Den svenska ellagen. De första reglerna och föreskrifterna om elsäkerhet
|
|
- Filip Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den svenska ellagen Elektriciteten som fenomen har varit känd under mycket lång tid, men den praktiska tillämpningen lät vänta på sig till i slutet av 1800-talet. Den första elektriska belysningen för praktiskt bruk i vårt land anses ha varit de år 1876 installerade båglamporna vid Näs och Marma sågverk. Lamporna fick sin ström från en generator som drevs av en ångmaskin. Det stora genombrottet för elektrisk belysning kom emellertid med den år 1879 av Edison utvecklade glödlampan med glödtråd av kolade bambufibrer. Glödlampan lanserades på Parisutställningen 1881 och samma år hängde man upp en provbelysning med 30 lampor i Stockholm. En nödvändig förutsättning för att elektrisk belysning skulle bli var mans egendom var emellertid dels en fungerande strömförsörjning, dels möjligheten att överföra energin även längre sträckor. Detta möjliggjordes genom bland annat den nyutvecklade generator som presenterades 1882 av den unge svenske ingenjören Jonas Wenström och genom en år 1883 utvecklad växelströmstransformator som medförde att spänningen kunde höjas vid längre överföringar. I snabb följd utvecklades nu också elektriska motorer av olika slag, vilket medförde ständigt nya tillämpningsområden för elektriciteten. Med början i Bergslagen elektrifierades nu gruvor, stålindustrier och massaindustrier med hjälp av billig vattenkraft på flera mils avstånd. Även järnvägarna tillhörde de tidiga objekt man började elektrifiera inledningsvis med likström. Det första svenska elektricitetsverket färdigställdes i Härnösand i mitten av 1880-talet, medan Stockholms första verk togs i drift först 1892, sedan ett tiotal landsortsstäder gått före. De första reglerna och föreskrifterna om elsäkerhet Regler utgivna på privat initiativ Det hade emellertid inte gått lång tid innan man började upptäcka att den nyttiga elektriciteten också kunde medföra risker. Redan 1882 utgav de svenska brandförsäkringsbolagen de första bestämmelserna för elanläggningar i sin brandtariff. Året därpå introducerades Villkor No. 1 för elektrisk belysning med regler för hur en elanläggning skulle utföras för att försäkringen skulle gälla utan begränsningar. Eftersom försäkringsbolagen såg risken för brandskador som det stora problemet, var följdriktigt försäkringsvillkoren inriktade mot att förebygga brand. I takt med växande erfarenheter utkom som komplement till de första villkoren ytterligare bestämmelser under de efterföljande åren för de försäkringstagare som installerat elanläggningar. I början av 90-talet tog sig några elfackkunniga ingenjörer inom Svenska teknologföreningens fackafdelning för elektroteknik an arbetet med att utarbeta mer allmängiltiga och heltäckande elsäkerhetsföreskrifter. Här beaktade man nu såväl risker för brand och explosion som risken för personskador. Föreskrifterna, som utkom 1892, fick namnet Föreskrifter, rörande anläggningar för belysning och arbetsöfverföring medelst elektrisk ström. Teknologföreningens föreskrifter är självfallet baserade på den elmateriel som fanns tillgänglig vid den tiden. Frånsett det är det emellertid anmärkningsvärt hur väl kraven i dessa föreskrifter överensstämmer med dagens regler, och hur väl de täcker de säkerhetskrav som också i dag anses vara de mest väsentliga. Föreskrifterna har blott 38 paragrafer, indelade i avdelningar med följande rubriker:
2 - Maskiner och apparater för alstrande, uppsamlande och transformerande af elektrisk ström. - Ledningar inomhus. - Ledningar utomhus ofvan jord. - Säkerhets- och kontrollapparater samt strömbrytare. - Lampor och deras tillbehör. Statliga föreskrifter Nu hade emellertid även staten fått upp ögonen för att elektriciteten, vars nyttigheter fick allt större fotfäste i samhället, också kunde medföra stora risker för medborgarna. För att förebygga detta krävdes lagstiftning. Det hade också vuxit fram ett stort behov av regler för hur man skulle få dra fram kraftledningar, ta mark i anspråk för dem, reglera ersättning för skador som el kunde medföra och så vidare. Omkring 1900 tillsatte därför regeringen en utredning med uppdrag att utarbeta förslag till en ellag. Den lag detta arbete utmynnade i fick namnet Lag, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar och fastställdes av Oscar II den 27 juni 1902 för att träda i kraft den 1 januari Konungens underskrift är kontrasignerad av Hjalmar Hammarskjöld, som då var justitieminister i von Otters ministär. Man beslöt även att inrätta en ny myndighet som skulle utöva tillsyn över tillämpningen av den nya ellagen och de kompletterande stadgor och tillämpningsföreskrifter som utgavs till följd av denna. Den nya myndigheten blev Elektriska inspektionen inom Kommerskollegium som började sin verksamhet års ellag hade i sin första utgåva 15 paragrafer. I första paragrafen stadgades om skyldighet att upplåta mark för att dra fram elledningar. 2 och 3 talar om skyldighet att söka koncession för att få uppföra elanläggningar och om de handlingar som skall inlämnas etc. Återstående paragrafer, utom den sista, handlar emellertid om frågor som har att göra med elsäkerhet, nämligen om ansvar, skadestånd och skyldighet att vidta skyddsåtgärder. I 4 fastställs principen om strikt ansvar. Om någon skadas av elektrisk ström är det i princip innehavaren av elanläggningen som blir skadeståndsskyldig, oavsett vem som varit vållande till skadan, med undantag av lågspänningsanläggningar inomhus. Principen om strikt ansvar lär ha hämtats från järnvägslagstiftningen, där man hade tanken att blotta existensen av något så riskfyllt som en järnväg skulle medföra skyldighet för innehavaren av denna att betala skadestånd om någon oavsett hur och varför skadades av de ångloksdrivna tågen som rusade fram genom landskapet. 5 föreskriver skyldighet att skydda befintliga anläggningar när man uppför en ny elanläggning. 6 reglerar skadeståndsskyldigheten i det fall en anläggning skadar en annan. 7 anger regler för jämkning av skadestånd till följd av det strikta ansvaret, och 8 talar om hur detta skadestånd skall bestämmas. 9 behandlar regressrätt vid skadestånd. 10 säger att det ytterst är ägaren som är skyldig att utge ersättning för en skada, även om han upplåtit nyttjanderätten till någon annan, men att han har rätt att kräva tillbaka ersättningen av innehavaren. Skadeståndsanspråk skall enligt 11 ställas inom två år från det att skadan inträffade. 12 ger rätt till regress mot den som vållat skadan utöver vad som sagts i behandlar skador vid godsbefordran. I 14 sägs att bestämmelserna i ellagen inte skall medföra skyldighet för ägaren eller innehavaren att utge ersättning när en arbetare eller förman som är stadd i sådan anläggnings tjänst dödats eller skadats genom olycksfall i arbetet. Uppenbarligen regleras detta i annan lagstiftning. Bestämmelsen upphörde för övrigt att gälla
3 15 ger är ett bemyndigande till Konungen (i praktiken regeringen) att utge närmare föreskrifter om elektriska anläggningars utförande och skötsel. Ikraftträdandebestämmelserna säger slutligen att den nya lagen skall börja gälla den 1 januari 1902, och lagen avslutas med följande statsmannaord: Det alla, som vederbör, hafva sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera visso hafve Vi detta med egen hand underskrifvit och med Vårt Kongl. sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 27 juni OSCAR Hj. L. HAMMARSKJÖLD En ny ellag efter närmare 100 år Det måste ses som en unik prestation och ett stort mått av förutseende att redan år 1902, i elanvändningens barndom och med den brist på erfarenhet av elektricitet man då hade, kunna utarbeta en lag som stått sig i 95 år, visserligen med många kompletteringar och ändringar som föranletts av den tekniska utvecklingen beslöt emellertid regeringen att tillsätta en utredning ellagstiftningsutredningen för att utarbeta förslag till ny ellag. Skälen till detta var flera. I kommittédirektiven sägs att under den tid lagen varit i kraft, har såväl de tekniska förutsättningarna som elmarknadens struktur ändrats väsentligt, vilket bland annat skapat problem vid tillämpning av lagen. Man menar också att lagen i många avseenden är svåröverskådlig, och att behovet av att ersätta den med modern lagstiftning många gånger påpekats. Det kanske viktigaste motivet till översyn av lagen var att man ville ta fram en lag som skulle möjliggöra införandet av en avreglerad elmarknad, alltså öppna elmarknaden för konkurrens. En annan fråga, som föranletts av ett EG-direktiv, är behovet av regler om produktansvar, dvs. ansvar för skador till följd av att den levererade strömmen har sådana avvikelser ifråga om t.ex. amplitud eller frekvens att den kan medföra skada på person eller egendom. Ytterligare ett skäl var att annan lagstiftning ändrats eller tillkommit, vilket gjorde att vissa bestämmelser kunde utrangeras från ellagen. De tekniska förändringarna i samhället var, som antyddes i kommittédirektivet, ett av de grundläggande skälen till översynen. Då lagen tillkom var endast få delar av landet elektrifierade, och för gemene man handlade det då nästan enbart om belysning. Dagens samhälle däremot står och faller med en fungerande elförsörjning. Nu är vi inte bara beroende av elektrisk belysning och industriella motordrifter. För exempelvis hela kommunikationsområdet är el en absolut förutsättning, det må gälla telefon, teve, Internet eller bilar, flyg och tåg. Inom hushållen, skolorna och näringslivet introduceras ständigt nya apparater och prylar som kräver el för sin funktion. De nya elektriska utrustningarna ställer dessutom mycket större krav på kvaliteten på elen än vad som var fallet för hundra år sedan. Det behövdes därför en ellag som också ställer krav på god tillgänglighet och god kvalitet på el. Slutligen, och inte minst, språket! Den gamla ellagen var till stora delar ännu utformad enligt 1902 års språkbruk, vilket är svårförståeligt och ibland t.o.m. obegripligt för de unga i dagens samhälle. Många i dag förstår kanske inte formuleringar som händelse af högre hand, finnes vårdslöshet hafva förlupit, skada som timat eller efter ty för hvarje fall pröfvas skäligt. I modern lagstiftning strävar man genomgående efter ett språk som är så vardagsnära som möjligt utan att för den skull bli plumpt eller banalt, och när det gäller ellagen fanns här mycket att göra. 3
4 Ellagstiftningsutredningen överlämnade sitt arbete till vederbörande statsråd i oktober 1995, och efter utskottsbehandling etc. överlämnades regeringens proposition om ny ellag till riksdagen den 22 maj Den 20 november 1997 utfärdades så den nya ellagen för att träda i kraft den 1 januari Nyheter i nya ellagen Under sin drygt 90-åriga levnadstid genomgick 1902 års ellag flera kompletteringar och förändringar, men principerna vad gällde ägande av ledningar, rätt att distribuera el osv. var oförändrade. Med den nya ellagen infördes emellertid nya tankar, som i flera fall hade till syfte att stärka konsumentens ställning. Den gamla ellagen gav den som hade koncession för ett visst område ensamrätt till att inte bara dra fram ledningar inom området utan också till att sälja ström till alla dem som råkade bo eller ha anläggningar där till ett pris som koncessionsinnehavaren (elverket) i princip själv bestämde. Var abonnenten inte nöjd fick han klaga hos en särskild nämnd. Uppstod ett längre elavbrott som medförde ekonomiska konsekvenser för abonnenten hade denne inga större möjligheter att få ut någon ersättning av elverket. I och med den nya ellagen har abonnenten plötsligt blivit kund och fått en klart förbättrat ställning. Den avreglering eller omreglering, som många föredrar att kalla det av elmarknaden som införts med den nya lagen gör att var och en kan köpa el från den leverantör man själv väljer. Syftet är naturligtvis att det skall uppstå en konkurrens mellan elföretagen med lägre priser som följd. Samtidigt har man skilt på de två affärsområdena nätverksamhet och elleverans. Med nätverksamhet menas att ställa ledningar till förfogande för att överföra el. Den som är nätägare bygger och underhåller ledningar, som gör det möjligt för elleverantörerna att överföra el till kunderna. Nätverksamhet är fortfarande reglerad genom att den som har fått koncession för ett visst område har ensamrätt att bygga distributionsledningar där. Annars skulle landet snart översvämmas av kraftledningar som gick kors och tvärs genom landskapet. Elleverantör är enligt ellagen den som yrkesmässigt levererar el som har producerats av honom själv eller någon annan. Elleverantör kan således vara ett företag med egna kraftstationer, som producerar el och säljer det till kunder runt om i landet i konkurrens med andra leverantörer. Men det kan också vara ett företag som enbart sysslar med handel med el. Man köper, något förenklat sagt, el som en annan handelsvara från den som har förmånligast pris och säljer det vidare till elkunden. För att allt detta skall fungera ställer lagen krav på vissa styrande och övervakande organ. Bland annat föreskrivs att det skall finnas en systemansvarig myndighet, som skall se till att produktion och förbrukning av el stämmer överens. Eftersom el inte kan lagras, måste i varje ögonblick någon producera den el någon annan förbrukar, och därför har den systemansvariga myndigheten, som för närvarande är Svenska Kraftnät, rätt att beordra kraftstationerna att öka eller minska sin produktion. Ett kraftigt utökat ekonomiskt skydd har den privata konsumenten fått genom helt nya bestämmelser om skadestånd vid avbrott i elöverföringen. Detta avsnitt i ellagen, som har utarbetats i samverkan med olika konsumentorganisationer, ger bland annat kunden rätt till ersättning för de merkostnader han drabbats av vid ett elavbrott. Lagen ställer mycket långtgående villkor som skall vara uppfyllda om nätägaren eller elleverantören skall undgå ersättningsskyldighet om kunden fått något förstört eller fått extra kostnader, inkomstbortfall etc. till följd av elavbrott. 4
5 För första gången har också ett uttryckligt krav på elsäkerhet införts i ellagen. Kravet gäller såväl anläggningar och fasta installationer som ansluten utrustning: Elektriska anläggningar, elektriska anordningar, elektrisk materiel och elektriska installationer skall vara så beskaffade och placerade samt brukas på sådant sätt att betryggande säkerhet ges mot person- eller sakskada eller störning i driften vid den egna anläggningen eller vid andra elektriska anläggningar. Reglerna om strikt skadeståndsansvar har behållits med vissa justeringar. Det tidigare undantaget för händelse av högre hand har tagits bort. Ett nytt undantag gäller den som har en produktionsanläggning för högst 50 kva. Tidigare gällde strikt ansvar den som var innehavare av generator eller transformator. Nu gäller det i stället den som har en anläggning för mer än 250 volt. Tillsynsmyndighetens roll och befogenheter har utökats. Nytt är att om någon inte följer ett föreläggande från tillsynsmyndigheten (Elsäkerhetsverket) får myndigheten se till att felet eller bristen åtgärdas på anläggningsinnehavarens bekostnad. Myndigheten får också förbjuda användning av elektriska anläggningar och försäljning eller användning av elektrisk materiel när det finns risk för att de inte är tillräckligt säkra för personer och egendom. Dessutom får myndigheten förbjuda tillhandahållande av tjänster från exempelvis en installatör som visat sig utföra bristfälliga eller felaktiga installationer. Liksom tidigare ges tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till alla slag av områden, lokaler och utrymmen, men inte till bostäder. På det sättet vill man skydda den enskilda människans integritet. Det är uppenbart att alla de nya bestämmelser som tillkommit i den nya ellagen om koncessioner och ledningar, nätverksamhet, handel med el, tariffer, utlandshandel, systemoch balansansvar och skadestånd till privatkonsumenter har medfört att lagen blivit betydligt mer omfångsrik än dess föregångare. I sin sista version hade 1902 års ellag 34 paragrafer års ellag är indelad i 13 kapitel med totalt 119 paragrafer. Elolyckor I samband med arbetet med 1902 års ellag yttrade sig det särskilda utskottet i sitt utlåtande i följande något överoptimistiska ordalag: I följd af elektroteknikens hastiga utveckling kunna emellertid numera vid elektriska anläggningars utförande så betryggande åtgärder vidtagas, att alla andra faror aflägsnas än sådana, hvilka på grund af vårdslöshet vid skötseln, yttre åverkan eller öfvermänskliga tilldragelser af svårare art åtfölja många andra af nutidens hjälpmedel. Under sådana omständigheter synes det utskottet, som om denna farlighetssynpunkt icke numera bör tillmätas synnerligen stor betydelse. De af den s.k. elektriska starkströmskommissionen föreslagna säkerhetsföreskrifterna innebära nämligen, såvidt utskottet kunnat finna, en i möjligaste måtto fullständig trygghet mot inträffande af fara. Tyvärr visade utvecklingen att det var omöjligt att helt infria utskottets förväntningar. Under 1900-talets första år visar statistiken att det började inträffa ett ökande antal dödsfall. Första världskriget medförde bland annat sämre materiel, som tillsammans med brist på erfarenhet och kompetens medförde att under åren omkring och närmast efter kriget så många som ett 40-tal personer varje år omkom till följd av elolyckor. Efter kriget gick antalet ner för att åter stiga kraftigt under och strax efter andra världskriget. Som mest omkom 56 personer år 1946 i elolyckor. Därefter har det, med hjälp av bättre elmateriel, bättre kompetens hos installatörer och elanvändare och utvidgade föreskrifter, skett en successiv nedgång i antalet olycksfall. Det senaste decenniet har antalet varit under 10 varje år. 5
6 Denna utveckling skall se i relation till den ständigt ökande elanvändningen i dagens samhälle, både sedd som ökad elenergiförbrukning och som ökat antal elprodukter i den moderna människans tjänst. Även antalet olyckor som inte medfört dödsfall har haft samma positiva minskning. I vissa fall, t.ex. när det gäller ljusbågsolyckor, har kampanjer som elsäkerhetsmyndigheten genomfört i samråd med branschorganisationerna gett tydliga resultat. De senaste åren har Elsäkerhetsverket haft ett antal elsäkerhetskampanjer med olika teman. En informationskampanj som väckte berättigad uppmärksamhet vände sig till hem och skola. En annan kampanj har riktats mot elyrkesmännen med uppmaning att kontrollera att anläggningen säkert är spänningslös innan man påbörjar arbetet. Genom dessa kampanjer som vänder sig specifikt mot de kategorier i samhället som enligt statistiken har visat sig mest riskutsatta, hoppas man kunna ytterligare förbättra den svenska olycksfallsstatistiken. I jämförelse med andra länder har Sverige hävdat sig väl från elsäkerhetssynpunkt. Alla de nordiska länderna, som för övrigt har ett inbördes nära samarbete i elsäkerhetsfrågor, har en ur internationellt perspektiv mycket positiv olycksfallsstatistik. Elsäkerhetsverket har dock som elsäkerhetsvårdande myndighet ännu en stor uppgift i att ytterligare förbättra denna statistik, där visionen alltid bör vara ett olycksfritt samhälle. 6
Ytterligare föreskrifter om elsäkerhet finns i elinstallatörsförordningen (1990:806) och i förordningen (1993:1068) om elektrisk materiel.
SFS nr: 2009:22 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Rubrik: Starkströmsförordning (2009:22) Utfärdad: 2009-01-22 Ändring införd: t.o.m. SFS 2010:531 Tillämpningsområde 1 Denna förordning innehåller
Läs merOm mot varandra stridande villkor skulle förekomma mellan det skriftliga avtalet och NÄT 2012 H ska avtalet gälla.
1.1 Dessa allmänna avtalsvillkor avser anslutning av elektriska högspänningsanläggningar och överföring av el till eller från sådana anläggningar och ska tillämpas när parterna skriftligen har överenskommit
Läs merRegeringens proposition 2008/09:57
Regeringens proposition 2008/09:57 Vissa skyldigheter för innehavare av elektriska ledningar Prop. 2008/09:57 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 oktober 2008 Fredrik
Läs merKommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009
Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna
Läs merPromemoria 2011-09-28
Promemoria 2011-09-28 Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas vissa genomförandeåtgärder Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian, som har upprättats inom Näringsdepartementet, föreslås
Läs merRegeringens proposition 2015/16:163
Regeringens proposition 2015/16:163 Elsäkerhet Prop. 2015/16:163 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 april 2016 Stefan Löfven Ibrahim Baylan (Miljö- och energidepartementet)
Läs merProduktansvar Allmänt
Produktansvar Allmänt Sveriges medlemskap i EU innebär att vi måste följa EU/EG-regler. En av dessa tvingande regler är den som behandlar produktansvar. Produktansvar är tillämpligt på alla produkter som
Läs merNr 65 LANDSKAPSFÖRORDNING. om elmarknaden. Föredragen för Republikens President. Utfärdad i Mariehamn den 18 november 1999
Nr 65 LANDSKAPSFÖRORDNING om elmarknaden Föredragen för Republikens President Utfärdad i Mariehamn den 18 november 1999 Med stöd av 9, 10, 12 14 a, 17, 19, 20 a, 21 och 66 ellagen för landskapet Åland
Läs merArbete på elektrisk materiel
2003-10-10 Sida 1 (9) *AFEL* *AF EL -* Arbete på elektrisk materiel Innehållsförteckning 1 Arbete på elektrisk materiel... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte... 2 1.3 Ordförklaringar... 3 2 Elektriskt arbete...
Läs merFörordningsmotiv. Fm 2007:1. Icke koncessionspliktiga elnät. Förordning om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857);
TP PT Utdrag Förordningsmotiv Icke koncessionspliktiga elnät Fm 2007:1 Förordning om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857); utfärdad den 26 april 2007. 1 Regeringen föreskrivertpf
Läs mer1.5 Den part som har en fordran mot den andra parten har rätt till ränta enligt räntelagen (1975:635).
1.1 Dessa allmänna avtalsvillkor avser anslutning av elektriska anläggningar och överföring av el till sådana anläggningar där anläggningsinnehavaren är en konsument. För anslutning och överföring av el
Läs merKONTROLL FÖRE IDRIFTAGNING, BEHÖRIGHET OCH ANSVAR
KONTROLL FÖRE IDRIFTAGNING, BEHÖRIGHET OCH ANSVAR Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB Mats Jonsson Eltrygg Miljö AB Behörighet och skyldigheter Ansvar och skyldigheter Regeringens föreskrifter Elinstallatörsförordning
Läs merStadgar för bostadsrättsföreningen Eriksbergs Torg 2
Stadgar för bostadsrättsföreningen Eriksbergs Torg 2 1 Föreningens namn Föreningens namn (firma) är bostadsrättsföreningen Eriksbergs Torg 2 2 Föreningens ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål
Läs merSTADGAR. för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN VÄSTERTORP I STOCKHOLM
STADGAR för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN VÄSTERTORP I STOCKHOLM 1 STADGAR för Bostadsrättsföreningen Västertorp i Stockholm 1 Föreningens namn Föreningens namn är Bostadsrättsföreningen Västertorp i Stockholm.
Läs mer1 Huvudsakligt innehåll
Innehållsförteckning 1 Huvudsakligt innehåll...2 2 Författningstext...3 2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)...3 3 Ärendet och dess beredning...6 4 Överväganden...8 4.1
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merRegeringens proposition 2012/13:XX
Regeringens proposition 2012/13:XX Förlängning av övergångsperiod för krav på kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen m.m. Prop. 2012/13:XX Prop. 2012/13:XX Regeringen överlämnar denna proposition
Läs merALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEK TRISKA HÖGSPÄNNINGSANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL ELLER FRÅN SÅDANA ANLÄGGNINGAR
ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEK TRISKA HÖGSPÄNNINGSANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL ELLER FRÅN SÅDANA ANLÄGGNINGAR Dessa ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR har utarbetats av Svensk Energi
Läs merNÄT 2012 N (rev) med kommentarer 1(28)
NÄT 2012 N (rev) med kommentarer 1(28) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet eller annan likartad
Läs merInformation till samtliga medlemmar inom Brf. Silverdals Torg
Att bo i bostadsrätt En bostadsrätt disponerar man med s. k. nyttjanderätt. Föreningen äger alla hus och gemensamhetslokaler. De boende äger tillsammans föreningen. Bostadsrätten är en förmögenhetstillgång
Läs merSVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1897:103. Kongl. Maj:ts nådiga förordning. Angående explosiva varors transporterande på järnväg
SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1897:103 Kongl. Maj:ts nådiga förordning (Rubrik och datum kungörs från predikstolen.) Angående explosiva varors transporterande på järnväg Given Stockholms slott den 19 november
Läs merFortfarande noll koll. Uppföljning 2015
Fortfarande noll koll Uppföljning 2015 EIO 1 Sammanfattning 3 Resultatet från årets undersökning 4 EIOs uppmaning till byggvaruhandeln 5 Undersökningen 2013-2014 6 Så säger lagstiftningen om handelns 7
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-20. Ändringar i lagen (2003:113) om elcertifikat tilldelningsprinciper
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-20 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist och regeringsrådet Nils Dexe. Ändringar i lagen (2003:113)
Läs merBilaga 1. Avfallstransportörer. Ett tillsynsprojekt 2012-2013. Maj 2014. stockholm.se
Bilaga 1 Avfallstransportörer Ett tillsynsprojekt 2012-2013 Maj 2014 stockholm.se Maj 2014 Dnr:2012-002439-642 Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Victoria Beckman och Nanna Spett 3 (14) Sammanfattning
Läs merProaktivt forum för Elmätare. Från elmätare till energiserviceenhet, din ingång till smarta nät, en branschrekommendation
Proaktivt forum för Elmätare Från elmätare till energiserviceenhet, din ingång till smarta nät, en branschrekommendation Utges av Svensk Energi Swedenergy AB 1 Inledning Proaktivt forum är ett samarbete
Läs merStrålskyddslag i sin lydelse 2004-06-01 (SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2004:456 införda)
SFS 1988:220 Strålskyddslag i sin lydelse 2004-06-01 (SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2004:456 införda) Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 Syftet med denna lag
Läs merVad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället
Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt
Läs merEn studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket
En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket Maj 2013 Carin Blom Anna Warberg 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE.
Läs merFöreningens Firma och säte 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Staertesjoen. Styrelsens har sitt säte i Stockholm.
Föreningens Firma och säte 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Staertesjoen. Styrelsens har sitt säte i Stockholm. Ändamål och verksamhet 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas
Läs merSTADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ASTRONOMEN
STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ASTRONOMEN Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Astronomen. 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen
Läs merOmsorgsminister Osmo Soininvaara
Statsrådets skrivelse till Riksdagen med förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till riksdagen
Läs merYttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-06 LS 2015-0474 Landstingsstyrelsen Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)
Läs merFöretagsförsäkring för fotografer
Foto: Emilia B. Jiménez/Söderberg Agentur Vår företagsförsäkring för fotografer passar din verksamhet oavsett storlek Gefvert har försäkrat fotografer i över 40 år. Genom åren har vi förfinat och utvecklat
Läs merPromemoria. Redovisningscentraler för taxitrafik framflyttade ikraftträdanden och former för överföring av uppgifter
Promemoria Redovisningscentraler för taxitrafik framflyttade ikraftträdanden och former för överföring av uppgifter 1 Innehållsförteckning 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 3 2 Författningsförslag...
Läs merFöreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - +
Föreläsning 1 Vad är en elektrisk spänning? Det finns två grundläggande fysikaliska begrepp som inte kan förklaras på ett enkelt sätt. Massa Elektrisk laddning Inom eltekniken börjar vi med elektrisk laddning.
Läs merNär du fått en skada på din bostadsrätt
När du fått en skada på din bostadsrätt Vad händer nu? Du har säkert en del funderingar i samband med skadan du drabbats av i din bostadsrätt. Med den här broschyren hoppas vi kunna ge dig svar på de vanligaste
Läs mer2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950)
2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet Konsekvensutredning Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) xx 2014-12-08 2 (21) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm
Läs merÄndringar i bostadsrättslagen
Ändringar i bostadsrättslagen Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter Stamledningar Begreppet stamledning i bostadsrättslagen ersätts med ledningar som föreningen försett lägenheten med och som
Läs merANSLUTNINGSVILLKOR FÖR ELPRODUKTION PÅ ÅLAND AVP 09
Anslutningsvillkor för elproduktion (AVP 09) Sida 1 av 6 ANSLUTNINGSVILLKOR FÖR ELPRODUKTION PÅ ÅLAND AVP 09 1. Tillämpning av anslutningsvillkoren 1.1 Dessa anslutningsvillkor för elproducenter (AVP 09)
Läs merSTADGAR. för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN FANAN 22
, STADGAR för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN FANAN 22 Firma och ändamål 1 Föreningens firma är Bostadsrättföreningen Fanan 22. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att
Läs merStrålskyddslag (1988:220)
1 of 5 27/09/2010 12:56 SFS 1988:220 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1988-05-19 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:889 Strålskyddslag
Läs merBakgrund robusthet och reparationsberedskap
RakEL Bakgrund robusthet och reparationsberedskap Målen för vår säkerhet! Prop. 2008/09:140 Målen för vår säkerhet är: att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet och att
Läs merEldistribution Nätrapport. Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät
Eldistribution Nätrapport Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Översyn av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Sammanfattning 93% av Vattenfall Eldistributions
Läs merEnergimarknadsinspektionen MISSIVBREV 1(2) Swedish Energy Märkets Inspectorate Datum Diarienr 2014-05-21 2014-101636
Energimarknadsinspektionen MISSIVBREV 1(2) Swedish Energy Märkets Inspectorate Datum Diarienr 2014-05-21 2014-101636 Avdelningen för konsumenträtt Tor Ny 016-16 27 19 tor.ny@ei.se Svensk Energi 101 53
Läs merMeddelande om styrelsens beslut bör lämnas senast två veckor efter det att ansökan inkommit.
Stadgar för Bostadsföreningen Norrbacka U. P. A. med organisationsnummer 702001-5439. Föreningen bildades den 4 september 1918. Stadgarna antagna på årsmötena 2006-05-03 och 2007-05-24. 1 Namn och ändamål
Läs merJärnvägens elanläggningar
Järnvägens elanläggningar Innehåll Förord 3 Så får loket sin el 4 Omformad energi för tågbruk 6 Växelström med rätt spänning 7 Strömbrytare bryter strömmen snabbt 7 Kontaktledningen 7 Två system för att
Läs merE.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) har lämnat rubricerad ansökan till Energimarknadsinspektionen (Ei) om ansökan om nätkoncession för linje.
Energimarknadsinspektionen att. Box 155 631 03 Eskilstuna E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö www.eon.se Tel @eon.se Konc 6801 Malmö 2016-04-29 Dnr 2009-100435 Komplettering av ansökan om förlängning av
Läs merElolyckor. Vad är en elolycka? 1(6)
1(6) Elolyckor Vad är en elolycka? Skador som inträffar till följd av el kan vara personskador eller egendomsskador. När en person skadas vid strömgenomgång eller får brännskador till följd av direkt eller
Läs merFöreningens namn är Bostadsrättsföreningen Piggvaren 3 i Visby.
STADGAR för bostadsrättsföreningen Piggvaren 3 i Visby antagna 2015-10-07. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Bostadsrättsföreningen Piggvaren 3 i Visby. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-24 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 6 februari
Läs merSamhällets elberedskap
Datum Dnr 2010-06-30 2009/722 Samhällets elberedskap Analys och förslag beträffande elberedskapslagen (1997:288) En redovisning av regeringsuppdrag N2009/5027/E 1/27 1 Rapportens huvudsakliga innehåll
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Läs merNyinstallation, ombyggnad eller utvidgning av elanläggning
Nyinstallation, ombyggnad eller utvidgning av elanläggning William Persäter STF/W Persäter Elkonsultering Vad är en elanläggning? Med elektrisk anläggning avses i ellagen en anläggning med däri ingående
Läs merLagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
HFD 2015 ref 72 För att en kommun enligt 9 2 LSS ska vara skyldig att utge ekonomiskt stöd för merkostnader vid ordinarie assistents sjukdom krävs att vikarie har anlitats. Lagrum: 9 2 lagen (1993:387)
Läs merÅlands Näringslivs trendbarometer
Företagsklimatets trendbarometer (maj 2014) Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra förtagarnas
Läs mer1 Föreningens firma är Svenska folkbyggen bostadsrättsförening Nr 8 i Göteborg. Styrelsen har sitt säte i Göteborg.
1(9) STADGAR Brf Svenska Folkbyggen nr 8 i Göteborg FIRMA, ÄNDAMÅL OCH SÄTE 1 Föreningens firma är Svenska folkbyggen bostadsrättsförening Nr 8 i Göteborg. Styrelsen har sitt säte i Göteborg. Föreningen
Läs merUtredning av brandskyddskontroller i räddningstjänstens regi
Utredning av brandskyddskontroller i räddningstjänstens regi Sammanställning av frågor till andra räddningstjänster som har/funderar på att ha brandskyddskontrollerna i egen regi. Räddningstjänster som
Läs merSTADGAR. för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN STORKEN 13
STADGAR för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN STORKEN 13 Firma och ändamål Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Storken 13 i Stockholm med organisationsnummer 716416-7178. Föreningen har till ändamål att främja
Läs mer1. Inledande bestämmelser
ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR KONSUMENT för leverans av fjärrvärme som används i enskilt bruk (Utarbetade av Svensk Fjärrvärme tillsammans med Konsumentverket) 1. Inledande bestämmelser 1.1. a) Dessa almänna
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); SFS 2003:365 Utkom från trycket den 17 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen
Läs merKundtjänst: gemensamt mål
I våra spalter presenterar vi ofta nyheter, maskiner eller teknologier. Det är dock inte det enda som bidrar till framgången för ett företag. När väl maskinen är såld skall den installeras, kundens operatörer
Läs merTillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen
Datum Diarienr 2012-06-15 738-2011 Landstingsstyrelsen Norrbottens läns landsting 971 89 Luleå Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut
Läs merTillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning vid Hemköp i Östersund
Datum Diarienr 2012-02-03 1546-2011 Hemköpskedjan AB 171 78 SOLNA Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning vid Hemköp i Östersund Datainspektionens beslut Datainspektionen bedömer
Läs merTillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen
Datum Diarienr 2012-06-15 724-2011 Hälso- och sjukvårdnämnden Region Gotland 621 81 Visby Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut Datainspektionen
Läs merEi R2013:06. Förslag till ändrat regelverk för bedömning av elnätsföretagens intäktsramar
Ei R2013:06 Förslag till ändrat regelverk för bedömning av elnätsföretagens intäktsramar - författningsförslag inför andra tillsynsperioden 2016-2019 Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna
Läs merRevisionsrapport Verksamheter på entreprenad
Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Verksamheter på entreprenad KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2014:1265 Utkom från trycket den 7 oktober 2014 utfärdad den 11 september 2014. Regeringen föreskriver att 2 kap.
Läs mer1 Bakgrund. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum 2009-09-29
samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för farliga ämnen Josefine Gullö 010-240 5224 josefine.gullo@msbmyndigheten.se
Läs merStadgar för Bostadsrättsföreningen Linnégatan 16
Stadgar för Bostadsrättsföreningen Linnégatan 16 Föreningens Firma och säte 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Linnégatan 16. Styrelsen har sitt säte i Stockholm. Ändamål och verksamhet 2 Föreningen
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 september 2005 B 2493-03 KLAGANDE SET Ombud och offentlig försvarare: Advokat JK MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Läs merEn kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Mehmet Kaplan Magnus Corell (Näringsdepartementet)
Läs merLag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk
Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritesspråk ersätter de två tidigare minoritetsspråkslagarna - lagen (1999:1175) om rätt att använda
Läs merStadgar för Bostadsrättsföreningen Hjalte
Stadgar för Bostadsrättsföreningen Hjalte Undertecknade styrelseledamöter intygar att följande stadgar blivit antagna av föreningens medlemmar på konstituerande sammanträde den 22:a april 2004, samt extra
Läs mer1. Bakgrund och problemställning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (6) Datum 2015-05-27
samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (6) Enheten för farliga ämnen Josefine Gullö 010-240 5224 josefine.gullo@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om ändring i Myndigheten
Läs merKOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN
KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN Hembygdsrätten, jordförvärvsrätt/-tillstånd och näringsrätten Ålands kommunförbund/2008-10-16 Innehållsförteckning Förord...
Läs merKf 2004-12-14, 322 Blad 1(5)
RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MARKS KOMMUN Underlag för att skapa en trygg och säker kommun 1. Sammanfattning Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har bedrivits
Läs merALLMÄNNA AVTALSVILLKOR för leverans av fjärrvärme som används för enskilt bruk
ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR för leverans av fjärrvärme som används för enskilt bruk Dessa avtalsvillkor har utarbetats av Svensk Fjärrvärme tillsammans med Konsumentverket. Antagna av Umeå Energi 2010-01-01.
Läs merVILLKOR VID REPARATION AV BÅTAR, MOTORER OCH DELAR TILL DEM
VILLKOR VID REPARATION AV BÅTAR, MOTORER OCH DELAR TILL DEM 1.1.2012 VILLKOR VID REPARATION AV BÅTAR Båt- och motorverkstäder samt måleriverkstäder, som tillhör Båtbranschens Centralförbund Finnboats rf:s
Läs merAVTAL AVSEENDE FASTIGHETSANSLUTNING TILL STADSNÄT
AVTAL AVSEENDE FASTIGHETSANSLUTNING TILL STADSNÄT Öresundskraft AB, org nr 556089-7851 ( Öresundskraft ) och nedan angiven fastighetsägare ( Fastighetsägaren ) har ingått avtal på de villkor som framgår
Läs merYttrande över Boverkets förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter om hissar och vissa andra motordrivna anläggningar
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merStadgar för Bostadsrättsföreningen. Västra Saltsjön. Undertecknade styrelseledamöter intygar att följande stadgar blivit antagna av föreningens...
Stadgar för Bostadsrättsföreningen Västra Saltsjön Undertecknade styrelseledamöter intygar att följande stadgar blivit antagna av föreningens medlemmar på föreningsstämmor den 2013-06-03 och 2014-06-02...........
Läs merArbetsgrupp för översyn av taxibranschens verksamhetsförutsättningar
SLUTRAPPORT Bakgrund Taximarknaden på Åland är en reglerad marknad vilket innebär att konkurrensen är begränsad. Systemet bygger på att landskapet är indelat i stationsplatser och verksamhetsområden och
Läs merSFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP
LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP Gäller från 1 september 2006 Detta särtryck är utgivet av Informationsbolaget 2006. Med reservation
Läs merSTADGAR för Bostadsrättsföreningen Grinden98
STADGAR för Bostadsrättsföreningen Grinden98 1. Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Grinden98. Föreningens har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att i föreningens
Läs merRP 195/2012 rd. I denna proposition föreslås det att landsvägslagen. för el- och kommunikationsnäten och
RP 195/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 42 i landsvägslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att landsvägslagen
Läs merFörbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.
Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys
Läs merFörslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-09-04 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. EG:s förordning om förbud mot utsläppande på
Läs merStadgar för Bostadsrättsföreningen Liljeholmsberget, Stockholm.
Stadgar för Bostadsrättsföreningen Liljeholmsberget, Stockholm. Firma och ändamål 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Liljeholmsberget. Föreningens ändamål är att främja medlemmarnas ekonomiska
Läs merMotion till riksdagen 1989/90:Bo424 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) Återvinning av hyresrätt, m.m.
Motion till riksdagen 1989/90:Bo424 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) Återvinning av hyresrätt, m.m. En oroväckande utveckling under senare år är att det har blivit allt svårare för utsatta grupper att finna
Läs merRegeringens proposition 2002/03:65
Regeringens proposition 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering Prop. 2002/03:65 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2003 Göran Persson Thomas Bodström
Läs merHuvudsakligt innehåll
LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 2011-xx-xx Till Ålands lagting Privat socialvård Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att landskapets blankettlagstiftning om privat socialservice ändras från
Läs merLagrådsremiss. Reformerad räddningstjänstlagstiftning. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Lagrådsremiss Reformerad räddningstjänstlagstiftning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 27 mars 2003 Leni Björklund Ingvar Åkesson (Försvarsdepartementet) Lagrådsremissens
Läs merR 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet
R 5426/1999 1999-10-12 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 juni 1999 beretts tillfälle att avge yttrande över av skattemyndigheten upprättad
Läs merMotioner nr 14 72-14 7 3 år 1971. Mot. 1971 1472-1473. Nr 1472. av herr Hermansson i Stockholm m. fl.
Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971 Mot. 1971 1472-1473 Nr 1472 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 107 med förslag till lag om anställningsskydd för vissa arbetstagare,
Läs merStadgar för Bostadsrättsföreningen Tjädern (organisationsnummer 747000-0972) i Trelleborg
Stadgar för Bostadsrättsföreningen Tjädern (organisationsnummer 747000-0972) i Trelleborg 1 Föreningsnamn Föreningens firma (föreningsnamn) är Bostadsrättsföreningen Tjädern i Trelleborg. 2 Ändamål och
Läs merPERSONUPPGIFTSLAG. Den fysiska person som, efter förordnande av den personuppgiftsansvarige,
PERSONUPPGIFTSLAG Syftet med lagen 1 Syftet med denna lag är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Avvikande bestämmelse i annan författning
Läs merKapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken. Bild: Kristina Roupé
Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken Bild: Kristina Roupé Återvinningsindustrierna Oktober 2007 Kapa lagen! Enligt Miljöbalken har kommunerna monopol på allt avfall
Läs merProp. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984.
Regeringens proposition 1984/85: 34 Prop. 1984/85: 34 om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade
Läs merMKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen
Biliga 4 1/5 MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen Utredningen Trafiklösning för Stockholmsregionen Beslut, vård och uppföljning av denna överenskommelse är tecknad mellan statens förhandlare och ledande
Läs mer