Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Norrköping. En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Norrköping En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling

2 2 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Norrköping... 3 En skola fri från diskriminering... 3 och annan kränkande behandling... 3 Inledning... 3 Vår vision... 3 Trakasserier... 3 Annan kränkande behandling... 4 Förbud mot repressalier... 4 Följande gäller vid Kunskapsgymnasiet Norrköping... 5 Främjande och förebyggande arbete... 5 Fokusområden Uppföljning/utvärdering av våra fokusområden... 8 Rutiner för tidig upptäckt... 8 Ansvarsfördelning vem gör vad och när?... 8 Vilka åtgärder kan sättas in?... 9 Kontakt med vårdnadshavare... 9 Uppföljning... 9 Övrigt... 9 Handlingsplan vid kränkande behandling A. Det inledande samtalet med den som blivit utsatt för kränkande behandling : B. Det inledande samtalet med den som misstänks ha utsatt andra för kränkande behandling : Bilaga Bilaga

3 3 Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Norrköping Inledning En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling Från och med den 1 april 2006 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. I Skollagen (2010:800) tas detta område upp i kap 6 (se bilaga). Alla skolor är enligt denna lag skyldiga att upprätta en likabehandlingsplan. Syftet med en sådan plan är att främja alla elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning eller funktionshinder. Lagen ställer också krav på att planen årligen följs upp och ses över. Här nedan kan du ta del av Kunskapsgymnasiet Norrköpings LIKABEHANDLINGSPLAN. Vår vision Kunskapsgymnasiet Norrköping ska arbeta målinriktat för att främja alla elevers lika rättigheter och för att motverka diskriminering och kränkande behandlingar. Trakasserier Det är förbjudet att diskriminera på grund av: etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder Kränkningar som har samband med någon av dessa diskrimineringsgrunder betraktas som trakasserier.

4 Förbudet mot trakasserier innebär att det inte får förekomma direkt diskriminering genom att en elev missgynnas genom särbehandling pga någon av de fem diskrimineringsgrunderna ovan. Att elever missgynnas genom att en till synes neutral ordningsregel etc. tillämpas så att det får en diskriminerande effekt i praktiken. Att ledningen för verksamheten instruerar eller ger order om att någon ska diskrimineras. Att personal beter sig kränkande mot en elev, Att personal inte ingriper då en elev kränker en annan elev. Annan kränkande behandling Det är också förbjudet att utsätta en elev för annan kränkande behandling exempelvis mobbning. Förbudet mot kränkande behandling innebär att Ansvariga inom verksamheten (rektor, lärare och övrig personal) ska uppträda gentemot eleverna så att de inte upplever sig kränkta. Befogade tillrättavisningar med syfte att upprätthålla ordning och god miljö anses dock inte som kränkande. Allt som en elev kan uppfatta som oönskat eller kränkande, inte bara misshandel, olaga hot, ofredande och andra brottsliga gärningar, kan hänföras hit. Det är eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Trakasserier och kränkningar kan exempelvis vara fysiska kränkningar (slag, knuffar och dylikt) verbala kränkningar (hot, tillmälen) psykosociala kränkningar (utfrysning, ryktesspridning) kränkningar i text- och bild (klotter, brev, SMS, MMS). 4 Förbud mot repressalier En elev som anmält en ansvarig person för kränkande behandling eller som har medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen får inte bestraffas för detta. Förutom vad som sägs i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling, finns andra bestämmelser för hur skolan ska arbeta med dessa. Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagens mening betraktas skolan som en arbetsplats jämförbar med andra arbetsplatser. Det innebär att elever i allt väsentligt också omfattas av arbetsmiljölagen. Rektor ska se till att det finns förutsättningar att skapa en god

5 arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen säger också att skolledning och elever ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Kunskapsgymnasiets arbete mot kränkande behandlingar ingår som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Observera att handlingsprogrammet inte bara gäller elever som kränker varandra utan även vuxna som kränker elever och elever som kränker vuxna. Samtliga inom Kunskapsgymnasiets verksamhet, såväl vuxna som elever, ska kontinuerligt tillsammans verka för ett arbetsklimat, där alla respekterar varandra. 5 Följande gäller vid Kunskapsgymnasiet Norrköping Vår skolas likabehandlingsplan är upprättad tillsammans med elever, lärare och övrig personal och ska på ett övergripande sätt behandla de olika former av trakasserier eller kränkande behandlingar som är förbjudna. Likabehandlingsplanen ska finnas med i skolans dagliga arbete och vara kända av alla som verkar där, medarbetare, elever och föräldrar. Främjande och förebyggande arbete Varje år informeras alla elever och deras vårdnadshavare om de trivsel- /ordningsregler som gäller vid skolan. Varje år informeras skolans nya elever och deras föräldrar om skolans likabehandlingsplan. Nyanställda medarbetare informeras i samband med introduktionen vid skolan. Likabehandlingsplanen finns även att ladda ner på vår interna hemsida. All personal på skolan har ett ansvar för att de med eleverna gemensamt upprättade överenskommelserna angående arbetsmiljö och trivsel (trivselregler) följs. Det är alla medarbetares ansvar att särskilt uppmärksamma alla former av mobbning, våldsbenägenhet, främlingsfientlighet, rasistiska tendenser, vandalism, sexuella trakasserier eller annan kränkande särbehandling av människor. Samtliga medarbetare ska fungera som stöd för alla elever. I skolan diskuteras regelbundet (i ordinarie undervisning, temadagar o dyl) aktuella frågor kring etik och moral som rör såväl livet i skolan som i samhället i stort. Temadagen Likabehandling hösten 2011 (se bilaga 2 för innehåll och utvärdering). Värdegrundsfrågor finns med som ett naturligt inslag i all undervisning. All personal på skolan har ett ansvar för att de med eleverna gemensamt upprättade överenskommelserna angående arbetsmiljö och trivsel följs. Överenskommelserna finns nedskrivna i skolans elevhandbok och undertecknas av elever och om de är omyndiga även av deras föräldrar/vårdnadshavare. Handledarsamtalen, som regelbundet förs mellan elev och lärare, ger möjlighet för elev och handledare att lära känna varandra på ett

6 förtroendefullt sätt, och ska leda till att eleven känner sig trygg i skolmiljön. På skolan ska finnas en grupp, bestående av både elever (elevskyddsombud) och medarbetare, som särskilt arbetar med frågor kring kränkande behandlingar. Genom att reagera snabbt på varje form av kränkande behandlingar visar skolan att detta är något som inte tolereras. 6 Fokusområden Årets enkätresultat, utvärdering av basgruppsdiskussioner och PH-samtal, elevrådets utvärdering samt temadagar visar på att under året finns en önskan att arbeta med följande områden. Allmänt önskemål från eleverna är att det är viktigt med praktiska och roliga övningar när man ska ta upp frågor av likabehandlingskaraktär. 1. Kön 2. Normer och värderingar 3. HBT-frågor - sexualitet 4. Etnicitet - Fördomar 1. Kön Mål - Alla ska behandlas lika oavsett kön. - Få eleverna medvetna om att området kön finns med i likabehandlingsplanen. - Medvetandegöra lärare runt hur de behandlar elever utifrån kön. - Involvera eleverna i årets jämställdhetsarbete Åtgärder för att uppnå målen - En av årets temadagar ägnas åt könsroller, värderingar, sex- och samlevnad. Arbeta med attityder, hur vi bemöter varandra, skapa ett klimat av positivt peppande. - Gå igenom likabehandlingsplanen på basgrupp. - Värderingsövningar på basgrupper. Dela basgruppen i könsgrupper och genomföra värderings- eller diskussionsövning någon gång. - Elever arbetar utifrån val av projektarbete med könsrelaterade frågor. - Utbildning för att medvetandegöra alla om det finns skillnader i hur man behandlar personer utifrån kön. - Lärare tar ansvar för att grupparbeten i kurser i stor utsträckning sker i könsintegrerade grupper. - Lärare genomgår utbildning i jämställdhetsfrågor genom att delta i KSAB:s jämställdhetsprojekt t.ex. föreläsningar, litteraturläsning, film etc. - Medarbetare studerar interaktivt material om jämställdhet, som finns på intranätet. - Lärare arbetar, genom formen reflekterande samtal, i arbetslagen (AL) med könsfrågor som sedan tas upp på basgruppsmöten och personliga handledarsamtal med eleverna. - Lärare studerar vår nya PH-manual där jämställdhetsaspekter fått nytt fokus. - I kurser, där så är möjligt, integreras frågor gällande könsaspekter.

7 7 2. Normer och värderingar Mål - Alla ska behandlas lika oavsett vad som anses som norm eller normalt. - Få eleverna medvetna om att normer och värden finns med i likabehandlingsplanen. - Medvetandegöra elever och lärare om sitt eget språkbruk och sin behandling av andra människor, när det gäller att uttrycka sina värderingar. - Arbeta med att få en Vi-känsla på skolan istället för endast Vi-känsla på programmen. - Jobba med att förebygga stress. Åtgärder för att uppnå målen - En av årets temadagar, organiserad av lärare och elever i basgrupp 2:5 handlar om normer och värden utifrån etnisk tillhörighet. - Gå igenom likabehandlingsplanen på basgrupp. - Diskussioner i basgrupperna. På basgrupperna kan även vårt språkbruk diskuteras. Vad säger vi om personer utifrån vad som är norm eller normalt i samhället idag? Vad betyder det egentligen? Är det man skämtar om allvar eller är det bara på skoj - Vuxna i skolan ska alltid reagera, när vi hör kränkande yttranden t.ex. ang. sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. - När ett tema eller en kurs planeras ska frågor om normer och värderingar integreras i uppgifterna på ett naturligt sätt så långt det är möjligt. - Arbeta aktivt med attityder i basgrupperna, hur vi bemöter varandra, skapa ett klimat av positivt peppande. - Arbeta med synen på olika program, statusfrågor vad gäller vilket program eleven går på. Många upplever hierarkier NV på toppen och SP i botten. - Hitta en balans mellan betyg, prestation psykiskt välbefinnande. - Prata i basgruppen om Nätetik nätmobbning integritetsfrågor. - Kurator har utbildning i Mindfulness/stresshantering som elever frivilligt får delta i. 3. HBT-frågor, sexualitet Mål - Alla ska behandlas lika oavsett sexualitet - Få eleverna medvetna om att området sexualitet finns med i likabehandlingsplanen. - Avdramatisera sexuell läggning. Åtgärder - En av årets temadagar ägnas åt könsroller, värderingar, sex- och samlevnad. - Sex- och samlevnadsundervisning ingår i de tre temakurserna under åk 1. - Medvetandegöra och motverka heteronormativitet i undervisning och bemötande med elever och medarbetare genom att diskutera vad det innebär i praktiken att vara heteronormativ.

8 8 4. Etnicitet och fördomar Mål - Alla ska behandlas lika oberoende av etnicitet. - Arbeta förebyggande mot fördomar men också med de fördomar vi märker av existerar på skolan. Åtgärder - Lärarna är medvetna om att en del elever med utländsk bakgrund upplever kränkningar och att de inbjuder till att prata om detta och göra något åt det. Uppföljning/utvärdering av våra fokusområden - Våra fokusområden ska tas upp och diskuteras på PH och basgrupp samt temadagar, följas upp och dokumenteras. - Skolan genomför egna undersökningar/enkäter kring fokusområdena. - Frågor runt detta ska finnas i KSAB-enkäten. - Resultatet av enkäten och det som kommer fram på PH och basgrupp samt temadagar och kursutvärderingar ska ligga till grund för förändringar i kommande verksamhetsplan och likabehandlingsplan. Elevrådets synpunkter kring våra fokusområden ska också ligga till grund för kommande likabehandlingsplan. Rutiner för tidig upptäckt Signaler i de årliga enkätundersökningarna om klimatet på skolan som tyder på att kränkande behandlingar förekommer ska följas upp genom särskilda insatser. Lärarna ska vid handledarsamtalen vara särskilt uppmärksamma på om eleven kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Vid misstanke om att någon eller några utsätts eller utsätter andra för trakasserier eller kränkande behandling ska rektor, aktuell handledare, elevvårdsteam eller andra som särskilt ansvarar för dessa frågor genast informeras. Ansvarsfördelning vem gör vad och när? Rektor har det yttersta ansvaret för att utreda vad som hänt. Rektor har ett elevhälossteam till sin hjälp i detta arbete. Elevhälsoteamet består av kurator, skolsköterska, Studie- och yrkesvägledaren samt rektor. Var och en som får vetskap om kränkande behandlingar ska genast informera rektor. Rektor ansvarar för att all tillgänglig fakta om det inträffade samlas in och dokumenteras. Nödvändiga åtgärder sätts in så fort någon form av trakasserier eller kränkande behandling blir känd.

9 Rektor ansvarar för att nödvändiga insatser vidtas om det vid de årliga enkätundersökningarna framkommer att trakasserier och kränkande behandling förekommer. Vilka åtgärder kan sättas in? Stödjande samtal med den som utsatts för trakasserier eller annan kränkning Samtala med den/de som utfört handlingarna Åtgärdsprogram för att förhindra fortsatta kränkningar Noga följa upp träffade överenskommelser och andra åtgärder som vidtagits. I allvarliga fall kan elev, för att säkerställa undervisningen för övriga elever, undervisas särskilt eller stängas av för en kortare eller längre tid. Är det fråga om en lärare eller annan anställd som kränker elever kan även arbetsrättsliga åtgärder aktualiseras. Särskild utbildning och information för elever och medarbetare i frågor som resultaten från de årliga enkätundersökningarna eller enskilda fall kan aktualisera. Kontakt med vårdnadshavare (Elev som är 18 år bestämmer själv om föräldrarna ska kontaktas). Rektor informerar berörda föräldrar så snart en kränkande behandling blir känd. Inblandade elever informeras om att detta kommer att ske. Uppföljning Övrigt Genom årliga elevenkäter där frågor ställs om trakasserier och kränkande behandlingar, Genom uppföljande samtal med elever (i förekommande fall även med deras vårdnadshavare) som blivit utsatta eller som utsatt andra för trakasserier eller kränkande behandling. Rektor ansvarar för att nödvändiga kontakter tas utanför skolan, exempelvis Arbetsmiljöverket, polis eller socialförvaltning. Alla åtgärder som vidtas i samband med att någon utsatts för trakasserier eller kränkande behandling dokumenteras. 9

10 Handlingsplan vid kränkande behandling A. Det inledande samtalet med den som blivit utsatt för kränkande behandling : Personlig handledare tar första samtalet med den som blivit utsatt och samlar information i frågan. Personlig handledare rapporterar till rektor som informerar elevvårdsteamet om vad som har framkommit. Elevvårdsteamet tar över frågan. Samverkan mellan elevvårdsteam, personlig handledare och vårdnadshavare. Om eleven är över 18 år, bestämmer han/hon själv om vårdnadshavarna ska var med. Handlingsplan upprättas. Uppföljningssätt bestäms. 10 B. Det inledande samtalet med den som misstänks ha utsatt andra för kränkande behandling : Elevvårdsteamet kallar elev/eleverna till samtal om vad som har förekommit. Samverkan mellan elevvårdsteam och vårdnadshavare. Om eleven/eleverna är över 18 år, bestämmer de själva om vårdnadshavarna ska var med. Skolans riktlinjer för upprättande av handlingsplan vid kränkande behandling tydliggörs. Eleven/eleverna får möjlighet att berätta sin version av det inträffade. Åtgärdsprogram upprättas. Uppföljningssätt bestäms.

11 11 Bilaga 1 Ur Skollagen 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med - elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.

12 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. 12

13 13 Bilaga 2 Uppföljning av temadagen om likabehandling A) Övergripande frågor att ta upp på ph och basgrupp kontinuerligt. Vissa frågor kan ställas både på ph och basgrupp, vissa endast lämpliga på ph. 1. Har du idag sett någon behandlas så som du själv inte vill bli behandlad? Om ja, beskriv situationen. 2. Om svaret på fråga 1 var ja, ingrep du eller ej? Beskriv ditt handlande. 3. Upplever du att du i din vardag stöter på diskriminering? Om ja, av vilken typ? Beskriv? Vad beror denna diskriminering på? 4. Upplever du att du själv blir illa behandlad/diskriminerad i din vardag? Om ja, beskriv hur du upplever denna diskriminering? 5. Vad har du gjort idag för att underlätta livet för en medmänniska? 6. Vilken/vilka grupper i samhället upplever du diskrimineras? Varför? 7. Hur skulle du och din familj reagera om era nya grannar tillhörde en kultur som ni upplever som väldigt annorlunda mot er egen? 8. Hur reagerar du på påståendet att den som blir vittne till en kränkning och inte ingriper blir medskyldig till kränkningen? 9. Finns det några utbredda fördomar på vår skola? 10. Finns rasism på Kunskapsgymnasiet? Har du sett eller hört något? Om du svarade ja, hur reagerade du då - gjorde du rätt eller kunde ha handlat annorlunda? 11. Om du ser en 50 - årig svensk man gå förbi en 12-årig invandrarflicka och han säger till henne högt och tydligt Jävla svartskalle, vad gör du här? Stick till ditt hemland! Vad gör du då? Hur reagerar du? Skulle du säga något eller inte, varför? 12. Om du för en dag skulle anta en annan identitet än din egen (om du är heterosexuell så ska du tänka dig hur det kan vara att vara homosexuell osv), hur tror du att du skulle känna dig inombords och hur tror du att du skulle du bli bemött av andra? 13. Är den svenska skolundervisningen anpassad efter/utifrån den vita människans perspektiv eller tar den hänsyn till andra kulturer/perspektiv? (Tex i ämnena engelska, svenska, historia, samhäll och religion)? Ge exempel! 14. Är den svenska skolundervisningen anpassad efter/utifrån något kön som norm? Ge exempel. B) Uppgift till alla basgrupper (görs innan höstlovet): Vår kurator Zorita Björlund ska med vår hjälp sammanställa en ny likabehandlingsplan för Tag hjälp av förra årets likabehandlingsplan och vårens elevenkät, presentera siffrorna gällande trakasserier och be eleverna fundera över följande: 1. Vilka fokusområden bör vi ha i årets likabehandlingsplan? 2. Hur ska vi arbeta med dessa områden? Vem ska göra vad och när? Sammanställ din basgrupps åsikter och maila till Zorita. Likabehandlingsplanen för förra läsåret ligger på gemensamma. För er som inte hade basgrupp här förra året, kontakta Christian för siffror.

14 C) Uppgift till alla basgrupper (görs snarast) Utvärdera likabehandlingsdagen fredagen 23/ Känn av pulsen i din basgrupp genom att ställa följande frågor. Maila en kort sammanfattning till Mårten som sedan sammanställer och lämnar till lag 1 inför nästa år: 1. Värdera de olika momenten på en skala 1-5 där 1 är uselt och 5 är toppen. Momenten varierar beroende på årskurs. Zoritas föreläsning om projektion, filmen Älska mig och efterarbete av denna film, kortfilmen Spelar roll och efterarbete av denna film, filmen Blåögd, efterarbete av denna film, Joel Sjövalls föreläsning. 2. Var antalet moment lagom? Hade fler eller färre moment önskats? 3. Var det något som saknades/något ni hade velat ha annorlunda? 4. Likabehandlingsdagen hade i år ordnats av lärarna i lag 2. Känner ni som elever att ni vill delta i planeringen av nästa års likabehandlingsdag? I så fall hur? 14 D) Frågor kopplade till filmen Älska mig (åk 1 0ch 2) Basgrupp och ph. 1. Har du själv diskriminerat någon på grund av till exempel etnicitet, kön, vikt etc? Har du stått upp för någon som blivit retad? Berätta? Vad hände? 2. Föreställ dig att du fick en massa privilegier, alternativt behandlas sämre än någon annan, utan att det fanns någon som helst anledning. Hur tror du att du skulle reagera? Händer det i ditt vardagliga liv att det faktiskt sker? 3. Välj en del i filmen och fundera igenom vad som hade kunnat göras annorlunda för att förändra situationen. Vilka aktiva val hade människor i filmen kunnat göra? 4. Finns det någon del i filmen där DU hade agerat annorlunda? Varför? Vad skulle detta ha kunnat medföra? E) Frågor kopplade till filmen Blåögd (åk 3) Basgrupp och ph. 1. Berätta om dina reaktioner efter att ha sett filmen. 2. Jämför USA och Sverige i fråga om rasism och förtryck. 3. Anser du att Jane Elliot har rätt? 4. Känner du igen dig från någon situation i filmen? Vilken? 5. Skulle du kunna tänka dig att utsätta dig själv för ett liknande experiment? 6. Finns det risker med denna typ av experiment? 7. Skulle experimentet kunna genomföras i din skola, varför/varför inte? 8. Kan man dra paralleller mellan agerandet under workshopen och agerandet hos människor i nazistyskland? 9. Vad kan man göra för att motarbeta rasism och förtryck i Sverige? 10. Anser du att det finns risk för ökad rasism och förtryck i framtiden? Varför? F) Frågor kopplade till Zoritas föreläsning om Projektion (åk 1 och 2) Basgrupp och ph.

15 1. Hur kan jag använda mig av kunskapen om projektion i mina relationer med de jag känner och de jag inte känner för att kunna möta andra människor på ett sätt som underlättar att jag accepterar dem som de är 2. Hur kan du lära dig något om dig själv genom hur du ser på andra? Berätta för varandra om era exempel 3. Finns det exempel på samhällsfenomen där man kan se att kollektiv skuggprojektion förekommer. Diskutera detta och ge exempel. G) Skrivuppgift/Diskussionsfrågor till föreläsningen världens bästa skola! 15 Hur är världens bästa skola? Hur skulle du vilja att skolan var och såg ut om inga resursbegränsningar fanns? Hur mycket tror du att elevers och lärares attityd och inställning påverkar skolkvaliteten och skolresultaten? Hur skulle världens bästa skola se ut gällande hur vi är mot varandra som människor på skolan? Skriv ner tre saker du tänker/kan sluta göra för att bidra till att din skola blir världens bästa skola.

16 Skriv ner tre saker du tänker/kan börja göra för att bidra till att din skola blir världens bästa skola. 16