 lysrör 2 stycken à 36 W Okänd armatur enkla lysrör 4 T8 lysrör 36 W Okänd armatur kortare lysrör 4 T8 lysrör 36 W Okänd nyare lysrörs armatur 1 T8 lysrör 36 W Okänd rund armatur med avskärmning 5 Kompaktlysrör 2D 16 W Defa protect Glödlampa 60 W Defa neptune Glödlampa 60 W Okänd armatur vid källarport 2 Kompaktlysrör 18 W 4 stav 2 pin Bega Kvicksilver 50 W Ett mindre antal av armaturen Nokalux VG 10 hade på detta område renoverats och byte av reaktor gjorde det möjligt att byta ljuskälla till 70 W högtrycksnatrium. Det exakta antalet armaturer som renoverats är osäkert men det handlar om cirka 5 stycken av totalt 76 armaturer. Från inventeringen fås en uppskattad installerad effekt på 13,1 kw för hela områdets ytterbelysning se Tabell 4 i Bilaga 1. Av detta står stolparmaturerna Nokalux VG 10 med 125 W kvicksilver som ljuskälla för 74 %. Ljuskällan i Thorn 7616B kan även vara 80 W kvicksilver vilket skulle innebära att den totala installerade effekten på området är 13,8 kw. Långtäppan är uppdelat på två områden, ett i söder, Horsensgatan5-49 och ett i norr, Horsensgatan Det norra och det södra området styrs i princip två skymningsreläer, ett för vartdera området. En sammanställning över skymningsreläerna på Långtäppan redovisas nedan i Tabell 11. Tabell 11 Sammanställning av skymningsreläer Långtäppan Skymningsreläets placering Styr område Styr antal kw Horsensgatan 41 Horsensgatan ,66 Horsensgatan 75 Horsensgatan ,38 Gaveln Horsensgatan 63 En armatur gaveln Horsensg. 63 0,06 I uppdelningen av effekt som givarna styr över har det antagits att alla renoverade Nokalux VG 10 bestyckade med 70 W högtrycksnatriumljuskälla är placerade på det södra området, Horsensgatan

26 3.5 Orrholmen Under 2007 färdigställdes KBAB s senaste byggprojekt vilket resulterade i 44 nya lägenheter på Orrholmen. Detta gör att det finns totalt 800 lägenheter och 21 lokaler. De flesta fastigheterna färdigställdes under åren 1966 och Många renoverades under mitten av 1990-talet och under 2007 fasadrenoveras även de största fastigheterna i området [3]. Inventeringen genomfördes och en sammanställning av resultatet redovisas nedan i Tabell 12. En översiktskarta över området och dess armaturer återfinns i Bilaga 2, Figur 6. Tabell 12 Sammanställning av inventering Orrholmen Armatur Antal Ljuskälla Okänd stolparmatur tefat 32 Kvicksilver 125 W Okänd stolparmatur innergård 14 Kvicksilver 125 W Okänd nyare stolparmatur innergård 5 Kvicksilver 125 W Thorn Johanna 4 Högtrycksnatrium 70 W Skandia Venus 1 Högtrycksnatrium 70 W Kompaktlysrör 2 stycken à 9 W 2G7 Okända fyrkantiga väggarmaturer 3 Kvicksilver 50 W Thorn Strata väggaramtur 3 Högtrycksnatrium 70 W Noral Kvicksilver 50 W Okända väggarmaturer med nummer 34 Kompaktlysrör 18 W Okända fyrkantiga platta väggarmaturer 8 Kompaktlysrör 11 W Thorn Kineshatten Kvicksilver 125 W Defa Neptune 001 silver 6 Kompaktlysrör 24 W Defa Neptune 001 vit 4 Kompaktlysrör 24 W Fagerhult Relief 6 Kvicksilver 50 W Bolero Solar 1 Kompaktlysrör 13 W Fagerhult Discovery 9 Kompaktlysrör 26 W Från inventeringen fås en uppskattad installerad effekt i ytterbelysningen på Orrholmen till 11,6 kw, se Bilaga 1, Tabell 5. Detta är dock ovisst då ett trettiotal stolparmaturer på KBAB s ägor fortfarande antas styras från kommunens driftcentral och därmed även debiteras antagligen kommunen för elektriciteten [26] trots att KBAB sköter underhållet med byte av ljuskällor och reparationer [27]. De stolparmaturer bestyckade med 125 W kvicksilverlampor står för den största delen av den medräknade installerade effekten ovan. De står för hela 61 % av den installerade effekten. Om de stolparmaturer som styrs från kommunen skulle räknas in skulle denna andel bli högre då de flesta av dem antas vara bestyckade med 125 W kvicksilverlampor. 21