Åtgärdsprogram för hotade arter

Transkript

1 R u b r i k 2 Nyhetsbrev nr Åtgärdsprogram för hotade arter HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon Varför åtgärdsprogram? Flodkräfta, trolldruvemätare, jättepraktbagge, mnemosynefjäril, det är några av de nära arter som riskerar att dö ut i Sverige om inget görs. För att rädda arterna och deras livsmiljöer satsar Naturvårdsverket och länsstyrelserna bl a på åtgärdsprogram för hotade arter. Totalt omfattar satsningen 210 program och över 500 arter. Till 2015 är målet att andelen hotade arter ska ha minskat med 30 procent. Det här är en del av arbetet för att klara Riksdagens miljökvalitetsmål som exempelvis Levande sjöar- och vattendrag och Myllrande våtmarker. Vad är ett åtgärdsprogram? Ett åtgärdsprogram för en hotad art (ÅGP) är ett vägledande dokument som fastställs av Naturvårdsverket. Många av dessa hotade arter finns bara kvar på några få ställen i landet och varje länsstyrelse får huvudansvar för program med arter som har en väsentlig utbredning i sitt län. Programmen genomförs under 5 år, men oftast är den tiden för kort för att säkra en återhämtning. Efter utvärdering av programmen kan de förlängas, avslutas eller revideras. Vanliga åtgärder inom åtgärdsprogrammen är inventeringar, informationssatsningar, skydd och praktiska åtgärder som t.ex. skapa fria vandringsvägar för fisk, naturvårdsbränningar och röja igenväxta växtplatser. Åtgärdsprogrammen kan arbeta i alla miljöer och både inom och utanför reservat. Vill man ta del av de enskilda programmen finns de att ladda ner från Naturvårdsverkets hemsida på följande länk: www. naturvårdsverket.se/sv/start/naturvard/ Biologisk-mangfald/Artskydd/ Atgardsprogram-/ Kontaktpersoner Andreas Karlberg 0611-, Andreas.karlberg@ lansstyrelsen.se Per Sander (redaktör) Per.d.sander.@lansstyrelsen.se Håkan Söderberg Foto: länsstyrelsen Flygfoto: Per Sander, Lövtrakt norr om Storsjön Sollefteå.

2 Tillbakablickar 2011 Prioriteringar år 2012 I detta brev berättar vi lite om vad som hänt i länet under år 2011 inom ÅGP. Arbetet med ÅGP har nu pågått sedan 2005 och många program börjar tidsmässigt löpa ut. Under året har länsstyrelserna utvärderat och slutredovisat utgående program. År 2011 inleddes med ännu ett år med nedskurna anslag så ambitionsnivåerna har fått skruvas ner. Personal som arbetat med ÅGP under året har varit Håkan Söderberg, Andreas Karlberg och Per Sander. Alla tre har endast arbetat delar av året med ÅGP p g a brist på finansiering och att andra arbetsuppgifter på myndigheten också måste lösas. Arbete i vattenmiljön har under delar av fältsäsongen varit svåra att genomföras p g a höga vattenflöden och regn. Håkan har på delar sin ÅGP-tid arbetat med den viktiga frågan om att ta fram en strategi för vattenförvaltningen. Andreas har kunnat koppla ihop arbetet med biologisk återställning i vattenmiljöer med åtgärdsprogrammens vattenarbete. Per har ägnat en del tid åt att ordna med olika inventeringar och det landskapsekologiska arbetet med löv- och artanalyser. Vi har kommit lite närmare avslut på författandet av några åtgärdsprogram som ännu inte är fast- ställda. Under året har den nya havs-och vattenmiljömyndigheten startat sin verksamhet i Göteborg. Det har påverkat ÅGP-arbetet på så sätt att alla frågor kring söt-och saltvatten numera hanteras av denna myndighet. På nationell nivå har Naturvårdsverket numera tillsatt en tjänst på heltid för att arbeta med åtgärdsprogrammen, vilket det verkligen finns behov av. Länsstyrelsen har dragit slutsatsen att vi framöver måste lita till andra aktörer och anslag för att nå ut med åtgärder för hotade arter. ÅGP kan vara kunskapsspridare, rådgivare, initiera projekt, motivera och inspirera andra men inte göra särdeles mycket med egna pengar. Satsningar under 2012 År 2012 fortsätter länsstyrelsen satsa på programmen jättepraktbagge, flodpärlmussla, trolldruvemätare, mnemosynefjäril och större barkplattbagge. Under året kommer nya program att tas fram av grannlänen som berör Västernorrland bl a gentianor samt låsbräknar. Vi ser vidare framåt att kunna börja använda den uppdaterade artportalen 2 samt att äldre artdata från våra egna databaser skall kunna slussas över in i artportalen. Inventering av sandmiljöer 30 nya arter för Ångermanland Under 2011 har Länsstyrelsen inventerat sandmiljöer inom Åtgärdsprogram för steklar i sandtallskog och miljöövervakningen. Totalt har 56 fällor i form av gul- och vitskålar placerats ut på olika typer av sandmiljöer i Ångermanland. Allt från vägkanter till täkter och till sandstränder har provtagits. Varje lokal håvades en gång och fällorna vittjades 2-3 ggr under perioden 30/5 8/9. Sven Hellkvist i Umeå har lagt upp inventeringen och artbestämt alla förekommande arter inom gruppen gaddsteklar och ett urval av familjer inom gruppen flugor. Inventeringen har som huvudsyfte att ge en bättre bild av vilka arter som förekommer i sandiga miljöer i Ångermanland. Det ger också ett underlag inför ev. miljöövervakning. Kunskapen är också viktig i arbetet med efterbehandling av täkter. Då det traditionellt har varit vanligast att jämna ut täkten och plantera skog, men vilket i många fall är direkt förödande för de arter som etablerats sig under täktens livstid. Öppna sandmiljöer blir också mer sällsynt, med dagens brukande av skog och med regleringen av vattendrag fortsätter inventeringen i Medelpad. Foto: Sven Hellkvist, Sandstrand med utplacerad gulskål

3 Hotade arter på asp Inom Leringsåsens naturreseservat har länsstyrelsen innan reservatsbildningen skedde låtit markägaren hugga ut gran från ett lövrikt område med grov asp i en nordsluttning på hög höjd. För att säkra lövföryngringen från älgbete har länsstyrelsen år 2011 satt upp viltstängsel runt ett mindre hyggesparti. I området finns bl a mindre aspgelélav som behöver nya aspar i framtiden att sprida sig till. Kalktallskogar Åtgärdsprogrammet kalktallskogar stipulerar att i Västernorrland skall vi arbeta med att identifiera och kartlägga kalktallskogarna. Det finns till att börja med väldigt lite av denna naturtyp i länet och det som finns är inte helt typiskt utan mer av näringsrika tallskogar på t ex diabas. Under sommaren inventerades Barstaön i Höga Kusten eftersom ön beskrivs som mycket intressant i en översiktlig inventering från 70-talet som Naturvårdsverket låtit utföra. En kortare rapport beskriver länsstyrelsen artfynd av kärlväxter och svampar. Ett anmärkningsvärt fynd som gjordes på ön är den extremt ovanliga taggsvampen Sarcodon Versipellis som är starkt hotad (EN) i rödlistan. Fakta om Liten aspgelelav Liten aspgelélav är en ca 3 cm stor bladlav med mörkt olivgrön till svart bål som sväller i väta. Liten aspgelélav växer främst på medelålders asp i halvöppna boreala blandskogar med hög och jämn luftfuktighet. Arten har ett mycket högt skyddsvärde då en mycket stort andel (mer än 90 %) av samtliga lokaler i världen finns i Sverige. Samtliga lokaler måste skyddas. Inslaget av asp i skogsmark måste öka på lång sikt. Foto: John Granbo, Stängsel i Leringsåsen Några steg närmare fria vandringsvägar Älandsån har höga naturvärden med bl.a. förekomst av reproducerande flodpärlmussla och flodkräfta. Under 2011 revs den nedersta dammen i Älandsån och havsvandrande fisk och andra organismer kan nu ta sig ca 2 km upp i ån utan att stöta på en barriär. Detta är ett viktigt tillskott för havsöring och flodnejonöga som är exempel på två arter som är beroende av vattendrag för sin reproduktion. ÅGP har under 2011 projekterat för att ta bort ytterligare en damm, restaurera nedströms liggande vattendragssträcka och ta bort en felaktigt lagd vägtrumma. Länsstyrelsen jobbar för att vattendrag ska vara så fria från konstruerade vandringshinder som är möjligt. Foto Andreas Karlberg, Flodpärlmussla i Ramsåsån

4 Flodpärlmussla Perioder med regn och höga vattenflöden förhindrade flera planerade fältaktiviteter. Detta i kombination med liten medelstilldelning innebar att få aktiviteter i fält blev utförda. Men nämnas kan att populationen i Lill-Mårdsjöbäcken, Sollefteå kommun, beskrevs enligt den standardiserade metod som används inom miljöövervakningen. Lill- Mårdsjöbäcken är en liten bäck, bara ca 1,5 meter bred och mindre än en halvmil lång, med mycket högt skyddsvärde. Vattendraget är Natura2000-område och blev naturreservat Bäcken har tidigare beskrivits med samma metod år 1995 och År 1995 påträffades ca musslor, 2000 ca och 2011 ca individer. Inga skogsavverkningar eller annan märkbar påverkan har skett i bäckens närhet under 2000-talet och populationen ökar glädjande nog i antal. Mer än var femte mussla som påträffades under inventeringen hade en skallängd kortare än 50 mm (ca 20 år gammal) och var tjugonde mussla var kortare än 20 mm (ca 10 år). Den ovanligt goda föryngringen indikerar att vattendragets ekologi fungerar utmärkt. Tack vare bildandet av reservatet har ett mycket viktigt referensvatten för framtiden och en viktig refug för den starkt hotade flodpärlmusslan säkerställts. Länsstyrelsen deltar i europeiska standardiseringsarbetet Det pågår ett internationellt arbete i syfte att ta fram ett för Europa gemensamt dokument som beskriver flodpärlmusslans krav på sin livsmiljö. Arbetet leds av den Europeiska standardiseringskommitén (CEN) som närmast kan jämföras med svenska SIS men alltså arbetar på Europeisk basis. Arbetet kommer antingen att resultera i en så kallad teknisk rapport (Technical Report) eller om det går hela vägen, en standard. En teknisk rapport blir vägledande medan en standard byter ut nationens eventuella egna arbetssätt. Tanken är att få en gemensam målbild med miljöarbetet i vattendrag som hyser flodpärlmussla. En första workshop genomfördes 2011 i England. Länsstyrelsen i Västernorrland deltar som expert och i egenskap av koordinator för det svenska åtgärdsprogrammet för flodpärlmussla. Metodtester i flodpärlmusselvatten En av de viktigaste anledningarna till att flodpärlmusslan har det svårt i våra vattendrag är den igenslamning av bottnar som orsakas av materialtransport från markanvändning. De små musslorna som lever upp 5-8 år nedgrävda i bottensubstratet dör av syrebrist då vattenutbytet mellan bottenvatten och det syrerika ytvattnet upphör. Ett sätt att mäta livsmiljön för de unga musslorna har utvecklats i Tyskland. Genom att sticka ned en platina elektrod ca 5-10 cm i bottensubstratet och mäta elektronutbytet med en elektrod i ytvattnet innehållande silverkloridlösning, kan redoxpotentialen mätas. Med hjälp av kunniga personer från Tyskland och kollegor från Norge pågår en utveckling av metoden. Syftet är att utveckla ett standardiserat sätt att mäta. Metoden testades i 10 av länets musselförande vattendrag och utveckling av metoden kommer att fortsätta. I de flesta av våra vattendrag har musslorna problem med rekryteringen och orsaken varierar både inom och mellan vattendrag. I restaureringsarbetet är det viktigt att veta vilka åtgärder som kan ge önskad effekt vart. Foto: Håkan Söderberg, Mätning av redoxpotential

5 Lövvärden i landskapet och skalbaggsfångst med IBL2-fälla Inventering av insekter i lövmiljöer Länsstyrelsen köpte in 10 IBL2-fällor från Polen för fångst av insekter. Dessa fällor har myndigheten haft utplacerade på olika ställen i länet för att pröva tekniken och val av fångstplats. Val av områden har skett som en del i det pågående arbetet med lövstrategi. Tyvärr har skörden av infångade djur varit ovanligt dålig jämfört med liknande test i norrbotten. Möjligen måste fällorna ut tidigare på våren och i mer öppna lägen än som varit fallet under år Några nära hotade arter (NT) fångades dels i Helgumsjöns delta samt nära Vattenån, den senare lokalen nära Ånge. Landskapsekologisk planering och strategier För att lyfta fram behovet av fler lövträd och mer äldre och död lövved i landskapet så har länsstyrelsen genomfört ett mindre projekt för att kartlägga länet på var intressanta lövregioner finns samt försökt verifiera detta på olika vis, dels genom fångst av insekter dels genom fältbesök, fjärranalys samt genom flyginventering. Resultaten kommer att publiceras i en rapport under våren Skalbaggar på nyligen död tall Foto: Per sander, IBL 2-fälla söder om Sönnansjöbergen. Länsstyrelsen genomförde en riktad inventering med trädfönsterfällor i tre av länets finaste tallområden i norra Ångermanland för att få bättre kunskap om utbredningen hos arter insekter knutna till tall. Vid inventeringen hittades några nya arter för länet, bl a Corticeus fraxinitallbarksvartbagge som är klassad som VU i senaste rödlistan. C. Fraxini hittades i reservatet Avradslandet och förhoppningsvis ger det kluster av naturreservat med äldre tall som länsstyrelsen har beslutat om i Resele en förutsättning för arten att fortleva i regionen. Fönsterfällor placerades även ut i norra Ångermanland inom de blivande tallreservaten Ostnördkullen och Stavarsjöberget Fakta om skalbaggsarterna i programmet Följande arter finns med i programmet: kantad kulshalsbock, Cholodkovskys bastborre, tolvtandad barkborre, avlång barkborre, smal skuggbagge, tallgångbagge, bred barksvartbagge, avlång barksvartbagge, linjerad plattstumpbagge De 9 arterna trivs på stående döende eller nyligen döda tallar i solbelysta lägen. De kan delas upp i floemofaga (vedätande) och svampätande- eller parasiterande arter Naturvårdsbränning kan på goda grunder antas gynna populationerna ovanstående arter Foto: Per Sander, Trädfönsterfälla i Avradslandet.

6 Mnemosynefjäril Linjetaxering av Mnemosynefjäril För fjärde året i rad skedde övervakning av mnemosynefjärilen genom linjetaxering av fasta rutter i slutet av juni. Fjärilen är känd från ett 15-tal lokaler inom tre delområden i Medelpad; Söråker, Tynderö och Alnö. Tendensen verkar vara att arten minskar på flera lokaler men glädjande nog hittades i år en ny lokal långt ute på Tynderö efter ett tips från ideella naturvården. Fakta om Mnemosynefjäril Liknar kålfjärilen men är större. Är en av de mest sällsynta fjärilarna i Sverige och finns endast inom tre mycket små delpopulationer i Blekinge, Uppland och Medelpad Flyger tidsperioden första veckan i juni till första veckan juli, gärna på ängar med hög vegetation Larven äter smånunneört Foto: Länsstyrelsen Trolldruvemätaren Nya fynd av Trolldruvemätare Trolldruvemätaren är fjärilsart som har sin huvudutbredning i Västernorrlands län har eftersökts under sommaren av olika personer. En nyinventering av arten skett längs Indalsälven i samband med inventering av sötgräs. Arten hittades dels i det blivande reservatet Harrån samt i Sundsjöåsens naturreservat Återinventering har skett av gamla lokaler för att kontrollera status. Programmet för trolldruvemätare skall komma ut under våren Flest kända lokaler för arten i Sverige finns i gränslandet mellan Medelpad och Jämtland. Fakta om Trolldruvemätaren Är en brunsvart dagfjäril med omkring 35 mm spann mellan vingarna som är försedda med stora vita band Flyger i juni månad från tiden få syrenen blommar. Senaste 10 åren har arten endast hittats på 5-6 platser i Sverige varav de flesta i Västernorrland Trivs i äldre näringsrika skogar på berg med förekomst av trolldruva Larverna äter Trolldruva och hittas på undersidan av bladen i slutet av juli. Foto: Hans Sundström, Larv av trolldruvemätare i ett sent stadium innan förpuppning.

7 Spridningsstudie kring Större barkplattbagge Större barkplattbagge - Pytho kolwensis Länsstyrelsen har, som vi tidigare berättat i nyhetsbrevet för 2011, ett etablerat ett flerårigt försök i landskapet omkring Oringsjö naturreservat, för att undersöka spridningsförmågan och i förlängningen den långsiktiga överlevnadspotentialen hos större barkplattbagge. Oringsjö hyser en av landets två rikaste förekomster av arten. Under året har markägaren SCA genomfört gallringar kring ett av försöksbestånden utanför naturreservatet för att isolera beståndet och om möjligt utröna om arten tar sig förbi/genom sådana öppna gallringsskogar. Länsstyrelsen har också låtit inventera 85 hektar barrskog i försöksormådet för att få identifiera alla potentiella spridningskällor. Inga nya sådana förekomster påträffades. Om några år är det dags att följa upp om barkplattbaggen har spridit sig till någon av de konstgjorda yngelplatserna vi har skapat i form av fällda grova granar i för arten lämpliga fuktiga bestånd, bland annat i det nyss nämnda bestånd kring vilket gallringar utförts. Länsstyrelsen har också genomfört en exkursion tillsammans med SCA och diskuterat möjligheten att undanta potentiella framtida lokaler för arten, samt att skapa stabiliserande buffertzoner kring dessa. Vidare har länsstyrelsen utbildat personal vid Skogsstyrelsen i hur man känner igen arten och dess typiska livsmiljö. Förhoppningsvis kan detta i förlängningen göra att nya förekomster Fakta om större barkplattbagge Pytho kolwenesis är en stor platt svartglänsande skalbagge som blir ca18 mm På halsskölden finns ett par kraftiga gropar Hittad på ett knappt 20-tal platser i Sverige varav några av de rikaste förekomsterna är i Västernorrland, framförallt i Reseleskogarna. Bedöms som starkt hotad (EN) på rödlistan. Trivs i äldre fuktiga skogar på grova nedfallna granar Larvutvecklingen sker under barken under ca 5 år Är en av ett fåtal skalbaggsarter som är skyddade av EU: s art-och habitatdirektiv Äggen läggs i juni månad i barkborregångar och de kläckta larverna skapar ett karaktäristiskt ljusbrunt mjöl. Larverna blir ca 40 mm långa och skiljs från de två närmaste släktingarna P. abieticola och P. depressus på bakkroppssegmentets utseende samt på att den är större. Slutredovisning av program Åtgärdsprogrammet för Nipsippa och brandinsekter är utgångna under året och länsstyrelsen har som nationell koordinator slutredovisat programmen med två rapporter som visar status för arterna och ger rekommendationer för framtiden. Länsstyrelsen anser att nipsippeprogrammet skulle kunna förlängas med uppdatering av åtgärdslistan medan länsstyrelsen inte är lika säker vad gäller programmet för brandinsekter. För brandinsekterna är ett alternativ att det skulle kunna omarbetas och slås samman med andra åtgärdsprogram som riktar sig mot insekter på tall. Arterna i brandinsektsprogrammet har dessutom generellt gynnats av den ökande hyggesbränningen och hotstatusen har för några arter förändrats till det bättre medan arter som är knutna till gammal grov död tallved är fortsatt dyster. Slutredovisningarna kommer att läggas ut på länsstyrelsens hemsida liksom alla större rapporter. Naturvårdsverket har ännu inte angett vad som kommer att hända med de utgångna programmen. Foto: Pekka Bader, Miljön där större barkplattbagge trivs, fuktig granskog med mycket grov liggande död gran där barken är kvar.

8 Jättepraktbagge - Chalcophora mariana Under året gjordes tidiga observationer av jättepraktbagge i början av juni vilket indikerar att arten kan övervintra som fullvuxen (imago), något som isåfall är nytt för kunskapen om arten. I slutet av juli en varm sommardag gjordes försök med att locka jättepraktbagge till fällor med hjälp av terpentinindränkta isoleringsskivor. Anlockningen fungerade eventuellt på andra insektsarter, bland andra Dicerca moesta barrpraktbagge, kom flygande. Vi fångade dock inte några jättepraktbaggar, och inte heller observerades några i området under samma tid. Syftet med anlockningsförsöket är att utveckla en metod för att inventera fullvuxna flygande praktbaggar utan att döda dem. Länsstyrelsen avser att upprepa försöket, och då försöka träffa en tid då arten bevisligen flyger i området. En noggrann inventering och mätning av kläckhål för jättepraktbagge gjordes för att dels följa föryngringen i kärnområdet, och dels för att säkrare kunna artbestämma misstänkta kläckhål vid kommande inventeringar, inte minst i andra regioner utanför det kända förekomstområdet. historiken för bestånden i Skuleskogens nationalpark där jättepraktbaggen finns. Studien gav information om i vilken takt död tallved nyskapas på hällmarksimpediment där jättepraktbagge finns idag, liksom om förekomst av kläckhål i förhållande till olika vedkaraktäristika. Notabelt är att studien identifierade döda ligganda tallar där den yttersta årsringen bildades för 849 år sedan! Visserligen kan åtskilliga yttre årsringar saknas, men helt klart är att den döda veden på hällmarker kan ha varit död i klart mer än 500 år. Den äldsta torrakans yttersta årsring (och tidigaste död) låg på motsvarande sätt 532 år tillbaka i tiden. Förslaget till reviderat åtgärdsprogram för jättepraktbagge har fått sin slutliga utformning och beräknas komma ut under våren Programmet behandlar framförallt tallskogar i Ångermanlands kustland. Sandberg, E. & Malm, Y Skuleskogens hällmarkstallskogar - Jättepraktbaggens livsmiljö. Examensarbete i biologi. Mittuniversitetet. Ett examensarbete (referens nedan) vid Mittuniversitet initierades av länsstyrelsen kring skogs- Sötgräs har stabil status Sötgräs är en art som är skyddad av art-och habitatdirektivet inom EU:s ekologiska nätverk Natura2000. Den finns listad som en s k annex 2 art som särskild skyddsvärd och där Sverige och Västernorrland har ett stort ansvar med större delen av populationen längs Indalsälven. Arten har inventerats i olika omgångar mellan 1980-talet och 2000-talet. Denna inventering omfattade både inventering av gamla kända lokaler samt nyinventering på potentiella platser. Ett flertal nya lokaler hittades och de gamla lokalerna är i regel stabila så arten har en gynnsam bevarandestatus med flera starka lokaler där den återfinns i stora mängder. Länsstyrelsen planerar eventuellt att aktivt testa att sprida arten på konstgjord väg för att se om detta är möjligt för att stärka artens population ytterligare. Foto: Pekka Bader, Jättepraktbaggens ovala ca 10 mm breda kläckhål.

9 Åtgärdsprogram som berör Västernorrland Ävjepilört (fastställt) Klådris (f) Havsörn (f) Kornknarr (f) Skräntärna (f) Rikkärr (f) Skapanior på död ved Steklar på sandmarker ej remissversion Fladdermöss Svampar i äng och hage (f) Violett guldvinge ej fastställt Hotade åkerogräs (f) Fätgentiana ej fastställt Finnögontröst (f) Mnemosynefjäril (f) Nipsippa (f) Smällvedel (f) Jämtlandsmaskros ej fastställt Flodpärlmussla (f) Flodnejonöga ej fastställt Flodkräfta (f) Hotade natar (f) Större vattensalamander Avslutades 2011 Utter Strandsandjägare (f) Rönnpraktbagge (f) Jättepraktbagge revideras Brandinsekter (f) Skalbaggar på nyligen död tall Skalbaggar på äldre tallved Hotade arter på asp Björklevande skalbaggar i Norrland Trolldruvemätare fastställande vår 2012 Bombmurkla (f) Fjälltaggsvampar (f) Blåtryffel (f) Strimmsporig hjorttryffel (f) Violgubbe (f) Större barkplattbagge fastställande sker 2011 Kalktallskog (f) Brandgynnad flora ej fastställt Sötgräs (f) Rökpipsvamp (f) Broktagel (f) Hällebräcka ej fastställt Strandsandjägare Foto : Andreas Karlberg Foto: Petter Boman Flodpärlmussla Foto : Andreas Karlberg *Understruket program koordineras av Västernorrland